Statsrådet Romina Pourmokhtari (L) om Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik

Fru talman! Hur står det till med elektrifieringen av Sveriges bilflotta i dag? Tidöpartierna har gjort de fossila bränslena billigare och elbilarna dyrare. Deras politik har fått effekt och tvärnitat elektrifieringen.

År 2024 minskade elbilsförsäljningen för första gången någonsin. En ny undersökning visar att svenskarnas tro på ett elbilsskifte har rasat. Det är inte så konstigt eftersom Tidöpartierna har varit tydliga i riktningen i sak. De har genomfört massiva skattesänkningar på bensin och diesel, och de tog bort elbilsbonusen över en natt. Regeringens tal om att kanske införa en bonus 2026 lägger en våt filt över marknaden i dag. Faktum är att vi har stått utan bonus i flera år.

Sammantaget låser regeringen fast hushåll och företag i ett dyrt fossilberoende. Miljöpartiet vill göra precis tvärtom. Vi vill rulla ut en nationell elbilsoffensiv – ett kraftfullt paket med åtgärder för att alla som behöver bilen ska kunna köra på el. Det handlar om en rättvis elbilsbonus där de billigaste bilarna ges den största bonusen. Det handlar också om ett rättvist leasingstöd för boende på landsbygden, en konverteringsbonus för fossilbil till elbil med mera.

För att sänka utsläppen behöver vi också höja reduktionsplikten rejält och sedan gå över till ett nationellt utsläppshandelssystem för transporter. Det ska vara ett solidariskt system där vi delar ut intäkterna till hushållen utanför de större städerna för att stötta dem i omställningen.

Miljöpartiet har presenterat en mer konkret idé till ett sådant system än klimatministern har kunnat föra fram på snart tre år i regeringsställning. För att få tillbaka elektrifieringen på banan är det angeläget att vi byter regering.

Fru talman! Här påstås det att vi skulle vilja försvåra för dem som äger skog. Då pratar vi om de små skogsägarna och inte om de jättelika bolagen, för det är en speciell fråga.

Jag skulle säga att det är precis tvärtom. Vi vill att skogsägarna ska ha möjlighet att bruka sina skogar på ett hållbart sätt. Staten ska gå in och hjälpa dem med detta, bland annat med rådgivning för hur man gör när man går över till ett hyggesfritt skogsbruk. Vi vill ge stöd till dem som faktiskt behåller skogen och därmed också gör klimatnytta.

Vi vill ge stöd till dem som vid generationsväxlingar har problem med att få ihop det hela och avverkar sin skog fast de kanske inte behöver det. Vi vill i stället ge dem lån så att de kan behålla skogen och hantera den på ett varsamt sätt och ändå göra generationsväxlingar så att det fungerar.

Vi vill inte inskränka någonting, som ledamoten påstår. Vi vill ge skogsägarna möjligheter att bruka skogen och att göra det på ett hållbart sätt.

Fru talman! Det vi säger är att vi vill ge skogsägarna möjlighet att bruka skogen på ett annat sätt.

Det är helt riktigt att Miljöpartiet vill att man ska spara mer skog och att skogen ska stå längre. Det behöver man göra för att vi ska klara klimatmålen. Men då måste vi också se till att skogsägarna har möjlighet att klara det här på ett bra sätt. Därför har vi stöd och förslag på hur det ska gå till.

Sedan har vi fjällnära skog som vi absolut inte ska ta ned, något som man efter Miljömålsberedningens arbete helt uppenbart struntar i. Det är unik skog som är viktig för den biologiska mångfalden och klimatet och som det tar evigheter att återskapa, om det ens går någonsin.

Vi vill se till att skogsägarna kan skapa mer långlivade produkter, vilket man kan göra om man har ett hyggesfritt skogsbruk. Det är de kortlivade produkterna vi måste minska på, och det måste vi göra på ett annat sätt.

Fru talman! Kjell-Arne Ottosson säger att forskningen är entydig om att det inte fungerar i det långa loppet. Det skulle vara intressant att höra varför det inte fungerar i det långa loppet att ha hyggesfritt skogsbruk. Jag skulle säga att det går alldeles utmärkt.

När man har ett kontinuitetsskogsbruk, som det handlar om, innebär det inte att man bara låter skogen stå. Det är klart att man brukar den. I viss mån gallrar man. Man tar ut allteftersom. Då får vi allt vi behöver till det kortlivade – det blir mindre, men det blir kortlivade produkter. Vi får också långlivade produkter som är mer effektiva och bättre än dem vi tar ut nu.

Vi har ett skogsbruk som fokuserar på framför allt massaindustrin. Vi behöver se till att det på landsbygden finns fungerande sågar som kan ta hand om virket. Det är så vi stöttar och får ett bättre skogsbruk i Sverige.

Fru talman! Ja, var ligger felet? Kjell-Arne Ottosson försöker få det att låta som att de hyggesfria skogarna inte skulle användas. När man har ett kontinuitetsskogsbruk tar man ju ned träden allteftersom. När man gör en planka blir den många gånger rektangulär, och man får spill och restsaker som man kan använda till den typen av industri. Det finns grot och allt möjligt som också kommer upp.

Det hyggesbruk som vi har i dag är förödande för klimatet. Det är också förödande för den biologiska mångfalden. Det ser inte klokt ut när man åker runt i landet. Det huggs ned och huggs ned för att man ska peta in en herrans massa gran i massaindustrin.

Vi vet också att vi har klimatmål vi måste klara, som LULUCF och EU:s mål. Det kommer att bli fruktansvärt dyrt om vi fortsätter med Kjell-Arne Ottossons skogsbruk.

Fru talman! Jag vill återigen peka på Klimatpolitiska rådets poängterande av att regeringen far med osanningar. Det gäller bland annat det tal som förs om kärnkraften.

Det är klart att vi behöver kartonger, i viss mån, till mjölk. Frågan är om vi behöver den ehandel som gör att enorma mängder skog i form av paket far fram och tillbaka överallt. Vi behöver göra det på ett annat sätt för att klara detta, och vi behöver klara den biologiska mångfalden.

När det gäller reduktionsplikten säger vi att vi vill höja den 25–30 procent till 2026. Det måste vi göra för att klara klimatutsläppen. När vi kommer till 2027 och EU:s utsläppshandelssystem finns på plats vill vi ha ett nationellt system på plats med en reduktionsplikt på 30 procent som en bottenplatta. Den är alltså kvar. Däremot ska det övriga systemet hantera det i fortsättningen.

Fru talman! Ja, statsrådet, i år har elbilsförsäljningen ökat. Det är inte tack vare den här regeringen utan trots den. Ni ryckte bort stödet till elbilar och pratade om att det bara var dyra elbilar som fick pengar. Ni gör ingenting. Ni pratar om att det kanske kommer ett stöd längre fram.

Detta bromsar. Vi hade varit på en mycket högre nivå och haft mindre utsläpp i dag om ni inte hade agerat på det här sättet.

Reduktionsplikten var och är helt nödvändig. Ni ökade utsläppen med 18 procent – 2 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar i princip svenskarnas hela utlandsflygande. Det är enorma mängder. Detta kommer vi att leva med och drabbas av.

De höjningar som ni kommer att göra den 1 juli kommer inte att räcka någonstans. Det är precis det Klimatpolitiska rådet säger: Ni klarar inte målen. Ni verkar inte ens vara på väg att vilja klara dem, för detta är någonting ni struntar i.