Fru talman! Liberalerna säger sig värna naturen, den biologiska mångfalden och allemansrätten. På global nivå har klimat- och miljöministern ställt sig bakom det internationella avtalet för biologisk mångfald, Kunming–Montreal-ramverket. Men när det ska omsättas i praktiken, när de beslut som faktiskt skulle kunna göra situationen bättre här i Sverige ska fattas, verkar de idealen inte vara så viktiga längre. När det uppstår en konflikt mellan å ena sidan det gemensamma intresset av en bevarad biologisk mångfald och en natur som är tillgänglig för alla och å andra sidan privata intressen av att exploatera naturen är det alltid de privata intressena som får företräde hos Liberalerna.

Under den här mandatperioden har vi sett regeringen fatta beslut efter beslut som raserar det naturvårdsarbete som Sverige byggt upp under många år. Budgeten kapas, vattenkraftens miljöprövning skjuts upp och naturrestaureringslagen motarbetas.

Nu har turen kommit till strandskyddet. Med förslagen i den här propositionen påbörjar regeringen nedmonteringen av strandskyddet, som ju är en helt central del av allemansrätten. Tack vare strandskyddet kan vem som helst av oss, oavsett storleken på vår plånbok, bada i små sjöar och vandra längs med åar. För många riskerar den möjligheten nu att försvinna.

Jag hade hoppats att klimat- och miljöministern skulle vara på plats här i dag för att svara på frågor, men eftersom hon inte är på plats får jag ställa min fråga till Elin Nilsson i stället: Varför ska ett fåtal privata fastighetsägare ha företräde framför de miljoner människor som älskar att vistas i den svenska naturen?

Fru talman! Jag vill påminna om att den lagstiftning som regeringen nu vill ta bort faktiskt omfattar 10 procent av Sveriges yta. Det är alltså väldigt stora områden vi pratar om, och detta berör väldigt många människor.

Jag tycker fortfarande inte att jag i den här debatten har fått något tydligt svar på varför det inte skulle räcka att skruva på det befintliga regelverket. Om det man vill uppnå nu är att underlätta visst byggande i glesbygd och på landsbygd, varför räcker det då inte att göra mindre justeringar i det regelverk vi har för att fortsatt ha ett starkt skydd för resten av marken?

Man pratar också i debatten om att det finns fortsatt möjlighet att skydda de allra mest skyddsvärda områdena, men detta är inte tillräckligt för att gemene man fortfarande ska kunna röra sig i naturen. Jag tror inte att människor som badar i en sjö som ligger nära eller som gillar att promenera längs med åar och bäckar bryr sig så himla mycket om ifall den naturen är mycket skyddsvärd. Det viktiga är att den ligger nära där man bor och att den är lättillgänglig för var och en.

Jag tror som sagt att det är en väldigt liten tröst att det fortfarande finns många andra naturområden bevarade på andra ställen när just den sjö där jag själv, min familj eller mina barn brukar bada försvinner och bebyggs.

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet!

För mig är det ganska obegripligt att de liberaler som står här i dag är stolta över det som nu sker. Vi har ofta varit på olika sidor i politiken, men vi har under 30 års tid nästan alltid varit på samma sida när det gäller friluftsliv, allemansrätt och strandskydd. Vi har stått upp för den svenska modellen att alla ska ha rätt att komma ned till stränderna. Det ska vara ett rörligt friluftsliv.

Detta är intressen där enskild äganderätt får stå tillbaka för allas bästa. Det är också otroligt viktigt för djur och natur. Men de senaste åren har detta ändrats. Liberalerna är nu mycket stolta över att man ska ta bort skyddet för små vattendrag och för små sjöar och vattenansamlingar. Vi pratar mycket om att det handlar om att reformera, men här handlar det faktiskt om att avskaffa skyddet.

Samtidigt säger Elin Nilsson att det är viktigt med djurskydd, strandskydd och så vidare. Hon säger att strandskyddet ska finnas kvar där det är motiverat, men det ska vara med återhållsamhet.

Om man nu tar bort detta i hela Sverige – som vi har hört flera gånger i debatten försvinner 10 procent av de skyddade områdena i Sverige genom reformen – hur ska då Liberalerna säkerställa att strandskyddet kommer att finnas där det är motiverat? Blir det mer pengar till länsstyrelserna? Är det kommunerna som ska avgöra detta, eller är det upp till enskilda att säga var de vill ha strandskydd och inte?

Fru talman! Vi har olika sätt att se på detta. Här säger ledamoten att det är bättre att ta bort skyddet, så kan vi lägga till det senare om det behövs. Kommer länsstyrelserna att få mer pengar för detta? Kommer det att bli ett uppdrag att hitta dessa ställen, så att man faktiskt vet var de finns innan de går förlorade?

Ett annat sätt hade varit att man i stället för att avskaffa lagstiftningen faktiskt hade reformerat eller skruvat på lagstiftningen.

Det finns ju flera ställen där vi är överens i alla partier – delar på landsbygden med diken, anlagda vatten och sådant. Vi är kanske inte överens om årtalen, men i det stora hela. Hade det inte varit bättre att skruva på lagstiftningen i stället för att avskaffa den?

10 procent av ytan är väldigt mycket. Ska vi dessutom komma upp i 30 procent skyddade livsmiljöer, som är vårt åtagande enligt Kunming–Montreal-avtalet, går vi ju bakåt i och med det här beslutet, och då måste vi lägga till mer någon annanstans. Hur har man tänkt lösa det?

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Det är ju inte klokt vilka friheter och vilka liberala värderingar som kommer att råda på landsbygden! Alla vurmar för detta.

Det är positivt att regeringen i dag presenterar dessa lättnader i strandskyddet. Jag hör hur alla regeringspartier här har talat väl om detta.

Förra mandatperioden, eller snarare förra gången vi hade debatt om detta, för exakt tre år sedan, påstod Liberalerna att de i princip stod bakom det förslag som då låg på bordet. Jag skulle vilja säga att dagens förslag är väldigt likt det. Jag känner igen skrivningarna. Liberalernas motivering till att de inte röstade ja då – vi hade en överenskommelse, men Liberalerna valde att lämna den – var att man ville gå längre eller ha ytterligare förslag inom tre områden, och därför kunde man inte bifalla förslaget just då. Men jag ser inte dessa tre förslag i denna proposition.

Hur kommer det sig att Liberalerna nu står bakom regeringens förslag? Har Liberalerna ändrat sig?

Fru talman! Jag var inte heller med i den debatten, men jag har lyssnat på den i efterhand och hört hur ledamöter uttalade sig. Det var er liberala kollega Jakob Olofsgård som då debatterade och som beskrev vilka tre förslag som man absolut var tvungen att ha med för att man över huvud taget skulle kunna stå bakom förslaget. Nu plötsligt är det inte så väsentligt, men så kan det vara.

Det är positivt att det kommer ett ytterligare steg. Det ser jag och Centerpartiet fram emot.

Jag skulle vilja avsluta med att ställa den fråga som jag har ställt till alla partier från regeringsunderlaget i dag: Varför kom detta inte på bordet förrän nu? Varför har vi fått vänta ända sedan 2022? Vad gjorde att man inte kunde presentera förslagen omgående? Det fanns ju redan utredningsunderlag. Under tiden har många företag på landsbygden blivit nekade bygglov. De har inte kunnat utveckla sin verksamhet som de tänkt sig. Det var en anekdot i ett tidigare anförande om en lantbrukare som inte kunde utveckla sin verksamhet som han hade tänkt sig.

Eftersom Liberalerna innehar ministerposten tänker jag att ledamoten Nilsson möjligtvis har ett svar.

Fru talman! En enskild fastighetsägare i Trelleborg, Sveriges sydligaste kommun, har under fyra år försökt få tillstånd att uppföra ett attefallshus samt en badtunna på sin tomt. Byggnationerna skulle inte vara synliga från stranden, och de bedömdes av flera instanser inte nämnvärt påverka det skyddade området.

Trots detta har ärendet utvecklats till en lång och oförutsägbar process där kommun, länsstyrelse samt både mark- och miljödomstol och Mark och miljööverdomstolen varit involverade. Samtliga instanser har ändrat sin bedömning minst en gång under processens gång. Detta har tagit flera år.

Den utdragna rättsprocessen har inneburit att fastighetsägaren inte har kunnat gå vidare med andra planerade åtgärder på sin fastighet, inklusive underhåll av boningshuset. Resultatet av alltihop är att ingen faktisk förändring har skett, vare sig i fråga om hur allmänheten upplever området eller i fråga om miljöpåverkan, men att betydande kommunala och statliga resurser har förbrukats. Samtidigt har en granne fått rätt att bygga ett mycket större hus mycket närmare stranden, trots att lagstiftningen är densamma.

Fru talman! Ärendet illustrerar tydligt de problem som ofta lyfts i debatten kring strandskyddslagstiftningen: rättsosäkerhet, godtycklig tillämpning och ineffektiv resursanvändning. Särskilt påfallande är den stora variationen i hur olika fastigheter bedöms, trots snarlika förutsättningar, samt bristen på konsekvens mellan olika beslutsnivåer. Så kan vi inte ha det.

Fru talman! Strandskyddet är en av de mest omdiskuterade och kontroversiella lagstiftningarna i Sverige. Det infördes på 50-talet för att skydda allmänhetens tillgång till stränder och för att bevara biologiska värden. Men under årens lopp har det utvecklats till en stelbent regel som ofta hindrar utvecklingen på landsbygden. För Centerpartiet handlar detta om frihet – en frihetsfråga oavsett var i landet du bor.

Sverige är ett land fyllt av vattendrag och småsjöar. Det är en del av vår identitet och vårt kulturarv. Men det är också en resurs som vi måste kunna förvalta på ett sätt som gynnar hela landet. Det måste gå att bo, leva och driva företag även i anslutning till vatten.

Dagens ordning, där det till exempel per automatik är strandskydd vid grävda diken och dammar, är helt absurd. Det är en verklighetsfrånvänd regel som inte tar hänsyn till de lokala förutsättningarna. Om man inte ser att detta är galet är man blind för verkligheten för oss på landet.

Fru talman! Med lättnader i strandskyddet skapas nya möjligheter för besöksnäringen och för småföretagare. Det blir nu möjligt för exempelvis någon som har ett kafé att bygga en uteplats vid vattnet. Det har tidigare inte varit möjligt att bygga om det funnits ett dike i närheten. Detta är ett konkret exempel på hur förändringar i strandskyddet kan skapa nya möjligheter för företagande och sysselsättning på landsbygden.

Jag vill också se nya regler för små vattenförekomster och vattenförekomster som anlagts i modern tid – att de inte längre ska omfattas av det generella strandskyddet. Det finns flera exempel runt om i Sverige där man exempelvis vid bevattningsdammar som anlades på 90-talet plötsligt har blivit nekad att bygga ut uterum på fastigheten.

Det är positivt att regeringen tillsätter en ny utredning för fler reformer. Men att det dröjer så här lång tid in i mandatperioden är ett misslyckande. Det blir bråttom att hinna med mer före mandatperiodens slut. Detta är en fråga som borde ha prioriterats högre.

Det är felaktigt att påstå att dessa förslag innebär stora inskränkningar av allemansrätten. Tvärtom handlar det om att lätta på de strikta reglerna runt diken och små insjöar. Större sjöar och vattendrag kommer fortfarande att vara skyddade. Det handlar inte om att göra enorma inskränkningar i djur- och naturlivet utan om att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som skyddar det som det är avsett att skydda.

Det är mycket välkommet att strandskyddet försvinner för de allra minsta sjöarna och vattendragen. Det blir lättnader för de gröna näringarna och för små företag, där verksamheter kan växa. Detta möjliggör en friare utveckling på landsbygden. Men att det har tagit halva mandatperioden att plocka russinen ur gamla utredningar är inte lika imponerande, särskilt inte när man duckar för större förslag som skulle kunna göra skillnad på riktigt.

Fru talman! De förslag som nu ligger på bordet bygger på en utredning som Centerpartiet tidigare förhandlade fram. Ett efter ett är de väldigt lika Centerpartiets förslag. Det är liknande skrivningar. Det är förvånande att regeringen inte har gått vidare med dessa förslag förrän nu. Detta är något som kunde ha genomförts dag ett, alltså för tre år sedan.

Det var många kritiska röster för tre år sedan, bland annat från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, som nu är regeringspartier. De hävdade att våra förslag inte hade någon betydelse i praktiken och sa att deras egna förslag skulle gå mycket längre. Därför kunde man inte bifalla någonting för tre år sedan. Under tiden har landsbygden fått vänta. Det är landsbygden som får ta smällen. Det finns företag som skulle ha kunnat utöka sin verksamhet, som skulle ha kunnat anställa fler medarbetare och som skulle ha kunnat öka besöksnäringen.

Nu ska regeringen tillsätta ännu en utredning. Det behövs förvisso fler lagförslag för ett ännu friare strandskydd. Men varför drar regeringen fötterna efter sig efter drygt två år vid makten? Om Tidöpartierna hade satt resultat för politiska poäng hade vi redan sommaren 2022 tagit ett steg mot ett friare strandskydd. Nu kommer det med all sannolikhet att dröja ännu en mandatperiod innan strandskyddet förändras på riktigt.

Centerpartiet ser också att det är viktigt att minska skillnaderna i hur strandskyddet fungerar i olika län. Vi tror att det gör reglerna tydligare och mer förutsägbara. Men vi vill gå ännu längre redan nu. Propositionen saknar den stora reformen från den tidigare utredningen om strandskyddet – att låta kommuner utse så kallade strandnära utvecklingsområden. Det skulle ge kommuner möjlighet att upphäva strandskyddet helt inom valda områden. Då skulle makten flyttats närmare dem som faktiskt bor i berörda områden, och det skulle skapas möjlighet för lokal utveckling och fler bostäder i hela landet. Utan denna förändring blir strandskyddet i det stora hela fortsatt intakt.

Fru talman! Jag och Centerpartiet vill flytta makten från Stockholm och riksdagshuset. Vi vill flytta den närmare dem som faktiskt bor i de berörda områdena och därigenom skapa möjligheter för lokal utveckling i hela landet. Redan nu har regeringen möjlighet att lägga fram våra färdiga förslag på så kallade strandnära utvecklingsområden. Detta skulle ge kommuner möjlighet att upphäva strandskyddet helt inom vissa områden.

I dag finns det områden där det råder generösare regler än de nu föreslagna. I exempelvis Värmland är vattendrag upp till tio meter strandskyddsbefriade. Det är viktigt att de nu föreslagna ändringarna inte upphäver vare sig dessa undantag eller helt strandskyddsbefriade områden. Det bör därför förtydligas att dessa fortsatt ska gälla. Propositionen får inte innebära att strandskyddet de facto blir striktare.

Lättnader i strand-skyddet – ett första steg

Regeringen har nu lovat att tillsätta en utredning som ska se över strandskyddet vidare. Vi välkomnar denna utredning som kan leverera fler steg i den riktningen, och en sådan bör tillsättas omgående. Vi i Centerpartiet kan samtidigt konstatera att det är senfärdigt att först nu ta ett helhetsgrepp i frågan och att det kommer att bli svårt att få plats med ytterligare liberaliseringar under den nuvarande mandatperioden.

Vi har dock bra förslag i vår reservation, och därför yrkar jag bifall till reservation 8.

Avslutningsvis är det hög tid att vi moderniserar strandskyddslagstiftningen så att den speglar verkligheten för människor som lever och verkar utanför storstäderna. Vi behöver en lagstiftning som skyddar våra värdefullaste naturområden men som samtidigt möjliggör utveckling där det är rimligt och inte hotar vare sig miljö, naturvärden eller allmänhetens tillgång till stränder.

Vi i Centerpartiet står upp för en frihetsreform för hela landet. Vi tror på lokal kunskap, på rättvisa regler och på att resurser ska användas klokt. De ska inte slösas bort i årslånga rättsprocesser som lämnar både medborgare och samhälle i stiltje.

Låt oss nu ta steget mot ett mer ändamålsenligt strandskydd – ett skydd som fungerar i praktiken och inte bara i teorin.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)