Dan Hovskär (KD) svarade Karin Rågsjö i en replik om Läkemedel och tandvård i debatten ”Protokoll 2022/23:128 Tisdagen den 20 juni” den 20 juni 2023.
Karin RågsjöV· i en replikNär den forna alliansen sålde ut Apoteket AB hade det kanske varit bra med lite direktiv kring den affären. Man pratade väldigt fint om små apotek. Nu blev det inte så, utan det är stora affärskedjor och kluster som…Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Läkemedel och medicintekniska produkter är en integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När man blir sjuk och behöver vård är det viktigt att snabbt få en medicinsk bedömning. Kan jag klara av det själv med hjälp av egenvård, eller behöver jag få del av primärvårdens eller slutenvårdens insatser?
Om det är egenvård som är bäst är apoteken en omistlig del i fråga om att tillhandahålla godkända läkemedel och medicintekniska produkter. Apoteken kan också bidra med rådgivning i större omfattning än i dag mot bakgrund av farmaceuternas höga kompetens. Om jag behöver ta del av primär- eller slutenvårdens insatser kommer läkemedel och medicintekniska produkter förmodligen att vara en viktig del i behandlingen.
Inom omsorgen är apotek, läkemedel och medicintekniska produkter lika viktiga delar för att upprätthålla en god kvalitet och för att ge omsorgstagarna goda livsvillkor. Kristdemokraternas syn på läkemedel och medicintekniska produkter, apoteken och farmaceuternas roll i hälso-och sjukvården samt en trygg läkemedelsförsörjning är att de är viktiga för att helheten ska fungera. Samtliga delar behövs också om vi ska klara av att ha behovsstyrd vård och omsorg på lika villkor till hela befolkningen.
Apoteksbranschen är inte vilken bransch som helst. Den som tar på sig ansvaret för en verksamhet i denna stora sektor tar också på sig ansvaret för att tillhandahålla många livsnödvändiga läkemedel och medicintekniska produkter till befolkningen. Kristdemokraterna vill säkra kvaliteten och tillgängligheten genom att slå vakt om och utveckla omregleringen av apoteken.
Genom att ge fler möjlighet att starta och driva egna apotek frigörs företagsamhet och initiativkraft. Det handlar också om att stärka apotekens och farmaceutens roll i hälso- och sjukvårdskedjan. Det är en viktig utveckling, inte minst för att locka fler till farmaceutyrkena.
När Kristdemokraterna 2006, i dåvarande alliansregeringen, tog över ansvaret för apoteken låg Sverige i OECD-områdets botten i fråga om antal apotek per invånare. År 2009 genomfördes omregleringen av apoteksmarknaden med målet att säkerställa en trygg och god läkemedelsförsörjning. Över hela landet finns i dag apotek med generösa öppettider och högt utbildad personal. Medborgarna har ett högt förtroende för apoteken.
Fru talman! Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har apotekstätheten och tillgängligheten ökat. Siffrorna i Sveriges Apoteksförenings branschrapport från oktober 2022 visar att antalet apotek har ökat från drygt 900 år 2008 till strax över 1 400 i dag. Det är en ökning med cirka 50 procent. Det tycker vi kristdemokrater är en positiv utveckling. Därtill erbjuder samtliga apotekskedjor e-handel via internetapoteken.
Den omreglerade apoteksmarknaden är fortfarande en relativt ung marknad som kan utvecklas ytterligare. Aktörerna i dag är både stora och små, statliga och privata, och alla uppfyller de stränga krav som reglerar marknaden.
Sammantaget visar den ökade tillgängligheten, kundnyttan och serviceutbudet tillsammans med den stabila och höga kundnöjdheten att omregleringen av apoteksmarknaden var en framgångsrik och uppskattad reform. Kristdemokraterna ser dock att vi måste fortsätta stärka tillgången till apotek också i glesbygden. Antalet apotek i dessa områden i dag är ungefär oförändrat jämfört med före omregleringen. Det har startats en del, men de senaste åren har några tyvärr också lagts ned.
Fru talman! Apotekens e-handel spelar, enligt en analys från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, stor roll för gles- och landsbygdsbornas tillgång till apotek. E-handeln kan därför ses som ett bra komplement till de fysiska apoteken i såväl tätbebyggda som glest befolkade områden. Men de kan inte fullt ut ersätta de fysiska apoteken, bland annat eftersom vissa läkemedel, exempelvis narkotikaklassade läkemedel och antibiotikalösningar, måste beredas i samband med expediering. De kan inte hanteras på samma sätt via e-handel.
Kristdemokraterna anser också att det är viktigt att även personer i glesbygden får möjlighet att besöka ett fysiskt apotek. Det finns en trygghet i att besöka ett apotek och få råd av apotekets kompetenta personal om användningen av receptbelagda läkemedel och om egenvård.
Fru talman! I valrörelsen försökte KD framställa sig som glesbygdens stora förkämpar. Man slogs för landsbygden. Men efter valet har det varit betydligt tystare om det. I det här betänkandet blir det som någon partiledare sa uppenbart - man säger en sak före valet, och efter valet är det något helt annat.
Dan Hovskär berörde ett av de riktigt stora problemen: tillgången till läkemedel i glesbygden. I betänkandet finns konkreta förslag på vad man skulle kunna göra. Det första man borde göra är att snabbt gå in och se över det särskilda bidrag som utgår till apotek i glesbygden. Det är den ratt som vi kan skruva på för att det ska bli mer lönsamt att driva apotek även på de mindre orterna. Det säger KD nej till.
Det andra är att öppna möjligheten att använda sig av farmaceut på distans. Bristen på farmaceuter och receptarier är ett stort problem. Det skulle man kunna åtgärda om man i lagstiftningen sa att receptarier inte behöver finnas på plats fysiskt på apoteket, utan man kan ha digital tillgång till det. Det är ett förslag som vi har lagt fram. Även det skulle drastiskt förbättra glesbygdens och landsbygdens situation. Men det säger KD nej till.
Det kanske mest förvånande är att höra Dan Hovskär säga att e-handel är en viktig del, utom när det gäller narkotiska preparat och antibiotika som måste tillredas. De ingår ju inte i e-handeln. Men just nu sitter Läkemedelsverket och filar, med regeringens goda minne, på ett förslag som skulle sätta totalt stopp för e-handeln. Man måste vara hemma under kanske sex åtta timmar och stå vid dörren och vänta med sin legitimation för att kunna få ut antibiotikan man har fått på recept. Det verkar KD vara beredda att släppa igenom helt och hållet.
Varför är KD så fientliga till att förbättra tillgången till läkemedel på landsbygden?
Fru talman! När det gäller Kristdemokraterna och jobbet med landsbygdsfrågor behöver man inte vara så ängslig som Anders W Jonsson är. Vi jobbar med de här frågorna i olika delar. När det handlar om glesbygdsbidrag finns det ju ett sådant nu som jag tror att 44 apotek fick 2022. Man betalade ut 12 miljoner kronor för det. Det finns alltså i dag. Jag vet att ni också jobbar med den här frågan och vill stärka den.
Vad gäller receptarier digitalt har vi vad jag vet inte sagt nej till det förslaget. Men man har tittat på olika möjliga lösningar.
Ledamoten pratar om e-handel och TLV:s nya utredning. Det har man inte tagit ställning till än. Jag vet att det finns rätt många delar som ger problem, men enligt de uppgifter jag har fått har man inte kommit fram till någon slutlig inställning till det än.
Fru talman! Jag kanske uttryckte mig lite otydligt. Det finns tre skarpa förslag för att förbättra tillgängligheten till läkemedel i glesbygden.
Det första handlar om att direkt se över hur stödet är konstruerat. Stödet har funnits sedan 2008/2009 och måste reformeras. I betänkandet finns ett sådant förslag från Centerpartiets sida. Det tänker KD rösta nej till och avslå.
Det andra handlar om förslaget om farmaceut på distans. Det måste utredas beroende på att det kräver en lagändring. I betänkandet har Centerpartiet lagt fram ett konkret förslag om att man ska kunna ha en farmaceut på distans, det vill säga inte ha någon farmaceut närvarande under hela öppettiden på apoteket i det lilla samhället. Den tillgången ska man i stället kunna ha på distans. Det röstar KD nej till. Ni ställer inte upp på Centerpartiets förslag.
Det tredje handlar om att Läkemedelsverket - inte TLV - tänker sätta tvärstopp för möjligheten till distanshandel med läkemedel på landsbygden. Det gör de genom att säga att om man ska ta emot läkemedel på landsbygden ska man stå där i sin dörr mellan klockan 13 och 19 med legitimationen i högsta hugg. I städerna kan det fungera, beroende på att det är betydligt tätare där, men för landsbygden kommer det att innebära tvärstopp för möjligheterna att på ett enkelt sätt - inte minst för de äldre och dem som kanske inte ens är bilburna - få läkemedel hem.
Alla dessa tre förslag har vi lagt fram. Det är konkreta förslag som ganska snabbt skulle förbättra situationen. Alla tre säger KD nej till. När det gäller det tredje om att stoppa e-handeln låter man visserligen Läkemedelsverket hålla i yxan, men jag begriper inte hur ett parti som sa i valrörelsen att man är för den svenska landsbygden så konsekvent kan stoppa förslag som innebär bättre tillgång till läkemedel på den svenska landsbygden.
Fru talman! När det gäller e-handeln har ledamoten helt rätt i att det handlar om Läkemedelsverket, inte TLV. Man tittar nu på om det går att hitta nya lösningar så att människor inte ska behöva vara hemma, för det skulle ju vara ett dråpslag mot bland annat landsbygden och glesbygden. Jag vet att man tittar på om det går att hitta andra lösningar i den frågan. Vi får väl återkomma när slutförslaget kommer.
Fru talman! När den forna alliansen sålde ut Apoteket AB hade det kanske varit bra med lite direktiv kring den affären. Man pratade väldigt fint om små apotek. Nu blev det inte så, utan det är stora affärskedjor och kluster som hänger ihop på olika sätt. Det är till exempel livsmedelsaffärer med apotek, apotek med vårdbolag, digitala läkare - you name it. Det är en jättemarknad.
Man kan fundera på vart folkhälsoaspekten tog vägen i detta. Det går exempelvis inte att kolla av hela läkemedelstillgången bland apoteken.
När det gäller glesbygden och att tro att marknadskrafter ska ta ansvar för landsbygden tycker jag att det är ganska naivt. I en etableringsanalys som gjordes 2022 kan man se minskningen av apotek som varit lokaliserade mer än 6 kilometer från ett annat apotek. Enkelt förklarat: Antalet apotek på landsbygden, där tillgången redan är som sämst, har minskat. I stället ökar de i städerna, där jag själv bor. Jag har en extrem tillgång till apotek, måste jag säga! Jag bor i Stockholms innerstad.
Jag undrar om det här inte är någonting man måste åtgärda på något sätt. Tillgängligheten blir ju bara sämre och sämre om man bor i glesbygd eller lite längre ut från städerna. Vad tänker Tidöpartierna, alltså den SD-stödda regeringen, göra åt det här?
Fru talman! I mitt anförande berörde jag frågan om att sedan hela den här reformen genomfördes har man i stort sett fått en ökning med 50 procent av antalet apotek - från 900 år 2008 till ungefär 1 400 i dag. Det gör ju att tillgängligheten har ökat markant, även vad gäller öppettiderna som har blivit betydligt bättre.
Jag nämnde också att ett antal apotek i glesbygdsområdet har lagts ned. Oftast är det kopplat till att vårdcentraler försvunnit, för då är det svårt för apotek att överleva.
Detta är frågor som vi bevakar för att se hur man kan jobba vidare. Jag nämnde vidare att det är viktigt att på något sätt kunna besöka ett apotek i sitt närområde för att få rådgivning och så vidare. Det är alltså en viktig fråga som Karin Rågsjö tar upp och som är viktig att bevaka framåt.
Fru talman! Den här utvecklingen har man sett under flera år. Det är ingenting som har dykt upp nu. Jag har påtalat detta sedan 2014 då jag hamnade i riksdagen och fick jobba med vårdfrågor.
Det är klart att det finns massor av nya apotek. Alla som bor i innerstaden eller i större förorter som till exempel Täby kan se att hoppsan vad många apotek det har blivit. Det är färre apotek om man kommer utåt. Jag tänker på exempelvis Birger Lahti, min kamrat i Vänsterpartiet, som bor i Pajala. Hur många apotek finns det där?
Vad gäller kopplingen till vårdcentraler handlar det väl också om marknaden. Var vill marknaden placera sig någonstans? Var är det lönsamt att placera sig?
Om man öppnar dörren för marknaden blir det marknadsmässigt. Man behöver inte ha gått på Handelshögskolan för att förstå det. Det blir större förutsättningar för marknaden att öppna här på Kungsholmen eller Södermalm eller nere i Göteborgs innerstad. Det är inte så mycket cash att tjäna på att öppna i Pajala. Det här har alltså blivit en marknadsfråga.
Fru talman! Jag anser att det alltid är så att om man lämnar över något till marknaden blir det på marknadens villkor. Som politiker får man då sätta sig på läktaren och hoppas att det går någorlunda bra, om man inte hittar styrinstrument. Jag undrar alltså fortfarande vad den SD-beroende regeringen tänker göra.
Fru talman! Vi har sett en fördubbling, Karin Rågsjö, av antalet apotek sedan den nya reformen trädde i kraft. Det är tack vare att marknaden har öppnats. Även du måste se att det har blivit många fler apotek, och det är en positiv effekt av att marknaden har fått utrymme. Det har blivit fler apotek och längre öppettider. Både statliga och privata bolag har varit med i utvecklingen.
Precis som jag lyfte fram finns farhågor. Vi måste fortsätta att bevaka glesbygdsetableringarna. Där behöver mer göras. Men marknaden har varit positiv för apoteksutvecklingen.
Fru talman! Ledamoten Rågsjö tog upp marknadens villkor, och jag delar hennes uppfattning fullständigt. Det är klart att vi ska glädjas åt att det har blivit fler apotek - i vissa delar av landet. Men det hjälper inte dem som bor i glesbygd eller landsbygd.
Själv kommer jag från en relativt liten ort som heter Hagfors. Vi har ett apotek med samma öppettider, och vi har inte fått fler apotek. Det vore klädsamt om ledamoten hade en idé om hur politiska beslut ska fattas som marknaden inte behöver ta hänsyn till. Marknaden styrs ju av tillgång och efterfrågan. Så är det över huvud taget i offentlig sektor. Det är Socialdemokraternas farhåga i fråga om utförare. Det är inget snack om att det finns jättemånga bra utförare. Problemet är vem som tar hänsyn till eller ansvar för helheten.
Precis samma fråga gäller apoteksmarknaden. Marknaden kommer aldrig att etablera ett apotek i Sysslebäck i norra Värmland. Här efterlyser jag mer aktivitet och kreativitet från regeringens företrädare.
Fru talman! Kristdemokraterna är ett parti som håller sjukvårdsfrågorna högt på sin agenda, och partiet ska hedras för det. Men läkemedelsfrågor handlar till stor del om finansiering, och det fattas pengar. Regionerna betalar en stor del av läkemedelskostnaderna. Vi vet att vi står inför en välfärdskris i Sveriges Kommuner och Regioner. I prognosen för 2024 visar siffrorna att det fattas 31 miljarder. Det kommer naturligtvis att påverka möjligheten att köpa in läkemedel. Hur tänker Kristdemokraterna i regeringen se till att välfärden finansieras?
Fru talman! Jag tackar Mikael Dahlqvist för frågan.
Alla vet att vi lever i en tuff ekonomisk verklighet. Vi har sett till att kommuner och landsting har fått 12 miljarder det här året. Stora delar av Kommun- och Regionsverige har haft stora överskott de senaste åren. Jag har jobbat i Västra Götalandsregionen och i Falköpings kommun. Många kommuner har stora överskott. Men nu befinner vi oss i tuffare tider, och det kräver åtgärder.
Regeringen har under det här året tillfört 12 miljarder. Sedan ska vi titta på vad som behövs framåt. Det tillkommer stora utgifter. Inflationen skenade tidigare, men nu dippar den nedåt. Och det är positivt.
Den första frågan gällde hur man kan stimulera etablerandet av fler apotek till glesbygden. Jag nämnde tidigare att det finns ett så kallat glesbygdsbidrag. Vi betalade ut 12 miljoner 2022 i glesbygdsbidrag. Men jag sa ärligt tidigare att vi behöver titta över vilka ytterligare stimulanser som behövs. Det finns alltså ett bidrag, och regleringen av bidraget har gjort att 44 apotek fick bidraget förra året.
Fru talman! Jag tackar Dan Hovskär för svaret.
Politik handlar om att prioritera. Sant är att ni har gett 12 miljarder extra till Sveriges Kommuner och Regioner. Sant är också att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har dubblat den summan. Politik handlar om att prioritera. Det skulle vara intressant att höra hur ledamoten ser på den prioritering som gjordes, där man valde att sänka skatten för dig och mig med höga inkomster i stället för att stoppa indexeringen och ge pengarna till exempelvis sjukvården.
Fru talman! Ledamoten säger att Kristdemokraterna värnar och står som garant för hälso- och sjukvården. Men i mina ögon är ni en garant för höginkomsttagarnas ekonomier. Politik handlar om att vilja och prioritera.
Sedan är det bra om regeringen kommer tillbaka i höstbudgeten. Läget är akut. Det är sant att den förra S-ledda regeringen fick historiska anslag, och det var överskott ett antal år. Men nu får ledamoten komma ihåg att det just nu råder inflation. Sedan finns ett pensionsavtal som kostar miljarder extra. Hela överskottet i den sektorn är borta. Det är därför man prognostiserar för 31 miljarder i underskott 2024 om inget görs från regeringens sida. Det är viktigt att ha det i åtanke.
Fru talman! Jag tror inte att jag kan få svar från ledamoten om man avser att lämna besked före midsommar om prioriteringar till sektorn. Det vore välkommet eftersom kommuner och regioner redan nu håller på att säga upp personal. Det är lite sent att komma med besked i november.
Fru talman! Politik handlar om att ta ansvar. Det kan vi båda hålla med om.
Det har varit en gigantisk inflation i vårt samhälle, och det förlorar vi alla på - även låginkomsttagare samt kommuner och regioner. Därför måste vi prioritera att försöka få ned inflationen och få balans i ekonomin. Det har vi jobbat med.
Det ska också löna sig att arbeta. Genom att få fler i arbete mår vårt land bättre. Därför menar vi att om fler har tillgång till arbete mår Sverige och den enskilde bättre. Därför jobbar vi med många olika delar. Sedan får vi återkomma till hur budgeten ser ut för nästkommande år. Jag tror inte att ledamoten kommer att få besked innan riksdagen slutar i morgon. Men vi får se!
