Clara Aranda (SD) om Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

När Vänsterpartiet förhandlar med en regering ser vi till att få till förbättringar bland annat i sjukförsäkringen. Senast vi gjorde det, med Socialdemokraterna i slutet av förra mandatperioden, var första gången på lång tid som sjukförsäkringen utvecklades i rätt riktning. Det är jag väldigt stolt över, inte minst efter att sjukförsäkringen systematiskt försvagats och monterats ned i decennier.

Det betydde väldigt mycket för många att vi drev igenom förbättringar, till exempel att fler skulle få den ersättning de hade rätt till och att taket i sjukpenningen skulle höjas. Då höjdes grundnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen, och bostadstillägget höjdes till samma nivå som för ålderspensionärer. Dessutom slöts skatteklyftan mellan dem med sjuk- och aktivitetsersättning och löntagare. Vi fick även den förra regeringen att titta på ännu fler förbättringar i sjukförsäkringen och att se över att slopa den orättvisa karensen.

När Sverigedemokraterna förhandlar med en regering ser de till att rulla tillbaka utvecklingen. De har återskapat den orättvisa skatteklyftan mellan den som arbetar och den som blivit sjuk. Sjuk- och aktivitetsersättningen fortsätter att vara orimligt låg. Och den orättvisa karensen är kvar.

De har kastat utredningar om förbättringar i sjukförsäkringen och har flera gånger haft chansen att avskaffa den orättvisa karensen men har alltid röstat för att ha den kvar.

Vad har ledamoten att säga till alla dem som blev lovade förbättringar i sjukförsäkringen? Och vad har ledamoten att säga till alla dem som blev lovade avskaffande av den orättvisa karensen?

Herr talman! Det var jättebra att ledamoten inledde med att säga att det genomförs förbättringar. Vilka då? Nu hänger jag inte alls med. Ledamoten säger att man genomför förbättringar men vill sedan inte svara på frågorna. I stället går hon in i det här snacket om att man inte vill att människor ska vara fast i bidragsberoende och så vidare. Grejen är ju att det inte sker några förbättringar.

Det finns en anledning till att ledamoten över huvud taget inte vill prata om att den orättvisa karensen ligger kvar. Det är nämligen så att Sverigedemokraterna blåste väljarna. De lovade att den orättvisa karensen skulle bort.

Med Vänsterpartiets budgetalternativ för det utgiftsområde som vi nu debatterar skulle karensavdraget avskaffas. Socialdemokraterna lade fram ett sådant förslag för någon vecka sedan i riksdagen. Då hade Sverigedemokraterna återigen en chans att rösta bort den orättvisa karensen. Men det finns alltså en anledning till att ledamoten inte vill prata om den frågan över huvud taget.

Det är inte mer än rimligt att vi utjämnar den ekonomiska orättvisa som det handlar om. Vissa har yrken där man kan arbeta hemma när man är snuvig. Andra har yrken där man träffar många människor och löper högre risk att bli smittad men inte kan arbeta hemifrån. Då drabbas man hårt ekonomiskt när man blir sjuk. Men ni låter detta avdrag finnas kvar helt och hållet.

Jag tycker att de förbättringar som Vänsterpartiet drev igenom för några år sedan visar att det blir väldigt mycket bättre när Vänsterpartiet får inflytande. Nu försökte ledamoten i sitt svar raljera kring detta. Det var väldigt osakligt. Vi visade – helt sakligt – att det går att förbättra sjukförsäkringssystemet och våra trygghetssystem. Men så fort vi hade gjort det rullade Sverigedemokraterna tillbaka utvecklingen. Bland det första Sverigedemokraterna gjorde var att kasta utredningar om förbättringar av sjukförsäkringen i papperskorgen. Och så röstade de nej till att ta bort den orättvisa karensen. Det är fakta.

Herr talman! Jag begärde replik när jag hörde Clara Aranda beskriva alla förbättringar och förändringar som skett. När jag satt och tänkte igenom detta kom jag fram till att det som Sverigedemokraterna har drivit igenom framför allt är en väldigt stor försämring. Man har nämligen tagit bort högkostnadsskyddet för företagare i förhållande till sjuklönekostnader. Det var någonting som alliansregeringen införde.

Det här är ett jätteproblem för småföretagare. Det innebär stora kostnader. Man måste betala sjuklönen när den anställda är borta. Det innebär att man vid nyanställning måste sitta och granska väldigt noga för att sortera bort alla som har någon form av funktionsnedsättning eller risk att vara sjukskriven ofta. Det var också därför vi införde det här systemet, som framför allt gynnade människor med funktionsnedsättning, människor med återkommande sjukdomsepisoder och inte minst småföretagare.

Detta system bidrog Sverigedemokraterna till att illa kvickt ta bort, som en av de första reformerna på det här området och egentligen den enda stora. Småföretagare sa: Det här måste vara en regering som är direkt fientligt inställd till oss.

Vi ser i dag effekten. Sjuktalen ökar. Det är svårare för människor med funktionsnedsättningar och långtidssjukskrivningar att komma tillbaka i arbete. Inte minst har belastningen på småföretagen ökat. Vi ser att arbetslösheten ökar i Sverige.

Nu när Sverigedemokraterna ser hur galet det blev att ta bort högkostnadskompensationen för småföretag, vilket drabbar människor med funktionsnedsättning och inte minst småföretagare genom ökande arbetslöshet, undrar jag: Är Sverigedemokraterna beredda att verka för att detta dras tillbaka, så att vi åter kan få ett system som gynnar småföretagare och dessutom människor med återkommande sjukskrivningar?

Herr talman! Jag förstår inte riktigt hur Clara Aranda resonerar. Det är ju självklart att många av socialförsäkringarna har fel och brister som måste korrigeras. Då måste regelverket ändras. Men i stället för att utifrån kritiken från Riksrevisionen och andra gå in och göra de förändringar som krävs kastar man helt enkelt ut barnet med badvattnet.

Vi ser vilka konsekvenser detta har fått, inte minst för människor som nu inte har möjlighet att få arbete. Småföretagare är tvungna att sitta och granska om de personer som söker jobb har någon form av funktionsnedsättning som kan innebära ökad risk för sjukskrivning eller om de enligt referenser har haft återkommande kort sjukfrånvaro. De personerna sorteras bort i dag.

Dessutom lägger man en mycket tung börda på småföretagen; för stora företag spelar det här inte så stor roll. Vi vet att nio av tio nya jobb i Sverige kommer från småföretag. Det är inte så konstigt att arbetslösheten i det här landet ökar som den gör när Sverigedemokraterna bidrar till att höja avgifterna och kostnaderna för småföretag som ska anställa människor. Det kanske allra värsta med detta är att det drabbar människor som redan är utsatta.

Herr talman! Jag kan inte begripa resonemanget från Sverigedemokraterna. Ja, det hade kommit kritik mot systemet, och det fanns ett antal områden som skulle korrigeras. Men i stället för att korrigera det här kastade man ut hela systemet, vilket drabbade småföretagare och människor som stod utanför arbetsmarknaden. Det är det resonemanget jag inte kan förstå, herr talman. Det var därför jag ställde min fråga till Clara Aranda: Nu när vi ser facit av den här drastiska åtgärden – har ni börjat tänka om? Kan ni tänka er att återinföra någon form av högkostnadsskydd för småföretagen?

Herr talman! Även jag vill uppehålla mig vid karensavdraget och de löften som Sverigedemokraterna har givit. Precis som ledamoten Aranda sa lovade Sverigedemokraterna i valrörelsen 2022 att verka för ett differentierat karensavdrag. Det skulle alltså tas bort för vissa yrkesgrupper.

Sverigedemokraterna blev som bekant största parti i regeringsunderlaget, men Sverigedemokraterna har inte lyft ett finger på tre år för att göra någonting åt det orättvisa karensavdraget.

Vi satt i en referensgrupp till regeringens egen arbetsgrupp om karensen. Där kom det flera bra förslag som vi socialdemokrater och flera andra partier ställde oss bakom om att åtminstone sänka karenstaket. Som jag minns det var också Sverigedemokraterna för det, men inte ens det har ni gjort. Sveriges löntagare har, som Tony Haddou sa, blivit blåsta av Sverigedemokraterna.

Nyligen lade vi fram ett förslag till utskottsinitiativ om borttaget karensavdrag, vilket Sverigedemokraterna röstade ned. Nu säger Aranda att man jobbar internt med att ta fram en lösning. Det är mycket intressant. Varför nu, undrar nog Sverigedemokraternas samtliga väljare? Det har gått tre år, och nu är det snart propositionsstopp. Nu hinner Sverigedemokraterna inte göra någon förändring av karensen den här mandatperioden. Väljare som blivit blåsta finns det gott om.

Kan ledamoten Aranda nu lova att Sverigedemokraterna i varje fall under nästa mandatperiod kommer att driva på för ett borttagande av karensavdraget?

Herr talman! Det här är väldigt intressant. Jag vill ge Clara Aranda rätt på en punkt. Det är ingen som vet hur stor kostnaden är för karensavdraget i dag. Den utredning som vi tillsatte lade ni ned. Sedan finns det olika beräkningar.

Vi socialdemokrater lutar oss på RUT, riksdagens utredningstjänst, som har kommit fram till att Sveriges löntagare i dag står för stora kostnader för karensavdraget. Kostnaden för de privata arbetsgivarna beräknas till 5–6 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna gick till val på ett differentierat karensavdrag. Det skulle tas bort för människor som jobbar i kontaktyrken. Alla de människorna har i dag blivit blåsta, för Sverigedemokraterna har inte lyft ett finger.

Om Clara Aranda tror att Socialdemokraterna har ett borttaget karensavdrag som ett av sina viktigaste vallöften till löntagarna bara för att få igång en svekdebatt säger det nog mer om Sverigedemokraternas syn på politik än om vår. Vi vill göra skillnad för Sveriges löntagare på riktigt.

Jag hävdar fortfarande att alla väljare, både de som redan har blivit blåsta av Sverigedemokraterna och alla andra, är värda ett svar. Kommer Sverigedemokraterna under nästa mandatperiod att se till att verka för ett åtminstone förändrat karensavdrag, eftersom det är vad Sverigedemokraterna tidigare har lovat? Eller tänker ni skippa det helt och låta väljarna fortsatt bli blåsta?

(Applåder)

Herr talman! Clara Aranda sa i sitt anförande att hon är stolt över vad Sverigedemokraterna och regeringen har genomfört på socialförsäkringsområdet och att de har åstadkommit mycket. Då måste jag fråga: Vad har de faktiskt genomfört?

Det har inte kommit någon proposition om utvidgad rätt till sjukpenninggrundande inkomst. Det är i linje med utredningen Ett trygghetssystem för alla, som presenterades för ett par år sedan.

Det har inte kommit några förslag om förstärkningar av trygghetssystemen för studenter, gigarbetare, kulturarbetare eller egenföretagare, trots att det finns färdiga utredningar med konkreta förslag.

Sverigedemokraterna och regeringen har sagt nej till förslagen om att avskaffa karensavdraget, att införa steglösa nivåer i sjukförsäkringen, att vidga rätten till sjuk- och aktivitetsersättning och mycket mer.

De inledde mandatperioden med att skära ned enormt på Försäkringskassan, vilket har lett till väldigt mycket längre handläggningstider. De har tagit bort ersättningen för höga sjuklönekostnader för företagare, som Anders W Jonsson nämnde. De har höjt högkostnadsskyddet för läkemedel.

Herr talman! Jag undrar vad Sverigedemokraterna och regeringen egentligen har gjort för att hjälpa våra sjuka och funktionsnedsatta den här mandatperioden. Det är inte tydligt för mig.

Herr talman! Anledningen till att jag ställer frågan är att den lista som Clara Aranda nämnde i sitt anförande var försvinnande kort. Vi har knappt ens utskottssammanträden i utskottet, och i snitt är de tio minuter långa. Det kommer inga propositioner från regeringen. Det är faktiskt lite pinsamt att sitta i utskottet ibland.

Sverigedemokraterna påstår att Miljöpartiet inte har några förslag för att komma åt grundproblemen i socialförsäkringssystemet. Det är totalt falskt. Visst, vi höjer ersättningarna i sjukersättningen och assistansersättningen för att vi har tusentals människor som har de här ersättningarna och som lever i fattigdom. Då behöver man höja dem.

Men vi har massvis med andra förslag för att komma åt de grundläggande problemen och bygga ihop trygghetssystemen, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen till ett enda trygghetssystem så att ingen faller mellan stolarna. Vi har massvis med förslag för steglösa nivåer i sjukförsäkringen, för att stoppa utförsäkringarna på grund av försenad rehabilitering och för att värna rehabiliteringsmöjligheterna genom att förändra rehabiliteringstrappan. Ledamoten får jättegärna läsa vår motion på området, som kommer att debatteras här lite senare.

Sanningen och fakta i frågan är att regeringen och Sverigedemokraterna inte presenterar några konkreta åtgärder. Det kommer inga propositioner, förutom den som nämndes om arbetsprövning för sjukpenning. Och just det är ju jättebra; det har vi tjatat om i flera år! Varför kom den först nu? Gör någonting, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, för det här är inte tillräckligt bra!