Nationella riktlinjer gällande elolyckor

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämlik vård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Oavsett vilken politisk inriktning som föreslås för el- och energisystemet så finns det en mycket viktig resurs som inte får glömmas bort: de som arbetar med elinfrastrukturen. Fackförbundet Seko som organiserar bland annat distributionselektriker och elkrafts­tekniker, alltså de som arbetar åt energibolag med drift och underhåll av elnätet och annan viktig elinfrastruktur, har larmat om att vården som ges vid en elolycka är olika beroende på i vilken region som vården ges.

Tyvärr finns det många seglivade myter kring hur farlig en så kallad strömgenom­gång egentligen är, som även tycks ta sig uttryck i vårdkedjan. I två rapporter framtagna för Föreningen för Industriell Elteknik visar en genomgång att regionernas riktlinjer för vård vid elolyckor skiljer sig åt. I en del regioner upplevs arbetet gå framåt, medan det i andra regioner går långsammare. Socialstyrelsen har inte heller utfärdat någon nationell riktlinje.

Socialstyrelsen behöver därför ges ett tydligt uppdrag att besluta om en nationell riktlinje gällande elolyckor. För att sjukvården ska vara likvärdig i hela landet måste en läkarundersökning vid varje given strömgenomgång omfatta minst

undersökning av medvetandenivå

fallskador

undersökning av cirkulation och hud, inklusive Allens test

brännskador

neurologisk undersökning

ortopedisk muskel- och skelettundersökning

mätning av omfång i över- och underarm samt lår- och vadben

EKG

provtagning av troponin, CK, kreatinin, karbamid, myoglobin, leverprover och urin

akuta psykiska reaktioner.

Regionerna har förvisso ett stort eget ansvar att ta fram egna riktlinjer för hur vård ska bedrivas, men klart är också att det vid komplexa och svårbedömda symptom krävs vägledning. Målet måste vara att vården ska vara bra, inte peka på att det är någon annans ansvar. Giftinformationscentralens funktion och uppbyggnad kan i valda delar tjäna som inspiration. Professionen och regionerna har stor respekt för den information och de råd om behandling som den ger. Dock behöver det inte nödvändigtvis vara en extern central som måste byggas upp. Huvudsaken är att elolyckor måste börja hanteras seriöst i hela vårdkedjan. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor eller vilken läkare man får träffa, vården måste behandla elolyckor seriöst oavsett var de inträffar.

Även om dessa yrkesgrupper slår larm, då de på förekommen anledning kan antas drabbas av elolyckor mer än genomsnittet, så är ojämlik vård vid elolyckor såklart även ett problem som kan drabba privatpersoner.

Kadir Kasirga (S)