Riksflödet
Logga in
Replikerade på Dan Hovskär ·

Christofer Bergenblock (C) om Stöd till personer med funktionsnedsättning

Christofer Bergenblock (C) svarade Dan Hovskär i en replik om Stöd till personer med funktionsnedsättning i debatten ”Protokoll 2023/24:130 Onsdagen den 12 juni” den 12 juni 2024.

Dan HovskärKD· i sitt anförandeJag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 9 och 10 av Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet, det vill säga avslag på övriga…
Replikskiftet · 12 repliker

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 9 och 10 av Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet, det vill säga avslag på övriga motioner.

Vi debatterar i dag viktiga frågor om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning men även frågor rörande tolktjänst och bilstöd.

Den kristdemokratiska politiken är förankrad i en människosyn som utgår från att människan har ett okränkbart värde och att alla människor är olika. Utifrån sina egna villkor har alla rätt att delta fullt ut i samhället. Målet med funktionshinderspolitiken är att personer med funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar som andra har. Politiken ska fokusera på att förbättra tillgänglighet, utbildningsmöjligheter och förankring på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna vill ha ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar alla människor. Därför måste även kunskapen om dolda funktionsnedsättningar öka, och situationen för personer med neuropsykiatrisk eller intellektuell funktionsnedsättning måste stärkas.

Fru talman! När det gäller de förslag till tillkännagivanden som har lagts fram yrkar jag alltså bifall till vår reservation 9, som handlar om insatsen ledsagning. Där redogör vi kristdemokrater, i en gemensam reservation från regeringspartierna, för vår syn på förslaget till ett tillkännagivande om ledsagning.

Som nämns i reservationen fick Socialstyrelsen i juli 2022 uppdraget att kartlägga och analysera förändringar av insatsen ledsagning. I juni 2023 redovisades uppdraget i rapporten Förändringar av ledsagning över tid - rapport till regeringen som svar på uppdrag. Vi konstaterar att Socialstyrelsen i rapporten föreslår att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas. Rapporten bereds nu inom Regeringskansliet.

Kartläggningen visar att det finns ett behov av att öka kunskapen i kommunerna om ledsagning. Socialstyrelsen har därför aviserat att myndigheten avser att ta fram ett stödmaterial till kommunerna. Socialstyrelsens bedömning är att ett stödmaterial skulle kunna bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna. I väntan på det pågående arbetet anser vi inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen. Bollen är nämligen redan i rullning, och det här är den snabbaste vägen för att få en förändring.

Jag går över till nästa förslag till tillkännagivande, fru talman. Jag yrkar här bifall till reservation 10 under punkt 7, där vi i Kristdemokraterna redogör för hur vi ser på förslaget om ett tillkännagivande om uppräkning av assistansersättningen.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för möjligheten att säkerställa goda arbetsvillkor för personliga assistenter. Regeringen fastställer årligen schablonen, som används som grund för beräkning av ersättningen för personlig assistans. Vi noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för de personliga assistenterna.

Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Vi anser inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen. Även här är bollen i rullning. Detta är den snabbaste vägen, som jag tidigare var inne på.

Fru talman! Kristdemokraterna anser att de frågor om assistansersättningens nivå och schablonbeloppen som nu bereds är väldigt viktiga. Vi kristdemokrater anser att staten ensam borde ha ansvaret för den personliga assistansen. Det skulle kunna ge en tydlig koppling till personen och dess behov av assistans i stället för en folkbokföringsadress. Därtill skulle förutsättningarna för en likvärdig och rättssäker bedömning i hela landet förbättras.

Vi är glada över utredningen om statligt huvudmannaskap, som har många bra förslag. De bereds nu, och därför är det mycket som är på gång i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag har en fråga till den kristdemokratiske ledamoten Hovskär, som företräder det parti som har huvudansvaret för socialpolitiken i regeringen och som har en partivän, Jakob Forssmed, som departementschef. Det är samma fråga som jag ställde till ledamoten Höglund för en stund sedan: Vad händer egentligen på Socialdepartementet?

Jag vill också fråga ledamoten Dan Hovskär om Kristdemokraterna verkligen är nöjda med hur Socialdepartementet levererar i frågan om ett samlat huvudmannaskap för den personliga assistansen. Det finns en bred politisk enighet om att detta är alldeles nödvändigt för att vi ska få en ökad likvärdighet och en ökad förutsägbarhet för dem som är i behov av personlig assistans. Är ni nöjda med leveransen?

Fru talman! Jag tackar Karin Sundin för frågan.

Detta är en viktig fråga. Det är en stor utredning, och vi kristdemokrater har länge drivit på för att få till den. Beredning pågår inom Regeringskansliet. Utredningen föreslår bland annat förstatligande av assistansen, vilket skulle kunna säkerställa bättre förutsättningar för likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Detta ser vi som något positivt.

När man bereder sådant som rör ny lagstiftning gäller det att göra det grundligt och att få till en bra lagstiftning. Jag känner mig tillfreds med att processen är igång och att vi kommer att få se ett bra lagförslag framöver.

Detta bereds inom Regeringskansliet, och jag är övertygad om att vi snart får se leverans.

Fru talman! Vi har under denna debatt hört en lång uppräkning av olika utredningar som samlats på hög inom funktionshinderspolitikens område på Socialdepartementet. Jag håller med om att frågan är viktig, men vi har hört länge nog att detta bereds. Det gäller såväl huvudmannaskapsutredningen som andra utredningar som nu ligger på departementet och väntar.

Hur länge ska beredningen pågå? Hur kan man som ledamot i socialutskottet vara tillfreds, som ledamoten Hovskär säger sig vara? Är det inte dags att Kristdemokraterna, som är ansvariga för socialpolitiken och för det departement som har till uppgift att lägga propositioner på riksdagens bord, kräver åtminstone en tidsplan av det ansvariga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall? Är det inte rimligt att vi i alla fall får en tidsplan för när det kan tänkas komma förslag till riksdagens bord?

Fru talman! Man vill ju alltid ha snabb leverans. Det är dock viktigt att det också görs gediget och grundligt, så att man får långsiktigt bra förslag.

När det gäller minutjakten inom assistansen behöver vi titta på förutsättningarna för att förbättra likvärdigheten och få ett bra slutförslag. Det är viktigt att man får en slutprodukt som är långsiktigt bra. Jag ser med tillförsikt fram emot att vi i närtid kommer att få ett bra förslag från Socialdepartementet. Regeringen jobbar på i den här frågan. Jag känner mig trygg med det.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Dan Hovskär för inlägget.

Ledamoten och jag anordnade gemensamt ett seminarium tillsammans med Synskadades Riksförbund den 11 april i år under temat ledsagning och bristerna i ledsagning. Det var ett väldigt intressant seminarium. Vi hade bjudit in representanter från Socialstyrelsen som redogjorde för den rapport som det har refererats till flera gånger under debatten. Den visar tydligt hur rätten till ledsagning har urholkats och hur möjligheterna till ledsagning har försämrats för dem som har behov av sådan på grund av synnedsättning eller blindhet.

Vid seminariet fick vi också tydliga och konkreta exempel på enskilda personer som drabbats i detta samhälle - personer som blivit isolerade i sina hem eftersom de inte fått tillgång till ledsagning, som inte kan ta bussen eftersom de varken får ledsagning eller färdtjänst och som inte kan åka och handla eftersom som de inte får hjälp med ledsagning.

Dan Hovskär hänvisade till den reservation som Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna står bakom i betänkandet gällande varför de säger nej till ett tillkännagivande om ledsagning. Ledamoten menade att de där redogör för sin syn på denna fråga.

Min fråga, utifrån det seminarium vi hade, utifrån vad Socialstyrelsen har föreslagit och utifrån vad organisationen önskar, är om Kristdemokraterna vill utreda en ny lagstiftning om rätten till ledsagning.

Fru talman! Detta är en viktig fråga. Under det seminarium som Christofer Bergenblock nämnde fick vi höra hur ledsagningen försämrades under den förra regeringens tid och hur den har fortsatt att urholkas. Därför är det viktigt att nu se hur man kan komma fram med nya förslag som gör att det blir något långsiktigt hållbart. Det är ju inte meningen att människor ska behöva lämna sitt arbete på grund av att de inte får ledsagning, vilket faktiskt är fallet i dag.

Vi måste hitta en långsiktig lösning som får reell inverkan framöver. Nu pågår detta arbete, och jag ser med tillförsikt fram emot att vi får fram ett förslag när det gäller dessa bitar och på så sätt också kan få en helhet i denna fråga.

Fru talman! Det är viktigt att hitta en långsiktigt hållbar lösning, säger ledamoten, och det är precis vad det är. Därför efterfrågar jag Kristdemokraternas inställning till en långsiktigt hållbar lösning. Det Socialstyrelsen har föreslagit är att en ny lagstiftning om just insatsen ledsagning ska utredas eftersom man konstaterar att det inte fungerar med den nuvarande lagstiftningen och att rättspraxis har förflyttats under de senaste tio åren. Det kommer inte att gå att backa bara för att det kommer förtydliganden eller en ny handbok från Socialstyrelsen, utan här behövs reformer.

Jag förstår att man hänvisar till att det pågår ett arbete i Regeringskansliet - om det nu pågår ett arbete i Regeringskansliet. Men det jag efterfrågar är Kristdemokraternas inställning i frågan. Hur ställer sig Kristdemokraterna till att utreda en ny lagstiftning för insatsen ledsagning? Det skulle jag väldigt gärna vilja ha svar på.

För att svara på denna fråga kan man bara utgå från vad Kristdemokraterna själva vill. Man behöver inte hänvisa till att det pågår ett arbete i Regeringskansliet. Så återigen: Vad är Kristdemokraternas syn på att utreda en ny lagstiftning för insatsen ledsagning?

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock för frågan.

Ledsagning är viktigt för att personer med synnedsättning ska kunna ha ett vanligt liv och kunna delta i samhället. Därför är detta en jätteviktig fråga. Vi kristdemokrater säger att målet för funktionshinderspolitiken är att personer med funktionsnedsättning ska ha likvärdiga levnadsförhållanden som övriga befolkningen. Här krävs att olika delar förankras och förtydligas så att dessa personer ska kunna fortsätta att leva ett vanligt liv. Vi kristdemokrater tycker att detta är en viktig fråga.

Rättspraxis utvecklas över tid när olika domar med mera kommer. Man kan titta på lagstiftarens ursprungliga intentioner och sedan se vilka förändringar som kan göras för att förbättra situationen. Jag känner tillförsikt och är trygg med att vi och regeringen jobbar på med frågorna och att vi tillsammans ska hitta en bra lösning även för dem med synnedsättning.

Fru talman! Jag tar lite vid där Christofer Bergenblock just avslutade. Inför debatten har vi i socialutskottet fått ganska mycket underlag från organisationer som arbetar med frågor som berör människor med synnedsättning, bland annat från Synskadades Riksförbund.

Riksförbundet har skickat ett underlag till oss allihop där man berättar varför det som står i reservationen från M, L och KD inte håller. Man skriver bland annat att man träffade ansvarig minister så sent som den 3 maj men att man inte fått några indikationer på att Socialstyrelsens förslag om att utreda en lag på allvar bereds på departementet så som hävdas och att det enda besked man har fått från socialtjänstministern är att regeringen vill avvakta ett kunskapsmaterial som Socialstyrelsen ska ta fram till kommunerna om tillämpningen av LSS. Det är också det svar ministern har gett på en skriftlig fråga i riksdagen.

För några dagar sedan träffade jag de konstnärer som står bakom den skelettkonst vi just nu kan se precis utanför ingången till Riksdagshuset. Väldigt kreativ aktivism! De berättade målande att en ny lag är nödvändig på grund av att rättspraxis har urholkats mer och mer under lång tid och att man nu nått vägs ände.

Även jag är väldigt nyfiken på vad just Kristdemokraterna anser om behovet av en ny lag.

Fru talman! Jag tackar Ulrika Westerlund för frågan.

Som jag nämnde i mitt anförande är det en viktig fråga, och vi jobbar på med detta i regeringssamarbetet. Kristdemokraterna tycker att detta är en ytterst viktig fråga och ser att flera saker är på gång.

Tillkännagivandet handlar om att utreda förutsättningarna, men det håller vi ju redan på med. Därför blir tillkännagivandet ett slag i luften. Vi håller på att se över hur vi kan förbättra situationen för dem som behöver ledsagning. Den kartläggning Socialstyrelsen gör är ett steg på vägen, men den löser inte helheten. Mycket är på gång, och det är en viktig fråga.

Fru talman! Jag tolkar detta som att det inte går att få ett svar på vad Kristdemokraterna anser om behovet av en lag. Vi vet att tillkännagivanden är formulerade så att det "ges i uppdrag till", att man ska "titta särskilt på" och så vidare, men partier kan ändå ha en uppfattning i en viss fråga även om det är något som ska utredas eller om det pågår arbete på Regeringskansliet.

Jag fortsätter att titta i de underlag som generöst har skickats till oss från bland annat Synskadades Riksförbund. Väldigt pedagogiskt beskriver man att det arbete som pågår på Socialstyrelsen är att ta fram en handbok för kommuner vid bedömning av LSS-ärenden, där ledsagning enligt LSS är en av insatserna. Det aktuella rättsläget ska även beskrivas.

I detta sammanhang kan man notera att förskjutningen av rättspraxis har lett till att synskadade och dövblinda inte längre anses tillhöra personkretsen för LSS och alltså inte kan få sådana insatser. I klartext betyder detta att det kunskapsmaterial regeringen hänvisar till inte kommer att ha någon betydelse för synskadade och andra som i dag konsekvent ställs utanför LSS. Det kommer inte att vara till någon som helst nytta för alla dem som i dag i stället hänvisas till att söka ledsagning enligt socialtjänstlagen. Alla de väldokumenterade problemen kommer alltså att finnas kvar.

Jag frågar igen: Har Kristdemokraterna någon egen uppfattning i frågan om behovet av en lag?

Fru talman! Som jag var inne på tidigare har Kristdemokraterna ett stort engagemang i dessa frågor, och vi jobbar stenhårt på att försöka hitta en bra lösning. Vi ser att rättspraxis har förändrats och att vi måste titta på nya sätt: Hur ska man kunna vara delaktig i arbetsliv och fritidsliv och få ett normalt liv? Här måste vi se över vad som är det bästa för dem som behöver detta stöd. Därför jobbar regeringspartierna på för att hitta lösningar. Vi bedriver inte bara plakatpolitik, utan vi vill försöka få till en förändring för dessa personer. Kristdemokraterna lyfter fram dessa frågor, och vi brinner för att försöka hitta en långsiktig lösning. Jag känner mig trygg med att saker och ting är på gång.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.