Statsrådet Romina Pourmokhtari (L) om Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik

Fru talman! Jag avslutade tidigare med att tala om demokrati och allmänna val. Jag tycker att vi ska lägga till frihet som ett viktigt begrepp.

Det kommer i dag ständigt påbud från Klimatpolitiska rådet, rödgröna och klimataktivister om att människor ska äta annorlunda och att man ska fokusera på annat i lantbruket. Europa och Sverige är tämligen unikt i det här sammanhanget. I andra delar av världen präglar detta inte debatten över huvud taget, utan det vi ser i folkrika länder är snarare att köttätandet ökar kraftigt. Det är inte överraskande. När människor får det bättre vill de äta godare saker.

Rådets förslag om att man ska äta annorlunda och fokusera på annat har två problem. Problem ett är att människor bör äta det de önskar utan att politiken gör det överjäkligt. Det handlar om en grundläggande syn på frihet. Problem två för de rödgröna partierna, aktivisterna och människorna i rådet är att vi inte befinner oss i Sovjet, Kina eller Nordkorea. Människor kommer inte att byta ut köttfärsen mot ärtor för att Klimatpolitiska rådet eller Livsmedelsverket säger detta.

Det här ska enligt rådet lösas genom att öka incitamenten till förändrade kostvanor – vilket måste handla om att göra konsumtionen av ”fel” livsmedel orimligt dyr. Livsmedelsverket är ju tämligen tydligt med att dess – mycket bristande – rådgivning vad gäller livsmedel inte kommer att påverka människor, för människor bryr sig inte om Livsmedelsverkets rådgivning.

De klimatradikala aktivisterna och de som jobbar på Klimatpolitiska rådet eller verkar i Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet måste inse att svenskt lantbruk måste förhålla sig till marknaden och till människor som vistas i vårt land. Om bönderna ställer om odlandet så som rådet önskar kommer man att gå i konkurs, för man kommer att producera varor som inte efterfrågas. Vad kommer då att hända med svensk livsmedelsberedskap?

Fru talman! Jag vet inte hur många klimataktivister det finns i Klimatpolitiska rådet. Jag kan inte svara på det.

När det gäller diskussionen om människors kostvanor tycker jag personligen och mitt parti att människor ska äta mat som de föredrar att äta. Myndigheter kan tillhandahålla information om vad som är nyttigt och vad som är onyttigt och så vidare, och sedan får människor dra sina egna slutsatser. Vi ska inte styra detta genom politiken.

Jag tycker snarare att det vore intressant att höra från Vänsterpartiet hur man – om man fick bestämma – skulle vilja styra hur människor äter. Hur vill man styra att de ska äta mer växtprotein? När vi tittar på hur marknaden konsumerar livsmedel i dag tyder detta på att man sannolikt köper de livsmedel man vill köpa. Man köper inte de livsmedel man inte vill köpa. Hur önskar ledamoten förändra detta så att de köper livsmedel som Vänsterpartiet vill att de ska köpa?

Fru talman! Jag saknar fortfarande svaret. Människor ska alltså börja konsumera annan mat genom att det forskas fram mat som är mycket godare. Det har ju ändå funnits en ganska aktiv marknad under ganska många år – men helt plötsligt skulle biffen alltså inte föredras. Jag måste säga att det är väldigt tveksamt att detta skulle förändras dramatiskt. Det kommer definitivt att krävas politiska styrmedel om man ska kunna komma ens i närheten av det Livsmedelsverket och Klimatpolitiska rådet önskar.

Fru talman! Det kom även frågor kring kollektivtrafik. Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att kollektivtrafiken är jätteviktig, framför allt i våra större städer. Vi välkomnar den infrastrukturproposition som kommit. Den innehåller historiskt kraftfulla satsningar på exempelvis tåg och järnväg, men även på vägnät.

Vi kan samtidigt konstatera att de allra flesta resorna i Sverige görs med personbil. Det handlar om flexibilitet och annat. Om vi sänker priset för kollektivtrafikresor väldigt långt under marknadspriset kommer det att bli orimligt dyrt.

Fru talman! Jag tackar Daniel Helldén för frågorna.

Till att börja med vill jag understryka att Sverigedemokraterna välkomnar de åtgärder som vidtas på EU-nivå vad gäller sanktionspaketen. Vi ser att det har varit ett gott arbete som stegvis har lett framåt. Det är inte okomplicerat att införa de här instrumenten, men konsumtionen av rysk råvara i Europa är dramatiskt mycket lägre i dag och kommer sannolikt att minska ännu mer under innevarande år. Det är positivt.

Samtidigt måste man bara konstatera faktum: Vi har en konsumtion av råolja i världen som uppgår till ungefär 100 miljoner fat per dag. Det betyder att råvara från Ryssland kommer att läcka ut på världsmarknaden oavsett vad Europa gör. Det krävs ett långsiktigt arbete med att minska världens beroende av fossila drivmedel för att ändra detta faktum.

Fru talman! Jag tackar Daniel Helldén.

En gång i tiden hade vi ett råoljeberoende även för svensk uppvärmning och elektricitet i Sverige, men genom ny teknik och investeringar fasades detta ut steg för steg. Samma sak pågår med råoljeberoendet vad gäller transporterna på väg; genom ny teknik och investeringar fasas detta beroende ut steg för steg. Vi har aldrig haft en så elektrifierad trafiksektor som vi har i dag. För varje år som går blir den mer elektrifierad. Utsläppen bedöms minska i år och kommer att minska nästa år.

Vad gäller hur mycket rysk råvara som konsumeras i Sverige visar den tillgängliga statistik som finns över vad våra raffinaderier producerar att det är en försvinnande liten mängd som är rysk. I stället är det till största delen norsk råvara i dag, och det tycker jag är positivt.

Fru talman! Tack, klimatministern, för frågorna! Det är jättebra att vi kan fokusera lite på sakpolitik här i kammaren i dag.

Hur vi kan stärka just jordbruket när det kommer till utsläpp och annat är en jätteviktig fråga. Jag tror att det grundläggande är att stärka konkurrenskraften. Mer livskraftiga lantbruksföretag kommer att ha större motståndskraft och kommer också att kunna vidta de åtgärder som krävs. Det kommer att ske i kombination med stöd från myndigheter och vissa bidrag, vilket absolut är välkommet, men framför allt tror jag att vi behöver öka svensk livsmedelsproduktion och förbättra ekonomin i de lantbruksföretag vi har.

Här finns det en livsmedelsstrategi som Sverigedemokraterna och regeringen har enats om. Det har getts ett mycket viktigt uppdrag till Jordbruksverket som handlar om hur vi kan förtydliga målen, och det tror jag kommer att bli viktigt i det fortsatta arbetet.

Fru talman! Tack, klimatministern, för frågorna!

Det finns som sagt definitivt en stor oro. Vad händer om skörden blir dålig om det är torka? Hur ser kassan ut i företaget? Jag tror definitivt att resiliens hos företagarna är det absolut grundläggande, på samma sätt som jag tror att det bästa sättet att hantera klimatanpassningsåtgärder i fattiga länder är att länderna blir mindre fattiga så att de har råd att vidta de åtgärder som krävs.

Det långsiktiga arbetet handlar naturligtvis om att gå till problemets kärna, vilket är att människan påverkar klimatet. Det tråkiga här är att det tar lång tid. En åtgärd i dag får kanske effekt för klimatet om flera decennier, vilket innebär att det arbete vi gör i dag förhoppningsvis kan få något slags effekt för nästa generations lantbrukare. Det är alltså två arbeten som man måste bedriva parallellt – ett här och nu och ett långsiktigt.