Johnny Svedin (SD) svarade Mikael Dahlqvist i en replik om Läkemedel och tandvård i debatten ”Protokoll 2022/23:128 Tisdagen den 20 juni” den 20 juni 2023.
Mikael DahlqvistS· i en replikTack, Johnny Svedin, för ditt svar! De som lyssnar och har fått jobb inom sjukvården eller äldreomsorgen funderar nog lite grann på ditt uttalande nu om att pengarna bara har gått till administrativa jobb. Jag tycker att…Fru talman! Läkemedel och tandvård ser vi lite olika på. Jag har som specialistsjuksköterska med inriktning på psykiatri mött och behandlat barn och unga med de flesta typer av läkemedel inom psykiatrins väggar. Vi vet hur stor nytta medicinering kan ha för barn så att de kan fungera i en värld som i dag kan vara extremt stressande och påfrestande. Och ännu värre är det om du har någon form av NPF-diagnos, det vill säga neuropsykiatrisk diagnos.
Men medicinering med antidepressiva läkemedel får aldrig vara det slentrianmässiga förstahandsvalet för att få bukt med barns problem. Det är något som i dag tyvärr görs i alltför stor utsträckning. Detta sker på grund av för långa köer inom psykiatrin och bup, vilket gör att samhället inte har tid att ta itu med dem som behöver hjälp.
Fru talman! Hur ser det då ut? Antalet barn i åldern 0-17 år som förskrivs adhd-läkemedel ökade från nästan 28 000 barn 2011 till nästan 77 000 barn 2022. Men det som oroar mer är att förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn har ökat från nästan 12 000 barn 2011 till drygt 37 000 barn 2022.
Detta bekymrar inte bara mig utan även FN:s barnrättskommitté. I en granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen har kommittén bland annat noterat de höga nivåerna av depression, oro och självskador bland barn samt den långa väntetiden till psykiatrin.
Fru talman! De senaste tio årens ökning har gjort att det i dag är tre gånger vanligare att barn förskrivs antidepressiva läkemedel i Sverige än i våra grannländer Norge och Danmark, och skillnaden mellan länderna uppges ha ökat under lång tid.
Psykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och vården för barn och unga är ansträngd i Sverige till följd av föregående regeringars nedmontering och bortprioritering under lång tid. De som söker sig till vården får inte hjälp i tid utan hamnar i årslånga köer. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan och sprider sig allt längre ned i åldrarna.
Omkring 70-80 procent av barn och unga vuxna som diagnostiseras med depression påbörjar behandling med antidepressiva läkemedel. Andelen har varit oförändrad åtminstone de senaste tio åren. Motsvarande situation råder för olika lugnande eller ångestdämpande medel och sömnmedel, där förskrivning görs till 20 procent av barn och 35 procent av unga vuxna vid depression och ångestsyndrom. Detta tyder på att behandlingspraxis vid psykisk ohälsa inte har förändrats. Men eftersom antalet sjukdomsfall har ökat kraftigt har den totala förskrivningen också ökat.
Fru talman! Den ökade användningen av antidepressiva läkemedel måste ses över för att komma till roten med problemet. Vi måste vara helt säkra på att det verkligen är depression som ligger till grund för att barn och unga förskrivs mer och mer antidepressiva läkemedel. Det är oacceptabelt och direkt inhumant om antidepressiva läkemedel skrivs ut som en enklare lösning i brist på resurser inom psykiatrin när unga som mår dåligt främst behöver erbjudas det stöd, den behandling och den vård som de är i behov av.
Sverigedemokraterna anser att regeringen bör se över den ökade användningen av antidepressiva till unga och kartlägga orsakerna till detta. Alla förtjänar en trygg och frisk framtid.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 4.
Fru talman! Jag vill även lyfta fram en annan läkemedelsfråga nu när vi berör ämnet, nämligen hanteringen av läkemedel och miljöaspekten av läkemedel.
Läkemedel utgörs av ämnen som är uppbyggda och designade för att ha biologisk effekt. Som sådana kan de potentiellt ge effekter i naturen när de släpps ut. Många läkemedelssubstanser är så pass stabila att de passerar igenom människokroppen ganska oförändrade eller i en annan biologiskt aktiv form. Läkemedel som kommer ut i naturen påverkar fiskar och vattenlevande djur redan vid mycket låga halter. Antibiotika i miljön kan dessutom allvarligt hota vår hälsa.
Vi anser att det behövs mer kunskap om läkemedlens påverkan på miljön. Läkemedel är en speciell grupp kemiska ämnen eftersom vi behöver dem för att bota och lindra sjukdomar. Andra ämnen som påverkar miljön kan förbjudas, men det gäller inte för läkemedel.
Läkemedel utvecklas och används i stora mängder. Det gäller inte minst receptfria läkemedel. Stora utsläpp görs av ämnet diklofenak, som ingår i gruppen smärtlindrande läkemedel. Även utsläpp av ämnen som ingår i hormonpreparat såsom p-piller är omfattande.
Flera skadliga ämnen har påvisats ha negativa effekter på fåglar. Relativt nyligen visade en svensk forskargrupp på stora förekomster i svenska vattendrag. Fynden belyser frågan om huruvida en miljöprövning bör göras i något skede. Det bör åtminstone vara aktuellt gällande receptfria läkemedel. Läkemedlens viktigaste funktion, att rädda liv och förbättra människors och djurs hälsa, ska givetvis väga tyngst. Givet utvecklingen av utsläpp och risker för miljön måste prövningar övervägas. En sådan prövning skulle kunna påskynda utvecklingen av medicinskt likvärdiga preparat med lägre miljöeffekter och alternativa behandlingsmetoder.
Fru talman! Sverigedemokraterna anser att en utredning behöver tillsättas för att se över hur en miljöprövning skulle kunna utformas som en del i godkännandeprocessen för läkemedel och som en del i förskrivningen av sådana samt vilka konsekvenser olika regleringsformer kan få.
Fru talman! I valrörelsen lyfte Sverigedemokraterna fram behovet av en ny tandvårdsreform, och även tandvården är presenterad i Tidöavtalet.
Sverigedemokraterna vill se att tandvårdens högkostnadsskydd görs om för att mer efterlikna det som finns inom hälso- och sjukvården, vilket skulle göra tandvården mer jämlik och tillgänglig så att även äldre med låg inkomst eller pension har möjlighet att göra besök hos tandläkaren innan munhälsan blir alltför dålig och kostnaderna ännu större.
Exakt hur en sådan reform ska se ut är ännu inte färdigt, utan det kommer Tidöpartierna att återkomma med efter att frågan utretts. Men Sverigedemokraternas ståndpunkt är att munnen är en del av kroppen och att detta bör återspeglas i systemen.
Fru talman! Jag noterade att det var några meningar på slutet där Johnny Svedin från Sverigedemokraterna berörde tandvården. Jag kan förstå att det inte var många meningar, för här kan man ju se hur ett skarpt vallöfte förvandlas till en tummetott eller kanske inte ens det.
I valrörelsen var Sverigedemokraterna oerhört tydliga med att det skulle införas ett högkostnadsskydd. Det skulle vara av den typ som är i övriga hälso- och sjukvården. Det skulle kosta 7 miljarder kronor, och pengarna skulle man få in genom att dra ned på biståndet och dra ned på klimatarbetet. Dragit ned på klimatarbetet har man gjort; dragit ned på biståndet har man gjort, men det finns inga pengar till ett högkostnadsskydd.
När det här kom till Tidöavtalet hade det förändrats. Då skulle man utreda frågan och prioritera de äldre.
I budgetpropositionen för 2023 skulle man under mandatperioden se över och utreda, och då handlade det inte längre om alla äldre personer utan de äldre personer som har sämst munhälsa.
Från ett generellt högkostnadsskydd för 7 miljarder har man alltså hamnat i att utreda ett högkostnadsskydd för de äldre som har sämst munhälsa.
Alla här inne vet ju att om man ska införa ett nytt högkostnadsskydd krävs det att regeringen tillsätter en utredning, att man tar fram ett utredningsdirektiv och att man tillsätter en utredare som sedan kommer att behöva ha säkert två år på sig att arbeta innan det finns ett färdigt förslag som ska remitteras, behandlas i Regeringskansliet och kanske passera Lagrådet innan det möjligtvis blir en proposition. Det är alltså uppenbart att det inte blir något av vallöftet om ett högkostnadsskydd under den här mandatperioden.
Man kan undra vad det beror på. Antingen var det så att för er i Sverigedemokraterna var det här ett ganska ointressant vallöfte som ni släppte på en gång i förhandlingarna, eller också är det så att ni har blivit grundlurade av de andra partierna. Jag undrar varför ni inte har drivit den här frågan hårdare om den var så viktig att den till och med skulle in i valmanifestet.
Fru talman! Tack för frågan, ledamoten!
Ja, det var ett vallöfte som vi hade och gick till val med. Vi sa att vi skulle göra en tandvårdsreform av något slag, helt riktigt.
Det ligger fortfarande i Tidöavtalet, och därmed räknar vi med att det ska genomföras under mandatperioden.
Fru talman! Det är ju en uppenbar förändring från vallöftet om ett högkostnadsskydd för alla till en kostnad av 7 miljarder, som då innebär att alla får högkostnadsskyddet, till de allt svagare formuleringarna och dessutom slutligen att man ska utreda och att det handlar om de äldre som har sämst munhälsa.
Alla som kan någonting om hur man ändrar lagstiftning och jobbar med budget i Sverige vet ju att det inte går att från en dag till en annan snyta fram ett nytt lagförslag ur näsan och tro att det ska bli verklighet några månader senare. Om man sätter sig och tittar på det här och räknar på de ledtider som finns blir det uppenbart. Det finns inget regeringsbeslut, det finns inget direktiv och det finns ingen utredare, så det här kommer att vara något som möjligtvis hamnar på andra sidan valet 2026.
Återigen är min fråga varför ni har släppt det här. Hade det varit en angelägen fråga för Sverigedemokraterna hade man ju sett till att inte bara ha en lös formulering i budgetpropositionen för 2023 utan en faktisk tidsplan där det står klart att direktivet ska vara framtaget före maj 2023 och utredaren tillsatt före juni 2023 med leveransdatum två år senare för att åtminstone ha ett tidsschema som gör det ens teoretiskt möjligt att få detta på plats under den här mandatperioden. Men det har man helt struntat i.
För min del finns det bara två möjliga tolkningar av det här.
Den ena är att Sverigedemokraterna är medvetna om att det här inte var något viktigt vallöfte. Man har inget emot att det sopas under mattan och placeras någonstans långt fram i tiden. Den andra är att ni helt enkelt har blivit blåsta på den här frågan - att andra partier inte tycker att detta är viktigt och därför har kunnat hantera Sverigedemokraterna på det här sättet.
Jag tycker att det vore intressant att höra en förklaring, alternativt ett besked nu om att detta kommer att verkställas i närtid, som det brukar heta när statsråd pratar. Vad är förklaringen till att detta i valmanifestet centrala vallöfte inte ens bidde en tummetott?
Fru talman! Anders W Jonsson har naturligtvis rätt i att det tar tid. En sådan här reform låter sig självklart inte göras över en natt.
För det första har vi inte sopat något under mattan - det kan jag säga direkt. Detta är en viktig reform; den behövs. Och vilka är det som behöver den mest? Jo, förmodligen äldre med dålig tandhygien och tandhälsa. Vi är fullständigt medvetna om att de dessutom har svårast att ta sig till tandvården. Här skulle vi givetvis vilja se att det görs mycket mer. Det är alltså inte fråga om att nedprioritera detta på något sätt, utan frågan är när det hamnar på agendan.
Vi har ungefär 28 punkter i Tidöavtalet som berör socialutskottet på ett eller annat sätt. För andra utskott är det förmodligen fler punkter. Det är en prioriteringsfråga vad vi behöver satsa på just för tillfället. Jag tror att denna fråga kommer att hamna på agendan rätt snart.
Fru talman! Sverigedemokraterna är ju en del av regeringen nu. De sitter inte fysiskt i regeringen, men de styr regeringen, anser jag - med hjälp av Tidöavtalet, ett kansli och ledande poster man har här i riksdagen. Man har alltså stor påverkan på den nuvarande regeringens politik och även på vissa frågor som är reglerade i Tidöavtalet.
Jag vill säga till ledamoten Johnny Svedin att jag håller med om mycket i ditt anförande. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är ett dilemma och har varit det i många år. När det gäller detta med behandlingsmetoder vet även du, Johnny Svedin, som själv jobbar inom branschen, att det också har med kompetens och tillgång till resurser att göra.
Jag reagerar över en sak i ditt anförande, Johnny Svedin, nämligen att den förra regeringen skulle ha nedmonterat sjukvården. Jag vill bara påminna ledamoten om att vi tillförde över 100 000 nya offentliga jobb när vi satt i regeringen. Det ska bli intressant att se hur det ser ut när den här regeringen tillsammans med SD gör sitt bokslut.
Vi hade historiska anslag till hälso- och sjukvården. Vi till och med värdesäkrade statsbidragen, enligt SKR.
Jag vill ställa en enkel fråga till ledamoten Johnny Svedin, fru talman. Vi står inför en välfärdskris. Det fattas 31 miljarder för nästa år. Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har prioriterat skattesänkningar för ledamoten och mig. Hur kommer ledamoten att se till att man tillför de resurser som behövs till Sveriges Kommuner och Regioner?
Fru talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för frågorna! Du hävdar att ni har tillfört 100 000 nya offentliga jobb under er regeringsperiod, och även en massa anslag till hälso- och sjukvården. Jag antar att de har gått till de 100 000 offentliga administrativa jobben i stället för till sjukvårdspersonal. Detta är ett jätteproblem i dag. Vi sitter med en stor administrativ koloss men väldigt få människor som jobbar ute i verksamheten. Tack för det!
När det gäller budgeten är den satt för det gångna året, och det är stora satsningar på gång. Sedan är pengar inte alltid lösningen på en fråga, utan det handlar också om hur man hanterar pengarna. Det är bevisligen så att om man tillför mycket pengar ökar administrationen; det har vi sett under dessa åtta år. Och pengarna går inte till vårdnära yrken, som vi är i störst behov av och där vi i dag saknar personal.
Fru talman! Tack, Johnny Svedin, för ditt svar! De som lyssnar och har fått jobb inom sjukvården eller äldreomsorgen funderar nog lite grann på ditt uttalande nu om att pengarna bara har gått till administrativa jobb. Jag tycker att man ska vara oerhört försiktig med att dra sådana slutsatser i den här kammaren, fru talman. Jag håller med om att de administrativa jobben ökar snabbare än de borde göra. Det är ett problem; det ser även vi. Vi är också ett av de partier som vill ta bort en hel del av regionerna, men då sa den borgerliga sidan nej tidigare. Det är ett problem med administration, men sådana här generaliseringar och myter, som jag vill kalla det för, gagnar inte den politiska debatten, Johnny Svedin.
Hur tror ledamoten att köerna till bup ska bli kortare om man inte tillför mer pengar? Ledamoten säger själv att det handlar om hur man jobbar och hur man administrerar. Ja, jag håller med. Jag vill påstå att om man har för mycket pengar slösar man och om man har för lite pengar blir man smart. Jag har själv styrt och jobbat på olika nivåer, så jag har också erfarenhet av detta.
Men se nu sanningen i vitögat, Johnny Svedin! Det fattas tiotals miljarder. Det står varje dag i tidningen att man varslar personal, både inom hälso- och sjukvården och inom kommunerna. Detta kommer till syvende och sist, gällande det område vi debatterar här i dag, att påverka läkemedelsbudgeten. Och vilka blir då konsekvenserna?
Fru talman! Tack igen, Mikael Dahlqvist, för frågorna! Vi kan tala om den administrativa biten hur mycket som helst, men i min hemregion Kalmar län var ökningen betydligt större för de administrativa posterna än för den vårdnära personalen. Detta blir inte lite, och det är nog ganska jämförbart över hela landet.
Du erkänner själv att ni med oro har sett att administrationen har vuxit och blivit större, vilket är ett problem. Man behöver jobba med det problemet. Vad behöver vi ha? Ytterligare någon administrativ tjänst som inte är vårdnära eller en ny sjuksköterska, undersköterska eller omsorgsassistent på golvet? Jag tror att valet är självklart.
Vi behöver folk som jobbar nära de sjuka och behövande. Förmodligen finns det också pengar att hitta där. Det är upp till regionerna att bestämma sådana saker. Det kan inte vi göra här, utan vi pratar om det stora hela.
Men som jag sa innan: Vi har 28 punkter i Tidöavtalet som på ett eller annat sätt berör socialutskottet och syftar till att förbättra hälso- och sjukvården i den riktning vi önskar. Bland annat pratar vi om att äntligen försöka ta tag i detta med primärvårdens roll i sjukvårdskedjan. Vi pratar om apoteken. I Tidöavtalet står det också att vi ska utveckla apotekens roll i vårdkedjan.
Det kommer alltså. Jag är inte ett dugg orolig för det. Jag känner mig faktiskt ganska säker på att detta är bra åtgärder som kommer att gynna svensk hälso- och sjukvård i det långa loppet.
Fru talman! Jag undrar lite, ledamoten Johnny Svedin. Jag står här med en tidning, Dagens Medicin, där det står: "Inflationen slukar vårdens pengar." Att gömma sig bakom att det bara är administratörer som får gå från vården tycker jag inte känns okej. Detta är en kris i hela hälso- och sjukvården.
Ledamoten tog upp detta med barn som har olika psykiska diagnoser och far ganska illa. Där är vi helt överens. Det sker en enorm förskrivning av exempelvis antidepressiva läkemedel och även läkemedel mot adhd. Vad man förskriver ser väldigt olika ut runt om i landet.
Vi hade några enkla små förslag i vår lilla motion, nämligen att regeringen bör genomföra en nationell översyn av förskrivningen av antidepressiva läkemedel och att regeringen bör ta initiativ till en genomgång av riktlinjer för medicinering av barn och unga. Men det var bara vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet som var positiva till detta, vilket var lite tråkigt.
Jag undrar förstås om ledamoten kanske tycker att det är något som han kan föra vidare, eftersom Sverigedemokraterna har en enorm impact på den här regeringen. Det är på grund av er som det över huvud taget finns en regering just nu, så att säga.
Min andra fråga handlar om den tandvårdsreform som ni gick ut och sa skulle genomföras. Precis som Anders W Jonsson sa lät det väldigt svulstigt: Nu ska det bli en tandvårdsreform! Sedan har den sjunkit ihop till väldigt lite. Nu gäller den äldre personer med sämst munhälsa, och det är något helt annat än en generell tandvårdsreform, som vi tycker behövs.
Hur tror ledamoten Johnny Svedin att detta kommer att bli i slutändan?
Fru talman! Karin Rågsjö får samma svar som den föregående talaren fick när han frågade hur jag såg på detta. Jag är ganska trygg med att det här ska genomföras under denna mandatperiod. Vi behöver göra en utredning. Det kommer absolut att ta lite tid. Men det är inga tomma löften.
Att vi sedan talar om äldres munhälsa eller äldres brist på god munhälsa är ganska naturligt, för så är det i dag. Detta är ett jätteproblem i äldreomsorgen, och därför har vi också lyft fram det som ett av de stora problemen och en anledning till att vi ska genomdriva denna tandvårdsreform.
Sedan var det frågan om neuropsykiatri och sådant. Ja, hur kommer vi till rätta med det? Det finns en hel del åtgärder inom Tidöavtalet som kommer att leda oss åt det hållet.
Jag håller med Karin Rågsjö, och hon håller säkert med om det jag sa i mitt anförande också, om att vi behöver göra någonting här. Vi behöver verkligen se över vad det är som gör att barn mår så dåligt, varför det dåliga måendet ökar och framför allt också varför medicineringen ökar i stället för den vård som de egentligen skulle behöva.
Ett förslag är att vi ska tydliggöra läkarens roll i vårdkedjan. Det ingår i Tidöavtalet. Det kan också ligga i utredningen. Vi ska även ha en utredning om huvudmannaskap. Det kan också bli en del i detta.
Det är alltså flera åtgärder som saxar in i den här frågan. Det finns inget direkt förslag på papper som ska komma till rätta med exakt allt. Men jag tror att om vi slår ihop dessa olika åtgärder kommer vi också att se en förbättring. Vi kommer att se till att det hamnar bland det som vi planerar för.
Fru talman! Jag tror ju inte att barn och unga kommer att må bättre av de nedskärningar i skolan som vi nu ser lite runt om i landet. Jag kan också referera till en undersökning som Friends har gjort, som visar att mobbningen på grund av etnicitet har ökat otroligt. Det kanske man ska fundera över. Det kan inte vara något positivt.
Låt mig gå tillbaka till detta med tandvårdsreformen. Den här SD-beroende regeringen har ju spottat ur sig utredningar av diverse slag. Det är exempelvis en utredning på gång om angiveri. Det finns massor med utredningar. Men detta ligger alltså i något slags byrålåda.
Om man då ska genomföra den stora reform som detta ändå är - jag menar att det inte bara handlar om äldre, utan dålig tandhälsa har kanske att göra mer med klass än med ålder - kan det ändå hända att det inte blir något av den. Det blir återigen något som kommer väldigt nära nästa val, och då vet vi att det inte är något som någon kommer att lyfta i nästa regering. Men vi kommer att kämpa för det, kan jag säga.
Jag är orolig över utredningen. När man går ut och säger saker och ting före ett val är det väldigt bra att sedan förhålla sig till det man har sagt. I alla frågor som har att göra med invandring, brottslighet och så vidare har ni ju följt det som ska göras till punkt och pricka, Johnny Svedin, men just detta med tandvårdsutredningen och generellt stöd, som ska likställas med det vi har för kroppen, finns det ju ingenting av just nu.
Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan! Återigen kan jag bara säga att detta är något vi gärna vill genomdriva. Det är en fråga som har kommit från oss. Det är en fråga som vi har använt i valrörelsen och kommer att genomföra i Tidöavtalet. Där står det.
Att det inte är påbörjat än kan bero på att vi har prioriterat annat just för tillfället. Jag vågar inte svara på det. Jag kan inte ge ett datum för när detta exakt kommer att ske, men det är en viktig fråga. Det kan Karin Rågsjö vara helt säker på att vi anser att det är. Vi kommer inte att släppa detta på något sätt. Så är det.
Vad gäller satsningar håller jag med Karin Rågsjö: Man måste börja någonstans. Det sa jag också i mitt anförande, och jag har sagt det tidigare också. Vad behöver vi göra för att minska exempelvis medicineringen av barn och unga, och vad behöver vi göra för att de ska må bättre och inte behöva komma till bup? Skolhälsovården är en av de saker jag vet att nuvarande regering satsar på.
Jag vet också av egen erfarenhet att bland det första man tittar på ute i kommunerna när det gäller sådant man kan dra ned lite på i skolan finns skolhälsovården. Det är enkla pengar att plocka. Detta måste ledamoten bevaka precis som jag och se till att sådant inte sker, för det är otroligt viktigt att vi har en fungerande skolhälsovård.
Detta ingår i den totala satsningen på de 28 punkterna. Vi kommer att bevaka detta. Vi ska stärka svensk hälso- och sjukvård och vården för barn och unga. Detta är vad jag kan säga.
