Helena Gellerman (L) om Luftfartsfrågor

Fru talman! Om Sverige ska nå upp till åtagandena i Parisavtalet måste vi kraftigt och omgående minska vårt fossilberoende. Det gäller inom alla sektorer.

Den sektor som står för oproportionerligt stora utsläpp är flyget. Det är ett område där vi måste agera. Vi måste minska flygandet. Samtidigt kommer vi fortsättningsvis att behöva flyga till de resmål och i de ärenden som inte kan nås eller klaras av på annat sätt. Där ska vi se till att ha ett så resurssnålt, effektivt och klimatsmart flyg som möjligt.

Vi måste arbeta för att få till flyg som lämnar den fossila eran bakom sig. Men vi vet att flyget är en svår sektor att klimateffektivisera. Utsläppen är omfattande, och de förbättringar som görs har alltid ätits upp av ökat flygande. Svenskarnas totala flygande släpper ut omkring 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är lika mycket som bilresandet och betydligt mer än stålindustrin och cementindustrin i Sverige, enligt forskare på Chalmers. Det är enorma utsläpp.

Det pratas mycket om elflygets förlovade framtid. Allt tyder dock på att elflyg som ersättare för dagens flyg och dess flygbränsle inte kommer fram under överskådlig framtid. Flygbolagen säger att elflyg på inrikes resor inte kommer att kunna ersätta en enda befintlig flyglinje. Och då pratar vi om inrikesflyg, alltså korta resor jämfört med det internationella flyget.

Det vi vet måste vi agera efter. Vi vet att flyget släpper ut orimliga mängder koldioxid i en tid när vi obönhörligen måste dra ned på koldioxidutsläppen. Vi vet att flyget inom överskådlig framtid kommer att tankas med flygfotogen. Då måste vi hitta sätt att minska flygresandet och uppgradera andra typer av transporter på alla sträckor där det är möjligt. Det handlar då oftast om tåg. Beklagligt nog har regeringen - Tidöpartierna - stoppat utbyggnaden av ny järnväg i Sverige och sjunger i stället flygets lov, vilket är ytterst, ytterst allvarligt.

Branschorganisationen Svenskt Flyg säger att man kommer att blanda in 50 procent biobränsle i flygbränslet till 2025 och att man till 2030, det vill säga om sex år, ska vara fossilfri. Det är vällovligt, men inget tyder på att något av detta kommer att bli verklighet. Det finns inte ersättningsbränsle, och det är fyra till fem gånger dyrare att tillsätta det än att använda det bränsle man har i dag. I dag, 2023, är dessutom inblandningen av biobränsle i flygbränslet 1 procent. Ekvationen går inte ihop. Och det är ännu värre för de internationella flygresorna.

Problemet med sången om flygets fossilfrihet är att vi riskerar att fortsätta flyga som om ingenting hänt; det blir ju fossilfritt. Detta blir ett incitament för att inte göra något vid roten, det vill säga minska flygandet.

Vi måste sluta flyga i samma utsträckning som i dag. Då ska vi hålla i minnet att vi flyger mindre i dag än före coronapandemin. Inrikesflyget har halverats i vissa relationer. Nya sätt att arbeta har växt fram, vilket är alldeles utmärkt om än inte tillräckligt. Mer måste göras, och vi kan inte dundra på som regeringen gör och säga att vi ska flyga mer. Det kommer inte att gå.

Frankrike ska nu förbjuda inrikesflyg på kortare sträckor. Det är helt rätt, och Sverige bör följa efter. Exempelvis borde sträckan Stockholm-Göteborg läggas ned omedelbart.

Inför kommande ministerrådsmöte i EU kommer Frankrike, Österrike, Nederländerna och Irland att föreslå att privatjetflyg förbjuds. Dessa plan står för oproportionerligt stora utsläpp av koldioxid per passagerare och är onödig flygkonsumtion. Även här borde Sverige ta efter, och regeringen borde stötta detta initiativ i EU när de inom kort flyger ned till mötet.

Det pågår en diskussion om Sveriges flygplatssystem och det regionala flyget. Regeringen vill skapa fler statliga flygplatser och ge större subventioner till de regionala - helt enkelt öka flygandet.

Vi måste sätta oss ned och gå igenom i vilken utsträckning dessa flygplatser verkligen behövs. Enligt utredningar har man i dag coronakrisen som alibi för att hitta skäl för att flygplatser ska få statligt ekonomiskt skydd. Nästan alla flygplatser påstås nu behövas som beredskapsflygplatser. Enligt mig är det i alltför hög grad fråga om statliga subventioner samtidigt som vi behöver minska flygandet.

Statens utredare Peter Norman tycks dessutom i sina analyser helt ha glömt bort att det finns tåg i Sverige. Flyglinjer motiveras med bristande tillgänglighet, trots att tågen finns eller att spår håller på att byggas ut till just berörda platser. Det står ingenting om detta i den statliga utredningen.

Det finns därtill något riktigt oroväckande för svenskt flyg: att någon tar tåget ned till Kastrup och flyger därifrån. Gud förbjude! Det får man inte göra enligt dem som håller på med dessa saker. Arlanda är uppenbarligen det absolut viktigaste vi har i landet, inte hur man transporterar sig. Frågan om flyget i Sverige har kantrat.

Fru talman! Bromma flygplats är en följetong med många förtecken. Det stora område där flygplatsen ligger har i nästan ett decennium pekats ut som stadsutvecklingsområde och utgör en viktig del av Stockholms bostadsförsörjningspotential. Genom att använda marken vid Bromma flygplats, som ägs av Stockholms stad, skulle mellan 30 000 och 50 000 bostäder kunna byggas och upp till 100 000 personer kunna få en bostad där. Ett markvärde på över 40 miljarder ligger där i flygträda.

Otaliga utredningar har under de senaste åren visat att Bromma flygplats kan läggas ned utan att det påverkar behovet eller kapaciteten för flygtrafiken i landet. Senast uttryckte utredaren Peter Norman detta i sin utredning om flygplatssystemet. Han säger att Bromma kan läggas ned. Han säger att det är hans egen syn. Uppenbarligen har regeringen sagt åt honom att utredningen i sig inte får komma fram till detta. Det är intressant att läsa hans markeringar: Han säger en sak, men utredningen säger något annat, trots att det är han som är utredare.

Enligt utredningar som finns om Arlanda har man behov av att justera terminalerna för att kunna samla trafiken där. Det behövs dessutom något som kallas brommafiering av Arlanda flygplats, det vill säga att terminalerna måste bli smidigare. Något mer behövs inte på Arlanda. Man kan flytta över trafiken dit så att vi får ett bra nav och kan ha både det svenska inrikesflyget och det internationella flyget där.

Redan före coronapandemin hade Bromma utan problem kunnat läggas ned. Det kan fortfarande göras. Nu när endast 40 procent av trafiken är kvar har flygplatsen gjort sitt. Swedavia kan lägga ned den. Riksdagen borde helt enkelt säga att Bromma flygplats ska flyttas ut ur det nationella flygplatssystemet.

Flygbranschen säger att inrikesflyget har stabiliserats på en permanent låg nivå. Men regeringen vill ändå behålla Bromma, trots att det är dumt och skadligt. Det är skadligt för Stockholm, och det är skadligt för Swedavia som dras med en förlusttyngd och onödig flygplats. Bromma bör läggas ned.

Fru talman! Jag stöder i grunden den socialdemokratiska motion som handlar om att lägga ned Bromma flygplats. Men då de samtidigt vill bygga ut och öka kapaciteten på Arlanda, vilket enligt mig inte behövs - ingen utredning säger egentligen att det behövs - kan jag inte ställa mig bakom den. Jag kan heller inte ställa mig bakom regeringspartiernas motivering till avslag. Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets och Vänsterpartiets motivreservation nummer 8.

Fru talman! Jag vill slutligen lyfta fram min och Centerpartiets gemensamma reservation 19 om hinderbelysning på vindkraftverk. De står och lyser trots att det inte behövs och trots att det finns annan teknik som används i andra länder. Den borde också Sverige använda. Man borde se till att detta införs omedelbart. Vi måste ha vindkraft som accepteras. Då ska de inte stå och blinka nätterna igenom runt om i hela landet. För att spara tid vid voteringen väljer jag dock att inte yrka bifall till denna reservation.

Fru talman! Flygets klimatpåverkan måste drastiskt minska.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Oskar Svärd för frågorna. Ledamoten lägger vissa ord i min mun. Det är starka ord som jag inte tror att jag sa.

Jag ser en teknikutveckling inom flygbranschen när det gäller både elflyg och vätgasflyg. Det pågår mycket forskning på det området. Jag tror däremot inte att elflyget kommer att finnas framme inom den tidsram som vi måste agera inom. Vi har hört tidigare i debatten att man möjligtvis kan hoppa mellan små regionalflygplatser, det vill säga inte ha det flyg som vi har i dag. Då ökar vi flygandet, men vi blir inte av med problemet. Ja, vi kan mata in biobränslen. Men det kommer att komma till en gräns där det inte längre funkar.

Därför måste vi minska flygandet. Att sluta flyga mellan Stockholm och Göteborg är en lämplig åtgärd. Det är en flyglinje som inte behövs. Man kan ta tåget den sträckan, och det går smidigt. De som konstigt nog sätter sig på det här flyget kan behöva tänka annorlunda. Det är fråga om beteendeförändringar som får spinoffeffekter. Är det för enkelt att flyga flyger man för mycket. Vi kan göra oss av med vissa flyglinjer som vi helt enkelt inte behöver. Stockholm-Göteborg är ett utmärkt exempel.

Detta ser jag fram emot. Jag hoppas verkligen att det kommer att hända. Men det kommer inte att hända under den här regeringens tid, för Tidöregeringen ska ju flyga och inte åka tåg.

Ledamoten Oskar Svärd och jag pratade i ett tidigare replikskifte om Bromma flygplats. Jag vet att han kommer från Kumla, och vi har förut pratat lite grann om Örebro. I Örebro lade man ned flygplatsen vid Ladugårdsängen och byggde massor med bostäder, vilket är jättebra. Ge Stockholm den möjligheten också!

Fru talman! Stockholm ska tydligen ha två flygplatser, men inte Örebro. Man hade en jättefin bostadsmässa där, och man bygger som attan. Det är precis det som behövs även här.

Jag tycker också att Sverige ska hålla ihop. Det är viktigt att vi håller ihop och att man kan transportera sig i landet på ett smart sätt. Vi ska också göra det på ett klimatsmart sätt. Då ska vi koncentrera flyget till de linjer där det verkligen behövs. Vi har pratat om det förut. Stockholm-Kiruna är ett exempel. Stockholm-Luleå är också besvärligt. Kiruna är otroligt besvärligt - man får sova över på tåget. Luleå funkar teoretiskt, men först när vi har byggt ut Norrbotniabanan och så vidare kommer det att gå bra. I dag gör det inte det.

På de ställen där vi inte behöver flyget ska vi ta bort det, så att vi minskar utsläppen. När vi minskar flygandet kan vi på ett smart sätt ha kvar det flyg som behövs. Vi ska blanda in biodrivmedel i flygbränslet, i flygfotogenet. Miljöpartiet har varit med som en drivkraft i det arbetet. Men vi vet också att det är fråga om bristråvaror när man ska peta in biodrivmedel i fossilt bränsle. Därför ska vi använda dem på rätt plats till rätt saker och inte hålla på och flyga till fel platser med de här bränslena.

När det gäller elflyget är det mycket möjligt att det kan bli fråga om nya luftbroar och nya linjer, som ledamoten sa. Men detta med år 2028 tror jag inte på över huvud taget. Det flyg som vi har i dag och som vi har behov av kommer inte att ersättas med elflyg inom rimlig tid. Det tycker jag är någonting som fler ledamöter i trafikutskottet borde inse, så att vi planerar rätt inför framtiden.

Fru talman! När regeringen och Tidöpartierna säger att Bromma ska vara kvar är det mot sunt förnuft, skulle jag säga. Det finns ingen anledning att ha den flygplatsen kvar. Den kostar massor med pengar, och marken behövs till annat.

Vi får ett bättre flyg - det flyg vi behöver - om vi samlar det på Arlanda. Det vet alla; det vet branschen. Det finns en jätteintressant artikel från coronatiden med BRA Flygs ägare Per G. Braathen där han lägger ut texten om hur bra det skulle vara att ha allting på Arlanda. Sedan fick han uppenbarligen bannor av resten av flygindustrin, och några veckor senare fick han ta tillbaka det i Dagens industri. Men där kan man läsa vad det skulle ge för effekter om vi flyttade över flyget till Arlanda. Då skulle vi kunna få ett hållbart och bra inrikesflyg som hänger ihop i ett nav.

Från Gotland kan man i dag flyga till både Arlanda och Bromma. Det fungerar uppenbarligen att flyga till Arlanda. Det finns ingen anledning att flyga till just Bromma. Jag tror däremot att det finns en känslomässig sak som spelar in. När man kommer från Gotland - jag har flugit den sträckan en gång för jättelänge sedan - flyger man in över staden och landar på Bromma. Man ser det vackra Stockholm, och det känns som att man är framme när man håller på och flyger in. Men det är egentligen ganska långt kvar; när man har landat ska man åka vidare, sitta fast i trafiken och så vidare.

När man kommer till Arlanda är man ute på landsbygden och ser bondgårdar och annat. Man känner inte att man har kommit till Stockholm, men i själva verket kommer man in till centrala Stockholm från Arlanda lika fort. Det här tror jag spelar in i idén om att Bromma är livsnerven. Jag tror att det mer är fråga om känslan att man är framme tidigare fast man inte är det.

Fru talman! Jag tror snarare att det kanske är så att den där tårtan gjorde Tidöpartierna ännu mer pigga på att behålla något som inte behövs. Det var lite olyckligt. Annars kanske Bromma flygplats hade varit nedlagd. Det var för övrigt en god tårta.

Den intressanta med Bromma är att ledamoten nu anför beredskapsskäl och så vidare. I de utredningar som nu finns om beredskapsflygplatser, brandflyg och allt möjligt som man målar upp pekas Bromma inte ut. Den finns inte med där. Utredningen har inte Bromma som en flygplats som behövs. Ingen säger att Bromma behövs för de sakerna. Det är en flygplats som ligger mitt i staden och som inte ska vara där. Det finns andra bra lösningar för det.

Det har också anförts tidigare. Det var inte ledamoten Magnus Oscarsson som sa det. Det talades om ambulansflyget. Det var en jätteintressant artikel i DN häromdagen.

NKS, det stora sjukhuset, har införskaffat egna helikoptrar som klarar hela Sverige i princip ändå upp till Kiruna och kan flyga snabbare än alla andra. De sköter det, landar rakt ned på taket till sjukhuset och behöver inga flygplatser. Det är mycket säkrare och tryggare. Man behöver inte göra omlastningar, och så vidare.

När man talar om de här sakerna och försöker att anföra att Bromma skulle behövas till det är det helt fel. Låt stockholmarna bygga bostäder där, och så kan ni flyga någon annanstans.

Fru talman! Det är som att vi måste göra ont för att göra gott. Jag tror inte att det riktigt är så.

Stockholm-Göteborg är sannolikt en lönsam linje där man puttrar fram och tillbaka. De utsläpp som är där är helt meningslösa. Kan vi få bort dem ska vi göra det. Det är ett bra exempel på där vi ska göra det.

När det gäller utvecklingen av fossilfria drivmedel, elflyg och så vidare är det inte så mycket flygbolagens vinster i den bemärkelsen som går till det. Det är andra saker som driver den utvecklingen. Det är inte så att SAS håller på att pumpa in massor av pengar i fossilfritt flyg för att de flyger till Göteborg. Det är andra saker som driver den utvecklingen.

Det vore alldeles utmärkt som vi kunde få till ett fossilfritt flyg. Jag tror dock inte att det kommer att finnas inom rimlig tid när vi behöver det. När det väl kommer behöver vi sannolikt att behöva ha en helt annan typ av flygresande.

Ledamoten är inne på frågan om nya stambanor och när de ska vara klara. Det är en fråga om hur man planerar och hur man gör saker och ting. Om vi har studerat andra projekt närmare vet vi att vissa saker tar enormt lång tid därför att man gör det på ett märkligt sätt i konstiga projektformer och utan att ha ekonomiska medel i tid.

Titta bara på hur det ser ut med Norrbotniabanan. Att bygga den kommer att ta 20-30 år därför att man inte kan göra det på ett smartare sätt. Vi hade en Botniabana som gick fort att bygga där man gjorde det i andra typer av projektformer, bolagsformer. Det är så vi måste arbeta när det gäller nya stambanor. Nu får vi tyvärr fyra års moratorium, vilket gör att det kommer att ta ännu längre tid. Men om man på ett smart och effektivt sätt arbetar med dem går det fortare.

År 2050 låter för mig långt borta. Jag tror inte att det är slutåret. Det är långt tidigare om man gör det på ett smartare sätt och verkligen arbetar med det.

Fru talman! Som jag har sagt i ett antal inlägg är vi inte negativa till omställningen av flyg. Vi har varit med och drivit på när det gäller frågan om inblandning av biodrivmedel i flyget och andra sådana saker som är helt nödvändiga.

Men det jag anförde både när det gäller elflyget och när det gäller inblandningen av biobränslen är att det kommer att gå för långsamt. Vi behöver lösa ekvationen tidigare, och elflyget är inte lösningen för det flyg vi har i dag. Vi måste minska flygandet. Ingen skulle vara gladare än jag om vi kunde flyga med elflyg på de nationella sträckor som finns i Sverige. Men det kan vi inte, och det finns inte heller någonting som pekar på att det kan bli så.

Heart Aerospace har inga beställningar på flygplan. De har ett antal så kallade optioner där flygbolagen om det någon gång skulle komma elflygplan kan börja köpa in dem. Men det är inte så att de är beställda; det är inte så det fungerar inom flygindustrin.

Här pratar vi alltså om någonting som inte finns. Allting tyder på att vi möjligtvis kommer att ha någon form av hybridplan som samtidigt släpper ut koldioxid och som inte är renodlade elplan. De kommer inte heller att klara sträckor som ersätter någon vettig trafik i Sverige i dag.

Man måste se nyktert på det flyg vi har och som sannolikt kommer att finnas ända fram till 2040 eller något sådant. Under den tiden måste vi kraftigt minska koldioxidutsläppen från flyget. Det är det som är själva poängen. Vi behöver vidta åtgärder nu som får effekt nu. Vi kan inte bara prata om någonting som kanske kommer längre fram. Men vi ska självklart driva på utvecklingen, och där är vätgasfrågan mycket intressantare än elflyg.

Fru talman! När jag hör ledamoten Jimmy Ståhl kommer jag osökt att tänka på frågan om återvandringståget, som drevs av Sverigedemokraterna. Men nu ska de flyga.

Först och främst finns det en massa sträckor där man måste flyga, och så kommer det att vara under oöverskådlig framtid. Det kommer att vara flyg, men på de sträckor det inte behövs kommer vi att ersätta flyget med tåg. Det är det centrala - att vi kan få bort det som går att få bort. Vi minskar flyget, och vi ser till att de flygresor som inte går att ersätta är så koldioxidsmarta som möjligt. Det är det vi ska göra.

Siffrorna för utsläpp från svenskt flyg bygger på en rapport från Chalmers där man har tittat på allt flygande som svenskarna gör. Man har också räknat på koldioxidekvivalenterna, och det är motsvarande det som biltrafiken i Sverige släpper ut. Jag har inte själv räknat ut det, utan jag har fått det från forskarna på Chalmers. Jag kan inte säga så mycket mer om det.

Vad gäller Kastrup och Bromma kan jag säga att Bromma inte behövs. Vi har en jättebra flygplats i Arlanda, och det skulle också stärka Arlanda om Bromma lades ned. Det vet också Swedavia, och det är därför de vill lägga ned Bromma.

Det blir lite konstigt när vi pratar om flyg. Man vill till exempel förstatliga Ängelholm-Helsingborgs flygplats därför att tillgängligheten är dålig. Men att Kastrup, dit man kan åka för att nå hela världen, finns en liten bit därifrån pratar man inte om. Allting handlar i stället om att allt flyg ska snurra runt Arlanda så att Arlanda kan få stora intäkter.

Det handlar inte om att se på något smartare, som att man kan ta tåget till en befintlig närliggande flygplats som klarar allting. Det är detta jag tycker är märkligt, och det är det jag pekar på när det gäller Arlanda.

Fru talman! Problemet med flyget är inte att vi flyger utan att när vi flyger släpper vi ut en massa koldioxid. Det är det vi måste komma bort ifrån.

Jag kommer ihåg en gång när jag var liten och flög från Luleå ned till Arlanda och fick gå fram i cockpiten. Det var fruktansvärt spännande och kul! Jag hade ingen aning om vad som släpptes ut från motorerna. Om det vore så att de där flygplanen inte släppte ut någonting skulle vi kunna prata om flygglädje, som vi hörde från en ledamot här. Men tyvärr är vi inte där, och det är det som är problemet. Det måste vi göra någonting åt. Vi måste se till att bli av med utsläppen från flyget.

När det gäller beredskapsflygplatser och så vidare är det intressant att läsa utredningen. Allting motiverar ju nu helt plötsligt att de ska finnas. Först var det corona, och då införde vi en massa beredskapsflygplatser tillfälligt eftersom SKR ville det. Vi behövde intensivsjukvård, och planen åkte fram och tillbaka. Det var förståeligt i det läget. Men sedan sa man att det visade att vi måste ha beredskapsflygplatserna också framöver, trots att vi inte längre har någon pandemi.

Det brann för ett par år sedan, och då skulle varje flygplats hela tiden kunna öppnas för brandflyg. Det har vi aldrig någonsin tidigare haft behov av. Nu ska försvaret använda flygplatserna för redundans. Om försvaret behöver flygplatser löser de den uppgiften i ett skarpare läge.

Försvaret eller flygvapnet är inte beroende av att vi subventionerar regionala flygplatser. Det finns andra sätt att lösa detta på. Det är försvarets sak att lösa den uppgiften. Lösningen är inte att vi pytsar in pengar för att enskilda flygplatser ska kunna öppna när som helst på dygnet. Det löser försvaret ändå.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)