Matilda Ernkrans

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! EU-samarbetet vilar på ett antal grundläggande demokratiska värderingar som varje medlemsland skriver under och ska leverera på. Ett av dessa grundläggande värden är rättsstatens principer, en central del för hur unionen ska fungera. Det handlar om att vi ska vara en union där vi kan lita på varandra, där vi kan vara trygga med att våra EU-medel används till rätt saker och där vi står upp för vår gemensamma demokrati.

EU-ministern har själv i riksdagens kammare uttryckt en oro för att rättsstatens principer är hotade inom EU-samarbetet. Bland EU:s medlemsländer finns två länder där EU-kommissionen har öppna ärenden gentemot landet på grund av att landet inte lever upp till rättsstatens principer. Orbáns Ungern har 27 öppna ärenden. Även Polen har öppna överträdelseärenden på grund av att landets förra regering bland annat avskaffade domstolarnas oberoende och minskade pressfriheten. Polen har alltså under åtta år styrts av det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, ett parti som sitter i samma partigrupp i Europaparlamentet som våra svenska sverigedemokrater.

I det senaste valet fick Polen en ny regering under Donald Tusk. Jag tror att nästan alla partier i den här riksdagen välkomnar den nya regeringen i Polen liksom att Polen nu är på väg mot en mer demokratisk utveckling med en starkare rättsstat. Det gäller även EU-kommissionen, som nu har lyft de pengar till Polen som man tidigare har hållit inne för att visa EU:s stöd till de reformer som den nya polska regeringen nu genomför.

Många välkomnar alltså detta, men det gör inte regeringens eget samarbetsparti Sverigedemokraterna fullt ut. I utrikesdebatten för ett par veckor sedan valde den sverigedemokratiske ledamoten Markus Wiechel att rikta hård kritik mot den nyvalda polska regeringen. SD-ledamoten, som också tjänstgör i riksdagens utrikesutskott, framförde att regeringsskiftet i Polen hotar den polska befolkningens friheter och att den nytillträdde premiärministern Donald Tusk "gör sitt yttersta för att eliminera kritiska medier genom att använda regeringsmakten".

Med detta gör sig Wiechel till talesperson för det polska nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, ett parti som har gjort allt i sin makt för att underminera valresultatet i Polen. Vid sin sida har Markus Wiechel Sverigedemokraternas Björn Söder som, inte i denna kammare men offentligt, har lyft fram sin "dear friend", en politiker från SD:s systerparti i Polen och dennes upprördhet över just den debatt som vi har här och nu i riksdagens kammare.

I juni går Europa till val. Det är ett viktigt val. Vår tid behöver ett starkt och demokratiskt Europa som stöttar Ukraina mot Putins Ryssland. Vi behöver skicka företrädare till EU som är för sammanhållning, samarbete och som, i motsats till högernationalisternas splittrande krafter, står upp för demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen samordnar sin EU-politik med Sverigedemokraterna. I Europaparlamentet kan vi redan ana en rörelse mot mer samarbete mellan minister Roswalls partigrupp EPP och Jimmie Åkessons partigrupp ECR, där det polska nationalkonservativa partiet är största parti. Inte minst är det ett faktum att Jessika Roswall själv figurerar i spekulationerna om att vara Kristerssons kandidat till ny svensk EU-kommissionär.

Med anledning av detta hävdar jag bestämt att det är av högt värde att få svar på alla de frågor som jag har ställt till Sveriges EU-minister.

Fru talman! Det är absolut rimligt att kräva att statsrådet svarar på våra frågor. Det kan nämligen ha skiftat och rört på sig i alla möjliga olika sorters riktningar, men faktum kvarstår: Det enda mandat som Ebba Busch och regeringen demokratiskt har förankrat i Sveriges riksdag är mandatet att säga ja - och till och med att säga ja om förhandlingarna kanske hade rört sig i en bättre riktning, med starkare skydd för arbetstagares rättigheter, miljöskydd och mänskliga rättigheter. Det har inte givits något mandat till den svenska regeringen och Ebba Busch att förkasta detta förslag eller direktiv i dess helhet. Inget sådant mandat har givits.

Det är absolut rimligt att statsrådet svarar på våra berättigade frågor. Hur kommer det sig att det demokratiskt förankrade mandatet om ett ja har blivit ett nej? Vad visar det för demokratisyn från Ebba Busch? Hur tänker regeringen agera? Det finns inte ett enda mandat givet från någonstans i denna riksdag att förkasta förslaget, och det agerar regeringen nu för på EU-nivå. Svara på frågorna, Ebba Busch!

Fru talman! Jag vill stämma in i det som min socialdemokratiska kollega redan har framfört här i riksdagens talarstol, men då utifrån det mandat som har getts och som regeringen har tagit sig från riksdagens EU-nämnd. Min fråga är egentligen rätt enkel: Hur ser statsrådet Ebba Busch på demokratin och demokratisk förankring?

Statsrådet har nämligen i riksdagen förankrat ett mandat att säga ja till svenska företags konkurrenskraft, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och mänskliga rättigheter. Men mandatet att säga ja till detta har i Ebba Buschs cirkuskrumbukter i stället blivit till ett mandat som gör Sverige till det land som säger nej, nej och åter nej - som förhalar, försenar och försämrar för svenska företags konkurrenskraft, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och mänskliga rättigheter.

Med vilken demokratisyn och demokratisk förankring hamnade Ebba Busch där? Hur blev ett ja ett nej?

Fru talman! Det går inte att avsluta debatten på annat sätt än på det jag inledde den. Landets arbetsmarknadsminister borde känna som sitt ansvar att se till att vårdpersonal och byggnadsarbetare får gå till jobbet i stället för till Arbetsförmedlingen.

Det handlar om att ta ansvar för den verklighet som han och hans regering själva har skapat. Allt annat är ett svek mot människor hemma i Örebro län och i Sverige.

Liberaler och sverigedemokrater verkar helt enkelt vara en dålig kombination för vanligt folk. Jag hävdar med bestämdhet att rättvisa, respekt och gemensamt ansvar hade varit bättre för Sverige och för vanligt folk.

Fru talman! Landets arbetsmarknadsminister borde ha ett intresse av att se till att vårdpersonal och byggnadsarbetare får gå till jobbet i stället för till Arbetsförmedlingen. Ministern borde vilja ha färre arbetslösa och inte fler. Ministern räknar upp ett antal insatser som han menar att hans regering tillsammans med Sverigedemokraterna har levererat, men ministern vet själv hur ihåligt detta är.

Omställningsstudiestödet är något som jag själv förhandlade om och levererade när jag var högskole- och forskningsminister. Stödet är mycket efterlängtat och viktigt, inte minst för arbetsmarknadens parter men också för alla de människor som mitt i arbetslivet på grund av yttre faktorer kommer att behöva bygga på eller bygga om sin utbildning för att stå starkare på arbetsmarknaden. Ministern vet att inte minst arbetsmarknadens parter har larmat om att SD-regeringen inte tar ansvar för omställningsstudiestödet och att efterfrågan på omställningsstudiestöd är mycket högre än vad regeringen har levererat i budget. Det här var före vårdkrisens Sverige.

Ministern vet själv att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inledde sin tid genom att dra ned på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och på studieplatser inom vuxenutbildningen. Högskolor och universitet fick också sin släng av sleven. Ministern kanske är stolt över det han tycker att han har levererat, men verkligheten ser helt annorlunda ut.

Några saker kan vi vara överens om. Mer behöver göras för att bryta den förödande långtidsarbetslösheten, och mer behöver göras för att se till att de arbetsgivare som söker arbetskraft får tag i den arbetskraften. Men det är ju något mycket större än att en outbildad ensamstående kvinna med barn utan full tillgång till svenska språket ska flytta till norra Sverige för att lösa en arbetsgivares behov av ingenjörer. Det borde också arbetsmarknadsministern förstå.

I byggkrisens och vårdkrisens Sverige borde arbetsmarknadsministern med tanke på de utmaningar som redan fanns på svensk arbetsmarknad ha varit mån om att hålla i den nedåtgående kurva av arbetslöshet som fanns fram till mitten av förra året. Men i stället driver ministern i regering tillsammans med Sverigedemokraterna en politik som nu skickar byggnadsarbetare och vårdpersonal ut i arbetslöshet.

Ministern får en chans till att svara på frågan: Vilka är regeringens nya initiativ och prioriteringar för att stoppa byggkrisen, vårdkrisen och den ökande arbetslöshet som följer i spåren?

Fru talman! Man kan ju tycka att landets arbetsmarknadsminister borde ha intresse av att se till att vårdpersonal och byggnadsarbetare får gå till jobbet i stället för till Arbetsförmedlingen, men så verkar inte riktigt vara fallet. Arbetslösheten och varslen ökar i Sverige och i vårt gemensamma hemlän Örebro.

Vad gör arbetsmarknadsminister Johan Pehrson när arbetslösheten ökar både i Sverige som helhet och i Örebro län? Ministern gör säkert viktiga insatser, men hemma i Örebro län har han lyst med sin frånvaro. De gånger vi sett honom har det varit med inställda tal eller som hockeyspelare tillsammans med sin svärson. Det är säkerligen väl avvägt, men provocerande när vi ser en ökande arbetslöshet och massiva varselsiffror. Det gäller inte bara i Örebro län utan i stora delar av Sverige.

Sedan mitten av förra året har den nedåtgående arbetslöshetskurvan vänt stadigt uppåt. Det visar Arbetsförmedlingens statistik. Om man till den lägger antalet varsel blir bilden ännu mörkare. Varsel innebär att arbetsgivare förvarnar sina anställda om att de kan komma att bli uppsagda. Enligt Arbetsförmedlingen varslades 72 400 personer i Sverige 2023. Det kan jämföras med 30 723 personer 2022. I Örebro län, vårt gemensamma hemlän, varslades 11 978 personer 2023. År 2022 var det 725 personer. Och det här är 2023 års siffror! Till dem ska nu läggas varselvågen som sveper över vårdkrisens Sverige.

Många har redan blivit arbetslösa och fått sämre ekonomi och en tuffare vardag, och många går med oron över att man kan komma att bli arbetslös. Arbetslösheten och varslen slår mot flera branscher, men hårdast drabbade är bygg och tillverkning liksom vård och omsorg.

Vi kan dröja oss kvar vid sjukvården hemma i Örebro län. Där har stora åtgärder vidtagits av de regionalt ansvariga politikerna eftersom pengarna helt enkelt inte räcker till nu när regeringens hemmasnickrade vårdkris har dragit in över Sverige och Örebro län.

Regeringen tillsammans med SD valde att avstå från att tillföra de pengar som försvann från sjukvården när inflationen slog till. Bara i Region Örebro län saknas i år 1,2 miljarder. Stora åtgärder har vidtagits. Man har försökt öka intäkterna genom att höja avgifterna och skatten, men man lägger också ut stora besparingar. Läget har ändå ytterligare förvärrats på grund av den ökande inflationen. Trots skattehöjningar saknas fortfarande 1 miljard. De 160 miljoner till Region Örebro län som regeringen och SD aviserade i går i tillfälliga pengar i år kommer alltså inte att stoppa nedskärningarna. När medarbetare slutar kommer det ingen ny. Patienter kommer att få vänta och vårdpersonal slita hårdare. Detta är en verklighet som Örebro län delar med Östergötland, Södermanland, Göteborg, Skåne, Värmland - ja, hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet inte om ministern har besökt någon vårdcentral hemma i Örebro län eller kanske någon av våra byggarbetsplatser. Byggkrisen har också slagit hårt i Örebro län. Det rapporteras om att bostadsbyggandet helt kommer att slå stopp i år om inte regeringen tar ansvar och vidtar nya åtgärder. Av den anledningen ställde jag frågor till arbetsmarknadsministern.

Återigen: Man kan ju tycka att landets arbetsmarknadsminister borde ha intresse av att se till att vårdpersonal och byggnadsarbetare får gå till jobbet i stället för till Arbetsförmedlingen.

Herr talman! Statsministern har ju det övergripande ansvaret för samordningen av Sveriges EU-politik. Det går att läsa på regeringens hemsida, bland annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu har det visat sig att regeringen återigen har siffertrixat. Den här gången gäller det klimatpolitiken. En granskning av detaljerna i det som statsministern tillsammans med SD själv var med och presenterade visar att detta är en bluff. Man kommer inte att klara vare sig Sveriges eller EU:s klimatmål till 2030.

Man kan fråga sig hur mycket dyrare det blir för vanligt folk, men det här är också viktigt för svenska jobb. Om regeringen inte presenterar en trovärdig väg framåt riskerar vi ju att på vårdkrisen och byggkrisen få en kris för den gröna, industriella revolutionen när tusentals nya jobb som skulle kunna ha hamnat i Sverige och EU i stället hamnar i Norge och Kanada.

Om ett land som Sverige försöker bluffa och siffertrixa sig förbi Sveriges och EU:s klimatmål - hur ska andra EU-länder, som har tuffare förutsättningar, kunna göra sitt och göra rätt? Min fråga till statsministern är alltså när beskeden kommer om den trovärdiga planen med både politik och kostnader för att vi ska nå både Sveriges och EU:s klimatmål.

Fru talman! Jag undrar om regeringen och Sverigedemokraterna är på väg att svika arbetare, företagare och vanligt folk igen. På många marknader där Sverige och EU har handelsförbindelser begås tyvärr kränkningar av mänskliga rättigheter, och det arbetsrättsliga skyddet är svagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så kan vi inte ha det. Stora delar av näringslivet, fackföreningsrörelsen och civilsamhället vill ha en tydlig lagstiftning om detta på EU-nivå. Nu ligger ett sådant förslag på bordet, som ger en skyldighet för företag att motverka negativa effekter för miljö och mänskliga rättigheter i sin verksamhet och sina värdekedjor.

EU-beslutet har dock skjutits upp, och det är den svenska regeringen som är på väg att backa ur uppgörelsen i sista stund. Detta är helt obegripligt. Regeringen har dessutom med sig ett entydigt ja till uppgörelsen från riksdagen och EU-nämnden.

Stämmer detta, EU-minister Roswall? Varför går regeringen emot riksdagen och sitt mandat? Varför är regeringen på väg att stoppa en historisk uppgörelse som stärker arbetstagarnas rättigheter och som är bra för svensk konkurrenskraft?

Fru talman! Det här är inte en bild som man inte kan dela, utan det här är fakta. Den svenska regeringen ger kalla handen och vägrar att räcka ut handen till Socialdemokraterna och göra upp brett över blockgränserna när det gäller den svenska EU-politiken. Jag tycker att det är dåligt. Det är dåligt för Sverige, och det är inte att ta ansvar för Sveriges bästa.

Det är en speciell dans, den här nya svenska EU-politiken med den regering som består av tre partier men som är den svagaste minoritetsregering vi någonsin har haft i Sverige. Ett parti, nämligen Socialdemokraterna, är ensamt större än minoritetsregeringen. Det är alltså en speciell dans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det finns en husse, som inte är Kristersson. Så länge moderater, kristdemokrater och liberaler gör som husse säger eller inte hotar husse får de springa lite fritt. Men så fort det är någonting som husse inte är nöjd med drar han i kopplet eller ger ett kommando, och då rättar sig regeringen in i ledet. Det är en väldigt speciell dans som pågår nu.

Jag tror att denna dans är dålig för Sverige. Det hade varit bättre om regeringen hade tagit den utsträckta handen från Socialdemokraterna och gjort upp brett om svensk EU-politik.

Fru talman! När världens näst största demokrati snart går till val tycker jag att det förtjänar en EU-politisk debatt under den utrikespolitiska debatten. Men när EU-ministern inte är här får Moderaterna, det parti hon tillhör, mina frågor.

Svensk EU-politik har man i decennier gjort upp om över partigränser och över blockgränser. Det har varit en styrka i svensk EU-politik att man, när man som minister åker till Bryssel för att förhandla för svensk räkning, har vetat att man har ett brett stöd över partigränser och blockgränser i Sveriges riksdag med sig i ryggen.

Vi socialdemokrater har flera gånger sträckt ut handen till regeringen för att säga att vi finns här om regeringen vill fortsätta denna goda tradition. Men det har varit kalla handen. I stället gör regeringen upp i mörka rum på Regeringskansliet med Sverigedemokraternas män.

Hur menar Moderaterna att det här är det som blir bäst för Sverige?

Fru talman! Det är verkligen inte tydligt från Sverigedemokraterna.

Allt är verkligen inte perfekt inom EU-samarbetet. Men vi socialdemokrater är övertygade om att vi behöver tänka mer och inte mindre på Sveriges bästa i EU. Det är att ta ansvar för Sverige och för EU.

Inte minst gäller det att använda EU-samarbetet som den politiska arena det är. Det gäller för vår egen säkerhet inte minst just nu när vi har krig och kris. Hur blir vi bättre skyddade mot Putin? Hur skyddar vi bättre ukrainska soldater i skyttegravarna?

Hur skyddar vi bättre svenska skattebetalare och våra gemensamma pengar genom att vara den kraft som lierar oss med Orbán och säger att vi ska lämna EU-samarbetet när vi har krig på vår kontinent? Hur tjänar det svenska intressen bättre?

Herr talman! Eftersom Aron Emilsson inte verkade ha läst Åkessons senaste debattartikel testar jag igen med en ny sverigedemokrat. "Alla som förhandlat vet att man måste vara redo att lämna förhandlingsbordet för att få önskvärt resultat. . Det signalerar att Sverige . har beredskap att lämna", står det ordagrant i det senaste Åkessonuttalandet om Sverigedemokraternas EU-politik.

Frågan är: Vem tjänar på detta? Det här är Ungerns EU-politik, och den inspirerar sverigedemokrater och högernationalister i hela EU. Den gynnar varken svenska eller ungerska skattebetalare och allra minst ukrainska soldater. Det finns faktiskt bara förlorare med den här typen av EU-politik.

Är det inte dags att Sverigedemokraterna nu säger som det är? Ni vill och driver fram att man ska lämna EU-samarbetet. Vem tjänar på det?

Herr talman! Nu måste väl ni i Sverigedemokraterna ändå säga som det är, Aron Emilsson, nämligen att ni vill lämna det europeiska samarbetet. Det är nämligen effekten av det ni föreslår.

Det finns ett land i Europa som agerar precis så som Sverigedemokraterna vill göra, det vill säga hotar med att lämna EU-samarbetet, ställer ohemula krav på andra och tvingar alla EU:s länder att dra ihop ett extra, dyrt EU-toppmöte för att kunna komma överens. Det finns ett land som agerar så, och det är er inspirationskälla. Om vartenda land i EU skulle agera på samma sätt hade vi inte längre haft något EU-samarbete.

Det är inte att ta ansvar för svenska intressen, utan det är att skjuta sönder EU-samarbetet inifrån. Det tjänar inte svenska löntagare - vanligt svenskt folk - på. Tvärtom är EU en viktig arena för att skapa jobb och driva vårt välstånd framåt. Det gör vi bäst vid förhandlingsbordet, genom att vara tydligt kritiska mot det som är dåligt och ta fram det som är bra.

Herr talman! Vi socialdemokrater har under alla år då Sverige varit medlem slagits för ett EU-samarbete där vi tar ansvar för vad som fungerar också i Sverige. Där kan alltså Emilsson vara lugn. Mörker brukar ju finnas under stenar, så var mörkret befinner sig i svensk EU-politik får nog Sverigedemokraterna stå för.

Frågan man ändå måste ställa till er i Sverigedemokraterna, Aron Emilsson, är: Ni förespråkar ju uttryckligen nästan exakt samma politik som vi kan se att era kompisar i Ungern företräder. Tycker du att det har varit framgångsrikt för Ungern, för EU och för stödet till ukrainska soldater i skyttegravarna? Tycker Sverigedemokraterna att det sättet att samarbeta inom EU - att man sätter sig på sin kant, lägger armarna i kors, lämnar förhandlingsbordet och låter EU:s medlemsländer kalla ihop till ett nytt dyrt EU-toppmöte bara för att komma överens - är framgångsrikt? Tycker Sverigedemokraterna det?

Herr talman! Europa går till val i en allvarlig tid präglad av kris och krig. Kriget fortsätter att brinna på vår kontinent, och konflikterna runt om i världen fortgår. Vi har snart passerat tvåårsdagen för den ryska invasionen av Ukraina, och inte långt från den svenska gränsen kämpar Ukraina varje dag för vår gemensamma fred, frihet och demokrati. Vi ser hur internationella cyberattacker drabbar Sveriges kommuner, och vi ser hur Rysslands digitala krigföring är ett ständigt närvarande hot.

Det är viktigt att Europa fortsätter att visa sitt stöd för Ukraina och för den kamp som de utkämpar. Det gläder mig att EU:s medlemsländer nyligen har visat den kraft som finns i att kunna enas över nationsgränser för att fortsätta att stödja Ukraina så länge det krävs. Det mest effektiva botemedlet mot populism, extremism och auktoritära ledare är sammanhållning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten fortsätter att infektera hela den europeiska samhällskroppen. Vi ser hur knark- och vapenhandeln göder gängen över gränserna. Gängen finns också fast förankrade i den vita ekonomin. Arbetslivskriminaliteten är en stor inkomstkälla för gängen. De pengar som är avsedda för vår gemensamma skola, vård och omsorg bidrar i stället till att gängen flyttar fram sina positioner, rekryterar fler barn och begår fler brott.

Parallellt med detta har terrorhotet mot Sverige ökat, och vi ser hur högerextremister, islamister och populister gör allt i sin makt för att skrämma oss till tvivel och hota vårt sätt att leva. För att begränsa och bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och terrorhoten krävs politiker som kan förena, inte splittra. Vi socialdemokrater menar att tiden nu är mogen att föra ihop länders ledare och polismyndigheter för att slå ned på gängen. Det är uppenbart att vi behöver mer samarbete mellan Europas länder, inte mindre.

Herr talman! Klimatkrisen fortsätter att göra sig påmind. För att öka takten i klimatomställningen krävs att Europas länder agerar tillsammans. För ett hållbart Europa och Sverige för våra barn och barnbarn, för ren luft och rena vattendrag och för minskade klimatutsläpp krävs att vi växlar upp, inte ned. EU-samarbetet ska driva på för att fler länder ska ta ansvar. Det krävs mer internationellt samarbete, inte mindre.

Runt om på vår kontinent och i vårt land fortsätter den ekonomiska krisen att göra livet svårt för många. Vi ser hur sjukvårdskrisen tilltar och hur regeringen inte gör tillnärmelsevis tillräckligt för att skjuta till de resurser som krävs i både sjukvård och skola. El- och matpriser gör svenskarna fattigare för varje dag som går, och som i så många andra kriser fortsätter ojämlikheten att öka. Regeringens och SD:s klasspolitik gör att de som drabbas allra hårdast av kostnadskrisen är de som redan har det sämst.

Vi socialdemokrater vill använda EU för att få svensk ekonomi på fötter igen. Vi kommer att stå upp för svenska folkets ekonomiska intressen i EU. Här behövs mer handlingskraft, inte mindre.

Herr talman! Vi ser varje dag debattartiklar och uttalanden där Sverigedemokraterna sprider sin EU-kritik. Budskapet är ett enda: Slå sönder EU! Sverigedemokraternas ambition är tydlig - man vill montera ned och förstöra EU inifrån. Högernationalismens mål har alltid varit att förstöra EU-samarbetet. Det är länge sedan det syntes så tydligt.

När vi blickar ut över Europa ser vi högernationalister och populister flytta fram sina positioner varje dag. De vinner mark och lyckas sätta käppar i hjulet när EU ska fatta stora och viktiga beslut. Budskapet är tydligt: Det ska tas färre beslut, ambitionerna ska vara lägre och inflytandet ska vara svagare. Efter presidentvalet i USA kan vi dessutom få en president som kallas högerextrem och som tar sjumilakliv bort från den gemensamma säkerhetsordning vi har byggt upp.

Vi socialdemokrater kommer att ta fajten mot de splittrande krafter som vill minska sammanhållningen och undergräva internationellt samarbete. Vi är redo att ta fajten för det svenska folket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det som är viktigt för oss socialdemokrater här hemma är viktigt för oss även i Bryssel. För att bekämpa brottsligheten, öka säkerheten i Europa, stå upp för svenska folkets ekonomiska intressen och driva på takten i klimatomställningen behövs mer socialdemokrati i EU.

Den svenska regeringen och SD har i stället slagit in på en väg där Sverige abdikerar från att använda EU som plattform för att lösa svåra samhällsproblem. Jag vill hävda motsatsen: I en tid då högernationalistiska och populistiska krafter vill prioritera ned klimatomställningen och montera ned EU-samarbetet inifrån krävs en tydlig motkraft som förespråkar ett sunt och effektivt EU-samarbete som vilar på grundläggande demokratiska värderingar.

Vi socialdemokrater vill använda EU-samarbetet till att lösa gränsöverskridande samhällsproblem, för det är bra för Sverige. I en tid av kris spelar det roll vem som styr. Vi socialdemokrater är övertygade om att vi behöver tänka mer, inte mindre, på Sveriges bästa i EU. Det är att ta ansvar för Sverige och EU.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret. Då tolkar jag det som att statsministern menar att skrivningarna som han hänvisar till inte är ett sätt att urvattna villkorlighetsmekanismen eller rättsstatens principer. Det är ju ett viktigt besked från statsministern i så fall. Men det är också viktigt att följa upp, för det handlar ju om vår gemensamma demokrati och vår tillit till EU-samarbetet, detta att EU:s grundläggande värderingar respekteras.

Jag vill också säga något om det som EU-ledarna hade diskussion om men inte kunde landa, något som jag tycker att Sverige och EU behöver visa ledarskap kring, och det handlar om verkligheten i Gaza. EU:s ledare måste enas om ett eldupphör nu - punkt! Detta kan inte fortsätta. Människor - kvinnor och barn - måste få hjälp.

Vi måste alltid kunna stå upp emot antisemitismen men också kunna se verkligheten i Gaza, och den kräver just nu ett eldupphör. Statsministern borde liera sig med de EU-länder som vill ha och som kräver ett eldupphör nu. Vi måste kunna stå upp både för det judiska folket och det palestinska folket.

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Jag vill inleda med att uttrycka min lättnad över att EU:s ledare den här gången kunde fatta ett enigt beslut om den fleråriga budgeten och det så viktiga ekonomiska stödet om 50 miljarder euro över fyra år till Ukraina. Det är verkligen välkommet och viktigt. Det är sannerligen en styrka när EU kan leverera lösningar på stora och svåra utmaningar. EU visar att vi är beredda att ge ett uthålligt stöd till Ukraina så länge som det krävs.

Jag är också väldigt lättad över att det inte blev som statsministern befarade på samrådet inför Europeiska rådet: att EU:s ledare bara skulle lyckas enas om ett ettårigt stöd till Ukraina för att gå Ungern till mötes. Det hade varit dåligt, och det hade skapat en stor osäkerhet kring EU:s förmåga att stötta Ukraina i ett mycket känsligt läge.

Nu blev det ett enigt och långsiktigt beslut. Det är väldigt välkommet. Nu måste det också vara av högsta prioritet att statsministern tillsammans med andra EU-ledare gör allt i sin makt för att få fart på produktionen av ammunition så att EU kan leverera också på det löftet till Ukraina.

Avslutningsvis ser jag det som nödvändigt att ställa en fråga till statsministern mot bakgrund av att uppgörelsen i torsdags innehöll skrivningar om tillämpningen av villkorlighetsmekanismen. Hur tolkar statsministern denna skrivning om villkorlighetsmekanismen i slutsatserna, som alltså var nödvändig att lägga in för att man skulle kunna komma överens?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I den absolut sista meningen sa statsrådet något som inte har sagts till Sveriges riksdag tidigare. Det var att regeringen tycker att det inte var en framkomlig väg att de 26 länder som var överens om ekonomiskt stöd till Ukraina redan under det senaste EU-toppmötet hade kunnat ägna jul- och nyårshelgen åt att förhandla klart ett sådant beslut och mycket snabbare kunnat ge Ukraina ekonomiskt stöd. Det är ny information till Sveriges riksdag.

Det jag och andra har undrat över är vad som har gjort att Sverige som land inte drev på för att Ukraina skulle få sina pengar mycket tidigare. I stället valde man att vänta till nästa vecka och den 1 februari, då det är ett nytt EU-toppmöte. Det vore såklart väldigt bra om alla EU:s medlemsländer kunde enas om detta, men Ungern har gång på gång visat att de inte är beredda att stötta Ukraina med nya pengar om de inte får någonting tillbaka.

Man kan se det som en händelse som talar för sig själv att EU-kommissionen inför förra EU-toppmötet bestämde sig för att frigöra pengar till Ungern. Dem hade man gärna velat ha dagen före EU-toppmötet då man skulle besluta om ekonomiskt stöd till Ukraina och att Ukraina skulle få gå vidare med sina anslutningsförhandlingar. Det är kanske en händelse som talar för sig själv.

Vi hoppas att EU-länderna den 1 februari kan enas om detta, men det återstår såklart frågor. Kommer det att göras nya eftergifter till Ungern? Vad är det som förhandlas? Vad har Ungern krävt, och hur har regeringen agerat?

Fru talman! Den fråga som statsrådet inte riktigt uppfattade var en av frågorna i min interpellation: Hur agerar regeringen och statsministern för att driva på för en uppgörelse mellan de 26 länder som var överens? Vad anser EU-ministern om att man aldrig gick fram med en uppgörelse mellan de 26 länderna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag återgår till det som handlar om rättsstatens principer och EU:s gemensamma värderingar. Kommissionens försök att få Ungern att lyfta sitt veto mot det ekonomiska stödet genom att ge möjligheten att betala ut 10 miljarder euro av frysta EU-pengar till Ungern misslyckades. Ungern gick faktiskt inte med på en uppgörelse utan stod fast vid sitt veto.

Statsrådet medger att det finns anledning att vara orolig över rättsstatens principer. När då EU-kommissionen och EU:s ledare låter Ungern spela den här rollen och använda sig av den typen av påtryckningar för att försöka få loss pengar som de egentligen inte ska ha tillgång till om de inte följer rättsstatstens principer kan den som från början var orolig känna ännu större oro för hur grundläggande värderingar upprätthålls i vårt EU-samarbete.

På det kan man lägga det jag säger när det gäller den svenska regeringen. Socialdemokraterna och Moderaterna är överens om det här. Men regeringen, som leds av moderater, har bestämt sig för att regera med Sverigedemokraterna, som man förhandlar med. Och Sverigedemokraterna och deras partivänner i Europa ifrågasätter gång på gång rättsstatens principer. Då blir min fråga ännu mer angelägen. Hur agerar Sverige och den svenska regeringen för att säkerställa EU:s gemensamma värderingar och för att upprätthålla rättsstatens principer? Det är grundläggande för det gemensamma EU-projektet.

EU-ministern säger - och statsrådet svarar ju i statsministerns ställe - att regeringen är orolig för rättsstatens principer, och man sitter i ett samarbete med ett parti vars partivänner ute i Europa gång på gång ifrågasätter rättsstatens principer.

Statsministern deltog alltså i ett EU-toppmöte där 26 länder var överens om att stödja Ukraina med det ekonomiska stöd som behövs för deras egen säkerhet, fred och frihet men också för hela Europas och Sveriges säkerhet. Vad var det då som gjorde att statsministern inte agerade för att man skulle plocka fram en uppgörelse som de 26 länderna var överens om i fråga om att stötta Ukraina med de pengarna? I stället låter man sig sitta fången i Ungerns dagordning, där de hela tiden försöker spela ett spel i Europasamarbetet till sin egen fördel.

Om man är orolig för rättsstatens principer och vill stödja Ukraina med nya pengar, varför har man då inte ägnat jul- och nyårshelgerna åt att förhandla fram en lösning som innebär att pengar kan ges till Ukraina från de 26 länder som var överens?

Fru talman! Tack, EU-minister Jessika Roswall, för svaret!

Jag hade ställt interpellationen till statsministern. En anledning till det var att jag blev lite provocerad när statsministern ännu en gång inte deltog i kammaren för att återrapportera efter det senaste EU-toppmötet. Det jag då fick höra var att statsministern var sjuk, och det kan ju ingen rå för. Jag blev dock lite provocerad när jag såg att statsministern bara någon dag senare hade en direktsänd presskonferens där han verkade pigg. Därför lämnade jag in denna interpellation för att få en ny chans att höra från statsministern hur regeringen agerade. Jag tackar dock för svaret från EU-ministern, som nu svarade för statsministerns räkning.

Det viktiga i detta är inte om jag blev provocerad eller inte av icke-engagemanget från statsministern. Det viktiga är att stödet till Ukraina måste vara orubbligt från Sverige och EU. Kampen i de ukrainska skyttegravarna handlar inte bara om Ukrainas frihet och demokrati utan också om hela Europas, Sveriges och svenska folkets säkerhet.

Att EU:s ledare, där statsministern ingick, vid det senaste EU-toppmötet inte kunde enas om stödet till Ukraina sätter både Ukraina och Europa i en oerhört farlig situation. Försöket från EU-kommissionen att få Ungern att lyfta sitt veto mot det ekonomiska stödet till Ukraina genom att göra det möjligt att betala ut 10 miljarder euro i frysta EU-pengar till Ungern misslyckades ju, och de 26 EU-länder som var överens gick aldrig vidare med en uppgörelse utan Ungern. Vad anser EU-ministern om det?

Kommissionens beslut att göra det möjligt att betala ut stöd till Ungern väcker också frågor om framtiden för den villkorlighetsmekanism som den socialdemokratiska regeringen under EU-minister Hans Dahlgrens ledarskap var med och förhandlade fram. Villkorlighetsmekanismen handlar ju om att EU-pengar inte ska betalas ut till länder som inte lever upp till grundläggande demokratiska principer. Det är en fråga om legitimitet för hela EU-projektet. Jag vill hävda att det också är en viktig fråga för trovärdigheten för vårt EU-samarbete, inte minst när Sverige och alla andra EU-länder nu går till EU-val den 9 juni.

Vi socialdemokrater och Jessika Roswalls parti Moderaterna är faktiskt överens. Vi tycker lika om vikten av rättsstatens principer. Samtidigt vet vi att regeringens kompisar Sverigedemokraterna och deras partivänner i Europa ofta ifrågasätter behovet av rättsstatsprincipen. Därför undrar jag hur EU-ministern, utifrån det svar hon gav här nyss, kan känna sig så säker på att denna princip inte är hotad.

(Applåder)