Riksflödet
Logga in
Replikerade på Arbetsmarknads- och integrationsministern Mats Persson ·

Jonny Cato (C) om Särskild debatt om arbetslösheten

Jonny Cato (C) svarade Arbetsmarknads- och integrationsministern Mats Persson i en replik om Särskild debatt om arbetslösheten i debatten ”Protokoll 2024/25:105 Fredagen den 25 april” den 25 april 2025.

Arbetsmarknads- och integrationsministern Mats PerssonL· i sitt anförandeTack för en viktig och bra debatt! Jag tror inte att svenska folket i det här läget förväntar sig att politiker ska käbbla om vems fel saker och ting är och vem som är ansvarig för vad. Den situation Sverige befinner sig…
Replikskiftet · 16 repliker

Fru talman! Tack för en viktig och bra debatt!

Jag tror inte att svenska folket i det här läget förväntar sig att politiker ska käbbla om vems fel saker och ting är och vem som är ansvarig för vad. Den situation Sverige befinner sig i är ju att vi hanterar oroligheter i vår omvärld: det fasansfulla kriget i Ukraina och tullkaoset den senaste tiden. Det är klart att det ställer Sverige inför helt nya frågor. Svaret på det är inte att käbbla om vems fel det är utan att omvärlden ser ut som den gör.

Man ska också komma ihåg att vi även i en högkonjunktur, som Sverige hade för några år sedan, hade stora grupper som stod långt ifrån arbetsmarknaden och inte kom in. Den migrationspolitik som Sverige under alldeles för många år hade var inte hållbar, med alltför många lågutbildade invandrare som inte har haft förutsättningar att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Fru talman! I detta läge är det viktigt att vi har ordning och reda i vår ekonomi, att vi ser till att företagen kan anställa och att vi ser till att människor kan få den kompetens som de behöver för att ta de lediga jobb som finns.

Det har funnits ett feltänk kring hur vi ser på utbildning. Vi har haft en övertro på teoretiska, akademiska kunskaper och nedvärderat yrkesskicklighet och kompetensen att kunna ett yrke. Det är också därför regeringen gör historiskt stora satsningar på yrkeshögskolan, där man går en utbildning på en arbetsplats och lär sig ett yrke – och sedan väntar ett jobb i den andra änden.

Fru talman! Det är också i det här läget viktigt att tala klarspråk om att det är ett massivt problem att människor i Sverige år efter år kan leva på bidrag utan att samhället förväntar sig en motprestation. Det råder passivitet och kravlöshet, där man inte tror att människor har förmåga att försörja sig själva och där man inte har en tro på att kravställande är att bry sig. Det är faktiskt så det är: Att ställa krav på människor är att bry sig.

Det regeringen nu gör är att se till att människor inte kommer att kunna leva på bidrag år efter år utan att gå en utbildning, utan att söka jobb och utan att utföra en insats för samhället. Det är viktigt för skattebetalarna och för legitimiteten för systemet, men det är framför allt viktigt för dem som är arbetslösa så att de får vara en del av arbetsplatsens gemenskap. De ska få vara en del av den och känna att de har en värdighet och att de står på egna ben.

Fru talman! Nu tar vi ansvar och tar situationen på allra största allvar med stora massiva insatser och investeringar i utbildning men också med en stark betoning av individens eget ansvar.

(Applåder)

Fru talman! Arbetsmarknadsministern talar om arbetslösheten, men han verkar inte vilja ta ordet massarbetslöshet i sin mun. Vi har en halv miljon svenskar som är arbetslösa. Sverige har under början av det här året haft positionen som andra land i EU och OECD, alltså som det land som har näst störst problem med arbetslöshet. Trots det planerar Arbetsförmedlingen att lämna tillbaka en stor del av de resurser man fått till regeringen. Man kan nämligen inte göra av med sina pengar. Man har inte kapacitet och förutsättningar att anvisa folk till arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb.

Vad är arbetsmarknadsministerns och regeringens plan för att åtminstone de resurser som är beslutade ska användas så att unga inte fastnar i långtidsarbetslöshet? Vad är planen?

Fru talman! Ardalan Shekarabi har helt rätt: Vi har i Sverige stora problem med att riksdagen, i relativt stor politisk enighet, beslutar om satsningar som sedan inte kommer de arbetslösa till del. Det är ett systemfel. Systemet i dag är för slappt, vilket innebär att människor inte får de utbildningar och insatser som de skulle kunna få.

Det handlar om att kommuner och staten inte kan prata med varandra. Det handlar om att vi accepterar att människor är inskrivna på sfi trots att de inte är på sfi. Det har sin grund i att vi har en för passiv politik.

Nu lägger vi om politiken och ändrar detta. Jag hade önskat att detta var gjort tidigare, men nu gör vi det. Det kommer att innebära att vi kan få mer utbildningar och mer insatser för de arbetslösa som behöver stöd.

Fru talman! Jag fick inget svar på frågan vad som är regeringens plan. Enligt prognosen ska Arbetsförmedlingen betala tillbaka flera miljarder till regeringen, och man har inte kapacitet och förutsättningar att anvisa människor till arbetsmarknadsåtgärder och utbildningar som leder till jobb. Systemfel eller inte är det ministern och regeringen som har ansvaret.

Vad är regeringens plan för Arbetsförmedlingen år 2025, ett år med massarbetslöshet, för att åtminstone de resurser som har beslutats av Sveriges riksdag och som ska gå till att främja kampen mot arbetslösheten ska användas av Arbetsförmedlingen så att unga inte fastnar i långtidsarbetslöshet?

Fru talman! Det är fascinerande att lyssna på Ardalan Shekarabi. Det är som att Socialdemokraterna aldrig hade styrt Sverige. Det är som att vi inte hade haft åtta år av rödgrön regering.

Jag delar helt uppfattningen att det är ett mycket stort problem att vi inte får användning för de pengar som vi i politiken beslutar om. Så var det även under den period då Ardalan Shekarabi satt i regering. Detta är inget nytt problem. Det har sin grund i att vi har systemfel i modellen. Därför gör vi om den, ställer högre krav på människor och ser till att myndigheterna och Arbetsförmedlingen får ut mer insatser, mer utbildningar och mer stöd till de arbetslösa.

Vi gör nu om politiken därför att vi under alldeles för många år har misslyckats. Politiken som helhet och inte minst Socialdemokraterna har ett mycket stort ansvar för att vi är där vi är just nu.

Fru talman! Hur kan arbetsmarknadsminister Persson stå i talarstolen och säga att det vi håller på med i dag, den viktiga debatten om hur vi ska få ned arbetslösheten och vad denna beror på, är käbbel? Det är ganska anmärkningsvärt.

Jag undrar också hur arbetsmarknadsministern kan fortsätta att negligera behovet av stora satsningar på yrkesutbildningar. Det är en stor brist. Man kan inte säga att man satsar bara lite grann. Man måste satsa mycket. När man investerar i människor och i utbildning investerar man också i samhället.

Hur kommer det sig att den här regeringen tycker att det är så mycket viktigare att satsa på skattesänkningar för de allra rikaste för att finansiera verandabyggen än att investera i människors utbildning för att komma i jobb?

Fru talman! Vi gör nu historiskt stora satsningar på yrkesutbildningar. 130 000 människor har i år möjlighet att gå en yrkesutbildning som leder till ett jobb. Yrkeshögskolan har aldrig haft så många utbildningsplatser som man har 2025. Vi gör massiva investeringar i detta, för vi vet att det rustar människor att kunna ta de lediga jobb som finns.

Utgångspunkten är att man lär sig på jobbet. Att vara på en arbetsplats och lära sig konkreta färdigheter gör att man lär sig ett yrke och kan ta ett jobb nästan direkt. Detta skapar otroliga möjligheter för människor, och det är en viktig investering för framtiden.

Fru talman! Förra veckan var jag i Övertorneå hos Utbildning Nord. De vittnar om hur svårt de har att ge platser till alla som faktiskt skulle vilja komma dit och skaffa sig en ny utbildning, antingen för att komplettera den man redan hade eller för att helt byta bana i livet.

Det är inte historiskt stora satsningar, även om Mats Persson får det att låta så. Det är blygsamma satsningar när man har en massarbetslöshet. När man har en massarbetslöshet måste man verkligen gasa för att investera i människor så att de kommer in i samhället.

Jag delar nämligen Mats Perssons åsikt att människor vill komma i arbete. Det vill de göra. Men det verkar inte som att den här regeringen vill ge alla människor rätt och ordentliga förutsättningar att faktiskt komma i arbete.

Fru talman! Det är välkommet att Vänsterpartiet är så engagerade i frågan om yrkesutbildningar. Det välkomnar jag verkligen.

Vi gör nu historiskt stora satsningar på att människor ska lära sig ett yrke och på det sättet kunna ta ett jobb. Jag välkomnar att Vänsterpartiet bejakar det och hoppas att vi i bred politisk enighet kan göra den historiskt stora utbyggnad av yrkesutbildningarna som vi just nu gör.

Detta innebär väldigt stora möjligheter för människor. Det kan innebära att man mitt i livet kan ställa om och lära sig något helt nytt. Det kan innebära att man kan bygga på lite kompetens till. Jag träffar väldigt många företagare som skriker efter kompetenta medarbetare. Bara det finns någon som kan ett yrke kommer man att anställa den. Vi ger nu gemensamt möjlighet för människor att gå dessa utbildningar där ett yrke väntar i andra änden.

Fru talman! Det är inte helt enkelt att diskutera Liberalernas arbetsmarknadspolitik, helt enkelt eftersom man lägger fram så väldigt få förslag. Jag tänkte i stället ge förslag på liberal politik som Liberalerna skulle kunna genomföra.

Sänk arbetsgivaravgifterna för unga, för människor långt ifrån arbetsmarknaden och för företag som försöker växa!

Reformera sfi i grunden! Se till att svenskundervisningen för nyanlända hjälper människor till jobb!

Ta ansvar för den arbetsförmedlingsreform som Liberalerna under januariavtalet var med och genomförde!

Undanta de tio första anställda från arbetsgivaravgifter under de två första åren!

Detta är fyra konkreta reformer, fyra konkreta reformer mer än vad Liberalerna har levererat under sin tid som ansvariga för svensk arbetsmarknadspolitik.

Fru talman! Centerpartiets engagemang för småföretagen välkomnar jag verkligen. Jag är själv uppvuxen i en småföretagarfamilj i Småland och vet hur viktigt det är att känna framtidstro, att det är ordning och reda, att räntorna inte är för höga, att inflationen inte är för hög och att stora och små företag känner framtidstro, investerar och anställer framåt. Det är ju ett ekosystem där det lilla företaget är beroende av det stora och vice versa.

Det är också därför regeringen nu ser till att stimulera konsumtionen. Vi ser till att de som jobbar får en skattesänkning och får på det sättet hjulen att rulla. Vi gör stora investeringar i yrkesutbildningar. Vi ser till att som en konjunkturåtgärd kraftigt höja rotavdragen för att stimulera en bransch som har det ganska tufft just nu, nämligen byggbranschen. På det sättet ser vi till att få de ekonomiska hjulen att snurra snabbare.

Fru talman! Man märker en tydlig trend i debatten med Mats Persson. Alla konkreta politiska lösningar finns på alla andra ministrars ansvarsområden. De finns på Utbildningsdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, Finansdepartementet och så vidare.

Låt mig ställa en enkel fråga. Är Mats Persson nöjd med allt som Arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för? Fyra propositioner har Mats Persson och Johan Pehrson gemensamt levererat under mandatperioden. Jag tycker allvarligt talat att detta är pinsamt i det mycket allvarliga läge som Sverige befinner sig i.

Är Mats Persson nöjd med allt som sker under Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde?

Fru talman! Centerpartiet har ett mycket stort ansvar för att privatiseringen har gått för långt i Sverige. Vi ser hur en del av de privata aktörerna inom arbetsmarknadspolitiken inte är seriösa, och de levererar inte resultat. Det ansvaret vilar oerhört tungt på Centerpartiet och den privatiseringsiver som Centerpartiet har stått för.

Min uppfattning är att privatiseringen i Sverige har gått för långt. Det vi gör är att på punkt efter punkt, på område efter område, ser till att samhället tar ett större ansvar. De företag som sköter sig, som gör sitt yttersta för att agera korrekt, ska inte drabbas på grund av att ett fåtal företag förstör systemen.

Fru talman! Regeringen säger sig vilja bekämpa arbetslösheten, men samtidigt lägger man ned statliga servicekontor. Hur går det ihop?

Många av dem som står längst från arbetsmarknaden saknar digital kompetens, har begränsade språkkunskaper eller har funktionsnedsättningar som försvårar digital kommunikation. Att ersätta fysisk närvaro med digitala lösningar slår direkt mot just de grupper som behöver mest stöd, inte minst lågutbildade utrikes födda kvinnor.

Arbetsförmedlingen har redan haft stora problem med sin lokala närvaro sedan Moderaternas och Kristdemokraternas budget 2019. Nu försvinner ytterligare kontaktpunkter. Min konkreta fråga till statsrådet är följande: Hur motiverar statsrådet att man i ett läge med hög arbetslöshet aktivt försämrar tillgängligheten till Arbetsförmedlingen?

Fru talman! Jag tackar Leila Ali Elmi för hennes viktiga fråga.

Arbetsförmedlingen signalerar själv att det väldiga fokuset på digitalisering brister. Vissa individer behöver inget fysiskt möte med en arbetsförmedlare utan klarar sitt jobbsökande alldeles utmärkt själva. Men precis som ledamoten själv lyfter fram finns grupper som i mycket stor utsträckning har behov av ett fysiskt möte. Jag noterar att myndigheten själv pekar på detta. Vi följer frågan mycket noga så att vi på bästa sätt kan ge dem som verkligen behöver stöd ett bättre stöd.

Fru talman! Jag uppfattade inte att statsrådet svarade på min fråga, men jag ska försöka ställa den igen.

Regeringen ger Arbetsförmedlingen en förstärkning i vårbudgeten på 60 miljoner. Men det räcker inte för att lösa det grundläggande problemet, nämligen bristen på lokal närvaro. Pengarna öppnar inte nya kontor, och de bygger inte tillbaka den fysiska tillgängligheten för dem som står längst från arbetsmarknaden.

Att Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka medel handlar inte om att behovet saknas utan om att myndigheten har försvagats av åratal av nedmontering. Regeringen har skapat en situation där människor inte ens får möjlighet att ta del av stödet.

Parallellt stängs statliga servicekontor i både glesbygden och särskilt utsatta områden. I Åmål stängdes Arbetsförmedlingens kontor med löftet att ett servicekontor skulle ta vid. Nu försvinner även detta kontor – i en kommun där arbetslösheten är 9,5 procent.

Hur motiverar statsrådet att i detta läge lägga ned servicekontoren?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi stärker Arbetsförmedlingen genom att vi skjuter till nya pengar så att tillgängligheten och mottagandet av de arbetslösa ska bli bättre. Vi gör detta därför att vi tror att det i ett läge med en utdragen lågkonjunktur är viktigt att staten är stark och att det finns hjälp att få för den som har behov av hjälp. Det är också därför vi gör riktade satsningar så att Arbetsförmedlingen ska ha en högre tillgänglighet för de arbetslösa, och på det sättet ska de arbetslösa få bättre stöd.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.