Mikael Oscarsson

Herr talman! Här i kammaren ställdes alldeles nyligen en utmärkt fråga där ledamoten Johan Andersson fick möjligheten att utveckla detta, men då tyckte jag att det blev förunderligt tyst. Det sades bara att det var en tanke och att man skulle återkomma till hur det ska se ut. Det fanns frågor om det skulle gälla den som tjänar 200 000 eller 400 000, men det sades inte någonting om det.

Det är viktigt att se att politik först och främst handlar om prioriteringar. Jag tror, herr talman, att svenska folket förväntar sig att vi gör nödvändiga prioriteringar. Som jag och Kristdemokraterna ser det handlar det mest grundläggande om skyddet mot inre hot, alltså en fungerande polis, och skyddet mot yttre hot, det vill säga en fungerande försvarsmakt. Det är där vi måste börja. Det är det vi måste prioritera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Sedan finns det naturligtvis andra saker som behöver göras. Men som jag sa i mitt tal har det slarvats, historiskt sett. Man har inte gjort de satsningar som krävts. Därför kommer det under en tid att krävas speciella uppoffringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Herr talman! Tack för frågan, Johan Andersson!

Det är viktigt när det gäller all politik, inte minst försvarspolitik, att inte lämna springnotor. Gång efter annan har vi i den här kammaren fått bevittna glädjekalkyler och att det inte anslagits tillräckligt med pengar. Så kan vi inte ha det när det handlar om något så viktigt som vårt försvar. Vi måste se till att svara upp!

Johan Anderssons parti har förut varit motståndare till medlemskap i Nato, men efter krigets utbrott och det att Finland snabbt velat ansluta sig - eftersom det inte längre går att lita på den ryska grannen - har man ändrat sig. Det är bra att vi nu har samsyn. Sverige kan inte försvara sig på egen hand. Det vet vi. Vi behöver samarbete i allmänhet och med Nato i synnerhet.

Om man vill gå med i Nato är ju detta med 2 procent något som slogs fast redan under Barack Obamas tid, vilket ledamoten vet. Hittills har Amerika stått för en väldigt stor andel av kostnaden, men de säger nu att de även har andra saker att tänka på och att de har svårt att motivera detta. De säger att den som har problem med säkerheten och utmaningarna i Europa måste se sig i spegeln och minnas solidaritetstanken med 2 procent av bnp.

Vi kristdemokrater menar att man först och främst måste se över landets organisation, sannolikt på samma sätt som man gjort historiskt sett. Under kalla krigets dagar satsade Sverige betydligt mer än 2 procent av bnp på försvaret. Det ska dock inte införas någon speciell utbildningsskatt eller försvarsskatt, utan det här handlar om prioriteringar som behöver göras.

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 6 Försvarspolitik och totalförsvar. Låt mig först yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Vänner, ni som sitter på läktaren, ni som följer debatten via tv:n och kollegor här i kammaren! Det pågår ett ryskt erövringskrig i Europa. Om två veckor är det ett år sedan Ryssland gick in med trupper i sitt grannland. Vi ser en obeskrivlig brutalitet. Sådana scener har vi inte sett i Europa sedan Hitlers och Stalins tid.

Det är av yttersta vikt att vi fortsätter stödja Ukraina med vapen. Vi ser att svensktillverkade vapen som vi skickar, som Carl Gustaf, NLAW, pansarskott och stridsfordon 90, har stor betydelse. Tanken är att vi så småningom kommer att skicka också Archer.

När det gäller oss måste vi se att det är ett krig som pågår i Europa. Det är ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Det är ingen luftgrop, inte något tillfälligt, utan det kommer sannolikt att vara under överskådlig framtid. Vi måste nu se till att stärka vårt försvar. Vår svenska försvarsmakt är bra, men den är för liten. Den behöver utvecklas.

Försvarsberedningen sammanträder just nu - jag gick ifrån för att vara med i den här debatten - och har en viktig uppgift: att titta på framtiden på både kortare sikt och längre sikt. En viktig del är att satsa de pengar som krävs. Det har slarvats med det historiskt sett. Det är egentligen lika enkelt att förstå som när det gäller ett hus där man slarvar med underhållet i 20 år. Då kommer det till slut en räkning. På samma sätt är det med vår försvarsmakt. Det har slarvats under lång tid. Nu måste vi satsa pengarna.

Vi måste enas om den organisation vi behöver ha för att kunna försvara oss och för att bidra som Natomedlem. Det måste vara styrande. Natos generalsekreterare har påpekat gång efter annan att 2 procent inte är ett tak; det är ett golv. Sannolikt kommer vi i vissa perioder att behöva satsa mer. Men vi måste först enas om vilken organisation som krävs. Sedan får vi lägga till pengarna.

Det är lite som i ett hushåll. Man har tänkt på en fantastisk resa. Men om man har problem med en vattenskada i husgrunden måste man satsa på den. Nu har vi en situation i vårt land där vi måste göra speciella satsningar för att återuppbygga vårt försvar. Om vi gör det är det fina att risken minskar för att vi behöver använda det. Därför är det så viktigt att satsa på det här.

När det gäller vår försvarsmakt kommer vi som Natomedlem, som vi förhoppningsvis blir så småningom, sannolikt att få ett ökat ansvar för att hålla vägarna öppna på vattnet och i Östersjön. För det kommer det troligen att krävas mer ytstridsfartyg.

Vi behöver också satsa på och utöka vårt flygvapen. Vi behöver sannolikt gå från sex till åtta divisioner.

Vi behöver också satsa på och utöka vår armé. I dag har vi egentligen bara två och en halv brigad, men vi ska upp till tre och en halv. Vi behöver troligen öka upp till åtminstone ytterligare en brigad. Sverige är ett stort land. Vi måste vara beredda att hjälpa till norröver, kanske på Nordkalotten, men också med att försvara Baltikum.

Allt detta gör att vi behöver öka antalet värnpliktiga. Nu har vi ungefär 5 000. Men vi behöver gå upp till 10 000, sannolikt 12 000, för att fullt ut kunna fylla upp förbanden. När vi har uppfyllda förband kan vi öva på det som ger effekt. Därför är det viktigt att se till att ha en försvarsmakt som fungerar fullt ut och är uppfylld med personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

I detta betänkande tar vi också upp civilt försvar. Det är jätteviktigt. En kedja är inte starkare än dess svagaste länk. Om vi har problem och utmaningar när det gäller det militära försvaret har vi än större utmaningar när det gäller det civila försvaret. Här har vi mycket att lära av Finland. De brukar ibland säga att de lärde sig om civilt försvar av Sverige, men de var förståndiga nog att inte lägga ned det.

Försvarsberedningen lade redan 2017 fram sitt betänkande om det civila försvaret på 250 sidor med konkreta förslag. Inte mycket har hänt. Nu har vi en speciell minister och satsar på det civila försvaret. Men mycket kan vi ta från Finland. Försvarsberedningen var där för en dryg vecka sedan. Det är imponerande att se att man i samarbete med näringslivet har beredskapslager så att man kan klara sig i upp till ett halvår när det gäller exempelvis drivmedel. Man lagrar också mediciner och ingredienser för livsmedelsproduktion. Vi har mycket att lära av Finland för att snabba på den processen.

I betänkandet tas också cyberförsvaret upp. Vi i kammaren vet att det ökar i omfattning. För några år sedan berättade MSB och FRA att antalet cyberattacker från utländsk makt var 10 000 per månad. Sedan dess har man inte velat följa upp exakt hur det utvecklas. Men man har sagt att det är fler och värre, och det är utländska aktörer och länder som står bakom.

Gentemot det måste vi nu stärka upp. Vi gör satsningar. Kristdemokraterna har under lång tid varit en förkämpe för att stärka upp cyberförsvaret. Nu finns Nationellt cybersäkerhetscenter. Vår uppfattning är att det har tagit för lång tid att bygga upp. Nu ska det göras en utvärdering. Vi tror att det vore bättre med en myndighet i stället för fyra myndigheter, som det är i dag. Det vore bättre med en myndighet som får huvudansvaret, som det är i exempelvis Storbritannien. Vi tycker att FRA skulle kunna få ett sådant huvudansvar.

Sammanfattningsvis har vi ett allvarligt läge. Nu är det viktigt att snabba på processen, så att vi kan få ett starkare försvar både civilt och militärt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap; det är försvarsutskottet som gör det. Låt mig inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på den reservation som är framlagd.

Just nu ljuder flyglarm över hela Ukraina. Nu på morgonen har det kommit fram att Ryssland har skickat över 60 robotar. Det är strömlöst i Odessa, Kiev, Charkiv och många andra städer. Det är väldigt tydligt att det inte går så bra på stridsfältet för Ryssland men att man i stället väldigt fult satsar på att slå ut strömförsörjning och vatten för att på det sättet minska försvarsförmågan. Men vi märker att ukrainarna är väldigt fasta i att fortsätta försvara sitt land. Om de inte fortsätter finns inte Ukraina kvar.

Den 24 februari inleddes denna attack, när Ryssland gav sig på sitt grannland. Och på julafton, vänner i kammaren och ni som sitter på läktaren eller ser detta på tv, är det tio månader sedan angreppet startade.

Vi har all anledning att fortsätta stödja Ukraina. Vi har nyligen beslutat om ett stort paket, och regeringen kommer att fortsätta stödja. Vi, tillsammans med andra länder i Europa, liksom Amerika och Storbritannien, kommer att fortsätta, för precis som sades förut är det inte bara för sig själva de strider - de strider för oss. Vi har en skyldighet att fortsätta ställa upp. Det är väldigt viktigt att få detta sagt när vi diskuterar det här. Vi diskuterar i första hand det svenska försvaret, men detta är en oerhört viktig del att lyfta fram.

Det tuffare säkerhetspolitiska läge vi ser är, som någon också sa förut, ingen luftgrop, tyvärr. Det är något som kommer att råda under överskådlig framtid. Vi som sitter här i kammaren har sannolikt att under vår livstid se fram emot detta skärpta säkerhetspolitiska läge. Just nu ser vi scener som vi inte har sett sedan andra världskriget. Detta sätter naturligtvis blicken på oss själva och på vikten av att vi stärker vårt försvar.

Vi har ett bra försvar, fru talman, men det är för litet. Det behöver bli större; vi behöver utöka. Vi kommer nästa vecka att starta en försvarsberedning. Det är jätteviktigt, och jag är glad för att vi i detta betänkande har en enighet. Min förhoppning är att vi i Försvarsberedningen också kan ha en fortsatt enighet om att vi behöver gå vidare med att stärka vårt försvar.

Låt mig bara nämna några saker som jag från Kristdemokraternas sida tycker att det är viktigt att vi gör. Det är naturligtvis viktigt att vi fortsätter att öka försvarsanslagen. Vi ligger i dag på ungefär 1,3 procent, och vår bedömning är att vi till 2026 kommer att kunna nå upp till 2 procent.

Flera av oss var nere på det parlamentariska mötet med Nato i Madrid för några veckor sedan, och då påpekade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att 2 procent är ett golv. Sannolikt behöver vi i flera länder se framför oss det som redan har gjorts i exempelvis Baltikum och Polen: att man under en tid får gå upp över den nivån. Vi måste nämligen göra nödvändiga investeringar. Försvarsmakten, både den civila och den militära, har alltför länge fått stryka på foten, och nu måste vi göra nödvändiga investeringar på olika områden.

Vi vill gå med i Nato; jag är glad att vi har en enighet om det i riksdagen. Min förhoppning är att vi kan göra det så fort som möjligt. Det innebär det viktiga att vi kan få gemensam försvarsplanering. Det kommer att öka styrkan för oss men också tryggheten för grannländer. Vi kommer att kunna ha ett ökat samarbete mellan Norge och Sverige och mellan Finland och Sverige och i vårt område. Detta är, som också sades förut, ett operationsområde, där vi kommer att få ett speciellt ansvar i Nato.

Låt mig nämna några saker som vi ser framför oss att vi behöver göra när det gäller att stärka vårt försvar. Jag tänker på armén. Vi har bestämt oss för att vi ska ha tre brigader. Vi ser, fru talman, framför oss att vi behöver utöka till fem brigader. Vi bör ha två brigader som skulle kunna hjälpa till mot Nordkalotten, tillsammans med Norge och Finland. Men vi skulle också behöva ha en brigad som i framtiden kan hjälpa till med ökad närvaro i Baltikum.

Detta gör också att vi behöver öka antalet värnpliktiga. Vi behöver inte ha någon sifferkapplöpning, men vi ser att vi behöver nå upp till 8 000 och sedan 10 000, som Peter Hultqvist sa förut. Sedan ser vi framför oss att vi behöver gå upp till 12 000. Detta kommer att skapa avkastning så att vi kan fylla alla dessa brigader med soldater, för det är viktigt att de blir fulltaliga och att man kan öva fullt ut. Det som historiskt sett har missats och det som skapar riktig militär förmåga är övningar. Därför är det viktigt att vi ökar antalet värnpliktiga och på det viset får fulltalighet och därmed ökad förmåga.

Det är också viktigt med marinen. Vi har ytstridsfartyg, men vi ser att vi i Natokontexten sannolikt kommer att få ett ansvar för att hjälpa till att hålla sjövägar öppna. Vi ser framför oss att vi behöver öka antalet ytstridsfartyg och att vi också behöver öka antalet ubåtar med åtminstone en.

Flygvapnet har varit avgörande för Sverige historiskt och kommer att fortsätta att vara det. Vi ser framför oss att vi behöver öka antalet divisioner från nuvarande sex till åtta och att vi också behöver satsa på bassystemet. Hur fina och fantastiska våra Jasflygplan än är så är de väldigt sårbara på marken. Därför är det viktigt att vi har bassystemet i funktion så att vi kan flytta ut våra flygplan och har personal som kan klargöra dem.

Detta ökar vår förmåga rejält och är inlagt i planeringen, men vi behöver också gå vidare och snabba på detta. Vi har ju inte all tid, tänker jag, utan vi behöver snabba på. Om vi är överens om att ett militärt angrepp på Sverige inte kan undvikas behöver vi snabba på och göra de nödvändiga investeringar som krävs för att vi ska ha ett starkt försvar för oss och tillsammans med andra.

Allra sist vill jag instämma i tacket till all militär personal i vårt land, i Mali och på andra platser, om ni till äventyrs tittar på denna debatt. Kristdemokraterna vill rikta ett stort tack till er för den insats ni gör. Ni gör det inte förgäves, för ni skapar trygghet för oss och var än i världen ni befinner er. Jag önskar er också en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! I dag debatterar det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, Minusma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Som sagt förut av flera talare har Sverige gjort insatser i Mali sedan 2014. I åtta år har vi gjort uppskattade insatser med underrättelseförband och skyttekompani, i flera år under ledning av generallöjtnant Dennis Gyllensporre. Detta har varit en uppskattad och viktig insats som har haft stor betydelse.

Säkerhetsläget har under lång tid varit tufft, och det har, som påpekats, försämrats. Det finns islamistiska grupper med IS och al-Qaida i spetsen som agerar. Regeringen i landet har stöd av Wagnergruppen, som verkar destabiliserande i Mali men också i flera andra länder. Det är ett privat bolag som är direkt kopplat till Putin och Ryssland och en aktör för någon typ av imperialism som Ryssland bedriver och som är ett stort problem. Även detta har påpekats här förut.

Det här har gjort att en rad länder nu drar sig ur. Det är Frankrike, Tyskland och nu även Sverige. Det var egentligen planerat att vi skulle dra oss hem vid halvårsskiftet 2024, men vi har i stället i politisk enighet kommit fram till att det rimliga är att vi drar oss ur redan vid nästa halvårsskifte.

Jag vill också framföra ett stort tack till alla som har gjort insatser under dessa åtta år - officerare, soldater, män och kvinnor som har sänts ut på uppdrag av den svenska regeringen och riksdagen. Vi vill tacka er! Även till er som har varit ute förut och kanske råkar titta eller lyssna på den här debatten just nu vill jag framföra ett tack från oss för den insats ni gör.

Detta gäller också andra officerare och soldater som är ute på andra uppdrag i världen och även de som gör insatser i vårt eget land. Vi lever i en orolig tid, och ni ska veta, soldater och officerare, att ni gör en viktig insats för vår trygghet och för andra länders trygghet.

Fru talman! I dag diskuterar vi ett subsidiaritetsärende. Jag vill redan inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag, som bygger på den uppfattning vi alla har: Detta är ett förslag som strider mot subsidiaritetsprincipen och något som bättre kan avgöras på svensk nivå.

När vi nu har den första försvarspolitiska debatten för mandatperioden kan vi, som flera har varit inne på, påminna oss om att vi är i en mycket allvarlig situation. Vi har det tuffaste försvarspolitiska läget sedan andra världskriget. Vi har ett anfallskrig som pågår. Vi har scener som vi inte har sett sedan andra världskriget då Hitler och Stalin härjade.

Det finns all anledning för oss i Sverige och Europa att stärka vår försvarsförmåga. Där är det av yttersta vikt att vi går upp till 2 procent av bnp. Det är också Natomedlemskapet för Sverige tillsammans med övriga Natoländer som ger trygghet för oss och för vårt närområde.

Det förslag som ligger på bordet i dag menar vi inte är rätt väg att gå. Det kan försvåra för både svensk försvarsförmåga och svensk försvarsindustri. Därför tycker vi att det finns anledning att instämma i det gemensamma yttrandet och säga nej till detta, som vi menar inte stärker något mer än i så fall byråkratin. Det är ingenting som behövs.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)