Helena Gellerman (L) svarade Åsa Karlsson i en replik om Järnvägsfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:63 Onsdagen den 31 januari” den 31 jan 2024.
Åsa KarlssonS· i sitt anförandeNu debatterar vi trafikutskottets betänkande TU6 Jä rn vägsfrågor , och jag börjar med att yrka bifall till reservation 2. Sverige är ett avlångt land, 205 mil långt från Treriksröset till Smygehuk. För att…Herr talman! Nu debatterar vi trafikutskottets betänkande TU6 Järnvägsfrågor, och jag börjar med att yrka bifall till reservation 2.
Sverige är ett avlångt land, 205 mil långt från Treriksröset till Smygehuk. För att infrastrukturen ska fungera i hela landet krävs det att vi har tillgång till alla de fyra trafikslagen: väg, luftfart, sjöfart och järnväg, som vi debatterar här i dag.
Ett starkt transportsystem är en förutsättning för jobb och tillväxt. Det är viktigt att trafikslagen samspelar väl för att transporterna ska vara så enkla och smidiga som möjligt. Det gäller även gränsöverskridande transporter, som har blivit alltmer uppmärksammade i och med det geopolitiska läget med krig i vår närhet och genom det kommande Natomedlemskapet. Vi kommer att behöva se över behoven av infrastruktur ur ett totalförsvarsperspektiv. Här har järnvägen en viktig roll att spela. Vikten av att ha en robust järnväg i ett förändrat geopolitiskt läge måste tas på allvar. Vi måste ha tillräckligt med spår, och de spår som redan finns måste underhållas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Herr talman! Persontrafiken på järnvägen har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Den har mer än fördubblats, och prognosen framåt ser stark ut. Tåget har redan återhämtat sig efter pandemin. Allt fler väljer tåget eftersom det är ett klimatsmart och bekvämt sätt att resa och ett effektivt sätt att få till större arbetsmarknadsregioner. Man kommer betydligt längre på samma tid med tåg än med bil. Även godstrafiken har på senare tid ökat kraftigt och har en enorm betydelse för näringslivet. Ökningen innebär att allt fler persontåg och godståg ska samsas på spåren, där det redan nu är trångt. Även banarbeten och järnvägsunderhåll ska samsas på spåren.
Det är redan nu trångt på spåren, och det kommer att bli allt trängre i och med ökningen av tågtrafiken. När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029 kommer behovet av järnvägstransporter mellan Skandinavien och kontinenten att öka ytterligare samtidigt som behovet av järnvägsunderhåll ökar.
I dag har vi 14 200 kilometer järnvägsspår, 525 stationer, 11 000 växlar, 4 100 broar och 165 tunnlar, men det räcker inte till. Vi behöver bygga ut järnväg där behov finns. Vi behöver få bort de flaskhalsar som stoppar upp flödet i infrastrukturen.
Herr talman! Dagen före julafton 2022 kom beskedet att planeringen för nya stambanor skulle stoppas eller pausas. Sträckan Göteborg-Borås pausades, sträckan Hässleholm-Lund stoppades och planeringen för sträckan Jönköping-Hässleholm avbröts. Ostlänken, Järna-Linköping, hade kommit för långt i planeringen för att kunna avbrytas men skulle utredas för kostnadsreducering. Dessa besked har lett till ytterligare fördröjning av utbyggnaden av nya stambanor.
Dessutom låg överklaganden gällande Norrbotniabanans dragning Dåva-Skellefteå på regeringens bord i nästan ett år innan besked kom strax före jul om att alla överklaganden avslogs. Detta fördröjde projektet, som skulle ha behövt vara klart redan med tanke på den gröna industriella utvecklingen i norra Sverige. Förresten hade Norrbotniabanan redan varit klar om inte högerregeringen som tillträdde 2006 snabbt stoppat bygget.
Det är olyckligt att högerregeringen har en så negativ inställning till byggandet av ny järnväg. Det riskerar att ge Sverige ett föråldrat transportsystem. En förbättrad infrastruktur gynnar alla invånare i landet, inte minst näringslivet, som också är drivande i den gröna omställning som nu sker och som behöver en väl utbyggd infrastruktur och pålitliga transporter. Finns det på plats kan gods komma fram snabbare och mer klimatsmart och arbetsmarknadsregioner växa. Vi måste ha en järnväg som binder samman landet.
Herr talman! Vi behöver också underhålla den järnväg vi har. Den senaste tiden har vi nästan varje dag hört om försenade tåg, inställda tåg, växelfel och brist på tåg. Så kan vi inte ha det! Dessutom har vi haft flera fall av urspårade tåg. Det är inte acceptabelt!
Den senaste urspårningen skedde den 17 december när ett godståg spårade ur på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik, en sträcka som vanligtvis trafikeras med åtta till tio tåg om dagen. LKAB får räkna med inkomstförluster på åtminstone 100 miljoner kronor per dag. Prognosen för när banan ska öppnas igen var egentligen satt till i dag, men den är försenad och beräknas nu öppnas den 4 februari. Då är det ändå 60 till 100 personer som arbetat dygnet runt med att laga denna bana sedan urspårningen. Det är en sträcka på 15 kilometer som behöver åtgärdas. Det handlar om ungefär 25 000 sliprar som måste bytas ut, liksom växlar och ledningar och allt annat som tillkommer, och detta under en period då det har rått extremväder med en kyla på minus 35, stormar och snöfall.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Vi ville i vårt budgetförslag satsa 500 miljoner mer än högerregeringen på järnvägsunderhåll. Det röstades ned av majoriteten i Sveriges riksdag. De pengarna skulle ha behövts nu.
Sverige har under en lång tid under många olika regeringar underinvesterat i järnvägsunderhållet. Det är det som märks nu med urspårningar, förseningar och försämrad framkomlighet. Vi behöver nu satsa både på ny järnväg och på underhåll av den befintliga järnvägen. Vi måste också satsa mer på förebyggande underhåll då det är billigare i slutändan än avhjälpande underhåll, det vill säga att laga när det redan är trasigt.
Det är viktigt att ha kontroll över kostnaderna vid infrastrukturinvesteringar, som järnvägsunderhållet är, och att det finns en transparens kring orsakerna till att kostnadsökningarna skenat. Om Trafikverket bedrev järnvägsunderhållet i egen regi skulle det leda till ökad kompetens inom staten kring järnvägens beskaffenhet.
Människor och företag ska kunna lita på att järnvägen och tågen fungerar varje dag. Ett effektivt och fungerande järnvägsunderhåll är en förutsättning för detta. Vi kan konstatera att den avreglerade järnvägen tyvärr har lett till att staten har förlorat kompetens när det gäller järnvägsunderhåll. Förebyggande arbete är betydligt billigare än det avhjälpande underhållet. För att staten ska öka sin kompetens anser vi att en ökad del av järnvägsunderhållet bör utföras i egen regi. Vi anser att det är nödvändigt för att få till stånd en robust svensk järnväg.
Vi anser därför att regeringen bör se över möjligheten för staten att i ökad utsträckning bedriva järnvägsunderhåll i egen regi.
(Applåder)
Herr talman! Jag vet faktiskt inte riktigt var jag ska börja. Jag har skrivit "åtta år!!" högst upp på min manuslapp. När ledamoten pratar kan man tro att hennes parti har varit långt ifrån att ta ansvar för något som har med järnväg att göra, men det stämmer ju inte. Det är inte så länge sedan Socialdemokraterna lämnade Rosenbad.
Jag citerade tidigare Riksrevisionens senaste rapport. Där kan man läsa att det med den förra regeringens styrning av Trafikverket har blivit sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken. Det är ganska allvarlig kritik.
I och med att man sa "lagt kort ligger" när man lade den förra planen har man inte kunnat pröva olönsamma projekt. Trafikverket var ändå i sitt underlag till den förra planen jättetydliga med att så som fördelningen såg ut mellan underhåll och nyinvesteringar skulle anläggningarnas status vara betydligt sämre än de var i början av perioden.
Det är lite anmärkningsvärt, herr talman, att stå och prata om allt underhåll som behövs när man så medvetet har åsidosatt och struntat i allt som Trafikverket har sagt och varnat för och att man helt enkelt har detaljstyrt Trafikverket på ett sätt som har lett till den situation som vi befinner oss i nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man sätter sig på så höga hästar och låtsas att man inte har haft något ansvar alls, trots att man har haft ansvar i åtta år och trots att Riksrevisionen totalt har sågat den förra regeringens infarstrukturpolitik.
Herr talman! Jag vill börja med att påminna om att Socialdemokraterna hade 500 miljoner mer i järnvägsunderhåll än vad regeringen hade.
Kritiken var svidande från Riksrevisionen. Jag har läst den, förstås. Den gick väldigt hårt åt den förra regeringens planering. Angående "lagt kort ligger" vet vi att näringslivet och kommuner och regioner har varit tacksamma över att få en långsiktig planering och att planeringen inte läggs om vart fjärde år. Därför är "lagt kort ligger" en bra strategi.
Riksrevisionen skrev också att de tyckte att satsningen på Malmbanan var onyttig för att den inte skulle ge någon samhällsekonomisk vinst. Malmbanan fraktar malm, stål, från LKAB. Det handlar om 90 procent av Europas stålproduktion. Är inte det samhällsnytta så vet jag inte vad. Vad ska vi då bygga av?
Riksrevisionen tyckte också att Norrbotniabanan inte skulle ha lagts till för att det inte hade analyserats tillräckligt. Men då måste vi vara medvetna om den akuta situationen uppe i norra Sverige med den gröna omställningen. Norrbotniabanan skulle redan ha varit på plats; den skulle redan ha behövts. Det är ett akut behov av Norrbotniabanan. Den dåvarande regeringen tog sitt ansvar och lade in den i den nationella planen.
Herr talman! Det som Riksrevisionen kritiserade med "lagt kort ligger" var att det inte finns någon möjlighet att ompröva projekt där kostnaderna drar iväg till helt orimliga nivåer. Ostlänken är ett sådant exempel. Nu har planeringen gått så långt att det är svårt att stoppa. Det projektet borde man ha sett över och gett helt andra direktiv till långt tidigare.
Det är anmärkningsvärt att man vågar slänga in Norrbotniabanan i planen utan att ha ordentligt underlag. Jag säger inte att Norrbotniabanan inte behövs, och ibland får man titta också på andra aspekter än bara den rent samhällsekonomiska lönsamheten - det är det många som säger. Men med principen om lagt kort ligger blir det ett problem när vi har projekt där kostnaderna inte bara har stigit några procent utan har blivit flera gånger dyrare. Då måste man kunna ompröva.
Jag tror att svenska folket och även företag som är beroende av vår infrastruktur förväntar sig att vi tar ansvar för skattepengarna i stället för att bara låta dem rulla iväg utan kontroll och utan att fundera över om detta är rätt att fortsätta med eller inte.
Herr talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man slår sig för bröstet för att man minsann lägger 500 miljoner mer än regeringen på järnvägsunderhåll. Men faktum är att man i sin förra plan gjorde en fördelning av pengarna mellan nya investeringar och underhåll när Trafikverket uttryckligen skrivit att anläggningarna kommer att vara i sämre skick i slutet av perioden än vad de var i början. Ändå valde man att låta det stå fast och inte göra några förändringar, vilket har inneburit att vi har bristande underhåll, och att vi har haft det under väldigt lång tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Som sagt, 500 miljoner i all ära, men den här kritiken rör att man inte har satsat tillräckligt på underhåll under flera år tillbaka, vilket gör att vi i dag är i den situation som vi är i. Det har varit roligare att klippa band i valrörelser än att se till att den anläggning vi har fungerar.
Herr talman! Jag nämnde också i mitt anförande att det har varit bristande underhåll under en ganska lång tid och under många olika regeringar - inte bara S-regeringen utan även tidigare regeringar.
Detta uppmärksammade den förra regeringen. I den infrastrukturproposition som lades inför den nationella plan som kom 2022 uppgick den ekonomiska ramen till 876 miljarder. Det var en ökning med 176 miljarder jämfört med föregående plan.
I planen avsattes också 165 miljarder till järnvägsunderhåll, och det var en ökning med 40 miljarder. Vi uppmärksammade alltså redan i början av den förra mandatperioden den underhållsskuld vi hade, och vi tog tag i frågan då.
(Applåder)
Herr talman och ledamoten Åsa Karlsson! Sedan Trafikverket bildades 2010 har Trafikverket svällt med 4 200 anställda. Att Trafikverket - detta samordningsvinstprojekt som är ett samordningsförlustprojekt - bildades är inte Socialdemokraternas fel, men Socialdemokraterna har hållit fast vid det. De 4 200 människor som har tillkommit sedan Trafikverket bildades utför inget underhåll över huvud taget, utan de är kontorspersonal.
Trafikverket har svällt mest under Socialdemokraternas tid, med över 50 procent, och man tillät det att svälla ohämmat. Kostnaden för de 4 200 anställda är i runda slängar 3 miljarder. Då ska man ha med sig att järnvägen i dag har en underhållsskuld på 60 miljarder. De 3 miljarderna hade räckt väldigt långt för att beta av denna underhållsskuld. 4 miljarder om året i 15 år blir 60 miljarder.
Jag har en fråga till Åsa Karlsson: Hur ser du på att ni har haft en så dålig styrning på Trafikverket?
Min andra fråga gäller höghastighetståg. Det går ett tåg i timmen - ett snabbtåg, X 2000 - i vardera riktningen mellan Malmö och Stockholm, och det går 1,4 tåg i timmen mellan Göteborg och Stockholm, som trafikeras av två operatörer. Ni vill alltså bygga ut för 400 miljarder, och då ska man ta i beaktande att mer än 90 procent av resorna är lokala och regionala, ej långfärdsresor. Jag undrar, Åsa Karlsson: Kan ni motivera den utbyggnad av höghastighetståg som ni föreslog?
Slutligen: Sverige är långt, men inte 205 mil. Det är 157,2 mil mellan Treriksröset och Smygehuk.
Herr talman! Tack för frågorna, ledamoten Jönsson!
Trafikverket har växt under en lång period sedan 2010. Så ser det ut. Den organisation som Trafikverket har i dag har också lett till att det har blivit fler anställda. Jag kan inte säga mer än så i denna fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Angående höghastighetståg är det ett begrepp som vi har lämnat sedan länge. Det vi behöver är stambanor som håller ihop Sverige. Nu när vi är i så stort behov av upprustning av redan befintliga järnvägsspår måste det också finnas nya järnvägar att åka på.
Vi vet att Fehmarn Bält kommer att stå klart 2029. Då kommer vi också att behöva stärka upp den svenska järnvägen. Det kommer att bli mycket mer trafik mellan Sverige, Skandinavien och Europa.
Herr talman! Precis! Vi kommer inte att ha någon färdig järnväg mellan Hässleholm och Lund 2029 när tågen börjar rulla därför att Socialdemokraterna enträget har drivit sitt storvulna och, med Sveriges mått mätt, snudd på galna projekt. Det hade gått på över 400 miljarder att bygga denna höghastighetsjärnväg för en väldigt liten andel människor. Om ni hade gjort rätt från början, Åsa Karlsson, hade vi kanske redan nu haft fyrspår mellan Hässleholm och Lund. Jag tycker verkligen att detta är sorgligt.
Jag välkomnar Socialdemokraternas tillnyktring i frågan. Man har faktiskt förstått att det inte är höghastighetståg som gäller, utan vi behöver nya stambanor. Det uppskattar jag.
Sedan har vi den viktiga frågan att en stor del av underhållsskulden kan kopplas till den tid då Socialdemokraterna styrde, då man lät Trafikverket äta upp de pengar som skulle gå till underhåll. De gick till kontorstjänster, och jag har själv suttit på en tjänst som jag menar absolut skulle kunna rationaliseras bort. Det handlar om kvalitetsavgifterna, där pengar skiftas till ingen nytta alls och där Riksrevisionen kan styrka att det inte går att se någon som helst förbättring för tågföringen. Det går inte fler tåg i tid på grund av kvalitetsavgifter, utan färre.
Det finns mängder med pengar att spara. Runt 3 miljarder har utökningen av tjänster kostat, men jag tycker att svaret från ledamoten Åsa Karlsson är väldigt lamt. Hon konstaterar bara att det är så. Jag undrar: Känns det bra att pengarna äts upp av kontorstjänster i stället för att det finns människor ute i spåren? Är det socialdemokratisk politik?
Herr talman! Jag tänker att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi behöver se till att Trafikverket har de förutsättningar de behöver och att det finns folk på både planerings- och kontorstjänster och ute i spåren. De ska inte stå emot varandra, utan båda måste finnas.
Ledamoten sa att om vi socialdemokrater inte hade jobbat för de nya stambanorna skulle dubbelspår finnas på plats på sträckan mellan Hässleholm och Lund. Jag vill bara påminna om att det ju var den delen av vår infrastrukturplan som stoppades helt av den nytillträdda regeringen dagen före julafton 2022.
(Applåder)
Herr talman! Tack, ledamoten Åsa Karlsson, för anförandet! Jag har några frågor som jag skulle vilja ha svar på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Ledamoten sa att människor ska kunna lita på en väl fungerande järnväg. Det håller jag verkligen med ledamoten om att människor ska kunna göra.
Sedan tycker jag att det är intressant. Vi har en underskottsskuld på 91 miljarder för järnvägen, och ledamoten funderar säkert också på hur mycket pengar det egentligen är. Egentligen tycker jag inte om när man kastar fram och tillbaka mellan den förra regeringen, den här regeringen och så vidare, men i och med att ledamoten Åsa Karlsson var ganska tuff mot den här regeringen har jag ändå några tankar.
Som någon av mina kollegor var inne på hade vi besök av Riksrevisionen i går, vars rapport heter Nationell plan för transportinfrastrukturen - lovar mer än den kan hålla. Man tog upp exempelvis signalsystemet ERTMS, som har försenats och fördyrats, trots varningar från Trafikverket. Man pratar om att det kommer att vara färdigt 2070 i denna takt, tack vare att den förra regeringen lyfte bort pengar. Med tanke på vad ledamoten själv sa, att människor ska kunna lita på en väl fungerande järnväg, tycker jag att det blir lite ihåligt. Ledamoten säger detta till oss, men vi kan titta lite i backspegeln på vad vissa beslut har medfört. År 2070 är ändå ganska lång tid framåt.
Herr talman! Tack, ledamoten Oscarsson, för frågorna! I vilken ände ska jag börja? Jag börjar med ERTMS, som blev dyrare än tänkt när det började införas. Det finns nu infört i den norra delen av Sverige. Vi har det på Malmbanan, Botniabanan och Ådalsbanan.
Det har varit stora inkörningsproblem. Man måste ju ha båda systemen. Problemen börjar nu rätta till sig, och det går faktiskt väldigt bra nu. Om man står på tågstationen i Sundsvall, som jag ibland gör, ser man att tågen som kommer norrifrån håller tiden betydligt bättre än tågen som kommer söderifrån. Arbetet med det nya signalsystemet måste givetvis fortgå.
När det gäller att prata om den förra regeringen och den här regeringen och att skylla på varandra är vi kanske lika goda kålsupare båda två, för den här regeringen har ju all möjlighet i världen att fatta nya beslut.
Herr talman! Jag tackar Åsa Karlsson för svaret!
Ledamoten vill skylla på den här regeringen, men jag menar att i backspegeln finns det mycket att fundera över som man kunde ha gjort då. Ledamoten tog som exempel att det fungerar uppe i norr, men med den förra regeringens takt hade det blivit färdigt 2070, så det är en lång tid. Det kan jag tycka är anmärkningsvärt.
Ledamoten säger också att den här regeringen inte vill bygga någon ny järnväg, men det är faktiskt fel. Jag läser innantill från oktober 2023: "Regeringen har fattat beslut om att Trafikverket ska återstarta planläggningen för ny järnväg Göteborg-Borås." Vi är också på gång med flera grejer i Skåne för att öka kapaciteten när Fehmarn Bält öppnar. Ostlänken är ett exempel som den här regeringen jobbar vidare på, och vi tar också fram och analyserar åtgärder för Norrbottens och Västerbottens län.
Den här regeringen gör alltså hela tiden saker för att det ska byggas järnväg i vårt land. Jag tycker att det ska rättas till för dem som lyssnar på detta, förutom för oss som sitter här: Den här regeringen vill bygga, men man är aktsam och lyssnar först in den kritik som den förra regeringen fick om att man bara körde på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Nu lyssnar man på vad Trafikverket säger och får rätt faktaunderlag. Sedan kan man bygga och köra. Det ville jag få med i inlägget.
Herr talman! Vad som hände när regeringen stoppade och pausade de här banorna och när överklagandena angående Norrbotniabanan låg på regeringens bord i nästan ett år var att det blev en fördröjning av bygget. Vi behöver komma igång med nya stambanor så att de finns på plats när vi behöver dem! När det gäller Norrbotniabanan är det katastrof. Den skulle ha behövts för länge sedan. Den skulle behöva stå klar nu!
Jag glömde i det förra replikskiftet att svara på det här om Riksrevisionen. Vad som är viktigt, tänker jag, är att vi på något vis måste se över den samhällsekonomiska modell som vi har i dag, för den är missvisande. SCB:s befolkningsstatistik släpar efter. Om man till exempel tittar på befolkningsutvecklingen för min hemstad Skellefteå i den senaste rapporten, som kom i oktober, ser det ut som om Skellefteå till 2040 ska minska med 2 500 personer när vi i realiteten ökade med 2 000 personer 2023.
Man ser på ett så långt tidsspann att den utveckling som har skett de senaste åren inte finns med. Den finns inte i underlagen, och då blir det en felaktig bild av utvecklingen i norra Sverige.
(Applåder)
Herr talman! Jag lyssnade noga när ledamoten gjorde sin presentation. Någonting som återkom var att Socialdemokraterna i sin budget satsade 500 miljoner mer än vad regeringen med samarbetspartier satsade i sin budget.
Det tycker jag är anmärkningsvärt, för när det gäller underhåll har Socialdemokraterna varit ansvariga i åtta år i regeringsställning, och i det inriktningsunderlag som Trafikverket har lagt fram pekar de på att det behövs 570 miljarder de närmaste tolv åren för att järnvägssystemet ska bibehålla sin kapacitet och verksamhet.
Ledamoten lyfter fram de 500 miljonerna och trycker på att hade vi bara gjort de sakerna så hade det löst sig, men 500 miljoner är alltså mindre än en tusendel av det Trafikverket säger behövs de närmaste tolv åren.
Dessa signaler fanns ju väldigt tydligt i det inriktningsunderlag som fanns till den nuvarande nationella planen. Varför gjorde ni inte mer under era åtta år i regeringsställning? 500 miljoner är väldigt lite i förhållande till det enormt stora behov som finns.
Herr talman! Vi behöver mycket pengar till underhåll. Vi har en stor underhållsskuld, och den behöver rättas till.
Som jag sa i ett tidigare replikskifte anslog den S-ledda regeringen inför förra transportplanen 165 miljarder till järnvägsunderhåll. Det var en ökning med 40 miljarder, så att Socialdemokraterna inte skulle ha satsat på underhåll är helt felaktigt. Vi ökade underhållsdelen i planen med 40 miljarder kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Herr talman! Ni satsade 165 miljarder, men det behov som Trafikverket nu signalerar och som har blivit väsentligt mycket större signalerades redan i det förra inriktningsunderlaget. Men då valde Socialdemokraterna att dra ned, vilket har gjort att behovet nästan har exploderat fram till den tidpunkt där vi är i dag.
En kritik som kommer från Riksrevisionen är att den här planen på 800 miljarder har en negativ samhällsnytta. Det innebär alltså att vi satsar 800 miljarder men får tillbaka mindre på att bygga dessa järnvägar och vägar. Och näringslivet står och skriker om att vi ska bygga mer järnväg för att de ska kunna få ut sitt gods och så vidare.
Anledningen till att det blev en negativ samhällsnytta är nya stambanor. Riksrevisionen pekar på att om man hade gjort en annan prioritering hade man kunnat få ut sex gånger så mycket samhällsnytta som man får med nuvarande plan.
Jag undrar: Hur resonerade man när man prioriterade bland olika projekt? Det är ju väldigt tydligt i det underlag som Trafikverket har tagit fram nu, där man visar med schematiska bilder var de stora samhällsnyttorna ligger - nämligen i underhåll. Varför prioriterade man inte det mer?
Herr talman! Det gjordes en stor ökning på underhållsdelen. Det satsades 40 miljarder; det är en stor ökning. Mer behövs, och då är det upp till bevis för den nya regeringen. Då kan man plocka fram de pengarna i stället för att sänka skatterna.
Angående Riksrevisionen, den samhällsekonomiska modellen och samhällsnyttan tänker jag återigen att vi behöver se över modellen, för den fungerar inte för den utveckling som sker i norra Sverige i dag. Precis som jag sa släpar befolkningsstatistiken efter. Man ser inte vad som händer i norra Sverige, och behovet är enormt stort. Vi behöver Norrbotniabanan. Vi behöver den förstärkta Malmbanan, för ut från Malmbanan kommer faktiskt 90 procent av Europas stål. Vi måste ha en fungerande och robust infrastruktur i de norra delarna av Sverige.
Vi behöver också bygga ihop hela landet. De nya stambanorna som vi hade med i vår infrastrukturplan är viktiga för att hålla ihop landet och för att binda samman Sverige med kontinenten och för den delen också med Finland och Norge.
Vi måste ha ett sammanhållet land, och då måste vi rusta de gamla järnvägarna men också bygga nya banor.
(Applåder)
