23 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livs­medel och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel till 22 566 654 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65).

I detta betänkande föreslår miljö- och jordbruksutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riks­dagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budgetproposi­tionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 i budgetpropositionen. Genomgång­en är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning och de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 23 behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 23.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har beslutat om följande mål för utgiftsområde 23: Insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatom­ställningen och att naturresurserna används hållbart (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).

Inom utgiftsområdet har riksdagen även beslutat om mål för följande fyra resultatområden:

Det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken är en livs­kraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19, rskr. 2017/18:360).

Det övergripande målet för livsmedelskedjan är en konkurrenskraftig livs­medelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338). Utöver det övergripande målet har riksdagen inom resultatområdet beslutat om delmål för livsmedelsstrategins tre strategiska områden enligt följande:

Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta ska åstadkommas genom ändamåls­enliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.

Konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra med­vetna val, exempelvis av närproducerade och ekologiska varor. Marknaden för livs­medel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livs­medelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.

Målet är att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

När det gäller skogspolitiken har riksdagen beslutat om två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252 och prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244). Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om använd­ningen av vad skogen producerar. Miljömålet innebär att skogsmarkens natur­givna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86).

Utöver de mål som redovisats ovan har riksdagen beslutat om övergripande mål för totalförsvaret inklusive civilt försvar (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:1114). Livsmedels- och dricksvattenförsörj­ning­en berörs av det civila försvarets mål om förmåga att upprätthålla en nöd­vändig försörjning.

De tre resultatindikatorer som regeringen använder är inrikes flyttnetto och befolkning, tillgång till fast bredband eller fiber i absoluta närheten samt till­gänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola. Utöver de tre centrala indikatorerna bygger redovisningen vartannat år på den centrala bedömningsgrunden vissa statliga myndigheters bidrag till den regionala utvecklingspolitiken och till den sammanhållna landsbygdspolitiken. Därtill genomförs årligen en fördjupning kring frågor av särskild betydelse för utvecklingen i Sveriges landsbygder. Denna gång fokuserar fördjupningen på dels lokala aktörers utvecklingskapacitet, dels den digitala mognaden hos små och medelstora företag på landsbygden.

När det gäller resultat och måluppfyllelse redovisar regeringen följande utvecklingstendenser när det gäller de tre centrala indikatorerna. Mellan 2014 och 2024 hade de flesta kommuntyper negativa inrikes flyttnetton, med undan­tag för täta blandade kommuner och tätortsnära landsbygdskommuner, som hade positiva siffror. Storstadskommuner hade under större delen av perioden tappat befolkning genom inrikes flyttningar, även om ett svagt trendbrott kunde ses 2023–2024. Den negative trenden var särskilt påtaglig under pandemin 2020–2022. Landsbygdskommunerna, särskilt de glesbefolkade, hade genomgående negativa flyttnetton och minskande befolkning i princip hela perioden 2014–2024. Spridningen mellan kommunerna är dock stor.

Mellan 2019 och 2024 ökade tillgången till snabbt bredband på minst 1 Gbit/s i hela landet, men skillnaderna mellan olika kommuntyper består. I storstadskommunerna hade nästan samtliga hushåll och företag tillgång 2024, medan mycket glesbefolkade landsbygdskommuner låg lägre, med 89 procent av hushållen och 85 procent av företagen. Samtidigt var utvecklingen mest positiv i de tre landsbygdskommuntyperna, där hushållen i de tätortsnära och glesbefolkade landsbygdskommunerna nådde en täckningsnivå på över 96 procent.

Mellan 2014 och 2024 stabiliserades tillgängligheten till dagligvarubutiker efter tidigare försämringar. Utvecklingen förklaras bl.a. av att fler butiker öppnat och att färre lagts ned jämfört med åren innan 2014. Under samma period förbättrades tillgängligheten till drivmedelsstationer eller var oförän­drad i alla kommuntyper.

Mot bakgrund av resultatredovisningen ovan är det regeringens samlade bedömning att målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken delvis har uppnåtts genom insatser inom utgiftsområde 23. Enligt regeringen har även insatser inom andra utgiftsområden bidragit. Sammantaget anser regeringen därmed att insatserna har bidragit till en hållbar utveckling som stärker kon­kurrenskraften och robustheten samt gör det än mer attraktivt att bo, leva och verka i hela landet.

De tre resultatindikatorer som regeringen bedömt som centrala för att följa livsmedelskedjans utveckling är nettomarginal i livsmedelssektorn, föräd­lingsvärde i livsmedelssektorn samt antal sysselsatta i livsmedelssektorn.

Regeringen redovisar att nettomarginalen för alla led i livsmedelskedjan försämrades mellan 2016 och 2023, inte minst till följd av hög inflation och oro på världsmarknaden. Förädlingsvärdet för livsmedelskedjan totalt sett uppgick enligt regeringen till drygt 210 miljarder kronor 2022, vilket är 8 pro­cent högre än 2016. Livsmedelskedjan hade därmed en starkare tillväxt mellan 2016 och 2022 (8 procent) än näringslivet totalt (5 procent).

Avslutningsvis redovisar regeringen att antalet sysselsatta i livsmedels­kedjans sektorer under perioden 2023–2024 var relativt oförändrat. Antalet syssel­satta i primärproduktionen och livsmedelsindustrin minskade något.

Under rubriken Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för detta resultatområde inleder regeringen med att beskriva situationen för livsmedels­kedjan på ett övergripande plan och pekar på ett antal utmaningar: hög infla­tion, oro på världsmarknaden och snabba prisrörelser. Regeringen konstaterar att livsmedelskedjan trots dessa utmaningar har ökat sin omsättning i enlighet med livsmedelsstrategins målsättning att öka livsmedelsproduktionen i Sverige.

När det gäller det strategiska området Regler och villkor beskriver reger­ingen utvecklingen och ger uttryck för vissa bedömningar under olika avsnitt som handlar om

– utvecklad jakt- och viltförvaltning.

Regeringen gör en bedömning av måluppfyllelsen för det strategiska området Regler och villkor. Analysen baseras på de kompletterande resultatindikatorer och bedömningsgrunder som finns för det strategiska området. För vissa områden nås målen eller utvecklingen går i rätt riktning, t.ex. den gemen­samma jordbrukspolitiken, djurhälsoläge i djurhållning och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, medan andra områden visar på tydliga utmaningar eller risk för försämring, t.ex. fiskbestånd i Östersjön och djurhälsoläge i djur­hållning. Det är sällan frågan om antingen/eller, utan oftare delvis mål­upp­fyllelse, behov av förstärkningar eller risker som kan försämra läget på sikt.

När det gäller det strategiska området Konsument och marknad beskriver regeringen utvecklingen och ger uttryck för vissa bedömningar under olika avsnitt som handlar om

– livsmedelsexport.

Regeringen gör en bedömning av måluppfyllelsen för det strategiska området Konsument och marknad. Enligt regeringen är målet att konsumenter ska ha ett högt förtroende för livsmedel uppfyllt och det finns goda förutsättningar för ett högt förtroende för svenska livsmedel. Den nedåtgående trenden för ekologisk odling fortsätter, även om nedgången under 2024 blev måttlig. Slut­ligen bedömer regeringen att det krävs större satsningar på främjande av livs­medelsexport för att vända trenden med stigande negativt handelsnetto för livsmedels- och jordbruksprodukter, undantaget vidareexporten av norsk fisk.

När det gäller det strategiska området Kunskap och innovation beskriver regeringen utvecklingen och ger uttryck för vissa bedömningar under olika avsnitt som handlar om

– kvaliteten vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Enligt regeringen har de redovisade insatserna inom det strategiska området Kunskap och innovation bidragit till att uppfylla det övergripande målet för utgiftsområdet och det strategiska området både när det gäller forskning och utveckling inom de areella näringarna och kvaliteten vid Sveriges lant­bruks­universitet.

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen i skogen bidrar till målet för utgiftsområdet och skogspolitikens två jämställda mål använder regeringen följande centrala indikatorer:

– skydd mot skadeinsekter m.m.

– skogsbrukets klimatnytta.

Regeringen beskriver utvecklingen och ger uttryck för vissa bedömningar under olika avsnitt baserat på ovanstående indikatorer som finns för resultat­området. Bruttoavverkningen uppgick 2024 till ca 87,1 miljoner skogs­kubik­meter (m³sk), vilket är den lägsta avverkningsnivån sedan 2013 och 9 procent lägre än 2021 då avverkningen var som högst. Under de fem senaste avverk­ningssäsongerna fram till våren 2024 föryngringsavverkades i genom­snitt ca 240 000 hektar årligen. Plantering är den vanligaste för­yngringsformen.

När det gäller skog och vilt i balans framkommer att det är en fortsatt hög skadesituation. På nationell nivå ligger skadenivån kvar på 11 procent års­skadad tall, vilket kan jämföras med myndigheternas mål om högst 5 procent för en tolerabel skadesituation. Problemen är särskilt stora i södra Sverige, även om nivån minskade från 14 till 13 procent under 2024.

Regeringen konstaterar när det gäller skydd mot skadeinsekter att gran­barkborreangreppen har minskat med 95 procent jämfört med toppåret 2021. Totalt har drygt 34 miljoner m³sk dödats av granbarkborre efter ut­brottet 2024, varav 0,3 miljoner m³sk under 2023.

När det gäller miljöhänsyn i skogsbruket framhåller regeringen att andelen miljöhänsyn varierar mycket mellan olika avverkningsobjekt. I medeltal lämnas drygt 9 procent av den avverkningsanmälda arealen som miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Den totala mängden död ved på produktiv skogs­mark har ökat markant under de senaste decennierna. Utanför formellt skyddade områden har mängden död ved ökat med 74 procent sedan mitten av 1990-talet. Mängden död ved är ett centralt nyckelmått för att bedöma förut­sättningar för biologisk mångfald.

Vidare redovisar regeringen när det gäller skydd och bevarande av skogs­mark att 27,1 procent av skogsmarken 2024 var undantagen från skogs­bruk för virkesproduktion. Det gynnar både växt- och djurliv.

Regeringen konstaterar att det svenska skogsbruket bidrar till betydande klimatnytta genom att skogsprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruk och skogsindustri används som förnybara material och bioenergi som ersätter fossila alternativ, samtidigt som kol lagras i skog, mark och träprodukter. Biobränslen från de gröna näringarna står för ca 39 procent av Sveriges slutliga energianvändning, varav tre fjärdedelar kommer från skogen, med en total tillförsel på 150 TWh 2023. Naturvårdsverkets redovisning visar att skog och träprodukter stod för ett nettoupptag på drygt 36,7 miljoner ton koldioxid­ekvivalenter 2023, något lägre än året innan. Minskad avverkning har minskat kolpoolen i träprodukter och nettoupptaget har över tid minskat, särskilt sedan 2017, eftersom skillnaden mellan tillväxt och avgång i skogen har minskat. Nya metodförbättringar i växthusgasinventeringen gör att tidsserien sedan 1990 justerats och för 2023 visar ett nettoupptag som är 29 miljoner ton lägre än 1990.

Sammanfattningsvis anser regeringen att de redovisade insatserna bidrar till att målen för utgiftsområdet och de två jämbördiga skogspolitiska målen nås. Regeringen gör också bedömningen att insatserna medverkar till att för­verkliga skogsprogrammets vision. Det förekommer variationer mellan olika skogliga områden. Det finns områden där målen nås eller utvecklingen går i rätt riktning och områden med negativ eller problematisk utveckling. Till exempel bedömer regeringen att avverkningen 2024 har varit lägre än den år­liga tillväxten som är tillgänglig för avverkning, vilket är positivt för håll­bar­heten i skogstillgången. En negativ utveckling är att den totala använd­ningen av skogen är fortsatt hög. Marginalen för ytterligare naturvårds­avsätt­ningar eller hantering av större skogsskador utan att sänka avverknings­nivå­erna är liten.

Den centrala bedömningsgrunden för att redovisa och bedöma resultaten för resultatområdet är renbruksplanernas användning. Vidare används ett antal kompletterande indikatorer, nämligen vinterrenhjordens antal, årets slakt, pris­utveckling för renkött och bedömning av rovdjursskador.

Regeringen redovisar att det finns 51 samebyar i Sverige. Antalet renar i Sverige fortsätter att minska och utvecklingen förklaras av flera faktorer, bl.a. ett växande antal rovdjur, minskade betesmarker samt klimatförändringar som försämrar förutsättningarna för renbete. Bristen på reservbete och lavskogar förvärrar situationen, och vintern 2023/24 var särskilt svår med mycket dåliga betesförhållanden. Under 2024 beviljades därför 24 samebyar katastrofskydd i form av bidrag till utfodring, vilket kan ges när renarnas naturliga bete blockeras av t.ex. ovanligt djupa snölager. Antalet slaktade renar har inte förändrats nämnvärt jämfört med föregående år, men medelpriset på renkött har fortsatt att stiga kraftigt. Samtidigt ligger skador orsakade av rovdjur kvar på en nivå som överstiger den fastställda toleransnivån på 10 procent. Ersätt­ningen för rovdjursskador utgör därmed ett centralt stöd för rennäringen, som i sin helhet möter betydande och växande utmaningar.

Regeringen menar i sin bedömning av måluppfyllelsen att rennäringen står inför stora utmaningar. Utöver att antalet renar fortsätter att minska ökar även konkurrensen om marken inom renskötselområdet genom andra verksamheter. För att ge en bättre helhetsbild av tillgången till betesmarker som är viktiga för rennäringen behöver renbruksplanerna utvecklas ytterligare. Arbetet med förvaltningsverktyget måste också fortgå eftersom rovdjursskadorna fort­far­ande överstiger den fastställda toleransnivån. Samtidigt spelar rennäringen en central roll i att bevara fjällens prägel som ett betespräglat och storslaget land­skap, något som är avgörande för att kunna nå miljökvalitetsmålet Stor­slagen fjällmiljö.

För att kunna redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen inom sektorn bidrar till målet för det civila försvaret, t.ex. den del av målet som handlar om att säkra de viktigaste samhällsfunktionerna, ta regeringen stöd av de gemen­samma mål som myndigheterna inom beredskapssektorn livsmedels­för­sörj­ning och dricksvatten har definierat. Följande mål gäller:

– Alla i Sverige har tillgång till tillräckligt med säker mat, säkert dricks­vatten och fungerande avfalls- och avloppshantering i kris, höjd beredskap och ytterst krig.

– Myndigheterna i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricks­vatten skapar goda förutsättningar för offentliga och privata aktörer att kunna upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet och bidra till livs­medels- och dricksvattenförsörjning samt avfalls- och avloppshantering i kris, höjd beredskap och ytterst krig.

– Tillsammans agerar myndigheterna för att med samordnade åtgärder höja förmågan.

Några sektorsspecifika indikatorer har ännu inte fastställts och regeringen avvaktar därför myndigheternas pågående arbete med att ta fram sådana. Av resultatredovisningen framgår det att beredskapsmyndigheterna inom sektorn under de senaste åren har upparbetat en effektiv struktur för det gemensamma arbetet. Förmågehöjning inom sektorns ansvarsområde handlar om att hela livsmedelskedjan ska kunna producera och leverera i kris, höjd beredskap och ytterst krig. Resultatredovisningen fokuserar på att beskriva de olika bered­skapsmyndigheternas arbete.

Regeringen bedömer att de satsningar som gjorts i budgetpropositionerna för 2024 och 2025 har gett myndigheterna inom beredskapssektorn möjlighet att genomföra konkreta förmågehöjande insatser för livsmedels- och dricks­vattenförsörjning. Beredskapslagring har lyfts fram som en viktig del i upp­bygg­naden av ett system som ska kunna säkerställa livsmedels­försörjningen under höjd beredskap och ytterst krig. Det förberedande arbetet med bered­skaps­lagring av spannmål och insatsvaror i primärproduktionen har kommit långt, medan lagring i de senare leden av livsmedelskedjan kräver ytterligare analys. Samtidigt konstaterar regeringen att beredskapslagring i sig inte skapar uthållighet, utan att livsmedelskedjan måste kunna anpassas och ställas om för att producera, förädla och distribuera livsmedel även under svåra påfrest­ningar. En så öppen handel som möjligt är också en grundförutsättning för att försörjningen ska fungera i kris. Det investeringsprogram som bered­skaps­sektorn nu utvecklar är därmed en central del i arbetet med att bygga den nödvändiga förmågan för en fortsatt livsmedelsproduktion.

Miljö- och jordbruksutskottet har följt upp delar av regeringens resultat­redo­visning i budgetpropositionen för 2026 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Analysen har liksom tidigare år fokuserat på resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedels­kedja och de tre strategiska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kun­skap och innovation. Utgångspunkten för utskottets uppföljning är budget­lagens krav på regeringens resultat­redovis­ningar av de resultat som har upp­nåtts i verksamheten i förhållande till riksdagens mål samt de önskemål om förbättringar av resultatredovisningarna som utskottet tidigare har fram­fört.

Det är viktigt att riksdagen i sin beredning av statens budget kan följa en effektkedja som kopplar mål till verksamhet, dvs. de samlade åtgärderna, till resultat för att utifrån det kunna bedöma hur verksamheten bidrar till att nå de mål som riksdagen har beslutat om (jfr bet. 2005/06:KU21). För att fullgöra denna uppgift behöver regeringens resultatredovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad för­ståelse för hur statliga anslagsmedel har använts och vilken effekt som åtgärderna har fått.

I förra årets budgetbetänkande framförde utskottet att det fanns möjlighet att förbättra resultatredovisningens omfattning och disposition. Utskottet konsta­terar att årets resultatredovisning är strukturerad på ett mer likartat sätt. Till exempel är det en enhetlig och jämförbar rubriksättning mellan avsnitten Resultatredovisning och Regeringens bedömning av måluppfyllelsen, vilket också efterfrågades i förra årets budgetbetänkande.

Utskottet konstaterar att redovisningen i vissa delar har blivit specifik och koncis. Fokus ligger i högre uträckning på att redogöra för mål, insatser och uppnådda resultat, vilket skapar en tydligare styrkedja. Till exempel har beskrivningar av förutsättningarna för att nå de uppsatta målen, t.ex. infor­mation om omvärldsläget, till stor del utgått i årets resultatredovisning.

I förra årets budgetbetänkande påpekade utskottet att resultat­redovis­ningens omfattning skiljer sig kraftigt åt mellan de olika strategiska områdena, bl.a. när det gäller antalet indikatorer och bedömningsgrunder. Exempelvis var resultatredovisningen för området Regler och villkor mer omfattande än för övriga områden. Utskottet konstaterar att obalansen när det gäller omfatt­ningen på redovisningarna av de olika strategiska områdena kvarstår. Alltjämt redovisas resultaten för de övriga två strategiska områdena Konsument och marknad och Kunskap och innovation på ett mycket mer koncist och stringent sätt.

Det är positivt att regeringen redovisar en samlad bild när det gäller vilka kompletterande resultat­indikatorer och bedömningsgrunder som används inom området Regler och villkor. Utskottet konstaterar att regeringen fortfar­ande använder drygt 40 kompletterande indikatorer och bedömnings­grunder i redovisningen för området. Resultatindikatorer används för att följa upp resultat i förhållande till mål. Det är enligt utskottets mening mycket svårt att följa styrkedjan från det övergripande målet för utgiftsområdet, resultat­området En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, de tre centrala resultatindikatorerna för resultatområdet och slutligen de 43 komp­letterande resultatindikatorerna och bedömningsgrunderna för det strategiska området Regler och villkor. Problemet är att de kompletterande resultat­indikatorerna och bedömningsgrunderna redovisar så mycket detaljerad information att det blir mycket svårt att skapa sig en helhetsbild av resultatutvecklingen. Utskottet skulle vara betjänt av en mer koncentrerad och koncis resultat­redo­visning.

Av den anledningen efterlyser utskottet en större balans i resultat­redovis­ningens utformning och det vore önskvärt om regeringen kunde över­väga att minska antalet indikatorer inom det strategiska området Regler och villkor i nästa års budgetproposition. Att koncentrera resultat­redovis­ningen och upp­följningen av mål genom att minska antalet indikatorer innebär ett tydligare fokus på vad som är mest väsentligt för det strategiska området. För många indikatorer riskerar att göra redovisningen fragmenterad och svår­överskådlig, vilket i sin tur försvårar styrning och prioritering.

Utskottet konstaterar att redovisningen av resultatområdet Civilt försvar och krisberedskap har förbättrats. Till exempel omnämns de gemensamma mål som myndigheterna inom beredskapssektorn har definierat. Det saknas allt­jämt sektorsspecifika indikatorer för resultatområdet. Utskottet anser att det är positivt att regeringen hänvisar till att de berörda myndigheterna arbetar med att ta fram indikatorer. Regeringen lämnar emellertid inte någon inform­ation om när dessa indikatorer förväntas vara på plats. Det vore enligt utskottet önskvärt om arbetet kunde prioriteras så att resultatindikatorer kan redovisas redan i nästa års budgetproposition. En resultatredovisning utan indikatorer förtar mycket av riksdagens möjlighet att följa effektkedjan från mål till verk­samhet till måluppfyllelse. Utskottet vill i sammanhanget påminna om vikten av långsiktighet vid framtagandet av indikatorer för att i möjligaste mån säker­ställa att dessa kan följas under en längre tid.

Inledningsvis vill utskottet framhålla betydelsen av att regeringens redo­vis­ning och bedömning har en klar och tydlig struktur, eftersom det bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat som uppnåtts i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Utskottet konstaterar att regeringen har utvecklat och förbättrat redo­vis­ningen när det gäller bedömning av måluppfyllelse för utgiftsområdet. Reger­ingen redovisar genom­gående ett försök till bedömning för alla resultat­områden, inklusive de tre strategiska områdena för resultatområdet En kon­kurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Utskottet konstaterar att reger­ingen även gör en bedömning av måluppfyllelsen för resultatområdet Civilt försvar och krisberedskap. Denna förbättring och utveckling av redovisningen gör det enklare för utskottet att bedöma kopplingarna mellan mål, insatser och resultat.

Enligt utskottets bedömning saknas det emellertid fortfarande en samman­tagen bedömning av måluppfyllelsen på aggregerad nivå för resultat­området En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Regeringen skriver att det är svårt att mellan enskilda år dra några långtgående slutsatser om livs­medelskedjans utveckling. Utskottet menar dock att de långa tids­serier som finns för de centrala resultatindikatorerna innebär att reger­ingen skulle kunna göra en bedömning av måluppfyllelsen för resultatområdet. Samma problem, dvs. avsaknaden av en sammantagen bedömning, åter­kommer för det strateg­iska området Regler och villkor som ingår i nämnda resultatområde. Utskottet menar att det är problematiskt då det finns drygt 40 kompletterande indikatorer och bedömningsgrunder redovisade för området.

När det gäller resultatområdet en sammanhållen landsbygdspolitik skriver regeringen att även insatser inom andra utgiftsområden har bidragit till mål­uppfyllelsen. Utskottet menar att det vore önskvärt om regeringen precis­erade, eller åtminstone exemplifierade, dessa insatser. Sådana preciseringar gör det enklare för utskottet att bedöma måluppfyllelsen för olika delar av resultat­redovisningen.

Regeringen skriver i årets budgetproposition att avsnitten Mål för utgifts­området, Resultatredovisning och Regeringens bedömning av målupp­fyllelsen har utvecklats för att på ett tydligare sätt åskådliggöra målen och indikatorer inom utgiftsområdet, koppla insatser till indikatorer och beskriva resultatens bidrag till måluppfyllelsen. Utskottet välkomnar den förbättring som har gjorts i dessa delar i årets budgetproposition. Utskottet vidhåller dock att det vore värdefullt om regeringen redovisade sin syn på arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen inom utgiftsområdet och vilka möjligheter till för­bättring reger­ingen identifierat. Vidare förutsätter utskottet att regeringen fortsätter arbetet med att utveckla resultatredovisningen i syfte att skapa en ännu klarare och tydligare struktur, inte minst genom att konkretisera inne­hållet för att därigenom skapa bättre förutsättningar för att bedöma målupp­fyllelsen för de olika resultatområdena.

Utskottet välkomnar att regeringen har som ambition att i tabeller och diagram redovisa tioåriga tidsserier när det finns tillräckliga underlag. Sådana tidsserier gör det enklare att utläsa långsiktiga trender och underlättar slut­satser om huruvida vidtagna åtgärder bidrar till att nå de strategiska målen och riksdagens övergripande mål för utgiftsområdet.

Utskottet ser positivt på det löpande utvecklings- och erfarenhetsutbytet mellan företrädare för regeringen och miljö- och jordbruksutskottet för att utveckla resultatredovisningen. Denna dialog är konstruktiv och medför för­delar för både regeringens och riksdagens arbete med resultatredovisningen främst genom en ökad förståelse för respektive parts ansvar och förut­sätt­ningar. Utskottet välkomnar regeringens uttalade ambition att fortsätta detta arbete.

I budgetpropositionen för 2026 redovisar regeringen när det gäller utgifts­område 23 hur den har behandlat fem tillkännagivanden som har föreslagits av miljö- och jordbruksutskottet. Till följd av de åtgärder som regeringen vidtagit anser regeringen att tillkännagivandena är slutbehandlade.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om djurskydds- och miljö­krav vid offentlig upphandling av livsmedel (bet. 2021/22:MJU29 punkt 15, rskr. 2021/22:388). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör vidta ytter­ligare åtgärder, såväl nationellt som på EU-nivå, för att möjliggöra och säker­ställa att det vid offentlig upphandling enbart ska köpas in livsmedel som har producerats i linje med svenska djurskydds- och miljökrav.

Regeringen redovisar att en särskild utredare 2023 fick i uppdrag att bl.a. kartlägga i vilken utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upp­handling (dir. 2023:19). Utredningen om en konkurrenskraftig animalie­pro­duktion (LI 2023:01) överlämnade i augusti 2024 betänkandet Animalie­produktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56). Av betänkandet framgår bl.a. att andelen livsmedel med svenskt ursprung är rela­tivt hög vid kommunernas offentliga inköp av livsmedel, vilket enligt utred­ningen kan bero på att det ställs djurskyddskrav. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen redovisar vidare att det pågår en översyn av EU:s upphand­lingsdirektiv (2014/24/EU). I det inledande arbetet har regeringen bl.a. fram­fört som Sveriges preliminära ståndpunkt att medborgarna bör kunna lita på att offentliga kontrakt tilldelas företag som håller en hög nivå av djurskydd. Regeringen framhåller också att kommunerna redan i dag i hög utsträckning ställer krav på djurskydd. Därmed anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om en översyn av förvalt­ningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet. 2021/22:MJU6 punkt 2, rskr. 2021/22:61). Av tillkännagivandet följer dels att regeringen ska verka för att det genomförs en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön, dels att det behövs en reviderad plan för att utveckla en mer lokalanpassad förvaltning och därmed ta hänsyn till olika delbestånd.

Regeringen framhåller att enligt kommissionen har genomförandet av den fleråriga planen för Öster­sjön bidragit till ett minskat fisketryck. Andra dödlig­hetsfaktorer än fiske har blivit förhärskande för vissa bestånd, t.ex. torsk­bestånden. Den fleråriga planen utgör ett stabilt långsiktigt instrument för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken i Östersjön.

Regeringen framhåller vidare att rådet i oktober 2022, på initiativ från Sverige, uppmanade kommissionen att efterfråga rådgivning från Inter­natio­nella rådet för havsforskning (Ices) kring åtgärder och orsakssamband till minskad ålders- och storleksfördelning för strömmingsbestånden i Östersjön. Ices har återkommit med förslag på åtgärder för att bättre förstå dessa orsaks­samband, bl.a. kunskap om olika delbestånd.

Regeringen redovisar att den avser att fortsätta att verka för en översyn av förvaltningsplanen och att förvaltningen ska ta större hänsyn till såväl storleks- och åldersstruktur som olika delbestånd. Regeringen anser mot bakgrund av de redovisade förhållandena och åtgärderna att tillkännagivandet är slut­behandlat.

Tillkännagivande om växtförädlingsprojekt för resistens mot almsjuka respektive askskottsjuka

Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot almsjuka respektive askskottsjuka (bet. 2020/21:MJU15 punkt 19, rskr. 2020/21:260).

Reger­ingen beslutade våren 2023 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att bl.a. identifiera inhemska skogsträd där förädling kan vara en kostnads­effektiv åtgärd för långsiktigt bevarande (dir. 2023:60). Våren 2024 överlämnades betänkandet En framtid för alm och ask – förädling, forskning och finansiering (SOU 2024:35), i vilket det bl.a. föreslås åtgärder för att bekämpa almsjukan på Gotland och att förädla för resistens mot almsjukan och askskottsjukan. Delar av betänkandet remitterades under hösten 2024. I januari 2025 beslutade regeringen om en ändring i växtskyddsförordningen (2022:795) som bl.a. möjliggör för Skogsstyrelsen att meddela föreskrifter om åtgärder för bekämpning av almsjukesvamp på Gotland.

För 2025 anslog riksdagen medel till forskningsrådet Formas för skogs­träds­förädling för att skapa mer resistenta skogsträd, inklusive alm och ask (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:MJU2, rskr. 2024/25:105). I mars 2025 beslutade regeringen att ge i uppdrag till dels Formas att stödja förädling av skogsträd inklusive alm och ask för ökad motståndskraft, dels Skogsstyrelsen att bekämpa almsjukan på Gotland (LI2025/00588).

Regeringen anser mot bakgrund av de redovisade åtgärderna att tillkänna­givandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Tillkännagivanden om dels översyn av det regelverk som reglerar vattenbruk, dels åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruk för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket (bet. 2017/18:MJU13 punkt 2, rskr. 2017/18:182). Riksdagen har även tillkännagett att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skyndsamt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet. 2019/20:MJU11 punkt 9, rskr. 2019/20:185).

Regeringen redovisar att Jordbruksverket hösten 2020 presenterade en analys av processerna för tillstånds­givningen och andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling samt förslag till förändringar och för­enklingar. Våren 2021 redovisade Havs- och vattenmyndig­heten och Jord­bruks­verket även en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vatten­bruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, bl.a. en specifik strategi för vattenbrukssektorn.

För att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med regeringens förslag till statens budget (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23) ökades anslaget 1:28 Stöd­åtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor 2022.

Regeringen redovisar ett antal ytterligare åtgärder, bl.a. att den i juni 2022 gav en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regelverket på fiske­området i syfte att få till stånd en sammanhållen lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Delbetänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU 2023:74) redovisades i december 2023.

Regeringen framhåller vidare att den i mars 2025 föreslog ändringar i fiske­lagen (1993:787) som bl.a. innebär att kravet på odlings­tillstånd tas bort; ett vattenbruks påverkan på den omgivande miljön bör i stället enbart beaktas inom ramen för miljölagstiftningen. Förslagen syftar dels till att undvika dubbelprövning av vattenbruksverksamheter, dels till en mer enhetlig pröv­ning av vattenbruket oavsett vilken organism som odlas eller föds upp. Riksda­gen biföll regeringens förslag (prop. (prop. 2024/25:136, bet. 2024/25:MJU23, rskr. 2024/25:272).

Våren 2025 föreslog regeringen även lättnader i strandskyddet, bl.a. att vattenbruk undantas från strand­skyddet och krav på bygglov för ekonomi­byggnader (prop. 2024/25:102). Riksdagen biföll regeringens förslag även i denna del (prop. 2024/25:102, bet. 2024/25:MJU16, rskr. 2024/25:194). I au­gusti beslutade regeringen om vissa ändringar i bl.a. förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen och miljöprövnings­förordningen (2013:251), som behövs till följd av lagändringarna. Förord­ningsändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.

Regeringen anser mot bakgrund av det ovan redovisade att tillkänna­giv­an­dena är tillgodosedda och slutbehandlade.

Utskottet har tagit del av regeringens redovisning av de åtgärder som har vid­tagits för att tillmötesgå de ovannämnda tillkännagivandena. Utskottet noterar att regeringen bedömer att tillkännagivandena är att betrakta som slut­behand­lade. Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömning i denna del.

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärer­nas alternativa förslag till statens budget för 2026 inom utgifts­område 23 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att riksdagen anvisar anslagen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt den fördelning som framgår av tabellen i bilaga 2 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 punkt 1). För vissa anslag föreslår regeringen också att riksdagen ska bemyndiga regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som innebär behov av framtida anslag (punkt 2). Regeringens förslag till beställningsbemyndig­anden framgår i tabellform i bilaga 3.

I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 23. Inledningsvis redogörs för den politiska inriktningen.

I det följande redovisas regeringens inriktning för de fem resultatområdena som följer av de mål som riksdagen har beslutat om.

Regeringen framhåller att landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna ska stärkas. Därför gör regeringen en översyn av den sammanhållna landsbygds­politiken med målsättningen att överlämna en samlad lands­bygdspolitisk proposition våren 2026.

För att uppnå målet för en sammanhållen landsbygdspolitik bedömer reger­ingen att det behövs en bredd av insatser inom många utgiftsområden. Bland annat behövs det bättre förutsättningar för ett mångsidigt, konkurrens­kraftigt och hållbart näringsliv med god förmåga till förnyelse. De areella näringarnas konkurrenskraft behöver stärkas och produktionen inom näring­arna behöver öka på ett hållbart sätt. Tillgänglighet genom digital kommunika­tion och trans­portinfrastruktur är grundläggande för landsbygdernas utveck­ling. Reger­ingen framhåller även utbyggnaden och underhållet av vägar, järn­vägar, ladd­infra­struktur och konnektivitet, inklusive fiber och mobilnät.

Livsmedelsstrategin slår fast att den hållbara svenska livsmedels­produktionen ska öka. För att vässa och konkretisera livsmedelsstrategin har regeringen fattat beslut om en uppdatering av strategin, Livsmedelsstrate­gin 2.0, med ett ökat fokus på stärkt lönsamhet och kon­kurrenskraft samt ökad robusthet i livsmedelskedjan.

Regeringens utgångspunkt i arbetet med EU:s gemen­samma jordbruks­politik efter 2027 är att politiken ska leda till lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som jordbruket ska bidra till att uppfylla miljö- och klimatåtaganden. En förändrad omvärldsbild innebär även att ett ökat fokus bör ligga på att främja en robust primärproduktion i hela landet. För att stärka konkurrenskraften och lönsamheten i svensk mjölkproduktion med bibehållen god djurvälfärd föreslår regeringen en utökad djurvälfärds­ersättning för att kompensera lantbrukare för de ökade kostnader som kravet på bete för mjölk­kor innebär. Regeringen föreslår även att stödet till norra Sverige förstärks.

Regeringen framhåller vidare att kontrollen i livsmedelskedjan behöver bli mer likvärdig och effektiv i hela landet för att underlätta för livsmedelskedjans företag och stärka deras konkurrenskraft. Utredningsförslag om dels en ny kontroll­organisation i livsmedelskedjan, dels en centraliserad fuskkontroll bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller det fiskeripolitiska arbetet framhåller regeringen att eko­systemansatsens tillämpning ska stärkas genom att arbetet med hållbar förvalt­ning av fiskeresurserna integreras i övrigt havsmiljöarbete. Arbetet med att minska övergödningen, flytta ut trålgränsen och öka skyddet av marina om­råden är viktiga beståndsdelar för att stärka fiskbestånden. Regeringen lyfter också fram vikten av att möjliggöra allmän jakt på skarv och att incita­menten för att jaga säl behöver öka. Det småskaliga kustfisket behöver främjas, bl.a. för att öka andelen svenska landningar som blir livs­medel. Regeringen föreslår därför ökade medel för Jordbruks­verkets arbete med att utveckla fiskeri­näringen och vatten­bruket.

När det gäller viltförvaltningen anför regeringen att beslut ska fattas på lokal och regional nivå och bygga på vetenskapliga underlag och uppfattas som legitim av de människor och verksamheter som berörs. Regeringen verkar för att minska vargstammen samtidigt som gynnsam bevarandestatus bi­be­hålls. Regeringen bereder utredningsförslag om en ny nationell myndighet för viltförvaltning.

Regeringen anser vidare att forskning, utbildning och innovation är grund­läggande för att stärka konkurrenskraften och bidra till en hållbar samhälls­utveckling. Den pågående klimatförändringen, tillsammans med Sveriges unika växtodlingsförhållanden, ställer krav på växt­förädling för nya växtsorter inom det svenska jordbruket. Regeringen föreslår därför att grund­finansi­eringen för SLU Grogrund ökas. För att öka kompetens­försörjningen inom den gröna sektorn föreslår regeringen även en satsning på ett natur­veten­skapligt basår för norra Sverige samt en påbyggnads­utbildning för yrkes­verksamma inom livsmedelsberedskap och försörjning.

Därutöver framhåller regeringen att forskning inom bl.a. bioekonomi och livsmedelsproduktion kan bidra till att öka både Sveriges konkurrenskraft och resiliens. Formas är central i förverkligandet av regeringens forskningspolitik genom att bidra till långsiktig forskningsfinansiering med fokus på samverkan, i enlighet med den beslutade forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2024/25:60, bet. 2024/25:UbU15, rskr. 2024/25:219).

Skogen som en strategisk resurs för ett robust Sverige och för jobb och tillväxt

Regeringen understryker att det svenska skogs­bruket fullt ut ska bidra till att uppnå klimatmålen samt till jobb och tillväxt i hela landet. Regeringen fram­håller också att den svenska skogspolitikens grunder och de jämställda skogs­politiska målen om produktion och miljö ska ligga fast. Avvägningen mellan pro­duktion och naturvård skapar en grund för genomförandet av skogs­politiken. Den ger även förutsättningar för skogsägarens fortsatta enskilda ägande och brukande av skogen, och regeringen anser att principen om frihet under ansvar fungerar väl och att den är viktig att värna.

För att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik har regeringen ut­rett åtgärder för att bl.a. öka den skogliga tillväxten och öka tillgången till hållbart producerad inhemsk biomassa. Utredningens betänkanden Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (SOU 2024:91) och En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk (SOU 2025:93) bereds inom Regeringskansliet.

Inriktningen för regeringens arbete framöver är att främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrens­kraftiga näringar. En hållbar bioekonomi, en långsiktigt ökad tillgång till hållbar biomassa, cirkulär ekonomi och klimat­anpassning är avgörande element i ett effektivt klimatarbete som bör främjas nationellt, inom EU och internationellt. För att inte svenska företags konkurrenskraft ska på­verkas negativt, och för att hålla ned statens utgifter för genomförande av unions­rätten, är det viktigt att svensk tillämpning utnyttjar regelverkens möj­liga undantag och flexibiliteter och undviker att gå utöver miniminivån i regel­verk som påverkar brukandet av skog. Regeringen anför att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö.

Regeringen avser att tillsätta en ny utredning av rennäringslagen. Syftet med den nya utredningen ska vara att arbeta fram långsiktigt hållbara förslag som har bred förankring både i riksdagen och hos dem som berörs av förslagen.

I enlighet med Livsmedelsstrategin 2.0 avser regeringen att stärka robustheten i livsmedelskedjan. En robust livsmedelsförsörjning och ökad livsmedels­produktion i fredstid är grundförutsättningar för en fungerande livsmedels­försörjning vid höjd beredskap, och ytterst i krig, och ger även bättre förutsättningar att hantera fredstida kriser, exempelvis klimatrelaterade kriser.

I syfte att stärka den samlade förmågan inom totalförsvaret behöver arbetet med att återuppbygga det civila försvaret ytterligare intensifieras, i linje med totalförsvarsbeslutet (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) och den nationella säkerhetsstrategin (skr. 2023/24:163). För att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning krävs det att robustheten i livs­medelskedjan ökar på systemnivå. Regeringen bedömer därför att det finns ett behov av satsningar på bl.a. uppbyggnad av beredskapslager.

1:1 Skogsstyrelsen: Anslaget får användas för Skogsstyrelsens förvaltnings­utgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 642 197 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget ökas till följd av dels arbetet med bekämpning av almsjuka på Gotland, dels information och rådgivning till skogsägare om ökat kolupptag samt biologisk mångfald så att Sverige når upp till sina åtaganden inom LULUCF-regelverket.

1:2 Insatser för skogsbruket: Anslaget får användas för utgifter för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårds­åtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget får användas för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårds­avtal. Anslaget får även användas för ersättning med anledning av beslut från Skogsstyrelsen som avsevärt försvårar pågående markanvändning. Anslaget får även användas för utgifter för att upprätta renbruksplaner och till att med­finansiera skogsträdsförädling. Vidare får anslaget användas för vissa admini­strationskostnader hos Skogsstyrelsen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 574 373 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget minskas eftersom medel överförs till anslaget 1:1 Naturvårds­verket inom utgifts­område 20 Klimat, miljö och natur. Naturvårdsverkets arbete med det lägre referensvärdet i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen innebär ökade kostnader.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 90 000 000 kronor 2027–2029. Skälet är att det, i hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogs­ägare och för att skapa goda förutsättningar för fleråriga naturvårdsprojekt, finns behov av att ingå ekonomiska åtaganden som medför utgifter under kom­mande år.

1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Anslaget får användas för Statens veterinärmedicinska anstalts förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 243 865 000 kronor för 2026 till anslaget.

Myndigheten tillförs medel för att förebygga och hantera smitt­samma sjukdomar samt för att bygga upp en övervakning av vektorer.

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet: Anslaget får användas för utgifter för ersättning för veterinär service. Anslaget får även användas för utgifter för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning för livsmedelsproducerande djur.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 158 824 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder: Anslaget får användas för utgifter för förebyggande djurhälsoarbete och djursjukdata­system, i syfte att begränsa skadeverkningarna av sådana djursjukdomar som bara smittar mellan djur och sådana som kan smitta både djur och människor. Anslaget får även användas till djurskyddsfrämjande åtgärder.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 933 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar: Anslaget får användas för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar var­vid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt före­skrifter som har meddelats med stöd av lagarna. Anslaget får även användas för statsbidrag till obduktionsverksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och för genomförande av EU-lagstiftningen om djur­skydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Anslaget får vidare användas för ut­gifter för nationell medfinansiering av kontrollprogram som Sverige behöver göra enligt EU:s krav.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 133 349 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.: Anslaget får användas för utgifter för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. När det gäller före­byggande åtgärder mot skador i fisket orsakade av säl bör anslaget användas som nationell offentlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 778 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget minskas eftersom medel överförs till anslaget 1:1 Naturvårds­verket inom utgifts­område 20 Klimat, miljö och natur. Naturvårdsverkets arbete med det lägre referensvärdet i fråga om populations­storlek för gynnsam bevarandestatus för den svenska varg­populationen inne­bär ökade kostnader.

1:8 Statens jordbruksverk: Anslaget får användas för Statens jordbruks­verks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård och för utgifter för Centrala djurförsöksetiska nämnden.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 937 527 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget ökas för att dels stärka myndighetens arbete med främjande och utveckling av fiskerinäringen och vattenbruket, dels för en effektivare och mer likvärdig kontroll i livsmedelskedjan. Myndighetens anslag tillförs medel även för en stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan samt för att hantera det ökade antalet ärenden till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.

1:9 Bekämpning av växtskadegörare: Anslaget får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för kostnader eller förluster till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (2022:725). Utgifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, kontroller, inventer­ingar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag lik­som undersökningar av organismer och växtprover som av Statens jord­bruks­verks överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpning av växt­skadegörare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 18 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:10 Gårdsstöd m.m.: Anslaget får användas för utgifter som motsvarar EU:s finansiering av gårdsstöd och andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslaget får även användas för utgifter som motsvarar EU:s bidrag till att förebygga, upptäcka och bekämpa djur­sjukdomar och växtskadegörare.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 7 681 572 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.: Anslaget får användas för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 194 333 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2027–2029. Skälet är att ett av de områden som anslaget används till är stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönt, och stöden ges inom fleråriga verksamhetsprogram. Efter beslut om stöd görs betalningarna till stödmottagarna under påföljande år.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jord­brukspolitiken 2023–2027. Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering till EU:s ekonomiska stöd till jordbruksföretag som drabbats av torka och efterföljande nederbörd 2023 samt administration av detta stöd.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 257 312 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget ökas för att dels anpassa anslagets nivå till förväntade utgifter, dels kompensera lantbrukare för de ökade kostnader som kravet på bete för mjölkkor utgör.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor 2027–2029. Skälet är att huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalning.

1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbruks­politikens andra pelare 2023–2027: Anslaget får användas för utgifter mot­svarande EU:s finansiering för åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Anslaget får även användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder för stöd till biodling för perioden 2023–2027. Anslaget får dessutom användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torka och efterföljande nederbörd 2023.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 204 200 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget ökas för att anpassa anslagets nivå till förväntade utgifter inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 3 399 000 000 kronor 2027–2029. Skälet är att huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetal­ningar.

1:14 Livsmedelsverket: Anslaget får användas för Livsmedelsverkets för­valtningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 727 547 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget tillförs medel för att finansiera myndighetens arbete med att dels genomföra en effektivare och mer likvärdig kontroll i livsmedelskedjan, dels stärka kontrollen av fusk i livsmedelskedjan. Anslaget ökas även med anled­ning av underskott i slakterikontrollverksamhet.

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor: Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn och för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedels­förädling. Anslaget får vidare användas för utgifter till stöd för marknads­föring och deltagande i mässor samt stöd till projektverksamhet med syftet att öka kompetens och utveckla produkter, processer, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedelsförädling.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 131 160 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget minskas eftersom medel överförs till dels anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, dels anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.: Anslaget får användas för utgifter för medlemskapsavgifter i internationella organisationer inom utgiftsområdets ansvar. Anslaget får användas för internationella skogs­frågor. Anslaget får även användas för andra bidrag relaterade till utgifts­områdets internationella arbete.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 413 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur: Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med lands­bygdsprogrammet för Sverige för 2014–2020, inklusive förlängnings­åren 2021 och 2022. Anslaget får användas för utgifter för delar av det attesterande organets (Ekonomistyrningsverket) utgifter för revision av jordbruksfonderna för programperioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget får även användas för statsbidrag till kommuner med geografiska och demografiska utmaningar. Anslaget får även användas för utgifter för program för lokalt ledd utveckling under programperioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder, EU:s fiskefond, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Vidare får anslaget användas för eventuella ränteutgifter, rättegångs­kostnader samt revisions- och kontrollutgifter förknippade med Jordbruks­verkets inbetalningar till den Europeiska unionen. Anslaget får även användas för utgifter för skadestånd. Dessutom får anslaget belastas med tekniska utgifter för offentlig lagring i den mån som ersättning inte utbetalas från EU-budgeten. Anslaget får även användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäringen som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022. Anslaget får även användas för utgifter för stöd för avveckling av verksam­heter med minkuppfödning för pälsproduktion samt administration av detta stöd.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 531 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget tillförs medel för att stärka Jordbruksverkets utbetalning av medel till jordbruket i norra Sverige.

1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket: Anslaget får användas för utgifter för försöks- och utvecklingsverksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växt­näringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden, för ekologisk produktion samt för klimat- och energiinsatser inom de areella näringarna. Anslaget får även användas för utgifter för upp­följning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom för effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 34 830 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering. Från och med 2006 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Götalands samt delar av Värmlands län.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 24 116 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:20 Åtgärder på fjällägenheter: Anslaget får användas för utgifter för underhåll, upprustning och investeringar i byggnader och andra fasta anlägg­ningar på fjällägenheter. Anslaget får även användas för utgifter för att täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 529 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:21 Främjande av rennäringen m.m.: Anslaget får användas för utgifter till åtgärder för främjande av rennäringen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 131 915 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget minskas eftersom medel överförs till anslaget 1:1 Naturvårds­verket inom utgifts­område 20 Klimat, miljö och natur.

1:22 Sveriges lantbruksuniversitet: Anslaget får användas för utgifter för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom livsmedelsproduktion, djurhållning, djurhälsa och djurskydd, skog, skogsbruk och förädling av skogsråvara, landsbygds­utveckling, rekreation och fritid samt landskapsplanering och mark­använd­ning i tätorter och tätortsnära miljöer. Anslaget får även användas för ersätt­ning för behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning inom samma områden samt för fortlöpande miljöanalys.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 421 487 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget tillförs medel för forskning och utbildning på forskarnivå i enlig­het med vad som aviserades i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2024/25:60). Anslaget ökas även för att finansiera ett naturvetenskapligt basår för norra Sverige och en påbyggnadsutbildning för yrkesverksamma inom livsmedelsberedskap och livsmedelsförsörjning samt för en ökad satsning på SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.

1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning: Anslaget får användas för utgifter för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning för de areella näringarna. Anslaget får även användas till projektrelaterade utgifter för ut­värderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och seminarier samt infor­mationsinsatser inom området. Förvaltningsanslaget redovisas under utgifts­område 20 Klimat, miljö och natur under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls­byggande: Forskning inom samma utgiftsområde.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 848 164 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget minskas eftersom medel överförs till anslaget 1:1 Skogsstyrelsen för bekämpning av almsjuka på Gotland.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 1 700 000 000 kronor 2027–2032. Fleråriga åtaganden behöver ingås för att underlätta planering, utlysning och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt.

1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien: Anslaget får användas för att finansiera verksamheten vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 177 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:25 Slakterikontroll: Anslaget får användas för utgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet när det gäller slaktverksamhet vid slakterier och vilthanteringsanläggningar som inte täcks av avgifter som tas ut i enlighet med artikel 79.1 b i förordningen om offentlig kontroll[1]. Anslaget får även användas för statligt stöd i form av nedsättning av vissa avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som bedrivs vid slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 168 053 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet: Anslaget får användas för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive upphandling, stöd för investeringar hos statliga myndigheter, organisationer och företag samt bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom sektorn livsmedelsförsörjning- och dricksvatten under höjd beredskap och ytterst krig. Anslaget får även användas för tillhörande administrativa kostnader för fördelning av sådana bidrag.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 071 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget tillförs medel för beredskapslagring av primärt spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen samt för senare led i livs­medelskedjan.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kronor 2027–2030. Skälet för regeringens förslag är att huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar.

1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027: Anslaget får användas för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Anslaget får även användas för finansiering av andra projekt som ligger i linje med programmet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 104 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget minskas eftersom medel omfördelas till senare delar av program­perioden. Anslaget minskas också eftersom medel överförs till anslaget 1:1 Naturvårdsverket inom utgifts­område 20 Klimat, miljö och natur. Natur­vårdsverkets arbete med det lägre referensvärdet i fråga om populations­storlek för gynnsam bevarandestatus för den svenska varg­populationen inne­bär ökade kostnader.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 206 000 000 kronor 2027–2029. För att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet behöver eko­nomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år.

1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027: Anslaget får användas för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 200 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget minskas eftersom medel överförs till anslaget 1:1 Naturvårds­verket inom utgifts­område 20 Klimat, miljö och natur. Naturvårdsverkets arbete med det lägre referensvärdet i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen innebär ökade kostnader.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 440 000 000 kronor 2027–2029. För att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet behöver eko­nomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa förslag till anslagsfördelning för 2026. Förslagen innebär såväl andra anslagsnivåer som förslag till nya anslag. I det följande sammanfattas partiernas förslag inom utgiftsområde 23. En sammanställning som visar hur motionärernas förslag avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2. I det följande redovisas också motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26 som återspeglar förslag i partiernas anslagsmotioner.

I kommittémotion 2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. yrkande 1 lämnar Socialdemokraterna ett förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 23 för 2026 än regeringen. Förslaget innebär att de samman­lagda anslagen överstiger regeringens förslag med 100 000 000 kronor och att två anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.

Socialdemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringen (se också bil. 2):

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet: Anslaget ökas med 30 000 000 kronor. Satsningen ska gå till att stärka den veterinära beredskapen och jouren, inte minst på glesbygd där behoven är störst. Socialdemokraterna framhåller att genom en stärkning av djurvälfärden behöver djur inte lida i onödan om de blir akut sjuka eller drabbas av en olycka. Satsningen bidrar också till en robust livsmedelskedja.

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur: Anslaget ökas med 70 000 000 kronor. Satsningen ska gå till att finansiera ett statsbidrag för näringsutveckling i glest befolkade kommuner. Motionärerna påpekar att näringslivet i små och glest befolkade kommuner står inför särskilda utmaningar, t.ex. befolkningsminskning och långa avstånd till kunder, vilket påverkar företagens möjligheter att utvecklas. För att möta dessa utmaningar föreslår Socialdemokraterna ett särskilt statsbidrag.

I partimotion 2025/26:3176 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänster­partiet ett förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 23 för 2026 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen över­stiger regeringens förslag med 2 639 000 000 kronor och att sju anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2):

1:1 Skogsstyrelsen: Anslaget ökas med 40 000 000 kronor. Satsningen syftar till att stärka den fysiska tillsynen vid avverkningsanmälningar. Motio­närerna beklagar att miljöhänsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig.

1:2 Insatser för skogsbruket: Anslaget ökas med 1 220 000 000 kronor. Merparten av satsningen ska gå till att ersätta markägare vid formellt skydd av områden med höga naturvärden. Motionärerna lyfter särskilt fram vikten av att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav där en stor andel har höga naturvärden. Satsningen ska också gå till att finansiera ett omställningsstöd till markägare för att de i större utsträckning ska använda kalhyggesfria skogsbruksmetoder i stället för trakthyggesbruk. Därutöver föreslår motionärerna att de ökade medlen ska gå till att återuppta den natio­nella nyckelbiotopsinventeringen, som enligt motionärerna bidrar till att stärka kunskapen om skyddsvärda skogar. Vidare avvisas regeringens förslag om att överföra medel från anslaget till att finansiera förvaltningsåtgärder för att minska vargstammen.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor. Motionärerna anför bl.a. att bristande förebyggande arbete mot rov­djursangrepp på tamdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna att bedriva tamdjurshållning. Det förebyggande arbetet förbättrar även acceptansen för våra rovdjur som har stor betydelse för ekosystemets funktion. Det förebyggande arbetet är också viktigt för den lokala livsmedelsproduktionen. Motionärerna anför att det för närvarande är möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel men att det med Vänsterpartiets förslag även införs ett statligt stöd för arbets­kostnaden vid införande av rovdjursavvisande stängsel. Satsningen inne­bär också ökade ekonomiska resurser för ersättning vid förlust av tamdjur och för andra viltskador. Vidare avvisas regeringens förslag om att överföra medel från anslaget till att finansiera förvaltnings­åtgärder för att minska varg­stammen.

1:8 Statens jordbruksverk: Anslaget ökas med 90 000 000 kronor. Vänster­partiet vill se en kraftigt ökad satsning på 3R-center för att minska djur­för­söken. Vänsterpartiet beklagar att regeringen inte längre öronmärker medel för detta arbete, och anför att verksamheten i stället behöver utvecklas ytter­ligare för att öka andelen djurfria försök. Vidare anför motionärerna att en fossil- och giftfri livsmedelsproduktion som bygger på inhemsk tillverkning av insats­medel skulle minska importberoendet och öka motståndskraften. Satsningen ska därför också gå till att Jordbruksverket i samarbete med berörda myndig­heter inleder en pilotstudie för regionala center för bered­skapslivsmedel.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: Anslaget ökas med 1 120 000 000 kronor. Inom ramen för anslagsökningen beskriver motionärerna följande särskilda satsningar:

– Åtgärder för att främja ekologisk produktion och omställningen till eko­logisk produktion.

– Åtgärder för att ytterligare minska övergödningen, bl.a. stöd för invester­ingar i lantbruket som förbättrar hanteringen av stallgödsel.

– Åtgärder för att utveckla nya livsmedel, nya odlingsmetoder samt stärkt produktions­stöd för växtbaserade livsmedel.

– Förbättrad tillgång till lokala slakterier.

– Ökat stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jord­brukets vattenhantering i ett förändrat klimat, t.ex. genom höjd ersättning för att anlägga bevattningsdammar och inrätta s.k. agrivoltiska system.

– Införandet av ett miljöstöd till jordbruk där en viss enstaka procent av åker­marken sås med minst tre olika pollen- eller nektarrika örter.

– Införandet av en biopremie för att stödja de som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel.

– Ökning av stödet för att anlägga och sköta våtmarker i Sveriges strategiska plan.

– Höjning av nivån för betesmarksersättningen i Sveriges strategiska plan.

På liknande sätt framhåller Vänsterpartiet vikten av full kostnadstäckning, dvs. maximal ersättningsnivå, inom miljöersättning för betesmarker och slåtter­ängar i partimotion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. yrkande 50.

1:21 Främjande av rennäringen m.m.: Anslaget ökas med 19 000 000 kronor. Satsningen ska gå till att ersätta samebyarna för åtgärder som vidtas för att förebygga rovdjursskador. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att omfördela medel från anslaget till förvaltningsåtgärder för att minska varg­stammen.

1:22 Sveriges lantbruksuniversitet: Anslaget ökas med 100 000 000 kronor. Satsningen ska gå till att öka antalet studieplatser på veterinärutbildningen för att kunna möta det stora behovet av fler veterinärer.

I kommittémotion 2025/26:3741 av Helena Lindahl m.fl. lämnar Center­partiet ett förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 23 för 2026 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen över­stiger regeringens förslag med 329 500 000 kronor och att elva anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.

Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringen (se också bil. 2):

1:1 Skogsstyrelsen: Anslaget minskas med 2 800 000 kronor. Anslaget minskas eftersom Centerpartiet sänker pris- och löneomräkningen.

1:2 Insatser för skogsbruket: Anslaget ökas med 10 000 000 kronor. Motio­närerna framhåller att Skogsutredningen har presenterat två betänkanden med flera förslag som har förutsättningar att främja ett hållbart skogsbruk och sam­tidigt öka den skogliga tillväxten. Det är enligt Centerpartiet viktigt att för­slagen realiseras. Vidare avvisar motionärerna regeringens förslag om att över­föra medel från anslaget till att finansiera förvaltnings­åtgärder för att minska vargstammen.

1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Anslaget minskas med 1 100 000 kronor. Anslaget minskas eftersom Centerpartiet sänker pris- och löneomräk­ningen.

1:8 Statens jordbruksverk: Anslaget minskas med 4 100 000 kronor. Anslaget minskas eftersom Centerpartiet sänker pris- och löneomräkningen.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: Anslaget ökas med 250 000 000 kronor. Satsningen ska i huvud­sak gå till ett nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårdsnivå. Anslagsökningen ska även gå till en djurvälfärdsersättning till nötkötts­produ­center som har dikor.

1:14 Livsmedelsverket: Anslaget minskas med 2 700 000 kronor. Anslaget minskas eftersom Centerpartiet sänker pris- och löneomräkningen.

1:22 Sveriges lantbruksuniversitet: Anslaget minskas med 10 600 000 kronor. Anslaget minskas eftersom Centerpartiet sänker pris- och löneomräk­ningen.

1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning: Anslaget ökas med 6 500 000 kronor. Satsningen ska gå till bekämpning av almsjuka.

1:25 Slakterikontroll: Anslaget minskas med 700 000 kronor.

1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet: Anslaget ökas med 65 000 000 kronor. Satsningen ska framför allt gå till att stärka medlen för beredskapslager. Centerpartiet vill även öka satsningen på ett pilotprojekt om förmågehöjande åtgärder i fråga om dricksvatten­försörj­ningen vid höjd beredskap. Även i kommittémotion 2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 18 framhålls vikten av att regeringen satsar på åtgärder för att återuppbygga beredskapslager för jordbrukets insatsvaror. Motionärerna anför att beredskapslagringen behöver omfatta de varor inom jordbruks­området som krävs för framställning av nödvändiga livsmedel, t.ex. drivmedel, foder, gödsel och vissa växtskyddsmedel.

1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027: Anslaget ökas med 20 000 000 kronor. Satsningen ska framför allt gå till att förbättra förut­sätt­ningarna för det småskaliga kustnära fisket.

I kommittémotion 2025/26:3549 av Emma Nohrén m.fl. lämnar Miljö­partiet ett förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 23 för 2026 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen över­stiger regeringens förslag med 3 238 000 000 kronor och att elva anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit. Dessutom föreslår motionärerna fyra nya anslag inom utgiftsområdet.

Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringen (se också bil. 2):

1:1 Skogsstyrelsen: Anslaget ökas med 258 000 000 kronor. Huvuddelen av satsningen ska gå till en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. I kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 186 och 191 lämnas liknande förslag om att Skogs­styrelsen ska få i uppdrag att stimulera övergången till hyggesfria bruknings­metoder och ett utvecklat stöd för och rådgivning om klimat­anpassnings­åtgärder i skogsbruket.

Anslagsökningen ska vidare gå till att bygga upp kunskapen om biologisk mångfald i skogslandskapet. Motionärerna vill också se utökad inventering och tillsyn, särskilt när det gäller genomförandet av vattenförvalt­ningen. Skogsstyrelsen anslag ökas även för arbetet med områdesskydd. Därutöver föreslår motionärerna en särskild satsning på naturnära jobb som delvis ska finansieras med Skogs­styrelsens förvaltningsanslag.

1:2 Insatser för skogsbruket: Anslaget ökas med 1 446 000 000 kronor. Inom ramen för anslagsökningen beskriver motionärerna följande särskilda satsningar:

– Stärkt ersättning till markägare för skydd av skog för att bevara de kvar­varande resterna av naturskog med höga naturvärden.

– Införande av ett omställningsstöd för enskilda skogsägare som går över till hyggesfria brukningsmetoder. Ett omställningsstöd för enskilda skogs­ägare föreslås också i kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 182.

– Införande av statliga skogslån till markägare som vill ställa om till natur­nära skogsbruk men som av ekonomiska skäl inte kan avstå från en slut­avverkning. Förslag om statliga skogslån för att underlätta övergången till hyggesfria metoder lämnas också i kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 190.

– Återinföra satsningen på naturnära jobb.

– En s.k. kompetensutvecklingscheck – ett temporärt ekonomiskt bidrag till enskilda skogsentreprenörer för att de ska kunna utveckla kompetens inom hyggesfritt skogsbruk.

– Åtgärder för systematisk kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald i skogslandskapet, bl.a. genom utökad skötsel.

– Kartläggande och bevarande av tätortsnära skogar med höga sociala och kulturella värden. I kommittémotion 2025/26:3776 av Mats Berg­lund m.fl. (MP) yrkande 28 föreslås att Skogs­styrelsens statistik­uppdrag om tätorts­nära skog ska breddas så att det även omfattar skogens sociala värden.

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder: Anslaget ökas med 4 000 000 kronor. Anslagsökningen ska gå till att premiera god djurhållning och låg antibiotikaanvändning. Motionärerna beklagar att svenska djurhållare missgynnas av konkurrens från importerade produkter med lägre produk­tionskostnader på grund av sämre djurhållning.

1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar: Anslaget ökas med 42 000 000 kronor.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.: Anslaget ökas med 40 000 000 kronor. Satsningen ska gå till att göra det möjligt för fler djurhållare att vidta före­byggande åtgärder mot rovdjursangrepp, t.ex. rovdjursavvisande stängsel. Vidare avvisas regeringens förslag om att överföra medel från anslaget till att finansiera förvaltningsåtgärder för att minska vargstammen.

1:8 Statens jordbruksverk: Anslaget ökas med 97 000 000 kronor. Anslags­ökningen ska gå till att finansiera Jordbruksverkets kompetenscenter för att ersätta, minska och förfina djurförsök (3R-centret). Satsningen ska även bekosta en rådgivningscheck som lantbrukare ska kunna använda för expert­rådgivning och konsulttjänster för att ställa om sin verksamhet. Förslag om en sådan rådgivningscheck presenteras också i kommitté­motion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 15. Vidare avsätter motionärerna medel för att inrätta en s.k. one-stop shop för att underlätta för den enskilde lantbrukaren att komma i kontakt med myndigheter. Samma förslag presenteras också i kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 26.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: Anslaget ökas med 780 000 000 kronor. Inom ramen för anslags­ökningen beskriver motionärerna följande särskilda satsningar:

– Ökat stöd till ekologiskt jordbruk och naturbetesmarker. Vikten av att öka stödet till ekologiskt jordbruk respektive naturbetesmarker framhålls också i kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 18.

– Åtgärder för att stärka arbetet med proteingrödor och grönsaks- och träd­gårdsodling. I kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 20, 31 och 34 presenteras liknande förslag på åtgärder för att främja trädgårdsodlingen respektive arbetet med proteingrödor.

– Införande av en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete.

– Höjd ersättning för trädjordbruk och mellangrödor.

– Ökat kompensationsstöd för att värna lantbruket i hela landet.

– Förändring av jordbruksstödet så att det också riktas till små och mellan­stora jordbruk för att på så sätt förbättra förutsättningarna för ett levande jordbruk i hela landet och ökad självförsörjningsgrad. Även i kommitté­motion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 21 efter­frågas en annan utformning av jordbruksstödet så att små och mellan­stora gårdar får långsiktiga och hållbara villkor.

– Höjning av investeringsstödet för förebyggande klimatanpassnings­åtgär­der, t.ex. våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar. Satsningen pre­senteras också i kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 5.

– Åtgärder för kompetensutveckling, rådgivning och utbildning, riktat till unga och nya lantbrukare. Förslag på åtgärder för att utveckla rådgivning och utbildningsprogram för lantbrukare lämnas också i kommitté­motion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 14 och 16-

– Stärkt rådgivning till markägare om klimatanpassning, bl.a. genom lokala vattenrådgivare som hjälper lantbrukare med att stärka vatten­försörj­ningen. En satsning på lokala vattenrådgivare föreslås även i kommitté­motion 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 35.

1:14 Livsmedelsverket: Miljöpartiet föreslår inte några förändringar av anslagsnivån i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet vill dock se en annan fördelning inom ramen för anslaget och anser att en större del av medlen bör gå till Livsmedelsverkets arbete mot matsvinn.

1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket: Anslaget ökas med 15 000 000 kronor. Motionärerna vill stärka försöks- och utvecklingsverksam­heten inom ramen för miljömålen.

1:21 Främjande av rennäringen m.m.: Anslaget ökas med 14 000 000 kronor. Satsningen ska gå till förebyggande av rovdjursskador inom ren­näringen.

1:22 Sveriges lantbruksuniversitet: Anslaget ökas med 12 000 000 kronor.

1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027: Anslaget ökas med 20 000 000 kronor.

Nytt anslag – 99:1 Biopremie: Förslaget innebär ett nytt anslag och att 100 000 000 kronor anslås. Anslaget ska användas för att kompensera jord­brukare för prisskillnaden mellan fossila och förnybara bränslen. Miljöpartiet vill på så sätt minska lantbrukets beroende av importerad fossil energi och göra omställningen lönsam. Likalydande förslag om en biopremie som kompen­serar lantbrukare för prisskillnaden mellan fossil diesel och förnybara driv­medel föreslås också i kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 151 respektive kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.

Nytt anslag – 99:2 Innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket och livsmedelsföretag: Förslaget innebär ett nytt anslag och att 30 000 000 kronor anslås. Anslaget ska användas till att finansiera ett särskilt innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket och livsmedelsföretag, i likhet med de innovationsstöd som finns inom andra sektorer. Enligt motionärerna behöver innovativ matproduktion och livsmedelsföretag stimuleras. Förslag om ett riktat stöd för innovationsjordbruk och nya hållbara brukningsmetoder lämnas också i kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 28.

Nytt anslag – 99:3 Stöd till kommunsektorn för att bibehålla ekomålen: Förslaget innebär ett nytt anslag och att 30 000 000 kronor anslås. Anslaget ska användas till att göra det möjligt för kommuner och regioner att hålla fast vid sina ekomål inom den offentliga upphandlingen. Motionärerna anser att det krävs ökade ekonomiska resurser för att dessa aktörer ska fortsätta att stödja svensk ekologisk produktion.

Nytt anslag – 99:4 Modernt VA och modern vattenrening: Förslaget innebär ett nytt anslag och att 350 000 000 kronor anslås. Anslaget ska gå till statlig medfinansiering av dels investeringar för rent dricksvatten, dels investeringar och reinvesteringar i va-nätet. Motionärerna anför att många kommuner inte kan förväntas att på egen hand klara av att göra de investeringar i gamla led­ningsnät som krävs för att klara utmaningar, t.ex. när det gäller avancerad rening av vatten för att fånga upp miljögifter, läkemedelsrester och PFAS–för­oreningar.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Utskottet påmin­ner om att de ramar som riksdagen har beslutat om är styrande för den fortsatta behandlingen av anslagen.

Utskottet vill börja med att framhålla att regeringens budgetförslag för 2026 innehåller reformer för närmare 80 miljarder kronor. Reformerna syftar till att stärka Sverige och de svenska hushållens ekonomi, få fart på den inhemska efterfrågan och bryta lågkonjunkturen. Liksom tidigare år bygger budget­förslagen på en överens­kommelse mellan regeringen och Sverige­demo­kraterna.

När det gäller budgetförslaget för utgiftsområde 23 vill utskottet inled­ningsvis påminna om livsmedelsstrategins mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja med ökad livsmedels­produktion i hela Sverige. Strategin syftar även till att stärka Sveriges självförsörjningsgrad och minska sårbar­heten i livsmedelskedjan. Utskottet ser därför mycket positivt på regeringens förslag om att kraftigt förstärka det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige med 120 miljoner kronor. Utskottet välkomnar även att regeringen förstärker nuvarande djurvälfärdsersättning med kravet på bete till mjölkkor med 282 miljoner kronor. En betesersättning ger mjölkföretagarna i Sverige bättre förutsättningar för en lönsam och konkurrenskraftig produktion. Utskottet ser likaså positivt på regeringens satsningar för en effektivare och mer likvärdig kontroll i livsmedelskedjan samt den föreslagna förstärkningen av växtförädlingen och utbildningssatsningar.

Utskottet vill också lyfta fram regeringens arbete med att rusta upp total­försvaret. De senaste åren har säkerheten i Sveriges närområde försämrats kraftigt, och i likhet med regeringen ser utskottet stora behov av att stärka livsmedelsberedskapen. Regeringens förslag innebär att drygt 2 miljarder kronor tillförs sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten för perioden 2026–2028. Medlen ska bl.a. användas till uppbyggnaden av bered­skapslager, primärt för spannmål och kritiska insatsvaror inom primär­produktionen, men även för senare led i livsmedelskedjan.

Sammanfattningsvis är det utskottets uppfattning att de anslagsnivåer och bemyndiganden som regeringen föreslår är väl avvägda och innebär viktiga steg mot en mer robust livs­medels­beredskap med höjd produktion av svenska livsmedel i hela landet. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till anslagsfördelning och lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen föreslår. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 23.

Som utskottet anfört tidigare i betänkandet har utskottet inget att invända mot regeringens bedömning att de tillkännagivanden som redovisas i budget­propositionen för detta utgiftsområde är slutbehandlade.