Jessica Rosencrantz

Herr talman! Sverige har fått en ny regering som på allvar tänker ta itu med vårt lands problem. Det gäller inte minst den förra regeringens misslyckade migrationspolitik. Sverige har en integrationskris med ett omfattande utanförskap där alltför många människor saknar egen försörjning och därmed inte kommer in i samhället, liksom ett regelrätt skuggsamhälle med människor som inte har rätt att vistas här enligt beslut men som ändå blir kvar i landet. I båda fallen är följden att människor far illa och att tilltron till migrationspolitiken förloras.

Det kommer att ta tid att vända utvecklingen, och vi måste arbeta på flera fronter. Men helt uppenbart är att vi behöver ett paradigmskifte inom migrationspolitiken och i synnerhet när det gäller synen på asylmottagande. Ska de som kommer till Sverige kunna integreras behövs helt enkelt en minskad invandring.

Tidöavtalet mellan de fyra samarbetspartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna innehåller ett omfattande reformprogram på migrationsområdet. Jag tänker därför göra några nedslag i regeringens prioriteringar framåt.

För det första: Vi ska genomföra ett paradigmskifte inom migrationspolitiken.

Det är uppenbart att Sverige under väldigt lång tid har tagit ett oproportionerligt stort ansvar i relation till andra länder - ett ansvar som vi inte lyckats hantera utan som har skapat stora problem med integrationen. Som exempel har Sverige de senaste tio åren tagit emot dubbelt så många asylsökande som våra nordiska grannländer tillsammans.

År 2015 kom 150 000 asylsökande genom hela Europa för att ta sig till lilla Sverige, och en tredjedel av världens ensamkommande barn kom just till vårt land. Det är inte en rimlig ordning, och det är uppenbart att vårt regelverk måste anpassas till övriga Europas.

Därför ska Sverige inte vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat. Utgångspunkten är att skydd ska vara tillfälligt. Asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade, och permanenta uppehållstillstånd ska utmönstras till förmån för ett nytt system som utgår från berörd invandrares skyddsstatus.

Herr talman! Sverige har länge stuckit ut genom mer förmånliga regler och villkor än andra länder. Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till välfärden och svenska välfärdsförmåner. Möjligheten att ta bort rätten till ekonomiskt bistånd för den som vistas olovligen i landet ska utredas, liksom möjligheten att ställa högre aktivitetskrav för försörjningsstöd eller etableringsstöd. Utredningen kommer även att ges i uppdrag att analysera och överväga i vilken utsträckning det är förenligt med EU-rätten att låta kvalificering till välfärdsförmåner utgå från medborgarskap snarare än var man bor.

Den nya regeringen kommer att prioritera arbetet med att få bättre ordning i mottagandet av asylsökande. Regeringen kommer att ta initiativ till att analysera och ta fram förslag om hur transitcenter kan införas i enlighet med asylprocedurdirektivets artikel 43.

Eftersom vi kommer att jobba på alla fronter kommer vi också under mandatperioden att ta emot färre kvotflyktingar än vad vi gjort tidigare år. Liksom andra länder har gjort under lång tid kommer vi också att ställa krav till FN-organet UNHCR gällande vilket underlag kvotflyktingar ska hämtas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället. Kvinnor och flickor samt utsatta grupper som hbtqi-personer ska prioriteras i det arbetet.

För det andra, herr talman: Skuggsamhället ska minska och återvändandet öka.

För att upprätthålla förtroendet för den reglerade invandringen och för att förhindra ett skuggsamhälle är det helt avgörande att den som får ett ja får stanna men att den som får ett nej måste lämna landet. Människor som vistas här olagligen riskerar också att fara väldigt illa eller dras in i kriminalitet.

Regeringen kommer att vidta flera åtgärder för att få bukt med skuggsamhället. Bland annat kommer vi att ta fram förslag som rör informationsutbyte mellan myndigheter, till exempel en anmälningsplikt mellan polisen och myndigheter som kan komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Vi kommer att förstärka möjligheterna till inre utlänningskontroll och ge berörda myndigheter möjlighet att använda fler verktyg. Antalet förvarsplatser behöver också öka.

Avgörande i sammanhanget för ett ökat återvändande är också att andra länder respekterar och följer folkrätten, det vill säga tar emot sina egna medborgare i de fall dessa nekas asyl i vårt land. Därför kommer regeringen att intensifiera den politiska dialogen med länder som det kan handla om. Om länder vägrar att ta emot sina medborgare kan det få påverkan på viseringsregler. Ytterst kan det handla om att vi villkorar delar av det svenska biståndet med kravet att mottagarlandet tar ansvar enligt folkrätten och tar emot sina egna medborgare.

Vi kommer också att återkomma med resursförstärkningar för att finansiera insatser som ökar återvändandet, inklusive insatser i ursprungsländerna, för att etablera samarbeten om återtaganden.

För det tredje: Vi måste få till ändringar när det gäller arbetskraftsinvandringen, så att vi prioriterar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen samtidigt som vi förhindrar det fusk och missbruk som är vanligt förekommande inom den lågkvalificerade.

Vi vet att den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen berikar Sverige på många sätt och är otroligt viktig för att företag ska kunna hitta rätt kompetens och för att stärka Sverige som kunskapsnation. Vi kommer att se över och förbättra reglerna. Vi kommer också att titta på särskilda bestämmelser för doktorander och forskare vad gäller möjlighet till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning.

Lika viktigt är det dock som sagt att komma till rätta med det fusk och missbruk som i stor omfattning förekommer inom den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Vi har i dag en situation med ett stort utanförskap. Väldigt många människor lever i Sverige utan försörjning, människor som skulle kunna ta många av de här jobben. I stället åker människor från andra sidan jorden för att komma hit och diska och städa. Det är inte rimligt. Vi vet också att missbruket av systemet är ett av de största brottsområdena inom den grova ekonomiska brottsligheten, där människor utsätts för exploatering.

Regeringen kommer därför att skärpa villkoren för den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Försörjningskravet ska höjas från dagens 13 000 kronor. Det beslutet tog riksdagen häromveckan. Utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd som huvudregel endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen.

Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om Ukraina. Sedan februari i år pågår ett brutalt krig, och vi ser ett oerhört mänskligt lidande. Det är också den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Efter Rysslands invasion aktiverade EU det så kallade massflyktsdirektivet, som ger människor från Ukraina rätt till tillfälligt skydd. Sedan dess har 8 miljoner människor lämnat Ukraina. Migrationsverket uppskattar att 55 000 människor kommer att beviljas skydd i Sverige under 2022. Många svenskar har öppnat sina hem på ett helt fantastiskt sätt. Jag är stolt dels över det varma mottagandet från svenska folket, dels över regeringens stödinsatser, nu senast med ett rekordstort vinterpaket med både militärt och humanitärt stöd och i dagarna ett utökat stöd för återuppbyggnad.

Migrationsverket har på väldigt kort tid växlat upp mottagningssystemet och ställt om hela sin prövningsverksamhet för att kunna hantera denna stora tillströmning. Vi ser också att kriget fortsätter. Aktiveringen av massflyktsdirektivet har förlängts. Regeringen förstärker därför anslagen till Migrationsverket för bland annat boende och personal. Därutöver anslår regeringen mer pengar för att korta handläggningstiderna, som är alltför långa i migrationsdomstolarna och som riskerar att bli än längre med ett ökat antal asylsökande från Ukraina. Jag hoppas att det snart blir fred i Europa och att människor då har möjlighet att återvända till sina hem, men till dess har både vi och andra länder en skyldighet att hjälpa till i vårt närområde. Det bidrar regeringens budget till.

Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till regeringens budgetproposition och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Fru talman! Jag är ständigt imponerad av Socialdemokraternas retorik. Men man kommer inte hela vägen med tom retorik, även om det låter väldigt fint här i talarstolen när man är bombastisk.

Det jag sa var att vi kommer att ta beslut om ett lönegolv, men vi kommer inte i ett första steg att kunna gå hela vägen. På sikt vill vi förmodligen höja lönegolvet ännu mer, men det bygger också på att det samtidigt görs andra förändringar i systemet. Det handlar till exempel om att titta på några undantag men också att helt exkludera vissa yrken från att över huvud taget komma i fråga för arbetskraftsinvandring, oavsett hur hög lön man påstår att man har på papperet. En sådan grupp kan till exempel vara personliga assistenter, där vi ser att det har varit ett omfattande missbruk.

Propositionen innehåller ingen exakt siffra vad gäller lönenivån. Den kommer vi snarast möjligt att ta beslut om. Därtill kommer vi att utreda steg för att gå längre. För den som vill fördjupa sig i detta finns bland annat i Tidöavtalet en lång punktlista med åtgärder som den nya regeringen kommer att vidta för att stävja missbruket och fusket med det här systemet - åtgärder som den tidigare regeringen har haft åtta år på sig att lägga fram, något som man inte gjort.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Anders Ygeman, för frågorna! Jag välkomnar den tredje socialdemokraten till denna debatt. Det är roligt med ett stort engagemang.

Vi kan gå tillbaka i tiden. Jag är stolt över stora delar av den reform som genomfördes, för jag ser att Sverige har ett behov av invandring av den högkvalificerade arbetskraften. Låt oss inte slänga ut barnet med badvattnet, som man brukar säga. Det finns många delar i det som genomfördes av den tidigare alliansregeringen som var positiva. Det handlar om att stärka Sverige som kunskapsnation genom att göra det enklare att attrahera utländsk kompetens och om att gå mot ett system där faktiskt också arbetsgivarens behov av arbetskraft är styrande, så att det inte bara är myndigheter och fack som pekar ut vilka yrken som bör vara föremål för arbetskraftsinvandring. Det finns delar som var bra och delar som var mindre bra.

Jag tycker att detta är ett välkommet steg. Regeringen kommer snarast möjligt att ta beslut om den lönenivå som Anders Ygeman frågar om. Men jag vill konstatera att vi nog inte kommer att kunna gå hela vägen så som det beskrivs i Tidöavtalet i det första skedet. Vi vill i grund och botten höja detta krav ganska rejält, motsvarande medianlönen för dessa yrkesgrupper, vilket förmodligen handlar om strax över 30 000 kronor. Men man kan inte göra det i ett första skede och gå hela den vägen om det inte samtidigt finns undantag för vissa grupper, vilket vi också vill ha.

Ja, detta ska ske snarast möjligt. Men det ska också vara en utredning som tittar på hur man till exempel kan göra undantag för vissa grupper men också helt utesluta andra grupper, till exempel personliga assistenter.

Fru talman och Jonny Cato! Jag kommer inte att ge några exakta svar i dag. Jag tror att det vore olämpligt av mig att föregripa utredningen. Ska man resonera i några linjer kan man möjligen konstatera att det som har diskuterats till exempel är säsongsarbetare och gröna näringar. Där vet vi att invandringen ser väldigt annorlunda ut jämfört med många av de andra yrkena. Men jag tänker inte närmare låsa mig vid några exakta yrkesgrupper i dag, utan detta får vi titta närmare på.

Men jag vill återkomma till det som jag sa tidigare. Jag noterar att Centerpartiet har ett väldigt högt tonläge och väldigt mycket kritik mot det förslag som läggs fram men i princip inga egna förslag. Då menar jag att man inte tar denna fråga på det allvar som den förtjänar. Man kan alltså inte bara se till systemets positiva delar och prata sig varm om invandringen av den högkvalificerade arbetskraften och sedan inte ha några egna förslag på åtgärder för att komma till rätta med fusket och missbruket.

Där hoppas jag att det sker en tillnyktring hos Centerpartiet, och jag hoppas att man välkomnar en diskussion och ett samarbete kring hur vi faktiskt kan komma till rätta med fusket. Fusket är inget som gynnar Sverige. Det är definitivt inget som Sverige behöver i ett läge där vi redan har omfattande problem med bristande integration och ett gigantiskt utanförskap för människor som skulle behöva gå till arbetet varje dag.

Så länge det finns människor som kan ta de lågkvalificerade jobben är jag inte orolig för att dessa begränsningar kommer att ställa till med skada. Jag ser att vi i fråga om många bristyrken fortsatt kommer att kunna ha invandring av högkvalificerad arbetskraft. Men vi får titta på vissa undantag.

Fru talman! Tack, Jonny Cato, för frågorna! Jag vill börja med att kvittera att vi har gjort mycket bra ihop genom historien. Jag tycker också att det finns en stor anledning att vara stolt över delar av regelverket kring arbetskraftsinvandring, det som har fungerat, och inte minst att fortsatt stå upp för invandringen av den högkvalificerade arbetskraften.

Med det sagt noterar jag att Jonny Cato i sitt anförande förvisso säger att det finns problem, men man har inte väldigt många lösningar från Centerpartiets sida på hur vi ska stävja missbruket. Jag är den första att säga att detta kanske inte är en perfekt lösning. Och det är definitivt inte den enda lösningen, men som en del i en palett av åtgärder tror jag att detta är rätt och riktigt. Men från Centerpartiets sida efterlyser jag mer än ett konstaterande om att det finns problem. Man borde snarare också presentera egna lösningar och inte bara klaga på andras.

Det är min fasta övertygelse, när det gäller en stor del av de bristyrken som vi har och där vi behöver arbetskraftsinvandring, att vi kommer att kunna ha arbetskraftsinvandring. Det gäller till exempel ingenjörer, itarkitekter och nätverkstekniker. Unionen har till exempel beskrivit att marknadslönen för en nätverkstekniker ligger på någonstans mellan 36 000 och 47 000, så jag tror att vi fortsatt kommer att kunna ha arbetskraftsinvandring när det gäller många av dessa yrken. Det krävs i fråga om de högkvalificerade yrkena. Jag kan väl göra Jonny Cato trygg genom att säga jag upplever att det kommer att vara så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Jag skulle kunna stå och resonera om de specifika undantagen, men jag kanske inte ska göra det. Det får vara föremål för en kommande utredning att närmare precisera vad det kan handla om för undantag. Det är viktigt, som sagt, att göra undantag för vissa som inte ska omfattas av kravet. Jag tror också att det finns andra yrken där man inte alls ska ha arbetskraftsinvandring. Båda dessa delar får vi återkomma till.

Fru talman! Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen berikar Sverige på många sätt och är viktig för att många företag ska kunna hitta rätt kompetens och för att stärka Sverige som kunskapsnation. Men lika sant är att det förekommer fusk och missbruk i stor omfattning, särskilt när det gäller den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det är ett problem som politiken måste hantera.

Sverige har därtill ett omfattande problem med bristande integration och ett utanförskap med alldeles för många människor, inte minst utrikesfödda, som inte går till jobbet och som behöver bli självförsörjande. Då är det orimligt att människor ska åka från andra sidan jorden för att städa eller diska här i Sverige. Det finns människor i vårt land som kan utföra dessa arbeten och som behöver gå från bidrag till egen försörjning.

Dessutom kan vi konstatera att missbruket av systemet är ett av de största brottsområdena inom den grova ekonomiska brottsligheten. Det är därför fullt rimligt att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjs från dagens 13 000 kronor. Det är inte hela lösningen, vilket flera har varit inne på, men det är ett viktigt steg på vägen, och det är en del i en palett av åtgärder som måste till för att hejda missbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! Om människor kommer hit för att arbeta är det också fullt rimligt att de ska ha en lön som gör att de kan försörja sig. Det här förslaget handlar också om att faktiskt stärka den som arbetskraftsinvandrar till Sverige. Det handlar om att stärka rättigheterna för individen att inte utnyttjas genom sämre villkor eller lägre lön.

Vi vet att dagens regelverk har underlättat för oseriösa arbetsgivare att använda billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har också på många sätt pekats ut som unikt. Till skillnad från många andra länder i Europa som specifikt riktar in sig på högutbildade accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke. Vi har också till antalet en väldigt omfattande arbetskraftsinvandring som gäller just lågkvalificerade yrken.

Vi ser att antalet arbetskraftsinvandrare ökar kraftigt. Hittills i år har över 50 000 ansökningar inkommit, och närmare 38 000 har beviljats. Det gör arbetskraftsinvandringen till den absolut största delen av invandringen till Sverige i dag. Och som jag var inne på handlar det i många fall om yrken och jobb som redan kan utföras av personer som bor här. Därför vill också den nya regeringen skärpa regelverket för arbetskraftsinvandring genom ett höjt försörjningskrav för människor från tredjeland. Det är ett sätt att motverka missbruket. Det handlar om att arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå vad som kallas en god försörjning.

Regeringens utgångspunkt är därtill att arbetstillstånd endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen. Som propositionen säger kommer den exakta nivån att bli en fråga för regeringen att ta ställning till. Propositionen blir ett steg i rätt riktning. Det finns dock inte i den här propositionen någon möjlighet att göra undantag från försörjningskravet för vissa yrkesgrupper, vilket är någonting som den nya regeringen vill titta på.

Regeringen ser också ett behov av att helt kunna exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten till arbetskraftsinvandring, till exempel personlig assistans. Inte heller detta täcks av propositionen.

Detta kommer alltså att bli ett första steg, men det behöver göras mer framöver. Regeringen kommer snarast möjligt att ta fram de förordningsändringar som krävs för att i ett första steg tillämpa ett högre försörjningskrav än vad som gäller i dag. Sedan kommer utredningar att få återkomma med kompletteringar i linje med det jag just sa.

Utöver särskilda undantag eller att man helt exkluderar vissa yrkesgrupper ingår i Tidöavtalet förslag om att det ska införas krav på heltäckande sjukvårdsförsäkring och att vi ska undanröja sekretesshinder mellan myndigheter som kan motverka arbetskraftsexploatering. Dessutom vill vi titta på en stor bidragsreform med bidragstak som också gör att det lönar sig för fler som redan finns i Sverige att ta de jobb som finns på den svenska arbetsmarknaden och gå från bidrag till egen försörjning. Ett slopat spårbyte för asylsökande är ännu ett verktyg i den palett av åtgärder som kommer att krävas.

Därutöver kommer vi att arbeta för att underlätta för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Kortare och smidigare ansökningsprocesser är till exempel helt grundläggande. Handläggningstiderna även på detta område är i dag alldeles för långa.

Fru talman! Det var partierna i den nuvarande regeringen med Moderaterna i spetsen som drev på den tidigare S-regeringen att införa många av de åtstramningar av reglerna för arbetskraftsinvandring som genomfördes tidigare i år liksom det beslut som vi tar i dag. Jag kanske inte håller med Vänsterpartiet om allt i debatten, men jag kan konstatera att det har hänt för lite på åtta år. Där den tidigare regeringen och Socialdemokraterna har dragit benen efter sig kommer den nya regeringen att intensifiera arbetet för att förhindra missbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Men, fru talman, låt mig konstatera att lika viktigt som det är att begränsa arbetskraftsinvandringen till lågkvalificerade yrken där fusk och missbruk förekommer är det att stärka Sverige som kunskapsnation. Därför kommer vi att göra allt vi kan för att stärka möjligheterna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och korta handläggningstiderna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionerna.