Mikael Damberg (S) om Statens budget 2026 - Rambeslutet

Herr talman! Finns det skäl att känna tillförsikt och framtidstro när man tittar ut över världen och ser alla oroliga områden och krig som pågår och hör det höga tonläge som ledare i världens länder har mot varandra, när vi dessutom befinner oss i en utdragen lågkonjunktur? Jag menar att det finns skäl att känna framtidstro.

Herr talman! Våra fyra partier, Tidöpartierna, tog över ett Sverige med en inflation på 10 procent, ett Sverige som låg som nummer 22 på EU:s tillväxtlista, ett Sverige där skjutningarna slog rekord, där barn blev förnedringsrånade och där barn mördade barn. Väljarna gav oss mandat att vända den utvecklingen.

När vi nu går in i mandatperiodens sista år är den höga inflationen bekämpad tack vare våra partiers ansvarstagande i de två första budgetarna, där vi inte var expansiva trots en dålig konjunktur. Och när vi nu går in i mandatperiodens sista år stiger reallönerna igen, och räntorna har sänkts. Skjutningarna, herr talman, har minskat år för år sedan vi tillträdde. När man nu tankar en full tank diesel är det ungefär 500 kronor billigare. Och, inte minst, nästa år väntas Sverige ha den sjätte högsta tillväxten i EU.

Jag menar att det finns skäl att ha framtidstro, för vi är på rätt väg nu. Men vi är inte framme.

Herr talman! Det är uppenbart att det spelar roll vem som styr. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om färdriktningen för Sverige. Vi är överens om vad som behöver göras, och vi gör det. Våra partier har också majoritet här i Sveriges riksdag, majoritet för de förslag som jag lade fram när jag överlämnade budgeten här för några veckor sedan och som riksdagen i dag ska fatta beslut om ramarna för. Vårt samarbete, vår sammanhållning och vår riksdagsmajoritet har tjänat Sverige väl.

Vi har haft tre turbulenta och skakiga år i omvärlden och i världsekonomin, och man behöver inte titta långt för att se att motsatsen faktiskt är ganska besvärande. Jag har fina kollegor som jag ofta träffar i Bryssel, mina finansministerkollegor i Europa och EU. Men jag ser alltid och möter nästan alltid ett nytt ansikte. Tyskland har sin tredje finansminister, och jag jobbar nu med den fjärde finansministern från Frankrike. Det är en mycket trevlig och bra person. Men allt detta, herr talman, är såklart utmanande i tider med oro och skakighet.

Det påminner också en hel del om förra mandatperioden här i Sverige. Regeringar föll. Statsministrar föll. I alla fall fick de avgå, om vi inte ska ta det bokstavligt. Det var politisk röra med försök till samarbeten, inte för Sveriges bästa utan för att få behålla makten till varje pris. Men det var då, och nu är nu.

I en svår tid tar Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och vi moderater nu ansvar för Sverige. Vi tar ansvar för det som de andra partierna före oss lämnade efter sig, och vi vänder nu utvecklingen steg för steg.

Herr talman! Omvärlden är som jag sa orolig, och osäkerheten finns fortfarande där. När viktiga handelspartner som till exempel Tyskland har nolltillväxt under flera år är det klart att det också påverkar oss. Vi inser att vi inte kan få någon större draghjälp från omvärlden.

Nyckeln till att bryta den lågkonjunktur som nu är utdragen handlar om att stärka inhemsk efterfrågan. Det kommer också den här budgeten att göra. Det kan vara bra att veta att den budget vi lägger fram, med 80 miljarder i satsningar och reformutrymme, kommer att bidra till just tillväxt. Den bedömningen gör den svenska regeringen och Finansdepartementet men också kommissionen.

Vad är det då för budget som riksdagen ska fatta beslut om i dag? Det är en budget för hårt arbetande människor som går till jobbet varje dag och som gör det de ska göra. De gör sin plikt. En del älskar sitt jobb. Andra går dit med lite ont i magen, men de gör sitt jobb. De är med och bidrar. Och de förväntar sig också att vi ska forma en politik där de kan få det som de behöver: ett rättvist samhälle, där de som arbetar också får lön för mödan.

Den här budgeten, herr talman, ger också pengar och mer i plånboken för hårt arbetande. Den gör det genom sänkt skatt. Den gör det genom sänkt matmoms. Den gör det för föräldrar som har barn på förskola genom sänkt förskoleavgift. Sammantaget kan en barnfamilj räkna med att nästa år ha ungefär 5 000 kronor mer varje månad jämfört med när vi tillträdde därför att vi sänker skatten.

Herr talman! Det handlar såklart inte bara om att bryta lågkonjunkturen. En annan otroligt viktig del i allt detta är att fler föräldrar ska kunna säga ja till sina barn i stället för att behöva säga nej när barnen frågar om man kan gå på bio eller ha en extra tacokväll i veckan. De hårt arbetande föräldrarna, studenterna, den som öppnar butiken på morgonen eller den förskollärare som stänger vid 18-tiden – alla de hårt arbetande människorna har vi för ögonen.

Herr talman! En annan viktig sak för våra fyra partier är att ge ekonomin förutsättningar att växa. Det finns saker som Sverige, som är ett handelsberoende land, inte kan påverka – exempelvis tillväxten i Tyskland. Men det finns mycket vi kan göra på kort och lång sikt.

Vi förbättrar steg för steg villkoren för företag och företagare. Fler ska kunna anställa fler. Vi sänker kostnaderna för att anställa unga. Vi sänker skatten för många av dem som driver fåmansbolag. Vi minskar den administrativa bördan. Allt det här påverkar tillväxten.

Vi inför nu också en bidragsreform som handlar om både moral och struktur, ett rättvist bidragssystem som gör att det alltid lönar sig för familjer som har många barn att faktiskt ta ett jobb och arbeta. Vi gör det för barnens skull, men vi gör det också för alla andra skattebetalares skull.

Herr talman! När människor växer, då växer Sverige. Det är vår målbild även när det gäller tillväxten. Jag har ända sedan jag fick det här jobbet talat om tillväxt. Många av er har hört mig flera gånger. Ni kanske tycker att ni har hört mig för många gånger; så kan det vara. Men här finns så mycket mer att göra. Jag är glad att så många partier nu talar om tillväxt, men det spelar också roll vilken politik man då för.

Vi vet och förstår att det bara är en växande ekonomi som kan bära och betala framtidens försvar, framtidens förskola, framtidens polislöner och framtidens undersköterskelöner. Därför jobbar vi på bred front med just ökad tillväxt. De stora infrastruktursatsningarna är enormt viktiga, liksom satsningen på energisystemet. Det vi gör steg för steg – nu sa jag bara några saker, för tiden rinner iväg – påverkar tillväxten på både kort och lång sikt.

Men det har hänt någonting, herr talman, sedan jag var här senast och lade budgeten på riksdagens bord. Det är att fyra andra partier har lagt fram sina skuggbudgetar.

Vad ska man säga? Jag har ju läst deras motioner och suttit här nu och lyssnat i ett par timmar. Jag hör inte så många visioner eller förslag som gör att Sverige ska bli bättre, att världens bästa land ska bli ännu bättre. I stället hör jag väldigt många som talar om hur dåligt Sverige är, och det förvånar mig.

Ni som känner mig vet att jag tycker om att säga som det är – att peka på problem och lösa dem. Men det här svartmålandet som jag hör just nu gynnar inte Sverige. Det är dessutom inte sant. Sverige har så många starka sidor och är ett sådant föredöme just nu för många.

När jag träffar mina kollegor är det som jag sa många som undrar hur i hela friden vi kan ha så låg statsskuld. De undrar hur vi gör med vår kapitalmarknad, som fungerar så väl. Jag får då berätta om ISK, och jag har fått en bild av min polska kollega som är så glad för att de nu har infört ISK i Polen. Det är bra för polackerna, som får avkastning på sina sparpengar, och det är bra för polska företag, som faktiskt får tillgång till kapital. Vi är med och bidrar tillsammans.

Är Sverige perfekt? Absolut inte – då vore ingen av oss här. Men Sverige är bra, och vi gör det ännu bättre.

Jag måste också nämna Socialdemokraterna. Ni försöker ju inte ens. Jag har hunnit se många socialdemokrater springa runt och filma i riksdagens korridorer och prata om karensavdrag i stället för att faktiskt finansiera saker och ting i budgeten.

När man läser budgeten ser man att det är ett budgethål på 50 miljarder på tre år. Man kan skratta om man vill, Mikael Damberg, men det är sant. Ni vill till exempel höja biståndet, men det finns ju inte med. Det är en ganska stor kostnad, så att säga. Ni vill ha mer arbetsmarknadsutbildningar och yrkesutbildningar men tänker att det ändå ska finansieras precis enligt ram.

Det var såklart bara några exempel. När det gäller alla de skatter som ska höjas tänker jag att Socialdemokraterna säger att de inte ska gå till val på höjda skatter, men de har väldigt många höjda skatter i sin budgetmotion, herr talman. Det där är både slarvigt och ansvarslöst.

Nu nämnde jag bara Socialdemokraterna, men det är fyra partier, och det enda man är överens om i en svår tid är att höja biståndet och öka invandringen. Men det vill man inte prata så högt om. Det är ungefär som att socialdemokrater inte vill prata om höjda skatter.

Min tid har snart runnit ut – i talarstolen alltså, inte någon annanstans. Varje dag när jag går till jobbet har jag en ledstjärna, och det är att jag tänker att Sverige ska bli bättre i morgon i jämförelse med i dag. Det tror jag är allas vår ledstjärna. Det är jag inte ensam om. Jag ser att vi har så goda förutsättningar nu framöver. Vi har statsfinanser i världsklass och mycket låg statsskuld. Vi har en stabil politisk majoritet – både vad gäller Tidöavtalet och i andra breda och viktiga frågor – som har brett stöd tillsammans.

Sverige har väldigt många bra dagar framöver. Vi gör allt vi kan för att fler människor – mammor och pappor, studenter och seniorer – ska kunna känna framtidstro. Vi tar ansvar. Vi gör det med glädje, och vi skyller faktiskt inte på andra. Vi tar ansvar, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågan! Det är en mycket relevant frågeställning som jag ägnar mycket tid åt. Det är definitivt med de arbetslösa i fokus som vi lägger den här budgeten, till exempel. Vi vet ju att lågkonjunkturen till allra största del beror på låg inhemsk efterfrågan – det säger alla bedömare. Efter att vi såg en uppgång precis innan Trump hade tillträtt har väldigt många blivit försiktiga. Att bryta lågkonjunkturen gör ju också att efterfrågan och många jobb kommer tillbaka – men Martin Ådahl är ju inne på ett annat område. Det handlar ju också om de långtidsarbetslösa.

Jag tror att Martin Ådahls parti är ett av de få här inne som inte på något sätt gör en koppling mellan att det kommer väldigt många människor från andra länder samtidigt och att detta kan försvåra integrationen, särskilt om man inte har så bra integrationspolitik.

Vad vi gör är att införa en bidragsreform. Aktivitetskrav är nästan en av de viktigaste sakerna där. När man är en invandrad kvinna eller en svenskfödd man som är hemma år efter år och ingen frågar efter en eller ställer några krav – så man behöver inte vara aktiv – då passiviseras man.

Under så många år har människor gömts och glömts i statistiken av olika regeringar. Det tänker jag inte fortsätta med. Det är därför vi har en bidragsreform med aktivitetskrav, det är därför vi sänker skatten på arbete och det är därför vi sänker arbetsgivaravgifterna för unga, bland annat. Man kan göra listan mycket längre.

Jag vet inte om Martin Ådahl inte vet vad vi har i våra budgetar eller om han inte vill se, men många av de saker vi gör är faktiskt det som kommer att leda till både ökad efterfrågan och fler i arbete.

Herr talman! Är växa-stöd borgerlig politik? Är bättre 3:12-regler och sänkt skatt för fåmansbolag borgerlig politik? Är sänkta drivmedelspriser borgerlig politik? Det är det uppenbarligen inte, enligt Centerpartiet. Är sänkt arbetsgivaravgift för unga borgerlig politik? Listan kan göras lång.

Vi måste också komma ihåg att Sverige och många andra länder i Europa befinner sig i en otroligt svår tid. Arbetslösheten är hög. Vi knäcker nu lågkonjunkturen. Det kommer att vända, om det inte sker stora, omvälvande saker runt om i världen.

Herr talman! Martin Ådahl talade om att minska arbetslösheten, men jag kan säga att inte en enda person av dem som varit arbetslösa de senaste åren har blivit behjälpt av det kaos som Martin Ådahl personligen skapade i Arbetsförmedlingen. De undrar: Var är Arbetsförmedlingen? När får jag träffa några arbetsförmedlare? Nu sitter det en skylt på många ställen där det står ”Stängd av Martin Ådahl och Centerpartiet”.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag är inte nöjd. Jag sa precis det i mitt anförande. Men jag ser att det vi gör fungerar. Det håller inte Mikael Damberg med om. Jag kan berätta vad jag menar.

Länderna som nu befinner sig i EU har olika utgångslägen. Sverige är mycket exportberoende och beroende av vad som händer i omvärlden. Svenska hushåll är väldigt räntekänsliga – det vet Mikael Damberg mycket väl, hoppas jag. Det var därför det var viktigt att bekämpa inflationen. Vi gjorde det med två återhållsamma budgetar, trots dålig konjunktur.

Nu låtsas Mikael Damberg att man ska vara expansiv i högkonjunktur. Det är ni socialdemokrater också i budgeten – men vi glömmer det. Här och nu behöver man få igång efterfrågan hos svenska hushåll. Det är precis det vi gör med den här budgeten. Ingen av oss vet exakt hur varje svenskt hushåll kommer att reagera, men jag vill göra allt jag kan för att de ska få framtidstro och hopp.

Herr talman! Det är lite svårt att ta Mikael Damberg på orden. Våra fyra budgetar med sänkta drivmedelspriser och skatter och annat har gjort stor skillnad i en svår tid. Men i budgeten som Socialdemokraterna har lagt fram och som riksdagen ska rösta om i dag finns det ett hål på 50 miljarder – på tal om ansvarslöshet eller slarv. Det bör man veta. Man bör också veta att allt man gör behöver finansieras. Skulle vi finansiera 50 miljarder i budgethål handlar det om en skattehöjning för hårt arbetande människor på 2 000 kronor i månaden. Jag tycker att det är oseriös politik.

När jag var i opposition var jag väldigt noga med att lägga fram politik som gick att genomföra. Våra budgetar vann rätt så ofta. Det var bra för många svenskar. Men Socialdemokraternas slarv och ansvarslöshet tillsammans med sina tre kompisar skapar ingen stabilitet, ingen tillväxt och faktiskt inte heller någon framtidstro, tror jag.

(Applåder)

Herr talman! Man kan säga en sak och göra en annan. Så är det ofta med några av de partier som just nu är i opposition. Jag tar ansvar för det läge som är nu. Det gör jag genom att stärka hushållens ekonomi. Tre år i rad har vi stärkt hushållens ekonomi. Det är löntagarnas tur; det har jag sagt många gånger. Garantipensionärer, studenter och andra har fått höjda ersättningar i och med indexeringen för att möta inflationen.

Det är lite märkligt när det bara pratas om Socialdemokraternas förslag om barnbidrag. Det är på något sätt där den stora skiljelinjen går, utifrån Mikael Dambergs perspektiv. Jag tänker att man absolut kan föreslå det, men det är inte självklart att riksdagens ledamöter och de som har barn i den åldern blir hjälpta av det heller. Det är ett sätt att jobba. Vi har i stället valt att sänka skatten.

Mikael Damberg vet, och jag hoppas att ni här inne i riksdagens sal vet, att vi ger mest till dem som tjänar minst. Det är den fördelningsprofil vi har. Sedan kan Mikael Damberg, Ida Gabrielsson och andra säga någonting annat hur många gånger som helst. Det blir inte mer sant för det.

Herr talman! Jag kan inte och kommer inte att släppa taget om slarv. Man kan inte påstå sig vara regeringsduglig eller påstå att man står på hårt arbetande människors sida när man i grund och botten, när man får makten, alltid höjer skatten. Den budget som Socialdemokraterna har lagt fram leder till högre skatter på arbete och företag. Det går inte att komma undan.

Slutligen lär det bli en intressant diskussion om underskott. Vad jag vet har inga partier här lagt fram överskott fyra år i rad i lågkonjunktur. Det vore inte skolboksexemplet, som Magdalena Andersson skulle säga. Men ni har ändå gjort så, delvis, i den här budgeten, vilket var väldigt förvånande.

Som konsumentupplysning kan jag nämna att en del av de underskott vi har beror på stora stöd till Ukraina och satsningar på försvaret. Det vet jag att vi är överens om.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Janine Alm Ericson för frågan.

Många bedömare anser att Sverige just nu är ett av de länder i Europa som generellt är mest attraktiva för investeringar. Det handlar både om gröna investeringar och om andra investeringar. Vi är på väg att bli en safe haven när det finns många och stora osäkerheter runt om. Det handlar om politisk och ekonomisk stabilitet och om statliga finanser i världsklass, men det handlar också om att vi leder innovationsligor och har många kluster med väldigt framsynta och enormt duktiga företagare och entreprenörer.

Vi ska fortsätta att attrahera investeringar och göra Sverige ännu mer öppet för dem. Det gäller både gröna investeringar och andra. Jag tror att ledamoten med gröna investeringar menade vissa specifika investeringar. Hon får gärna förklara, men jag tror att vi förstår varandra. Det är väl helt uppenbart att Sverige ska fortsätta att vara ett sådant land. Sverige är det och ska bli det ännu mer.

Jag ser inte riktigt motsättningen här. Är det så att Janine Alm Ericson menar att vi borde lägga mer pengar på Industriklivet och Klimatklivet? Är det detta som är lösningen? Det handlar ju om ganska mycket pengar. Jag vill gärna förstå.

Vi underlättar för investeringar genom expertskatt, FoU-avdrag och mycket annat som den tidigare regeringen inte gjorde. I grund och botten är Sverige ett land att investera i, och många gör också det.

Herr talman! Jag förstår vad ledamoten menar med den gröna omställningen. Jag vill gärna vidga begreppet när det gäller stöttning, men vi släpper det. Jag förstår vad ledamoten menar.

Sverige ska vara – och är – ett land som många fler vill investera i, både inom den gröna omställningen och inom andra sektorer. Det kan gälla investeringar i tjänstesektorn från andra länder. Det kan handla om väldigt många olika typer av företag som ska komma hit. Vi ska underlätta för det, och det gör vi hela tiden.

Den gröna omställningen är stark i Sverige, och den kommer att fortsätta vara det. Vi ska dock komma ihåg att det inte bara är Sverige som just nu brottas med detta. Pengar har inte varit gratis de senaste åren. Investeringarna har blivit väldigt mycket dyrare än vad man räknade med. Det har funnits enormt mycket privat kapital, ibland även statligt, men det har inte räckt till. Det har handlat såväl om efterfrågan som om kostnader. Det har varit väldigt dyrt att bygga fabriker och göra nyinvesteringar, vilket man inte räknade med för fem eller tio år sedan. Detta har alltså sina naturliga förklaringar.

I den budget vi lade på riksdagens bord för några veckor sedan kan man se att regeringen gör mycket för att fortsätta stötta omställningen och de företag som vill investera här. När det gäller kärnkraften är en av huvudorsakerna naturligtvis att vi ska fortsätta ha ren el, men det handlar också om att möjliggöra omställning.

Herr talman! Om Nooshi Dadgostar skulle bli finansminister tror jag att det skulle innebära problem för Sverige. Jag tror också att ni på andra sidan, Ida Gabrielsson, skulle ha svårt att enas om en klok politik som ökar tillväxten på sikt och gör att våra barn och barnbarn får en ännu starkare skola, att våra äldre får bättre boende och så vidare. Det bekymrar mig, men vi släpper det.

Vad gör då våra fyra partier tillsammans för människor? Vi sänker nu matmomsen och förskoleavgiften. Vi kommer att införa ett tandvårdsstöd för seniorer. Vi har också höjt bostadsbidraget – taket där hade inte höjts sedan 1997. Det har inte Vänsterpartiet gjort.

Listan på vad vi gör för människor som har tajt ekonomi och för hårt arbetande människor, som har fått stå tillbaka under en tid med hög inflation, kan göras väldigt lång. Det här gör nytta på riktigt, och vi är helt överens. Vi sitter till och med tillsammans och kan se varandra i ögonen. Vi vet att det vi gör faktiskt gör skillnad.

Jag kan till exempel nämna drivmedelspriserna. Ni kanske tycker att jag tjatar, men om man på riktigt vet hur tajt många har det vet man också att det faktum att det är 500 kronor billigare att tanka bilen spelar roll för dem som är beroende av sin bil.

(Applåder)

Herr talman! Jag har inte den principen. Den styrande principen är att det är hög beskattning på arbete i Sverige och att den kan sänkas så att fler människor som jobbar och sliter kan få behålla lite mer. Ida Gabrielsson kanske minns att vi lät bli att höja brytpunkten och såg till att alla fick en skattesänkning. Men det kommer inte att spela någon roll vad jag säger, för Ida Gabrielsson och en del andra har bestämt sig för hur saker är.

Men låt mig berätta hur någonting är: När Vänsterpartiet får chansen att styra, till exempel i Stockholm, skyndar man sig att höja skatten. Man måste höja skatten om man har ett problem och vill finansiera något. Det betyder att hårt arbetande låginkomsttagare i denna och andra regioner faktiskt har fått mindre pengar i plånboken eftersom Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har höjt skatten. Det är ändå viktigt att berätta hur saker är. Det är ju skillnad på att ha mer eller mindre i plånboken.

Avslutningsvis har jag en intressant upplysning. Jag får ibland frågan vad Spanien och Polen gör eftersom de har så bra tillväxt. Jag önskar att jag kunde svara att det enbart beror på deras fantastiska produktivitet och många arbetade timmar, men en stor anledning är att de har olika stöd, bland annat från EU:s coronafond och socialfond. Det är okej, för det finns fattiga områden där. Men kom ihåg att Sverige kommer att ha en hög tillväxt de närmaste åren på grund av en bra budget och väldigt bra svenska företag.

(Applåder)