Riksflödet
Logga in
Svarade Andrea Andersson Tay i en replik ·

Elin Nilsson (L) om (forts. från § 10) Lättnader i strandskyddet - ett första steg (forts. MJU16)

Elin Nilsson (L) svarade Andrea Andersson Tay i en replik om (forts. från § 10) Lättnader i strandskyddet - ett första steg (forts. MJU16) i debatten ”Protokoll 2024/25:115 Onsdagen den 14 maj” den 14 maj 2025.

Andrea Andersson TayV· i en replikJag vill påminna om att den lagstiftning som regeringen nu vill ta bort faktiskt omfattar 10 procent av Sveriges yta. Det är alltså väldigt stora områden vi pratar om, och detta berör väldigt många människor. Jag tycker…
Replikskiftet · 12 repliker

Fru talman! I dag är jag faktiskt lite extra stolt och nöjd över att stå här i talarstolen. Nu gör vi något som många har pratat om länge. Nu liberaliserar vi strandskyddet. Nu gör vi Sverige lite friare. Nu stärker vi äganderätten. Vi gör det under liberal flagg tillsammans i regeringssamarbetet. Det är en stor seger.

Strandskyddet, eller kanske snarare den hämsko det innebär för landsbygden i sin nuvarande utformning, är nog den politiska fråga som har följt mig allra längst, faktiskt sedan långt innan jag blev politiskt aktiv. Strandskyddet har så länge jag kan minnas varit ett samtalsämne hemmavid, av många anledningar. Frustrationen är stor på goda grunder.

Det råder inga tvivel om att det finns ett stort behov av att reformera strandskyddet. Vi behöver göra det mer ändamålsenligt, och vi behöver öka acceptansen för regelverket.

Fru talman! Det finns de som tar till riktiga brösttoner och menar att vi nu slaktar både allemansrätten och svensk natur. Så är det inte. Vi har inte ett bevarande av nuvarande strandskydd i den ena vågskålen och anarki i den andra.

Det vi gör är att vi tar ett första steg för att reformera, inte avskaffa, strandskyddet – ett strandskydd som i delar saknar både vett och sans. Det är en ordning som i grunden riskerar att rasera strandskyddets legitimitet, som redan är naggad i kanten.

Fru talman! Jag älskar att vara ute i naturen, att ta riktning mot en plats och ta mig dit till fots, gå genom skogen, över bäckar och förbi skogstjärnar. Jag stannar gärna till en stund i strandkanten vid en av alla de sjöar som finns i min hembygd. Kanske tar jag ett dopp. Det här är områden som i dag omfattas av ett generellt strandskydd. Men är det verkligen motiverat?

Att ha möjlighet att röra sig fritt i skog och mark är en ynnest. Förutsättningarna för detta är i princip obegränsade i Sverige i dag. Det är någonting som vi liberaler värnar.

Strandskyddets syften är just att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden men även att bevara och värna den biologiska mångfalden, och det är viktigt.

Samtidigt har den utveckling av strandskyddet som vi har sett över tid, just för att tjäna dessa två syften, inneburit stora uppoffringar för privatpersoner, företag och samhällen, och kanske främst på landsbygden.

Nu står vi här med ett alltför strikt och långtgående strandskydd som hämmar både småföretagande och landsbygdens utveckling. Det får ibland helt orimliga konsekvenser.

För många som bor nära vatten har strandskyddet inneburit en kännbar inskränkning av friheten. Det är en inskränkning av att få förfoga över marken man äger, vårdar och förvaltar.

Därför är detta steg mot en liberalisering av strandskyddslagstiftningen både efterlängtad och välkommen. Strandskyddets syften kvarstår, men tyngdpunkten i avvägningen gentemot äganderätten ska förskjutas till fördel för mer frihet, som sig bör med en borgerlig regering vid rodret, och i riktning mot en stärkt äganderätt.

Äganderätten, denna liberala grundprincip, är styrande i så mycket av det vi reglerar här i kammaren. Den är garanten för att den enskildes intresse skyddas när staten beslutar om inskränkningar av ägandet.

Samtidigt är vissa inskränkningar nödvändiga för att upprätthålla en lång rad allmänna intressen. Det är för att skydda miljön, för att tillförsäkra allmänheten tillgång till naturen, för att kunna bygga infrastruktur och för att tillgodose försvarets intressen. Listan kan göras väldigt lång.

Var gränsen för dessa inskränkningar ska gå landar vi olika i. Det är helt uppenbart när man lyssnar till den debatt vi har haft här i dag. Faktum kvarstår: inskränkningar i äganderätten ska vara proportionerliga, rimliga och välmotiverade.

Tycka vad man vill om strandskyddet, men en sak är säker. Strandskydd för anlagda vatten är inte proportionerligt. Det är helt orimligt att strandskydd inträder om jag anlägger en damm eller gräver ett dike.

Nuvarande strandskydd tjänar oss absolut väl i vissa avseenden. Men i andra avseenden, och faktiskt ganska många, är det en byråkratisk koloss som lägger en våt filt över stora delar av vårt land. Till vilken nytta, måste man fråga sig?

Är det rimligt att det är som i Arjeplog, som redan har nämnts här i dag? Det är en kommun med en bit över 2 500 invånare och 8 800 sjöar. Är det rimligt att det i den delen av Sverige är ett generellt strandskydd vid i princip varenda liten vattenförekomst? Jag tycker faktiskt inte det.

Det hämmar en potentiell och nödvändig utveckling av landsbygden. Allmänheten, både de som bor, lever och verkar i och värnar om de mest glest befolkade delarna av Sverige, och för all del alla som besöker dessa trakter, kommer även om vi skulle få se en stor byggboom efter de reformer vi nu gör att ha alldeles ypperliga förutsättningar att ha tillgång till stränder.

Fru talman! Jag tror att jag har sagt detta förr i denna kammare. Sveriges landsbygd och glesbygd är inget Skansen. Vi som lever utanför städerna är inga statister.

Det jag och många med mig önskar är ett strandskydd som inte gör det onödigt svårt att leva, förvalta och utveckla samhället även utanför detaljplanerat område.

Men är inte strandskyddet viktigt för att värna allmänhetens tillgång till stränder? Jo, absolut. Är inte strandskyddet också viktigt för att värna och främja den biologiska mångfalden? Jo, helt klart.

Men är det rimligt att vi i denna ekvation tummar så mycket på äganderätten och därmed individens frihet, som nuvarande regelverk faktiskt gör? Svaret på den frågan är enkelt. Svaret är nej. De inskränkningar som görs måste vara välmotiverade och, återigen, proportionerliga. Det är de inte i dag.

Fru talman! Vad är det då vi föreslår? Jo, vi föreslår att det inte ska finnas något generellt strandskydd för små sjöar och mindre vattendrag. Vi föreslår att strandskyddet för sjöar och vattendrag för anlagda vatten som anlagts före juni 1975 ska tas bort, och så gör vi vissa lättnader för näringsverksamhet för areella näringar. Det är en viktig och välkommen reglering där vi ändrar så att företagande på landsbygden får bättre förutsättningar.

Fru talman! Jag kommer åter till frågan om strandskydd för anlagda vatten. Låt mig ta ett exempel från Lekeberg, min hemkommun. För ett tiotal år sedan, när jag var aktiv som kommunpolitiker, ville ägaren till en golfbana där det fanns två anlagda dammar i stället planera för villatomter. Men då blev det stopp. Länsstyrelsen sa nej. Dammarna som hade anlagts tio tolv år innan denna tidpunkt omfattades enligt länsstyrelsen av strandskydd.

Nu löste det sig till slut efter en hel del mankemang. Men det är inte rimligt att det anses vara strandskydd för anlagda dammar på en golfbana. Det inskränker helt klart äganderätten och har en negativ inverkan på samhällsutvecklingen, och det påverkar allmänhetens syn på strandskyddet.

Men går vi inte lite väl långt när vi avskaffar det generella strandskyddet för mindre sjöar och vattendrag? Nej, absolut inte. Den begränsning det innebär med strandskydd i dessa fall innebär förutom onödigt regelkrångel att det blir onödigt svårt att nyttja sin mark på det sätt man önskar. Det går faktiskt inte att motivera.

Nu ökar vi friheten för den som äger marken. Men är det inte så att det kan finnas anledning att ha strandskydd vid en liten sjö eller ett smalt vattendrag, om det just vid den sjön eller vattendraget är av särskild betydelse att strandskyddet finns kvar eller återinförs? Jo, det kan det finnas anledning till. Men det ska då motiveras väl och ske med stor återhållsamhet. Det är viktigt att poängtera.

Huvudregeln ska vara att små sjöar och vattendrag inte längre ska omfattas av strandskyddet. Det är viktigt att möjligheten bör finnas att återinföra strandskyddet. Men det är också viktigt att vi är tydliga med att det ska ske restriktivt.

Fru talman! Det vi går fram med i denna proposition är det första steget i en liberalisering av strandskyddet. Det är något som vi vet är mycket efterlängtat av väldigt många. Det är mycket angeläget att strandskyddet inte är mer omfattande än vad som är motiverat utifrån dess syften.

För den enskilde fastighetsägaren innebär strandskyddet ofta en inskränkning i dennes möjlighet att fritt förfoga över sin fastighet. Om de inskränkningar som följer av gällande regelverk inte går att motivera utifrån behovet av skydd riskerar regelverket att förlora i acceptans. Det är i varje fall en utveckling som jag vill sätta stopp för.

Med de ändringar som vi nu föreslår ökar vi legitimiteten samtidigt som vi stärker individens frihet. Nu stärker vi äganderätten, nu främjar vi utvecklingen av landsbygden och nu bygger vi ett bättre och friare Sverige. Det tänker i varje fall jag fira när vi väl får trycka grönt här i kammaren.

(Applåder)

(forts. § 14)

Fru talman! Liberalerna säger sig värna naturen, den biologiska mångfalden och allemansrätten. På global nivå har klimat- och miljöministern ställt sig bakom det internationella avtalet för biologisk mångfald, Kunming–Montreal-ramverket. Men när det ska omsättas i praktiken, när de beslut som faktiskt skulle kunna göra situationen bättre här i Sverige ska fattas, verkar de idealen inte vara så viktiga längre. När det uppstår en konflikt mellan å ena sidan det gemensamma intresset av en bevarad biologisk mångfald och en natur som är tillgänglig för alla och å andra sidan privata intressen av att exploatera naturen är det alltid de privata intressena som får företräde hos Liberalerna.

Under den här mandatperioden har vi sett regeringen fatta beslut efter beslut som raserar det naturvårdsarbete som Sverige byggt upp under många år. Budgeten kapas, vattenkraftens miljöprövning skjuts upp och naturrestaureringslagen motarbetas.

Nu har turen kommit till strandskyddet. Med förslagen i den här propositionen påbörjar regeringen nedmonteringen av strandskyddet, som ju är en helt central del av allemansrätten. Tack vare strandskyddet kan vem som helst av oss, oavsett storleken på vår plånbok, bada i små sjöar och vandra längs med åar. För många riskerar den möjligheten nu att försvinna.

Jag hade hoppats att klimat- och miljöministern skulle vara på plats här i dag för att svara på frågor, men eftersom hon inte är på plats får jag ställa min fråga till Elin Nilsson i stället: Varför ska ett fåtal privata fastighetsägare ha företräde framför de miljoner människor som älskar att vistas i den svenska naturen?

Fru talman! Tack, Andrea Andersson Tay, för frågan!

Det är helt uppenbart att vi, när vi blickar ut över Sverige och de vidsträckta skogarna och landskapen, ser diametralt olika saker. Låt oss prata lite om det. Det är inte så att man, i och med att man tar bort strandskyddet för mindre sjöar och smala vattendrag, hindrar människor från att fortsätta vistas i naturen – bada och njuta av allt det fantastiska som naturen ger. Vi landar helt enkelt i olika slutsatser när det gäller vad detta kommer att innebära för allmänhetens möjlighet att ta sig ut i naturen.

Det här kommer inte att påverka i någon större utsträckning, för som ledamoten Andersson Tay – tror jag att det var – sa i sitt anförande har vi 100 000 sjöar och miljoner kilometer vattendrag i det här landet. Det här kommer inte att få de effekter som Vänsterpartiet menar att det kommer att få. Det är inte så att vi i den ena vågskålen har ett bibehållet strandskydd och i den andra total anarki och ett totalt utestängande av allmänheten från skog och mark. Detta är en bildsättning som inte är förankrad i verkligheten.

Fru talman! Jag vill påminna om att den lagstiftning som regeringen nu vill ta bort faktiskt omfattar 10 procent av Sveriges yta. Det är alltså väldigt stora områden vi pratar om, och detta berör väldigt många människor.

Jag tycker fortfarande inte att jag i den här debatten har fått något tydligt svar på varför det inte skulle räcka att skruva på det befintliga regelverket. Om det man vill uppnå nu är att underlätta visst byggande i glesbygd och på landsbygd, varför räcker det då inte att göra mindre justeringar i det regelverk vi har för att fortsatt ha ett starkt skydd för resten av marken?

Man pratar också i debatten om att det finns fortsatt möjlighet att skydda de allra mest skyddsvärda områdena, men detta är inte tillräckligt för att gemene man fortfarande ska kunna röra sig i naturen. Jag tror inte att människor som badar i en sjö som ligger nära eller som gillar att promenera längs med åar och bäckar bryr sig så himla mycket om ifall den naturen är mycket skyddsvärd. Det viktiga är att den ligger nära där man bor och att den är lättillgänglig för var och en.

Jag tror som sagt att det är en väldigt liten tröst att det fortfarande finns många andra naturområden bevarade på andra ställen när just den sjö där jag själv, min familj eller mina barn brukar bada försvinner och bebyggs.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är klart att det är tråkigt när en plats som man har besökt under lång tid och uppskattar mycket förändras. Men samtidigt är det ju någon som äger marken. Det vi gör med den reform som vi nu genomför är att vi viktar äganderätten, denna liberala grundprincip, tyngre än allmänhetens intresse av tillträde till stränder.

Allmänhetens tillträde till stränder är fundamentalt och viktigt och någonting som vi värnar. Det tror jag att hela kammaren är överens om att vi vill se även i framtiden. Men det omfattar ju inte tillträde till alla stränder. Om någon äger en bit mark och vill utveckla den och bygga ett hus där för att bosätta sig i eller ha som fritidshus är det faktiskt ett intresse som går före. Då försvinner allemansrätten på den lilla ytan, men det betyder ju inte att det inte finns andra områden att besöka.

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet!

För mig är det ganska obegripligt att de liberaler som står här i dag är stolta över det som nu sker. Vi har ofta varit på olika sidor i politiken, men vi har under 30 års tid nästan alltid varit på samma sida när det gäller friluftsliv, allemansrätt och strandskydd. Vi har stått upp för den svenska modellen att alla ska ha rätt att komma ned till stränderna. Det ska vara ett rörligt friluftsliv.

Detta är intressen där enskild äganderätt får stå tillbaka för allas bästa. Det är också otroligt viktigt för djur och natur. Men de senaste åren har detta ändrats. Liberalerna är nu mycket stolta över att man ska ta bort skyddet för små vattendrag och för små sjöar och vattenansamlingar. Vi pratar mycket om att det handlar om att reformera, men här handlar det faktiskt om att avskaffa skyddet.

Samtidigt säger Elin Nilsson att det är viktigt med djurskydd, strandskydd och så vidare. Hon säger att strandskyddet ska finnas kvar där det är motiverat, men det ska vara med återhållsamhet.

Om man nu tar bort detta i hela Sverige – som vi har hört flera gånger i debatten försvinner 10 procent av de skyddade områdena i Sverige genom reformen – hur ska då Liberalerna säkerställa att strandskyddet kommer att finnas där det är motiverat? Blir det mer pengar till länsstyrelserna? Är det kommunerna som ska avgöra detta, eller är det upp till enskilda att säga var de vill ha strandskydd och inte?

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan och för det engagerade anförande som vi hörde här tidigare i dag!

Min bild är att vi fortfarande står nära varandra när det gäller friluftsliv, allemansrätt och vikten av strandskydd. Skillnaden är att vi ser att det finns utrymme för att reformera nuvarande strandskydd för att öka friheten och främja utbyggnaden och utvecklingen av landsbygden.

Den reform som vi genomför nu, där vi precis som ledamoten säger tar bort strandskyddet för mindre vattendrag och mindre sjöar, är välmotiverad och proportionerlig när man ställer den mot andra värden som också är viktiga att värna.

Alla ska ha fortsatt rätt att vistas i naturen. Det är ingenting som kommer att påverkas i någon större utsträckning av de förändringar vi gör nu. Det är i alla fall den bedömning jag gör. Men det kan ju, precis som ledamoten säger, vara så att det finns stränder som har så höga naturvärden att de även efter reformen kommer att behöva åtnjuta ett skydd. Där kan man återinföra strandskyddet om det är välmotiverat. Då är det upp till länsstyrelsen att göra det.

Fru talman! Vi har olika sätt att se på detta. Här säger ledamoten att det är bättre att ta bort skyddet, så kan vi lägga till det senare om det behövs. Kommer länsstyrelserna att få mer pengar för detta? Kommer det att bli ett uppdrag att hitta dessa ställen, så att man faktiskt vet var de finns innan de går förlorade?

Ett annat sätt hade varit att man i stället för att avskaffa lagstiftningen faktiskt hade reformerat eller skruvat på lagstiftningen.

Det finns ju flera ställen där vi är överens i alla partier – delar på landsbygden med diken, anlagda vatten och sådant. Vi är kanske inte överens om årtalen, men i det stora hela. Hade det inte varit bättre att skruva på lagstiftningen i stället för att avskaffa den?

10 procent av ytan är väldigt mycket. Ska vi dessutom komma upp i 30 procent skyddade livsmiljöer, som är vårt åtagande enligt Kunming–Montreal-avtalet, går vi ju bakåt i och med det här beslutet, och då måste vi lägga till mer någon annanstans. Hur har man tänkt lösa det?

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Länsstyrelsen lägger redan i dag ganska mycket tid på de ärenden som rör strandskydd som de får på sitt bord enligt nuvarande regelverk. Man kan ju tänka sig att följden av det förslag vi nu debatterar blir att antalet ärenden kommer att minska. Det innebär att det torde frigöras pengar för att hantera de områden där det kan anses föreligga skäl att återinföra strandskyddet. Men det är någonting som man får se över och titta vidare på.

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Det är ju inte klokt vilka friheter och vilka liberala värderingar som kommer att råda på landsbygden! Alla vurmar för detta.

Det är positivt att regeringen i dag presenterar dessa lättnader i strandskyddet. Jag hör hur alla regeringspartier här har talat väl om detta.

Förra mandatperioden, eller snarare förra gången vi hade debatt om detta, för exakt tre år sedan, påstod Liberalerna att de i princip stod bakom det förslag som då låg på bordet. Jag skulle vilja säga att dagens förslag är väldigt likt det. Jag känner igen skrivningarna. Liberalernas motivering till att de inte röstade ja då – vi hade en överenskommelse, men Liberalerna valde att lämna den – var att man ville gå längre eller ha ytterligare förslag inom tre områden, och därför kunde man inte bifalla förslaget just då. Men jag ser inte dessa tre förslag i denna proposition.

Hur kommer det sig att Liberalerna nu står bakom regeringens förslag? Har Liberalerna ändrat sig?

Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågorna! Även jag är väldigt nöjd och glad över att stå här i dag och få debattera den här den proposition som vi nu har presenterat.

Jag var inte med när det senast begav sig. Exakt hur diskussionerna gick då låter jag vara osagt.

Men det man kan säga om det läge vi står i nu är att vi är nöjda med de förslag som läggs fram. Det är nödvändiga reformer. Vi ser med tillförsikt fram emot att de träder i kraft och faktiskt förbättrar förutsättningarna för att utveckla svensk landsbygd. Detta är frågor där det finns beredningsunderlag. Det är därför de kommer i det första steget. I regeringskonstellationen med samarbetspartiet har vi också säkrat att det finns majoritet för den proposition som vi nu lägger fram.

Det är mycket det som gör att vi lägger fram det här. Sedan kommer ytterligare reformer att utredas. Det är på gång. Det hanteras just nu i Regeringskansliet. Exakt vad som kommer att ingå i utredningsdirektiven är ännu inte presenterat. Men nästa steg är på gång. Det ser vi också fram emot, vilket jag även tror att Centerpartiet gör.

Fru talman! Jag var inte heller med i den debatten, men jag har lyssnat på den i efterhand och hört hur ledamöter uttalade sig. Det var er liberala kollega Jakob Olofsgård som då debatterade och som beskrev vilka tre förslag som man absolut var tvungen att ha med för att man över huvud taget skulle kunna stå bakom förslaget. Nu plötsligt är det inte så väsentligt, men så kan det vara.

Det är positivt att det kommer ett ytterligare steg. Det ser jag och Centerpartiet fram emot.

Jag skulle vilja avsluta med att ställa den fråga som jag har ställt till alla partier från regeringsunderlaget i dag: Varför kom detta inte på bordet förrän nu? Varför har vi fått vänta ända sedan 2022? Vad gjorde att man inte kunde presentera förslagen omgående? Det fanns ju redan utredningsunderlag. Under tiden har många företag på landsbygden blivit nekade bygglov. De har inte kunnat utveckla sin verksamhet som de tänkt sig. Det var en anekdot i ett tidigare anförande om en lantbrukare som inte kunde utveckla sin verksamhet som han hade tänkt sig.

Eftersom Liberalerna innehar ministerposten tänker jag att ledamoten Nilsson möjligtvis har ett svar.

Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågan! Jag misstänkte att den skulle komma. Den har ju lyfts tidigare i dag.

Svaret från mig blir detsamma som svaret i tidigare replikskiften – när ledamoten Larsson ställde frågan till en av mina kollegor.

Vi inväntade utredningen om areella näringar. Den är viktig. Den presenterades och är en del av underlaget. Sedan tar demokrati tid. Man arbetar i högt tempo med en lång rad ärenden på Klimat- och näringslivsdepartementet. Ibland tar saker tid. Men nu är det här snart på plats. Jag tänker att vi gläds åt det och att vi ser fram emot att det träder i kraft.

Vi gör nu faktiskt det som tidigare regeringar inte har lyckats med. Vi levererar en reform av strandskyddet. Det är ett första steg. Och vi kommer att presentera en utredning som ska se över strandskyddet i vidare bemärkelse.

Faktum kvarstår. Det är vi som levererar. Det är Liberalerna tillsammans med samarbetspartierna som levererar det här. Sedan kan man ha synpunkter på att det har tagit tid. Men nu är det leverans. Nu är det verkstad, inte bara snack.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.