Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Tisdagen den 10 november håller utrikesutskottet ett öppet sammanträde med Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall om kommissionens arbetsprogram för 2027. Till sammanträdet är övriga utskott och EU-nämnden inbjudna att delta. Tid: Klockan 9–10.30 Plats: Förstakammarsalen, ingång Riksplan. Hitta till riksdagen Följ sammanträdet Sammanträdet är öppet för allmänhet och media. Det kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Kontaktperson för media Jonas Andersson, utrikesutskottets kansli, telefon 08 786 42 84, e-post [email protected]

EU-nämnden håller ett öppet sammanträde tisdagen den 10 november. Under sammanträdet informerar och samråder statsminister Ulf Kristersson (M) med EU-nämnden inför informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 13 november 2026. Tid: Klockan 14.30–16 Plats: Skandiasalen, ingång från Mynttorget 1 Hitta till riksdagen Följ sändningen Sammanträdet är öppet för allmänhet och media och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Webb-tv Pressackreditering till riksdagen Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats. Pressackreditering Återrapportering Återrapportering från mötet sker den 17 november klockan 13. Kontaktperson för media Jerker Stattin, kanslichef EU-nämndens kansli, telefon: 08-786 41 93, e-post [email protected]

Mindre försäkringsföretag ska kunna få minskade administrativa kostnader, och långsiktiga investeringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. Det är några av förslagen i en lagrådsremiss som regeringen beslutat om, som hanterar införandet av EU:s uppdaterade regelverk för försäkringsföretag i svensk lag. EU:s regelverk för försäkringsföretag, Solvens II-direktivet, ska säkerställa att företagen har tillräckligt med kapital för att kunna betala ut ersättning. Detta gäller även vid större oväntade händelser, som en finanskris eller naturkatastrof. Direktivet innehåller bland annat regler om kapitalkrav, krav på företagsstyrning, regler för tillsynen och krav på rapportering och offentliggörande av information. EU har beslutat om ändringar i direktivet, bland annat för att stärka tillsynen där riskerna är som störst och göra regelverket mer proportionerligt. I lagrådsremissen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra ändringarna i Solvens II-direktivet i Sverige. Förslagen innebär bland annat följande: • Ett mindre försäkringsföretag med verksamhet som inte är så komplex ska kunna få förenklade rapporterings- och tillsynskrav för att minska den administrativa och regulatoriska bördan. • Försäkringsföretagens långsiktiga aktieinvesteringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. • Finansinspektionen ska få möjlighet att ingripa i ett tidigare skede, till exempel om ett försäkringsföretag har likviditetsbrist eller en betydande risk för det. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2027. Om ärendet Förslagen i lagrådsremissen bygger på delar ur betänkandet Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag (SOU 2025:97), som lämnades till regeringen i september 2025. Utredarens uppdrag var dels att föreslå hur ändringar i Solvens II-direktivet ska genomföras i svensk rätt, dels hur det nya EU-direktivet om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag ska genomföras i svensk rätt. Lagrådsremissen behandlar delen om ändringar i Solvens II-direktivet.

Måndag den 9 november kl. 09.30 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av E-hälsomyndighetens redovisning av uppdraget om vårdinformationssystem. Vid pressträffen medverkar även Thomas Pettersson Westerberg, avdelningschef vid E-hälsomyndigheten. Tid: 9 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast måndag den 9 november kl. 08.30 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 9 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Mot bakgrund av de nya omständigheter som framkommit idag förlänger talman Andreas Norlén Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar. Besked om ny dag för Ulf Kristerssons rapport till talmannen meddelas senare. Talman Andreas Norlén gav den 3 november Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Ulf Kristersson skulle ha rapporterat sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. – Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, säger talman Andreas Norlén. – Apropå dagens uttalanden från Centerpartiet vill jag också upprepa det jag har sagt tidigare: att någon har ett sonderingsuppdrag innebär ingen begränsning av andras möjligheter att agera. Det krävs inte ett formellt sonderingsuppdrag för att partier ska kunna ha dialog med varandra, tillägger talmannen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat förslag till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Förslaget handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Förslaget innebär bland annat följande: • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. • Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Utskottet föreslår också att riksdagen antar förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Utskottets förslag till ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen föreslås börja gälla den 2 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservation Miljöpartiet har invändningar mot den del av grundlagsförslaget som innebär att regeringen ska få samma möjlighet som riksdagen att införa regler om begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan att varken aktiveringsbeslutet fattas av riksdagen eller att reglerna godkänns av riksdagen på förhand. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser Miljöpartiet att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU6 Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU8 Stärkt konstitutionell beredskap Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i regeringsformen. Förslaget handlar bland annat om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Vänsterpartiet och miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att • rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet • det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen • föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Reservationer Vänsterpartiet och miljöpartiet har invändningar mot delar av förslaget. Bland annat menar de att förslaget att kunna återkalla medborgarskap är för långtgående och riskerar att inskränka på medborgarskyddet. Eftersom det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser de att riksdagen ska säga nej till hela förslaget. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27: KU9 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26: KU34 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap. Kontaktperson för media Kristina Örtenhed, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 44 21, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar om att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsfrihetsförordningen innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan, bland annat i en brottsutredande verksamhet, inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU8 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU33 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08 786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Konstitutionsutskottet (KU) har behandlat ett förslag till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget innebär att det blir möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav för att till exempel säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande grundlagsförslaget. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande: • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Särskilda regler vid grundlagsändringar Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som båda är grundlagar, krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Se utskottets betänkanden nedan under rubriken Dokument. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är onsdagen den 11 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Konstitutionsutskottets ledamöter Dokument • Konstitutionsutskottets betänkande 2026/27:KU7 Tillgänglighetskrav för vissa medier (vilande grundlagsförslag) • Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU32 Tillgänglighetskrav för vissa medier Kontaktperson för media Judit Farago Gontier, föredragande, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 51 62, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.

Utredningen om barnets ställning i familjerättsliga frågor har nu överlämnat sitt betänkande Lyssna på barnet! till justitieminister Gunnar Strömmer och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Utredningen föreslår flera åtgärder för att säkerställa att barnets perspektiv får större genomslag, bland annat genom rätt till offentligt biträde i vissa särskilda fall. Utredningen föreslår att barn i vissa särskilda fall ska ha rätt till ett offentligt biträde, till exempel när det finns allvarliga men svårbedömda uppgifter om våld och barnets perspektiv riskerar att hamna i skymundan vid riskbedömningen. Biträdet ska agera som barnets språkrör och säkerställa att barnets rätt till information och möjlighet att framföra sina åsikter tillgodoses. Barn som själva vill komma till tals inför domstol ska också ges större möjlighet till det. För att barnet ska förstå och kunna bearbeta domstolens beslut föreslås att socialnämnden ska erbjuda ett uppföljningssamtal efter en dom om vårdnad, boende eller umgänge. Utredningen föreslår också att socialnämnden ska lämna upplysningar av betydelse för bedömningen av umgänge med umgängesstöd till domstolen, för att ge domstolen bästa möjliga underlag för att bedöma om ett sådant umgänge är förenligt med barnets bästa. Regeringen kommer nu att bereda betänkandet och skicka det på remiss. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

Regeringen har beslutat om återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns under en period av sex månader, från och med den 12 november 2026 till och med den 11 maj 2027. Beslutet grundar sig på bedömningen att det råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Regeringens bedömning baseras framför allt på det allvarliga säkerhetsläge som råder till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vilket medfört hybrida hot och fientliga aktörer som rört sig och verkat inom Schengenområdet. Ett beslut om ett återinförande av gränskontroll vid den inre gränsen är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning. En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Frankrike, Tyskland, Norge och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller. Precis som tidigare är det Polismyndigheten som bestämmer var och hur kontroller ska genomföras. Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet. Beslutet gäller i sex månader och träder i kraft den 12 november 2026 när det tidigare beslutet löpte ut.

I april 2026 gav regeringen Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Myndigheternas slutredovisning visar att de åtgärder som genomförts har bidragit till att förbättra tillgången till flera östrogenläkemedel och att tillgången på den svenska marknaden har stärkts. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 4 november 2026 om östrogenläkemedel (pdf 178 kB) – För patienter som behöver östrogenläkemedel är en trygg tillgång viktig för att behandlingen ska kunna fungera utan avbrott. Därför är det betydelsefullt att tillgången till flera av läkemedlen nu har förbättrats, säger socialminister Jakob Forssmed. Under en längre tid har det varit brist på vissa östrogenläkemedel. Därför fick Läkemedelsverket och TLV i uppdrag av regeringen att genomföra åtgärder för att stärka tillgången på kort sikt och minska risken för framtida brister. Inom ramen för uppdraget har myndigheterna bland annat: • Prioriterat tillstånd om försäljning för parallellimport på sprayer och plåster • Beviljat dispenser för östrogengeler • Intensifierat kommunikationen till allmänhet och vårdgivare, bland annat genom snabbguider för förskrivare och tydligare vägledning kring regelverk • Kartlagt tillsyn i andra länder inom EU och skärpt tillsynen • Utrett förutsättningarna för att en nationell aktör ska kunna producera lagerberedningar Myndigheterna bedömer samtidigt att det behövs ett fortsatt arbete för att stärka läkemedelsförsörjningen och minska risken för framtida bristsituationer.

Sverige har efter våra fyra år det lägsta skattetrycket sedan 1975. Sverige har sänkt skattekvoten mest i EU Nya siffror från Eurostat visar att Sverige är det landet som sänkt skattekvoten mest i hela EU mellan 2024 och 2025. Skatternas andel av BNP minskade från 41,8 procent 2024 till 41,2 procent 2025. Sverige har nu den lägsta skattekvoten i Norden och har minskat med nästa 10 procent jämfört med år 2000. Ansträngning ska löna sig Moderaterna står fast vid att Sverige ska vara ett samhälle där ansträngning lönar sig. Ett Sverige där dina skattepengar används klokt och ekonomin växer. Det är både rätt och rättvist att den som är med och bygger Sverige ska få behålla mer av sina egna pengar.

Riksdagen sa ja till flera förslag till grundlagsändringar: att stärka justitieombudsmännens konstitutionella ställning i grundlagen, att förtydliga grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp och att stärka skyddet för demokratin och domstolarnas oberoende. Besluten gäller så kallade vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågorna vid ett tidigare tillfälle.

Den 5 till 6 november tar försvarsminister Pål Jonson emot EU-kommissionären för försvar och rymdfrågor, Andrius Kubilius. Besöket går bland annat till KTH i Stockholm och till Esrange Space Center i Kiruna. Besöket inleds den 5 november vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kompetenscentrumet Svenskt krut. Kompetenscentrumet samlar KTH, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och svensk industri för att bygga upp kunskap kring nitrocellulosa. Fredagen den 6 november inleds med ett scensamtal hos Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, kring säkerhetsläget i Europa. Besöket fortsätter till rymdbasen Esrange Space Center, som utgör en unik och strategisk tillgång för Sverige och Europa. Där kommer försvarsministern och EU-kommissionären möta medarbetare och företagsledare på SSC Space och rymdbasen för att diskutera utvecklingen inom rymdteknik och satellitförmågor. Under utvalda delar av resan är ministern tillgänglig för media. Var god kontakta Hugo Möller (se presskontakt) för intervjuförfrågningar och mer information.

Talman Andreas Norlén har idag, tisdagen den 3 november, gett Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Riksdagen prövade tisdagen den 3 november talman Andreas Norléns förslag om Elisabeth Thand Ringqvist (C) som statsminister. Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Talman Andreas Norlén har därefter samtalat med Ulf Kristersson (M). Talmannen har även överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Eftersom Elisabeth Thand Ringqvist inte har godkänts av riksdagen ger talmannen som tidigare aviserats Ulf Kristersson i uppdrag att från och med tisdagen den 3 november sondera förutsättningarna för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Ulf Kristersson kommer att rapportera sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Tisdagen den 3 november prövades talmannens förslag till ny statsminister i kammaren. Talmannens förslag var Elisabeth Thand Ringqvist (C). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot förslaget. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt. Voteringsresultatet i kammaren: Så röstade partierna Socialdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 99 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 0 röster, Nej – 70 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Sverigedemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 62 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 30 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Centerpartiet Ja – 25 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 19 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Dokument Omröstning: Prövning av talmannens förslag till statsminister den 3 november Webb-tv Prövningen av talmannens förslag till statsminister går att se i efterhand via riksdagens webb-tv. Sändningen tolkades till teckenspråk. • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister • Webb-tv: Prövning av talmannens förslag till statsminister – teckenspråkstolkad Vad händer nu? Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister. Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader. Bakgrund Söndagen den 13 september var det val till riksdagen. Den 17 september begärde statsminister Ulf Kristersson (M) att bli entledigad från sitt uppdrag som statsminister och talmannen beslutade att entlediga statsministern samt övriga statsråd. Talmannen har till uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med en skifteskonselj är Ulf Kristersson (M) statsminister i övergångsregeringen som består av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Mer information • Så bildas en ny regering • Valet och regeringsbildningen 2026

– Vi lever i en tid då Sverige behöver en regering som fullt ut kan ta politiska initiativ och politiskt ansvar, säger statsminister Ulf Kristersson. Idag är det 51 dagar sedan valet den 13 september och idag har också den andra statsministeromröstningen fallit i riksdagen. Statsminister Ulf Kristersson har nyss pratat med talmannen Andreas Norlén och han har nu givit Ulf Kristersson sonderingsuppdraget. I grunden har inte matematiken eller mandatfördelningen förändrats, men det är logiskt att när både en rödgrön vänsterregering och en mitten-vänsterregering under Socialdemokraternas ledning har fallit, så måste någon annan regeringsbildning prövas. – Som ni minns sa jag redan på valnatten att jag har stor respekt för valresultatet och att den riksdagsmajoriteten måste undersöka om de kan samlas bakom en gemensam regering. Men jag sa dessutom att om inte det verkar möjligt så är jag beredd att pröva om den icke-socialistiska majoriteten, som också finns i riksdagen, skulle kunna leda fram till en ickesocialistisk regering i någon konstellation. Det är precis den frågan som jag nu kommer att undersöka, säger Ulf Kristersson på en pressträff och lägger till: – Som jag har sagt många gånger nu, så förefaller ju alla lösningar vara helt osannolika, men att det allra mest osannolika nog ändå är att Sverige aldrig får en ny regering. Och det är vår skyldighet mot väljarna att nu göra det allra bästa vi kan av situationen och av valresultatet. Vi lever i en tid då Sverige behöver en regering som fullt ut kan ta politiska initiativ och politiskt ansvar. Ulf Kristersson kommer nu fortsätta att föra samtal med flera olika partier. – De samtalen kommer ske i relativ tysthet, för att få så förtroendefulla samtal som möjligt. Ulf Kristersson tar sig an sonderingsuppdraget med ödmjukhet – Jag ser framför mig att det här kommer bli svårt, till och med mycket svårt – men kanske inte helt omöjligt. När det är dags för nästa votering, efter Ulf Kristerssons sonderingar, kommer vi att veta om det går att bilda en icke-socialistisk regering eller inte.

Torsdag den 5 november bjuder regeringen in till en pressbriefing inför FN:s klimatmöte COP31 i Turkiet. Medverkar gör klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sveriges chefsförhandlare och klimatambassadör Mattias Frumerie. Tid: 5 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 5 november kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Syftet är att informera om Sveriges arbete inför och under COP31 samt vad regeringen har för förhoppningar på resultatet. Tillfället riktar sig särskilt till journalister som planerar att bevaka klimatmötet. Anmälan till pressbriefing den 5 november - extern webbplats,

Onsdag den 4 november kl. 11.00 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av slutredovisningen av uppdragen att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Vid pressträffen medverkar Tina Crafoord, direktör vid Läkemedelsverket, och Magnus Thyberg, generaldirektör vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Tid: 4 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast onsdag den 4 november kl. 10.00 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 4 november kl. 11.00 - extern webbplats,

Torsdag den 5 november klockan 15:00 bjuder Emma Nohrén och Pär Holmgren in till en pressbriefing inför FN:s klimattoppmöte. Under pressbriefingen presenterar Emma Nohrén och Pär Holmgren Miljöpartiets ingångar och prioriteringar inför sin medverkan på COP31, samt vilka frågor och förhandlingar som blir särskilt viktiga att följa. Pressbriefingen hålls i anslutning till ett möte där företrädare för civilsamhället, biståndsorganisationer och näringsliv delat med sig av sina viktigaste medskick inför COP31. Emma och Pär kommer därför även att berätta om några av de medskick de fick under samtalet. Tid: klockan 15:00 torsdag 5 november Plats: RV3-17 Templum, i riksdagen (digital medverkan är möjlig). Medverkande: Emma Nohrén och Pär Holmgren Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor och göra enskilda intervjuer i samband med pressbriefingen. Anmälan är obligatorisk och görs till [email protected]. Det kommer även vara möjligt att delta digitalt. Journalister som deltar på plats behöver pressackreditering till riksdagen. Emma Nohrén är ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson och riksdagens representant i den svenska delegationen till COP31. Pär Holmgren är europaparlamentariker för Miljöpartiet, ledamot i miljöutskottet och en del av EU-parlamentets delegation till COP31. Pär förhandlade också parlamentets ståndpunkt inför klimattoppmötet för gröna gruppen. Nyckelord

I dag röstade riksdagen om talmannens förslag att pröva Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister för en mittenregering. Förslaget fick inte riksdagens stöd. Centerpartiet kommer nu fortsätta att arbeta konstruktivt för att Sverige ska få en handlingskraftig regering på plats. – Det var väntat. Mitt uppdrag från talmannen handlade aldrig om att jag själv skulle bli statsminister, säger partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. - En mittenregering som höjer tillväxten, sänker utsläppen och skapar bättre levnadsvillkor i hela landet hade varit bra för Sverige, men det saknades tyvärr stöd för det i riksdagen, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Talmannens sonderingsuppdrag till Elisabeth Thand Ringqvist gällde att undersöka möjligheten för en mittenregering med Magdalena Andersson som statsminister. När sonderingen avslutades stod det klart att det finns ett brett stöd för en politik i mitten, men att förutsättningarna för att bilda en mittenregering saknas i nuläget. Talmannen valde ändå att föreslå Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister, och hon accepterade att prövas för att föra processen framåt. – Det här var ingenting jag efterfrågade. Jag hade tyckt att det var mer naturligt om Magdalena Andersson prövades eller om Ulf Kristersson fått sonderingsuppdraget direkt. Men jag accepterade att prövas för att säkerställa att processen går framåt. Det handlar inte om mig, utan om att föra Sverige närmare en handlingskraftig regering, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Samtal med Ulf Kristersson väntar Nu är det Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som har sonderingsuppdraget. Centerpartiet har varit konstruktiva under hela processen och kommer att fortsätta att vara det. – Jag har under den här processen haft en bra dialog med Ulf Kristersson och jag förväntar mig att vi fortsatt kommer att ha det under hans sonderingsuppdrag, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje reser till Köpenhamn den 2–3 november för att delta i ett nordiskt ministerrådsmöte. Nio ministrar från de nordiska länderna kommer att delta. På mötet ska ministrarna diskutera hur våld mot barn kan förebyggas, barns och ungas användning av nikotin, hur samhället kan fungera bättre för äldre personer och kvinnors hälsa. Rådsmötet ska också besluta om en nordisk ministerdeklaration om barn och ungas beroende av tobak och nikotin och om ett utökat samarbete kring gemensamma inköp av vissa läkemedel. I samband med mötet hålls även Nordic Disability Tech Summit. Där diskuteras hur AI kan bli mer tillgängligt på ett inkluderande och rättvist sätt i Norden. Danmark är ordförande för Nordiska Ministerrådet under året.

Partibidragsnämnden har i dag, den 2 november 2026, beslutat om totalt 14 999 660 kronor i statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för stödåret 2027. Samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer har ansökt om stöd för 2027 enligt lagen om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2027: • Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund: 2 945 910 kronor • Moderaterna: 2 385 050 kronor • Sverigedemokraternas Kvinnoförbund: 2 230 330 kronor • Vänsterpartiet: 1 611 450 kronor • Centerkvinnorna: 1 514 750 kronor • Kristdemokratiska Kvinnoförbundet: 1 456 730 kronor • Miljöpartiet: 1 456 730 kronor • Liberala Kvinnor: 1 398 710 kronor Totalt: 14 999 660 kronor Partibidragsnämnden består av före detta justitierådet Gudmund Toijer, ordförande, före detta justitierådet Mari Andersson och justitierådet Linda Haggren. För mer information • Partibidragsnämndens kansli, telefon 08-786 42 59 e-post: [email protected] • Riksdagsförvaltningens presstjänst: 08-786 62 00

Partibidragsnämnden har i dag, den 2 november 2026, beslutat om totalt 167 670 250 kronor i statligt stöd till politiska partier för stödåret 2026/27. Samtliga riksdagspartier har ansökt om stöd för tiden den 15 oktober 2026–14 oktober 2027 enligt lagen om statligt stöd till politiska partier. Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2026/27: • Socialdemokraterna: 42 627 524 kronor • Moderaterna: 29 027 572 kronor • Sverigedemokraterna: 30 363 784 kronor • Vänsterpartiet: 14 649 800 kronor • Centerpartiet: 14 203 596 kronor • Kristdemokraterna: 12 656 980 kronor • Miljöpartiet: 12 507 176 kronor • Liberalerna: 11 633 818 kronor Totalt: 167 670 250 kronor Partibidragsnämnden består av före detta justitierådet Gudmund Toijer, ordförande, före detta justitierådet Mari Andersson och justitierådet Linda Haggren. För mer information • Partibidragsnämndens kansli: 08-786 42 59 e-post: [email protected] • Riksdagsförvaltningens presstjänst: 08-786 62 00

Tisdag den 3 november kl. 09.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff. På pressträffen presenterar regeringen högkostnadsskyddets utformning. Tid: 3 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 3 november kl. 08.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Webb-tv Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal. • Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats, • Information om regeringens pressträffar Anmälan till pressträff den 3 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Liberalerna Skåne söker en politisk sekreterare/senior rådgivare inför kommande mandatperiod (2027-2030). Vi söker dig som delar Liberalernas värderingar och som vill vara en… The post Politisk sekreterare/senior rådgivare för Liberalerna i Region Skåne sökes appeared first on Liberalerna .

Totalt 19 ledamöter från Sveriges riksdag deltog i Nordiska rådets 78:e session i Finlands riksdag i Helsingfors den 26–29 oktober. Årets tema, ”Nordisk övergripande säkerhet”, satte fokus på hur de nordiska länderna tillsammans kan stärka sin säkerhet, beredskap och förmåga att möta framtidens utmaningar. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte och en viktig mötesplats för parlamentariker från de nordiska länderna. Genom sessionen ges möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, stärka det politiska samarbetet och utveckla gemensamma lösningar för framtiden. Sessionens öppningsdag inleddes med ett toppmöte mellan de nordiska statsministrarna och regeringsledarna och Nordiska rådet. Finlands president Alexander Stubb deltog som gästtalare och betonade betydelsen av ett starkt nordiskt samarbete i det rådande internationella läget. Säkerhet och fortsatt stöd till Ukraina i fokus Under toppmötet framhöll de nordiska statsministrarna och regeringsledarna vikten av ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. De underströk även behovet av att fördjupa det nordiska samarbetet för att stärka beredskapen och säkerheten inom flera samhällsområden. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha deltog vid sessionens utrikespolitiska debatt och framhöll betydelsen av de nordiska ländernas starka och ihållande stöd för Ukraina. President Alexander Stubb lyfte fram att det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland befolkningarna och att de nordiska länderna har goda möjligheter att tillsammans bidra till utvecklingen även på den internationella arenan. Han efterlyste samtidigt mer konkret handling för att omsätta samarbetet i resultat. Nordisk beredskap och samhällssäkerhet Vid sessionen antog Nordiska rådet en uppdaterad strategi för samhällssäkerhet och beredskap. Nordiska rådet vill ha ett tydligare politiskt ansvar och ett närmare nordiskt samarbete kring beredskap, försörjningstrygghet och demokratisk motståndskraft. Den nya strategin innehåller konkreta rekommendationer till de nordiska regeringarna. Målet är en gemensam nordisk situationsförståelse, gemensamma riskbedömningar och en bättre förmåga att agera tillsammans före, under och efter kriser. I samband med sessionen samlades även rådets utskott och presidium för att diskutera gemensamma nordiska utmaningar och politiska initiativ. En aspekt som lyftes är att arbetet med att undanröja gränshinder behöver stärkas för att rusta Norden inför eventuella kriser. På agendan stod bland annat ökat samarbete mellan Norden och Kanada, Östersjöns miljö och hållbara fiske, Nordens konkurrenskraft och digitala självförsörjning samt frågor om välfärd, hälsa, utbildning och kultur. En fråga som lyftes i flera debatter var förnyandet av Helsingforsavtalet, som utgör grunden för det nordiska samarbetet. Grönland och Färöarnas regeringsledare framhöll vikten av att Färöarna, Grönland och Åland ska kunna delta i det nordiska samarbetet på lika villkor. Norsk dominans när Nordiska rådets priser 2026 delades ut I samband med sessionen delades Nordiska rådets priser ut inom litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö till 2026 års pristagare. Prissumman uppgår till 300 000 danska kronor och delades ut den 27 oktober. Litteraturpriset gick till Sigbjørn Skådens Láŋtdievvá / Planterhaug, medan Hilde Hagerup tilldelades barn- och ungdomslitteraturpriset för Du eneste – historien om Gunvor Hofmo og Ruth Maier. Filmpriset gick till Sentimental Value av Joachim Trier med flera, musikpriset till Elja av Kristine Tjøgersen och Benedicte Maurseth, och miljöpriset till ungdomsorganisationen Miljøagentene. Samtliga fem priser gick till norska pristagare. För första gången på 35 år tilldelades Nordiska rådets litteraturpris ett verk skrivet på samiska. Om Nordiska rådet I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet arbetar som ett nationellt parlament – fast på nordisk nivå. Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där möjligheter kan tas tillvara genom samarbete. Vidare är Nordiska rådet rådgivande i frågor som rör två eller flera nordiska länder. Nordiska rådet grundades 1952. Det består av 87 valda ledamöter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och de självstyrande områdena Färöarna, Åland och Grönland samt av medlemmar från ländernas/områdenas regeringar. Mer information • Om Nordiska rådet på riksdagens webbplats • Ledamöterna i Nordiska rådets svenska delegation • Nordiska rådets session 2026 på Nordiska rådets webbplats • Vinnare av Nordiska rådets priser 2026 Kontaktperson för media Lena Eklöf, internationell senior rådgivare och delegationssekreterare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-993 47 82, e-post [email protected]

I ett brev till EU-kommissionen uppmanar Sverige kommissionen att se över viseringsreglerna för ryska medborgare som deltar i internationella idrottsevenemang. Syftet är att säkerställa en mer enhetlig och restriktiv tillämpning inom EU mot personer som representerar Ryssland och även Belarus. – Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell. – Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister Jakob Forssmed. I brevet betonar Sverige att det inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget. Sverige uppmanar kommissionen att skyndsamt presentera EU-gemensam lagstiftning som ger medlemsstaterna möjligheter att neka viseringar utifrån sökandes medborgarskap. Till dess sådan lagstiftning finns på plats efterlyser Sverige också gemensamma EU-riktlinjer för en mer restriktiv tillämpning och hantering av viseringsansökningar med dagens regler.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra. Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. Regeringen kommer återkomma i den frågan. Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Har du erfarenhet av att skapa långsiktiga mediestrategier kring kanalval, målgrupper och budskap samt att rent operativt se till att strategin omsätts i praktiken? Delar du Vänsterpartiets värderingar och tycker det känns som en kul utmaning att jobba nära den politiska ledningen och i tätt samarbete med både Vänsterpartiet och våra samarbetspartier? Då är du rätt person för oss. Vi söker dig som vill arbeta för att nå Vänsterpartiets väljare, nya och gamla, med vårt politiska budskap. Det är ett kreativt arbete med utrymme för egna initiativ och idéer i en arbetsgrupp med gemensam planering och struktur. Dina arbetsuppgifter: • Både självständigt och i nära samarbete med våra förtroendevalda producera och sprida budskap om vår politik, i så väl traditionella som sociala medier. • Utveckla och genomföra sociala mediestrategier för att öka synligheten och engagemanget • Bevaka och hantera våra sociala mediekanaler, inklusive hantering av kommentarer och meddelanden • Omvärldsbevaka såväl den politiska debatten som utvecklingen av digital kommunikation och sociala medier Du har: • Kompetens i att producera innehåll på sociala medier i alla dess former • Erfarenhet att av tolka och följa grafiska profiler och kommunikationsplaner. • God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift • God förmåga att hålla deadline, även vid mycket kort varsel • God förmåga att samarbeta • God förmåga att arbeta självständigt och att organisera ditt arbete Det är meriterande om du också har: • God kunskap om Vänsterpartiets politik • Erfarenhet av att arbete inom en politiskt styrd organisation • Relevant utbildning • Några års arbetslivserfarenhet med sociala medier Praktisk information: Tjänsten är som politisk sekreterare på 50% och utgår från Sundsvall. En politisk sekreterare har lagstadgad rätt till ledighet från sin ordinarie anställning. Lön och anställningsvillkor är fastställda av kommunfullmäktige i Sundsvall. Oreglerad arbetstid, visst kvälls- och helgtjänstgöring ingår i arbetet. Ansökan: Din ansökan med eventuella arbetsprov lämnas till [email protected] senast den 22 november. Kontakt med kandidater sker löpande.

Vill du spela en nyckelroll i Vänsterpartiets organisering i Västra Götaland? Vi söker en självgående och engagerad ombudsperson. Du kommer att stärka vårt distrikts arbete för jämlikhet, klimat och rättvisa. Tjänsten innebär många kontakter med medlemmar och styrelser, vilket gör att en god samarbetsförmåga och ett lösningsfokuserat förhållningssätt får arbetet att gå lättare. Då det förekommer en hel del administrativa arbetsuppgifter och många aktiviteter att hålla reda på är det av vikt att du är strukturerad och initiativtagande. Arbetstid och tillträde • Heltid, 37,5 timmar per vecka – målstyrd arbetstid (oreglerad). Viss arbetstid kommer vara förlagd till kvällar och helger, även om merparten av arbetet är förlagd till dagtid. • Tillträde enligt överenskommelse. Dina arbetsuppgifter • Stödja distriktsstyrelsen och partiföreningarna i deras verksamhet. • Planera, samordna och delta i utåtriktade aktiviteter som kampanjer, dörrknackning, affischering, flygbladsutdelning och möten. • Aktivera och stötta medlemmar och aktivister i hela distriktet. • Bidra med kommunikation genom att skriva texter, producera material och använda sociala medier enligt partiets grafiska profil. • Ansvara för vissa administrativa uppgifter, inklusive kontakt med medlemmar, hantering av enklare ekonomi och medlemsregister. • Vara en länk mellan distriktsstyrelsen, regiongruppen, partiföreningarna och den centrala partiorganisationen. Arbetsplats Distriktets kansli i Kungälv. Arbetet sker till stor del självständigt och kräver god planeringsförmåga. Möjlighet till distansarbete finns enligt gällande policy. Kvalifikationer Vi söker dig som: • delar Vänsterpartiets värderingar och känner till vår organisation, • har erfarenhet från ideellt eller politiskt arbete, • är självständig, strukturerad och initiativrik och van att ta eget ansvar, • har god kommunikativ förmåga, både skriftligt och muntligt, • har digital kompetens och är van att hantera sociala medier, • är flexibel och beredd på arbete kvällar och helger. Meriterande • Körkort (B) och tillgång till bil – resor inom distriktet förekommer. Vi erbjuder • Ett omväxlande och självständigt politiskt arbete. • Möjlighet att påverka samhällsutvecklingen lokalt och regionalt. • Kollektivavtalsenliga villkor och semester. • En arbetsplats som drivs av engagemang, solidaritet och framtidstro. Så ansöker du Skicka CV och personligt brev till [email protected] med ämnesraden Ombudsperson Vänsterpartiet Väst. Urval sker löpande. Vid frågor, kontakta Jessica Gustafsson, distriktsordförande [email protected]

Riksdagens talman Andreas Norlén lägger fredagen den 30 oktober fram Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister. Talmannen tog den 26 oktober emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talmannen har därefter diskuterat med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt samt överlagt med de vice talmännen och informerat kungen. Fredagen den 30 oktober kommer talman Andreas Norlén att lägga fram Elisabeth Thand Ringqvist för riksdagen som sitt förslag till statsminister för en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget till statsminister kommer att läggas fram samt bordläggas i kammaren en första gång fredagen den 30 oktober, vilket följs av en andra bordläggning måndagen den 2 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen tisdagen den 3 november klockan 13.00. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet

Den 29 oktober tog regeringen emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I betänkandet finns bland annat förslag som rör resursfördelning för gymnasieskolan. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 29 oktober 2026 om nationell skolpengsnorm (pdf 783 kB) I november 2023 tillsatte regeringen en utredning om skolans finansieringssystem. I ett delbetänkande i juni 2025 föreslog utredningen bland annat att det ska införas en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi, och hur ersättningen till enskilda huvudmän ska se ut. Utredningen har nu lämnat sitt slutbetänkande och föreslår bland annat att • Skolverket ska ges i uppdrag att justera riksprislistan efter elevernas studieförutsättningar och att det ska ställas krav på att kommunerna i de primära samverkansområdena ska samråda om resurstilldelningen. • Det ska införas en möjlighet till undantag från principen om bidrag på lika villkor vid särskilda skäl. • Det ska ställas krav på att kommunerna i sina primära samverkansavtal ska ha villkor om ersättningen till strategiskt viktiga utbildningar. • Kommuner ska kunna ställa villkor, och återkräva medlen om villkoren inte uppfylls, när en högre ersättning lämnas till enskild huvudman endast under vissa förutsättningar. Utredningen föreslår att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 oktober 2027.

Talmannen har idag meddelat att han föreslår mig som statsminister och att förslaget nu ska prövas av riksdagen. När jag avslutade mitt sonderingsuppdrag i måndags var mitt besked tydligt: det finns ett brett stöd för en politik i mitten, men förutsättningarna för att bilda en mittenregering saknas i nuläget. Låsningarna mellan partierna kvarstår. Det finns fortfarande behov av större tydlighet kring vilka regeringsalternativ inte minst Socialdemokraterna är beredda att medverka till. Det skulle underlätta arbetet med att föra regeringsbildningen framåt. Mitt uppdrag handlade aldrig om att jag själv skulle bli statsminister, utan om att undersöka möjligheterna till en mittenregering under Magdalena Anderssons ledning. Därför hade vi sett det som naturligt att talmannen nu föreslog Magdalena Andersson som statsminister eller gav Ulf Kristersson möjlighet att sondera. Efter våra samtal har talmannen gjort bedömningen att nästa steg i regeringsbildningen är att föreslå mig som statsminister. Jag har samtidigt framfört att det finns även andra möjliga vägar framåt. Centerpartiet kommer fortsatt att ta ansvar och bidra konstruktivt till att Sverige får en regering. Därför har jag accepterat att prövas som statsministerkandidat för en mittenregering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna Elisabeth Thand Ringqvist Centerpartiets partiledare

Torsdag den 29 oktober reser energi- och näringsminister Ebba Busch till Luxemburg för att delta vid ett ministermöte i energirådet. Ministrarna ska bland annat diskutera framtidssäkrade elräkningar, energitryggheten inför vintern och målen för energiramverket för perioden efter 2030. Förslaget till framtidssäkrade elräkning i EU innehåller nödåtgärder med anledning av prisökningarna som följt av konflikten i Mellanöstern och Hormuzsundet. Det handlar bland annat om att utnyttja befintliga elnät mer effektivt, minska systemkostnaderna och påskynda elektrifieringen och digitaliseringen. På dagordningen står också en diskussion om EU:s energistrygghet inför den stundande vintern. Diskussionen kommer att handla om kortsiktiga åtgärder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern samt mer långsiktiga utmaningar. Avslutningsvis kommer ministrarna att diskutera målstrukturen i energiramverket för perioden efter 2030.

Torsdag den 29 oktober kl. 14.00 tar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Lena Holmdahl. Tid: 29 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet, kvarteret Björnen. Ingång via Rödbodgatan 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdagen den 29 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpasering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmäl dig till pressträffen - extern webbplats

Ålder ska inte begränsa människors möjligheter. För Anders Ekegren är kampen mot ålderismen en av de viktigaste politiska uppgifterna. Som ledamot i riksdagens skatteutskott vill han också arbeta för en skattereform och för att tandvården ska bli en del av sjukvården. Det var Per Ahlmark som väckte Anders Ekegrens politiska engagemang. Genom honom fick Anders upp ögonen för socialliberalismens kombination av marknadsekonomi och socialt ansvarstagande. Den övertygelsen har följt honom genom ett långt politiskt liv, med bland annat åren som kommunalråd i Solna 1989–1994 och 2003–2014. Nu tar han med sig erfarenheterna till riksdagen. Där vill han särskilt uppmärksamma hur ålderismen påverkar människors liv – inom politiken, på arbetsmarknaden, i sjukvården och i vardagen. Att bekämpa ålderismen är också det politiska arbete han hittills är mest stolt över. För Anders hänger seniorfrågorna nära samman med både ekonomi och människors möjligheter att bestämma över sina liv. Han vill driva en tandvårdsreform som gör tandvården till en del av sjukvården. En skattereform står också högt på dagordningen, och som ledamot i skatteutskottet får han möjlighet att arbeta med ett av sina främsta intresseområden. Jag kommer att fokusera på ekonomi, skatter och seniorfrågorna i vid bemärkelse. Utbildning, skatter och ekonomi samt seniorfrågor är de områden han ser som särskilt viktiga för Liberalerna under mandatperioden. Han ser fram emot riksdagsarbetet och vill bidra till att stärka partiets position och lägga grunden för ett bättre valresultat. Anders är 69 år och bor i Solna. Han är gymnasieekonom, har en juristexamen och har arbetat som förhandlare. Språkintresset lever vidare: utöver engelskan har han läst tyska och spanska, och nästa mål är att lära sig franska. På fritiden lockar fritidshuset i Lysekil, antikviteter och ett aktivt friluftsliv med vandring, paddling och långfärdsskridskor. Intresset för idrott började tidigt. Redan som tolvåring blev Anders Sveriges yngste handbollsdomare.

I dag, tisdag den 27 oktober kl. 11.00, bjuder finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff för att informera om de principer som övergångsregeringen kommer att utgå ifrån vid en övergångsbudget. Tid: 27 oktober 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i regeringens pressrum Rosenbad, ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast den 27 oktober kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 27 oktober - extern webbplats,

Tjänsten som politisk sekreterare är på 100%, Fokus för arbetet består i stor utsträckning av att stödja Vänsterpartiets kommunala grupp och gruppledare i Eskilstuna, samt att hantera kommunikation för partiet lokalt i Eskilstuna. Vänsterpartiet sitter i opposition den här mandatperioden. Likväl ingår att kunna samarbeta och prata med andra partier. Huvudsakliga arbetsuppgifter: • Förbereda politiska initiativ tillsammans med gruppledare/kommungrupp – ta fram och skriva underlag, förslag på motioner, etc. • Skriva underlag för pressmeddelanden och debattartiklar. • Lägga skuggbudget för Eskilstuna kommun. • Agera mötessekreterare. • Mediearbete. • Annat skrivarbete. • Omvärldsbevakning. • Arrangera och delta på studiebesök. • Annat utåtriktat arbete. • Organisera och planer aktiviteter • Ringa och mobilisera medlemmar till aktiviteter Arbetet utförs tillsammans med gruppledaren. Vi söker dig som: • Är initiativrik. • Bra på att organisera och administrera. • Gillar att ha kontakt med många människor • Trivs med att arbeta i grupp men kan också arbeta självständigt. • Snabbt kan sätta sig in i, tolka och utvärdera de frågor som hanteras av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. • Delar Vänsterpartiets grundläggande värderingar och har god kännedom om partiets politik och organisation. • Har god kommunikativ förmåga i tal och skrift. • Kan samtala och samverka med andra partier. • Det är en merit om du har praktiska kunskaper i hur det politiska arbetet sker i Eskilstuna kommun. Din formella arbetsgivare kommer att vara Eskilstuna kommun, men din tjänst disponeras helt av Vänsterpartiet. Lön enligt Eskilstuna kommuns avtal för politiska sekreterare som fastslagits av kommunfullmäktige. Anställningen är tidsbegränsad från och med 2026-01-01 till och med 2030-12-31. Ansökningar behandlas konfidentiellt och intervjuer sker löpande, vilket betyder att tjänsten kan bli tillsatt innan sista ansökningsdag. Skicka in din ansökan (CV + personligt brev) senast den 25/11 till valberedningen Jawad Zanganeh, [email protected] För ytterligare information och frågor om tjänsten kontakta gruppledare Maria Chergui, [email protected].

Budgetpropositionen för 2027 ska överlämnas till riksdagen senast den 12 november. Om en ny regering inte har tillträtt då kommer övergångsregeringen att överlämna en så kallad övergångsbudget. Utformningen av en övergångsbudget följer ett antal vägledande principer. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff med finansministern den 27 oktober 2026 (pdf 209 kB) En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar. Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna är också tillämpliga när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition. När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en eventuell övergångsbudget är därför att 2026 års anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027. Följande undantag görs från denna huvudprincip: • Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål pris- och löneomräknas på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas). • Anslag justeras till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter. • Anslag justeras med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden. • Anslag justeras om det krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. • Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som skulle upphöra vid utgången av året förlängs inte. • Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, inkluderas i de fall det råder politisk samsyn om förslagen. Principerna är avstämda med samtliga riksdagspartier. De utgår från vad som följer av regeringsformen samt Statsrådsberedningens PM om en övergångsregerings befogenheter (SB PM 1990:1, rev 2020). Principerna har även tagit sin utgångspunkt i de principer som användes även vid övergångsbudgeten för 2019. Principerna utgår också från det faktum att en övergångsbudget gäller till och med att en ny regering tillträtt och riksdagen beslutat om en ny regerings ändringsbudget. Utgångspunkten är alltså att en övergångsbudget kommer att ändras så snart det är möjligt.

Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som genomför Europeiska unionens ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering i svensk rätt. För många företag väntas lagen minska den administrativa bördan. De nya reglerna innebär bland annat höjda gränsvärden för vilka företag som måste upprätta en hållbarhetsrapport. Vissa företag som idag är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport kommer att undantas. Små och medelstora börsnoterade företag föreslås också undantas från rapporteringsskyldigheten. Förslagen innehåller även nya bestämmelser för företag som ingår i större företags värdekedjor, till exempel leverantörer och underleverantörer. Företag som inte själva omfattas av rapporteringskraven ska kunna avstå från att lämna mer information än vad som krävs enligt EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering. Förslagen innebär också att vissa känsliga uppgifter, exempelvis företagshemligheter, i större utsträckning ska kunna undantas från hållbarhetsrapporteringen. Därutöver tydliggörs att den revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet för uppdraget. Förslagen bygger på Europeiska unionens ändringsdirektiv om lättnader i kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.

Riksdagens talman Andreas Norlén har idag den 26 oktober tagit emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talman Andreas Norlén ska diskutera med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt. Talmannen kommer att återkomma med besked om nästa steg i processen. Pressackreditering och annan praktisk information Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. • Praktisk information för arbete i anslutning till riksdagsvalet