Fredrik Malm (L) svarade Mats Wiking i en replik om Högskolan i debatten ”Protokoll 2022/23:107 Torsdagen den 11 maj” den 11 maj 2023.
Mats WikingS· i en replikVi socialdemokrater ifrågasätter inte den säkerhetspolitiska analysen, utan det vi ifrågasätter är hur man hanterar akademin. Liberalerna var 2022 med och tog fram en forskningsproposition. Då var både S, C, MP och…Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande numro 10, titulerat Högskolan.
Fria och självständiga universitet är en hörnsten i det demokratiska samhället. Den som fritt får söka kunskap kommer också att fördjupa sig och bidra till både sin egen och samhällets utveckling och bildning.
Många av dagens samhällsproblem kommer att kräva mer kunskap och forskning för att man ska kunna lösa dem. Det gäller till exempel hur man kan bota svåra sjukdomar, få fram vaccin och mediciner, möta klimatkrisen och få fram mer näring i livsmedel - men också hur man kan tackla sociala utmaningar såsom kriminalitet, psykisk ohälsa och barns inlärning.
Det finns här en nyttoaspekt för samhället men också möjligheten att skapa ett bättre liv för miljoner människor. Det kan handla om allt från att lindra smärta vid sjukdom till att ge barn möjligheter till bättre skolgång.
Forskning, vetenskap, kunskap och fakta är också centralt för att vi ska kunna bli mer resistenta mot konspirationsteorier, desinformation och självutnämnda experter och lycksökare på Youtube i största allmänhet. Kunskap stärker samhällets motståndskraft. En folkmassa som är välutbildad blir svårare för en demagog att hetsa. En grupp som är välutbildad blir svårare för en ideolog att manipulera och lura med enkla lösningar. Den fria akademin är en förutsättning för ett liberalt samhälle, för ett öppet samhälle och för att Sverige ska vara en framgångsrik industri- och välfärdsnation.
Fru talman! I dag har högskoleminister Mats Persson gett Etikprövningsmyndigheten i uppdrag att kartlägga de mycket uppmärksammade beslut som myndigheten fattat på sistone och som bland annat inskränker möjligheterna för forskare inom exempelvis humaniora att använda uttalanden från öppna källor i sin forskning. Detta uppdrag från högskoleministern är mycket bra.
Regeringen har höga ambitioner för forskningen i Sverige. Nästa höst kommer en ny forskningsproposition. En sådan kommer ju i mitten av varje mandatperiod. Då kommer vi att ta ytterligare steg för att långsiktigt stärka högre utbildning, forskning och innovationskraft. Det handlar inte minst om att stärka kvalitet och excellens.
Fru talman! Därtill finns en rad satsningar aviserade i Tidöavtalet som vi i Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har enats om. Låt mig nämna några av dem.
För att höja läraryrkets status och attraktivitet ska antagningskraven höjas till lärarutbildningen och innehållet reformeras med större fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Det ska ges ökade medel för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. Företagen ska ges goda incitament att investera i forskning. Ett nationellt forskningsprogram ska inrättas på området psykisk hälsa och suicidprevention.
En ny energiforskningsproposition ska läggas fram för att möjliggöra en effektiv klimatomställning och stärka svensk konkurrenskraft. Inom ramen för energiforskningen avsätts också medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller. Särskilda forskningsmedel anslås till området sociala insatser mot unga i kriminalitet inom socionomutbildningen. För att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation ser man över bestämmelserna för doktoranders och forskares möjligheter till uppehållstillstånd i Sverige, något som har uppmärksammats en hel del. Det här är ett problem som följt av den nya utlänningslag som riksdagen klubbade för ett och ett halvt år sedan.
Fru talman! Utskottet understryker också betydelsen av säkerhetsfrågor på våra lärosäten. Under februari publicerade både vår militära underrättelsetjänst och Säkerhetspolisen sina årsrapporter, som båda pekade ut våra svenska högskolor och universitet som intressanta för andra länder. Totalförsvarets forskningsinstitut bedömer att lärosätena är sårbara. Såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet har rapporterat om hur kinesiska studenter skrivit på hemliga avtal och om hur svenska forskare samarbetar med kinesiska forskare som jobbar för den kinesiska militären.
Detta är synnerligen allvarligt, och det måste tas på allra största allvar. Regeringen gav strax före jul lärosätena i uppdrag att redovisa hur de arbetar med informationssäkerhet, hot, sårbarheter och andra risker, om de har gjort sådana analyser och om de har ändrat dem givet det säkerhetsläge vi har nu. Regeringen har också aviserat en översyn med syftet att få in säkerhetspolitisk kompetens i lärosätenas styrelser. För att detta ska komma på plats så fort som möjligt har regeringen som en engångsåtgärd - nota bene: engångsåtgärd - beslutat att korta den kommande mandatperioden från tre år till 17 månader, detta för att snabbare få in den här kompetensen i styrelserna.
Med dessa ord vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Jag tror att ämnet för kvällen är förändringarna i lärosätenas styrelser. Ledamoten Malm var inne på det här med säkerheten, som var skälet till att statsrådet Mats Persson aviserade förändringar i styrelserna. Det har förts fram att hotet mot säkerheten blivit alltmer akut, precis som ledamoten Malm sa, och att till exempel Säpo i princip krävt åtgärder från regeringen för att höja säkerheten vid våra lärosäten. Jag skulle vilja veta om ledamoten Malm har ytterligare någonting att tillföra i det här ärendet, fru talman. Det har stått väldigt mycket om det i tidningar och på sociala medier.
Dessutom vill jag påtala att det på ett påfallande bombastiskt sätt har förts fram i medier att SD skulle ha varit med vid det här beslutet, fru talman. Jag undrar om ledamoten Malm vet om SD har varit med och tagit det här beslutet och om SD har haft någon kontakt med departementet, så att kan vi reda ut det redan på ett tidigt stadium i kväll.
Sedan undrar jag vad skälet kan vara till att medier och vänstervridna akademiker, förvisso med imponerande akademiskt cv, med sådan frenesi för fram att SD ligger bakom det här beslutet. Kan det vara så att man i led två gärna vill föra fram teorin att SD är ute efter att politisera högskolan? Det är bara mina funderingar.
Fru talman! Till att börja med vill jag vara väldigt tydlig med att det här beslutet är fattat av regeringen. Detta är inte reglerat i det Tidöavtal som reglerar Sverigedemokraternas medverkan i olika beslut. Beslutet är fattat av regeringen. Det är inte ett beslut där Sverigedemokraterna har deltagit. Jag vill vara väldigt tydlig med att så är fallet.
Förr i tiden kunde man ha ett mer snävt synsätt på säkerhet och olika militära frågor. Problemet som vi står inför i dag är att det är mycket bredare. Som ett välutbildat och modernt land med mycket spetsforskning och högteknologisk forskning, särskilt med inriktning mot telekom, fordonsindustri och så vidare, blir vi exponerade mot länder som är mindre nogräknade, mer hårdhänta och mer destruktiva och som inte skyr några medel för att antingen försöka komma över teknik eller på annat sätt försöka spionera på Sverige.
I sammanhanget är det viktigt att notera att det inte bara är en myndighet som har slagit larm om detta; det är vår militära underrättelsetjänst, vår säkerhetspolis och Totalförsvarets forskningsinstitut. Därtill har det gjorts en rad olika mediegranskningar. Jag nämnde i mitt anförande en av dem, som gällde kinesiska studenter. Men det har också gjorts andra granskningar som visar hur synnerligen allvarlig frågan är. Vi behöver titta på det här brett. Frågan om universitetsstyrelser ska inte tas ur sitt sammanhang. Detta är en del av en mycket bredare politik som behövs för att säkra Sverige.
Fru talman! Säkerheten är en viktig fråga. Jag tror att vi återkommer till den i kväll.
Låt oss stanna lite vid det här med politiseringen av högskolan. SD har ingen annan politik än den som är formulerad i våra kommittémotioner och den som framförs här i talarstolen. Ledamoten Malm kan ju berätta om vi har haft några hemliga förhandlingar utöver det som vi klart deklarerat i våra motioner och i våra anföranden, som är anledningen till att vi står här.
Jag anser tvärtom att det är Socialdemokraterna som har lyckats med Gramscis "marsch genom institutionerna", vilket inte minst visade sig inför förra valet i e-postlistan med 261 namn på opolitiska tjänstemän från bland annat UD. I e-postlistan uttrycktes stor oro för att fel partier skulle vinna valet. "Rätt" partier vann ändå valet den gången, men vid det senaste valet var ju olyckan framme.
Jag kan lugna alla här och meddela att varken alliansen eller SD ens är förmögna att genomföra någon liknande infiltration. Det går helt enkelt inte.
Tvärtom vill i alla fall vi avpolitisera högskolan. Vi pratar jämt om meritokrati och frihet för lärare och forskare. Vi pratar om att ta bort politiska pålagor helt, inte ersätta de gamla med våra egna.
Ledamoten Malm kan ju redogöra för sitt partis och regeringens ståndpunkt i frågan.
Fru talman! Nej, det här beslutet är ju fattat av regeringen. Sverigedemokraterna har inte varit delaktiga i det, och vi har inte heller hållit några hemliga förhandlingar. Jag vill bara understryka detta om någon nu skulle tro det.
Det vi ser framför oss och som jag tror att det är viktigt att vi har med oss i själva sakfrågan här är den omvärldssituation vi har. Detta gäller i huvudsak två länder; det vet vi alla. Det gäller Ryssland, och det gäller Kina. Men det gäller också andra länder.
Iran omnämns numera i varje årsredovisning från till exempel Säkerhetspolisen som ett land som ägnar sig åt omfattande spionage i Sverige. Det riktas delvis mot den iranska diasporan i Sverige - exiliranier, flyktingar och så vidare. Men det kan självklart också riktas mot svenska lärosäten, inte minst eftersom Iran är tämligen entusiastiskt i fråga om att utveckla sin kärnfysiska förmåga, vilket är välbekant.
Det kom också, fru talman, en omfattande granskning från nyhetsmedier i flera olika länder. Om jag inte minns fel var Expressen i Sverige en del av detta. Den visade att man i ryska dokument kunde se att Ryssland särskilt pekade ut Östersjöcentrum vid Stockholms universitet som en tänkbar aktör att försöka göra olika insatser för att till exempel stärka Rysslands position, vilket företrädare för Stockholms universitet förfasade sig över och var oerhört bekymrade över i artiklar.
Man kan alltså inte nog understryka allvaret i detta.
Fru talman! Jag kommer också att uppehålla mig vid tillsättningen av högskolestyrelser. Jag tror att vi behöver reda ut sakernas tillstånd från början innan vi kan gå vidare.
Ledamoten Malm redogjorde för ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Jag tror att alla ledamöter i Sveriges riksdag förstår och ser att det är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Vi förstår att även universitet och högskolor är utsatta för risker, att det finns risk att patent försvinner utomlands, att det sker spionage och att det rent av kan vara organiserat av stater hur man infiltrerar svenska högskolor och universitet.
Problembilden delar vi alltså. Men det vi egentligen pratar om är ju den akademiska friheten och de åtgärder som regeringen har vidtagit här.
Man har valt att förkorta den tid styrelserna sitter från tre år till 17 månader. Det betyder att om vi har ett hotfullt läge nu ska vi vidta en åtgärd som blir verksam först om kanske två år. Läget är alltså inte mer akut än att vi kan vänta två år på att någonting händer på lärosätena.
Det normala förfarandet när man ser ett problem är ju att man för en god dialog, en ägardialog, och reglerar i regleringsbrev om det uppstår någon form av situation som rektorerna, de operativa cheferna, måste hantera.
Min fråga till ledamoten Malm är denna: Den upprördhet som vi har sett hos akademin över att den akademiska friheten faktiskt blir hotad här, kan ledamoten Malm förstå den upprördheten?
Fru talman! Till att börja med tycker jag att det är viktigt att betona att det som nu krävs är ett helhetsgrepp om säkerhetsfrågorna. Det handlar om att vi i Sverige bör analysera om vi till exempel ska ingå fördjupade samarbeten med andra länder för att kunna samordna insatser i Europa och om det krävs starkare nationella riktlinjer och annat.
Styrelserna är ju bara en komponent i något mycket bredare för att kunna bygga starkare resistens mot eventuell destruktiv påverkan utifrån och skydda våra lärosäten och även vår forskning och i förlängningen våra studenter, inte minst studenter som har rötter i de länder som kan vara väldigt destruktiva.
Man ska då inte glömma bort, fru talman, att våra lärosäten är myndigheter. Det är regeringen som tillsätter en majoritet av styrelserna. Våra lärosäten har inte inflytande över de flesta personer som sitter i styrelserna. Och det här regleras i lag. Det finns en riksdagsbundenhet i statuten när det gäller vilka kriterier som krävs, så vill vi att kompetens i de här säkerhetsfrågorna - säkerhetshot och annat - finns i våra universitetsstyrelser krävs det politiska beslut för att det ska bli så.
Att man kortar mandatperioderna sker bara en gång för att kunna få det här på plats. De ledamöter som nu är tillsatta i styrelserna är ju tillsatta enligt precis exakt samma kriterier som alla tidigare, så jag har väldigt svårt att se att den akademiska friheten på något sätt skulle hotas.
Syftet med det här är ju att stärka den akademiska friheten. Det är att kunna skydda våra lärosäten från hot utifrån.
Fru talman! Det jag tänker på kan man relatera till det tidigare inlägget från Sverigedemokraterna.
Jag har svårt att se att det är en vänster-höger-skala i den fråga vi diskuterar nu. I stället är skalan frihet versus auktoritärt. Det är det som är det intressanta.
Och det handlar väl om själva förfarandet. Det går ju till så att man har ett antal nomineringspersoner som föreslår styrelser, och sedan fastställer regeringen ett förslag. Nomineringspersonerna var klara med sina förslag redan i början av året. Men fyra dagar innan styrelserna skulle tillträda, den 27 april, fick nomineringspersonerna uppdraget att ringa runt till alla styrelsemedlemmar och säga att nu är det så att det blir 17 månader i stället för tre år.
Någonting har gått väldigt snabbt här, och det som hela akademin känner är att det här liksom inte stämmer. Hur kan man ha en säkerhetspolitisk orsak bakom ett sådant hastigt agerande när det är en åtgärd som ska bli verksam först om två år? Det är någonting som verkar lite märkligt.
Jag tänker också att kompetens i fråga om säkerhetspolitik - eller jämställdhet eller hållbarhetsfrågor eller trakasserier - sätter man ju inte i styrelser. Det är en kompetens som rektor som operativ chef för en myndighetshögskola ska se till att han eller hon har på sitt lärosäte.
Det är precis därför akademin har blivit så upprörd. Lärosätenas självstyre kringskärs nu när regeringen går in och bestämmer vilka kompetenser som ska sitta i styrelsen.
Återigen, ledamoten Malm: Finns det någon förståelse för att alla landets rektorer uppvaktar utbildningsministern och är väldigt oroliga?
Fru talman! Jag instämmer fullständigt i Anders Ådahls resonemang om att detta inte borde vara en vänster-höger-fråga. Jag instämmer fullständigt i det.
Jag noterar dock att det mest är oppositionen som är upprörd över att vi nu verkligen vill stärka våra universitets möjligheter att stå emot säkerhetshoten. Det bekymrar mig en aning. Jag trodde att det skulle finnas bredare enighet om hur viktigt det här är.
Det är trots allt vår militära underrättelsetjänst, vår säkerhetspolis, Totalförsvarets forskningsinstitut och en rad olika mediegranskningar som pekar på detta. Det pågår ett krig i Ukraina. Vi ser Kinas expansionistiska, oerhört destruktiva agerande.
Jag får väl då vara tydlig, fru talman, och slå fast att jag anser att det här är viktigt för våra lärosäten. De är myndigheter, och oavsett om man vill tona ned styrelsernas roll för universiteten är det styrelserna som är universitetens högsta ansvariga.
Jag tillstår att jag, precis som statsrådet och regeringen, tycker att det är viktigt att även denna kompetens finns i styrelserna, och då behöver beslut fattas. Detta styrs nämligen i förordningar och bestämmelser, och det finns riksdagsbindningar och annat som gör att det måste hanteras.
Jag tror, fru talman, att en del av upprördheten har att göra med att det i början rådde en missuppfattning - en del tolkade uttalandena som att man skulle korta mandatperioderna kontinuerligt framöver, innan de förstod att detta bara sker en gång för att dessa förändringar ska kunna komma på plats.
Fru talman! Torsdagen den 27 april fattade regeringen ett beslut som påverkar styrningen av landets universitet och lärosäten. Man beslutade att mandatperioden för externa styrelsemedlemmar halveras från dagens tre år till 17 månader. Orsaken som utbildningsministern angav var att regeringen vill få in mer säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna. Finansministern har gett en delvis annan förklaring.
Regeringens agerande har orsakat en storm inom akademin, och företrädare för landets universitet och högskolor har skrivit ett protestbrev till regeringen. Deras huvudsakliga kritik gäller en oro för ökad politisk styrning av vilka som ges förtroende att sitta i lärosätenas styrelser och det hot mot den akademiska friheten som detta i förlängningen innebär.
Vad betyder den akademiska friheten för ledamoten Fredrik Malm? Och hur kan det plötsliga beslut om halverad mandattid för styrelseledamöterna som regeringen fattade rymmas under den akademiska friheten? Är inte risken uppenbar att de utsedda ledamöterna upplever sig granskade av regeringen och påverkas av detta i sitt arbete?
Fru talman! Jag skulle vilja föreslå Mats Wiking att vi möts här igen om 17 månader och ser om vi fortfarande har akademisk frihet i Sverige eller inte. Jag är tämligen övertygad om att vi kommer att ha det. Jag ser inte detta som ett hot mot den fria forskningen eller den fria akademin i Sverige.
Det som hotar den fria akademin, den fria forskningen och det fria sökandet efter kunskap och i förlängningen det som är vår civilisations största landvinning, yttrandefriheten, är ledare som Vladimir Putin och Xi Jinping och deras koppel av medbrottslingar runt om i världen - i Belarus, Iran, Eritrea, Kuba, Venezuela och var det kan vara. Pyongyang och Myanmar ska vi inte glömma att nämna, när vi ändå håller på. De hotar den akademiska friheten. De förtrampar den och avskyr den.
Det vi har att göra i Sverige är att värna vårt lands säkerhet men också våra forskningsresultat, våra patent och den integritet som vår högre utbildning behöver ha. Vi måste också skydda till exempel den forskning som är nära kopplad till svensk industri - något som i förlängningen är oerhört viktigt för jobb och tillväxt i Sverige.
Det är inte så, fru talman, att Sveriges regering hux flux säger att vi nu ska göra så här. Detta baseras på rapporter från våra säkerhetsmyndigheter, som har tillgång till information och kunskap som Mats Wiking, jag själv och andra i riksdagen inte har, för vi har inte tillgång till detta klassificerade material, tack och lov; det ska vi inte heller ha. Dessa myndigheter gör den kvalificerade bedömningen att man nu måste stärka säkerheten på våra lärosäten. Det är därför vi gör detta.
Fru talman! Vi socialdemokrater ifrågasätter inte den säkerhetspolitiska analysen, utan det vi ifrågasätter är hur man hanterar akademin.
Liberalerna var 2022 med och tog fram en forskningsproposition. Då var både S, C, MP och Liberalerna tydliga med att den akademiska friheten måste få råda.
Vid de kontakter vi har haft med våra lärosäten - jag var själv ute på Högskolan Väst i förra veckan - har vi märkt att man känner en tydlig oro för framtiden, dels över den ökade politiska inblandningen i exemplet vi pratar om, dels över politiska viljeuttryck från de styrande partierna här i vår församling om införande av fler förändringar för våra lärosäten. Mer styrd litteratur och ökad koncentration av forskningen till våra stora lärosäten är några av förslagen i dagens betänkande.
Mina frågor till ledamoten är: Vad ska regeringen göra för att få tillbaka lärosätenas förtroende? Och finns det andra områden inom akademin där regeringen avser att fatta beslut som enligt regeringen inte faller under den akademiska friheten?
Fru talman! Till att börja med - detta är reglerat i förordning. Det ska till exempel vara jämn könsfördelning i styrelserna, och även en del andra saker är reglerade.
Vad som behövs är att också införa kriterier som gör att det finns en kompetens när det gäller hur lärosätena kan arbeta för att undanröja till exempel säkerhetshot, spionage och annat. Självklart måste funktioner också byggas upp runt omkring. Det kan till exempel handla om att fortbilda rektorer på lärosäten eller om att skapa olika typer av strukturer och mekanismer för att upptäcka dessa saker. Det kanske handlar om visselblåsarfunktioner, samarbete med andra länder och så vidare. Det är flera olika åtgärder som krävs. Vi har från regeringens sida identifierat att denna kompetens behövs i styrelserna.
Det äventyrar den fria forskningen att vi får in säkerhetspolitisk kompetens i våra universitetsstyrelser, säger Socialdemokraterna. Jag har, fru talman, svårt för det resonemanget. Det som skulle äventyra våra lärosäten allra mest vore väl om det inte fanns säkerhetspolitisk kompetens i våra universitetsstyrelser. Det vore väl ett avsevärt större problem.
Jag tror, fru talman, att detta kommer att kunna hanteras och lösas i gängse ordning, så som vi löser saker - genom att man ser över de här skrivningarna och tittar på vad som behöver läggas till. Nu blir det en aningen kortare period för de nyvalda ledamöterna i lärosätenas styrelser, och därefter kommer det att fortsätta som förut. Förhoppningsvis kan styrelserna då också ta en mer aktiv roll i lärosätenas väldigt viktiga arbete för att trygga säkerheten och värna den fria forskningen.
Fru talman! Jag hade tänkt fråga om Liberalerna står för detta överrumplande beslut, men det behöver jag inte slösa tid på - Fredrik Malm är extremt tydlig.
Fru talman! Malm ser inte att detta beslut kan skada den akademiska friheten. Rektorerna på landets samtliga lärosäten ser att detta är ett hot mot den akademiska friheten. Jag hade i vilket fall som helst inte lagt min röst på Liberalerna, men här har jag förtroende för landets rektorer.
Utbildningsministern menar att det är på det här sättet vi kan säkerställa att vi har rätt säkerhetspolitisk kompetens framöver. Detta grepp gjorde att alla rektorer lyckades enas i ett gemensamt upprop för att regeringen ska ändra sig. Vad jag förstår har utbildningsministern nyligen träffat rektorerna, och det har inte kommit några klargöranden därifrån.
Jag funderar på något som jag skulle vilja höra Fredrik Malm utveckla. Malm är själv en erfaren utrikespolitiker, som mycket väl vet att Kinas, Rysslands och Irans förmåga och deras intresse för olika typer av insatser mot Sverige när det gäller spionage inte är något nytt. Det är inte heller nytt för landets lärosäten.
Är detta verkligen det snabbaste och effektivaste sättet att höja den säkerhetspolitiska kompetensen på lärosätena?
Vad hände med myndighetsdialoger och kontakt med myndighetscheferna? Varför inte ge uppdrag åt expertmyndigheterna att ge stöd till lärosätena? Varför, för guds skull, inte ha en dialog med landets rektorer innan man örfilar upp dem offentligt?
Fru talman! Den säkerhetspolitiska kompetens som nu diskuteras är ju inte på något sätt isolerad till styrelserna. Det har jag försökt säga både i mitt anförande och i den kanonad av replikskiften som har följt på detta. Men styrelserna har fullt ansvar för verksamheten. Det är alltså viktigt att kompetensen finns även där.
Jag förvånas över att Miljöpartiet verkar vara mer bekymrat över att vi vill stärka säkerheten på universiteten än över de regimer som hotar säkerheten på våra universitet. Ni borde väl stå här och ta replik på mig och säga: Fredrik Malm, har du sett uppgifterna om vad de kinesiska forskarna gör och vad Ryssland gör mot Sverige? Vad gör regeringen åt detta - ni måste väl vidta betydligt starkare åtgärder än bara detta med styrelserna?
Faktum är, fru talman, att vi gör en hel del, och vi kommer att behöva göra ännu mer. Dels gick det ut ett uppdrag till våra högskolor och universitet för fyra månader sedan som innebär att de ska analysera vad de har gjort och om de har förändrat sina analyser när det gäller säkerheten och så vidare. Det är en dialog. Därtill pågår ett kontinuerligt uppdrag hos Totalförsvarets forskningsinstitut i dessa frågor.
Men jag är den förste att tillstå att det kommer att behöva göras mer. Det kan handla om nationella riktlinjer eller internationella samarbeten. Det kan handla om att lärosätena behöver fortbilda sig. Kanske våra rektorer också behöver ha mer kunskap om detta. Det kan handla om att sätta upp olika faciliteter och strukturer, visselblåsartjänster, möjlighet att anonymt rapportera om saker och ting och så vidare. Det kommer att behövas mycket arbete, men detta är verkligen på allvar. Det måste Miljöpartiet också förstå.
Fru talman! Vilket kvalificerat trams att påstå att vi inte skulle vilja värna den fria akademin och skydda den mot utländsk påverkan! Det är ju självklart att vi vill det. Men det kan man göra med andra verktyg. Det handlar om att se till att kompetensen finns. Man behöver inte med några dagars varsel ändra mandattiden för styrelseledamöter.
Andra har redan varit inne på frågan om detta verkligen är brådskande eller inte. Fredrik Malm får det att låta som om det finns akut information att hantera. Det brukar man kanske i en del säkerhetspolitiska sammanhang inte basunera ut, utan man skrider till verket.
Jag ställde konkreta frågor om att använda andra verktyg, myndighetsdialoger och sådant. Uppenbarligen var detta att ha kontakt med lärosätena direkt när kandidaterna kom in inte något som fanns där.
Malm säger att detta verktyg bara ska användas en enda gång. Men det kan komma fler saker. Rektorerna behöver mer kunskap. Vi får väl se hur lång tid de utses på nästa gång de ska väljas.
Saken är den att det har funnits ett förtroende för regleringen i högskoleförordningen som säger att mandaten är på en bestämd tid, upp till tre år. Det har inneburit att mandattiden är tre år. Det har alltid varit så, och man har litat på det. Men att med några dagars varsel få besked om att den halveras upplevs som ett hot. Det är uppenbart i debatten.
Det kan tyckas vara en fjuttig fråga, men vi vet ju att fundamenten för en stark demokrati är akademisk frihet, oberoende domstolar, konstnärlig frihet, fri press och så vidare. Djävulen sitter i detaljerna, och just detta är en sådan detalj.
Det jag undrar är om Liberalerna är beredda att i lag och grundlag stärka akademins oberoende och forskningens och akademins frihet. Det tycker Miljöpartiet att det vore dags att göra nu. På vilka sätt vill Fredrik Malm skydda akademin från regeringens fingrar?
Fru talman! Till att börja med behöver inte akademin skyddas från regeringens fingrar. Vad akademin behöver skyddas från är till exempel sådant som vi har diskuterat nu, alltså säkerhetshot och annat. Akademin behöver också skyddas mot till exempel olika politiska krafter som på olika sätt vill inskränka akademin. Vi ser det i ett antal andra stater. Det finns en viss korrelation mellan dessa stater och de stater som utgör ett hot även mot svenska lärosäten. Det bör påpekas.
Camilla Hansén från Miljöpartiet säger att vi kan ha myndighetsdialoger. Det kan vi absolut. Jag är beredd att vända på varje sten för att få de här delarna att fungera. Jag har varit mycket ödmjuk inför detta. Men den fråga om styrelser som diskuteras nu handlar om huruvida en mandatperiod ska vara tre år eller 17 månader. Jag menar - och jag tillstår det - att den fria akademin inte står och faller med denna förändring.
Vad som är viktigt är det kontinuerliga arbetet för att garantera skyddet för patent för uppfinningar och för forskningsresultat och även integriteten och skyddet för studenter på våra lärosäten. Detta att stärka våra lärosätens resistens och skydd gentemot auktoritära och odemokratiska stater borde man ha prioriterat mer tidigare.
Miljöpartiet satt i regeringen är åtta år och vek inte särskilt många fingrar för att stärka säkerheten. Detta arbete är ju kontinuerligt väldigt viktigt, men jag är ödmjuk inför detta. Det kommer att behöva göras mer på olika fronter för att för att garantera detta i framtiden och skydda den fria akademin och den fria forskningen.
