Johan Andersson

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för kompletterande svar.

Jag kan fylla i lite grann vad som gäller i dagsläget. När det gäller infrastrukturen, som försvarsministern talade om, är den väl etablerad sedan lång tid tillbaka. Man har landningsbanor. Man har de tillstånd som krävs. Man har fullödiga miljötillstånd sedan länge.

Flygverksamhet kan ju emellanåt av befolkningen upplevas som störande. I Linköping vill jag nog hävda att den är väldigt väl etablerad. Precis som försvarsministern sa är Linköping Sveriges flyghuvudstad i mångt och mycket. Man har en väldigt bred kompetens kring detta.

Den oro jag ser ifall en flytt skulle ske är den uppenbara risken att man tappar väldigt mycket kompetens som tar lång tid att bygga upp - kunnande, erfarenhet och andra delar. Sedan är jag väl medveten om att den försvarstekniska förmågan måste vara avgörande för lokalisering och annat, men hänsyn måste också tas till att bibehålla kompetens som finns och den infrastruktur som i dag är kopplad till anläggningen där man redan har den utbyggd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan fortsätta att utveckla. Vi har troligtvis en ambition att kunna utveckla ännu mer i den delen. Vi vet att det kommer att bli än viktigare att kunna få underrättelser och att kunna följa rörelser. Inte minst i den oroliga tid vi nu lever i, med det som händer i vårt närområde, känns detta extra angeläget.

Mycket av detta finns alltså uppbyggt redan i dag, vilket borde inverka på hur den fortsatta processen kommer att se ut.

Jag har en följdfråga till försvarsministern kopplat till detta: När förväntas det här beskedet komma? När förväntas man vara klar med utredningen? Den har pågått i ungefär ett år, och det finns naturligtvis en oro både bland dem som i dag är direkt verksamma i detta och bland aktörerna runt om. Jag har räknat upp vilka de är, så jag kommer inte att upprepa det. Men när kommer det att levereras ett svar på var den geografiska placeringen ska vara?

Herr talman! Tack, försvarsminister Pål Jonson, för svaret! Vi har under åtta år haft en socialdemokratiskt styrd regering, och då har vi jobbat väldigt intensivt med att återuppbygga det svenska folkligt förankrade totalförsvaret. Vi har ökat försvarsanslagen med över 100 procent.

Jag tycker att det är glädjande att den nya regeringen fortsätter detta arbete. I det här arbetet är radarspaningsflyg och ledningsflyg viktiga för att kunna se till att man får korrekta underrättelser och kan följa vad som händer runt om i vår omvärld. Det gäller inte minst utifrån det läge som vi nu har med oro i vårt närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår en lokaliseringsutredning internt i Försvarsmakten. Det handlar alltså om var radarspaningsflyget ska vara placerat framgent. Detta har skapat en hel del oro där det i dag är placerat, nämligen i Linköping i anslutning till Malmen. De alternativ som har framkommit har varit ett par stycken: Linköping, Uppsala och Sotenäs. Det är allmänt känt, och det har varit ute i medierna.

Det viktiga här är naturligtvis vår försvarsförmåga; där kan jag instämma med försvarsministern i hans svar. Men det handlar också om kompetens, kunnande och andra möjligheter som är kopplade till detta.

Specialflygskvadronen, som det heter, i Malmslätt, Malmen, har tillhandahållit flygburen radarspaning 365 dagar om året i över 25 år. Nivån på kompetensen har medfört att detta inte kan återfinnas på någon annan plats runt om i landet.

Det handlar också om ett samarbete med Saab i Linköping, som utvecklar och tillverkar vapensystemet S 106, Jas Gripen med mera. Saab har i dag avtal med Försvarsmakten för att bedriva delar av flygunderhållet. Man använder sig också av Saab när det gäller utveckling och andra möjligheter.

Dessutom har FMV en stor anläggning i Linköping där man testar och evaluerar olika delar i detta. Man genomför prov, utvärderingar, modifieringar med mera.

FOI jobbar också nära integrerat med den verksamhet som i dag finns i Linköping.

Jag kan därför för min del tycka att det finns väldigt mycket som talar för att verksamheten kommer att vara kvar i Linköping så att man kan använda den kompetens som finns och det kunnande som är fastställt sedan länge.

Det handlar också om den långa utbildningstid som krävs för att utbilda militära flygtekniker etcetera - någonstans mellan sex och åtta år. Det handlar också väldigt mycket om handledd praktik av äldre tekniker för att detta ska kunna lyckas och för att vi ska kunna bli så framgångsrika som möjligt.

Mina följdfrågor till försvarsministern är: På vilka grunder kommer man att fatta det beslut som sedermera Försvarsmakten kommer att fatta när det gäller lokaliseringen? Och vad ser försvarsministern för alternativ kopplat till detta?

Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Oscarsson. Ledamotens parti är ju del av regeringsunderlaget, och vad jag förstår pågår diskussioner om den framtida finansieringen av försvaret. Det var spännande när Oscarsson nämnde att 2 procent är ett golv och inte på något sätt ett tak. Det innebär att det kommer att krävas ganska stora insatser framgent. Det är nödvändiga förändringar som måste till.

Vi socialdemokrater har väldigt tydligt pekat på vilken möjlighet vi ser till finansiering - den delen är dock inte färdig. Jag utvecklade det i mina repliker till ledamoten Wistedt.

Min fundering nu är hur Kristdemokraterna ser på den fortsatta finansieringen när det gäller försvarets framtida behov. På vilket sätt ska den genomföras? Hur ska vi prioritera? Det blir ju den här kammaren som kommer att få prioritera mellan de olika utgiftsområdena, till exempel behoven av utökad välfärd och följderna av förändringar i demografin - alltså andelen unga och äldre. Det skulle vara mycket intressant att höra.

Fru talman! Det känns ändå glädjande att det kan finnas en samsyn om finansieringen framgent. Vi får se på vilket sätt regeringen kommer att återkomma till hur detta långsiktigt ska finansieras. Vi har en beredskapsskatt som ett alternativ i denna finansiering. Det är möjligt att det kan finnas annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Men jag vill ändå vara tydlig med att deklarera att vi också ser de stora behov som finns när det gäller de välfärdssatsningar som måste göras. Det måste ske parallellt med att vi även bygger ut försvaret, och då hamnar vi i den finansieringsdiskussion som vi behöver ta ordentligt.

Jag ser fram emot att titta på hur detta ska kunna lösas. Vi får se vad vi återkommer till.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. När det gäller Jas är det en fråga som naturligtvis behöver ingå för respektive medlemsland inom Natos kommande beställningar.

Vi pekar på att Sverige har ett stridsflygplan som är väldigt välfungerande och som är fullt möjligt att utveckla i nyare versioner, vilket också skulle möjliggöra en vidareutveckling av exporten. Vi får också en bredare marknad i och med det svenska inträdet i Nato.

När det gäller ett regemente i Kiruna har jag sett vad ÖB har sagt i denna del. Exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Det viktiga är, vilket jag hänvisar till i mitt anförande, är att man ändå stärker funktionerna i Kiruna just utifrån den hotrisk som finns i den norra delen av Sverige och inte minst med de företagsetableringar, transporter och annat som jag också påpekade.

Exakt hur beredskapsskatten ska utformas har vi inte bestämt. Men vi pekar på den som ett sätt att kunna finansiera försvarets utbyggnad, detta för att inte behöva göra kraftiga nedskärningar av välfärden som är minst lika viktig när det gäller skolan, vården och omsorgen. Exakt hur den ska vara utformad får vi återkomma till om vi ser att det finns ett stöd för den i kammaren. Och jag ser med spänning fram emot att höra Sverigedemokraternas reaktioner framgent.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi och beslutar om betänkande FöU6 Försvarspolitik och totalförsvar. Betänkandet behandlar cirka 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Jag vill börja med att hänvisa till att Socialdemokraterna står bakom alla våra reservationer men att jag för tids vinning yrkar bifall till endast tre av dem, nämligen reservationerna 1, 3 och 5.

Det internationella säkerhetsläget har på kort tid, cirka ett år, förändrats drastiskt sedan Ryssland påbörjade kriget mot Ukraina. Det innebär för oss som liten nation ett helt nytt fokus på vår försvarsförmåga vid ett eventuellt angrepp.

Sverige har ansökt om medlemskap i Nato tillsammans med Finland för att kunna stå beredda vid ett eventuellt väpnat angrepp mot vårt land. Hur denna process kommer att fortskrida är svårt att sia om i dagsläget. Det har varit många turer kring detta, men man kan konstatera att många tror att kriget kommer att pågå länge. Om inte Ukraina blir framgångsrikt innebär det att freden i andra demokratiska länder är hotad. Därför finns inget annat alternativ än att stödja Ukraina i dess svåra kamp. Detta är något som Sverige gör och, förutsätter jag, kommer att fortsätta att göra.

För mycket lång tid framöver kommer Ryssland att vara den dimensionerande hotbilden för Sverige. Ryssland vill inte att vi ska gå med i Nato, inte stärka vårt samarbete med Storbritannien och USA, inte stödja de baltiska republikerna, inte fördjupa samarbetet med Finland och övriga Norden, inte arbeta för enighet i Europa, inte stödja oppositionella i Ryssland och Belarus, inte stödja Ukraina och inte kritisera Rysslands folkrättsbrott.

Till allt detta kommer kravet på en rysk intressesfär som även omfattar Sverige och Finland, återkommande desinformation, återkommande avslöjat spionage och systematisk kartläggning på svenskt territorium syftande till att förbereda antagonistiska handlingar och cyberattacker.

Om något visar detta att argumenten för att på både kort och lång sikt stärka svenskt försvar är mycket starka. Vi ska aldrig invagga oss i falsk säkerhet om att det värsta inte kan hända. Det gör också att tankar om business as usual med Ryssland måste vara över för mycket lång tid framöver. Att spekulera om något annat riskerar att spela Ryssland i händerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Detsamma gäller spekulationerna om vad som händer om Putin försvinner. Inget tyder i dag på att vi i framtiden kommer att få se något annat än ett brutalt och auktoritärt Ryssland. Vi måste komma ihåg att det i Ryssland inte finns någon folkligt förankrad demokratisk tradition. Förutsättningarna för att bära fram ett demokratiskt styrelseskick i Ryssland är mycket svaga, i det närmaste obefintliga.

Vi måste tillsammans med andra bygga en hög tröskel med militär förmåga som helt enkelt avskräcker Ryssland från framtida krigsäventyr. Ukraina ska ha ett fullt stöd tills segern är ett faktum. Därefter måste stödet för uppbyggnad av landet vara tydligt. Ukraina ska i framtiden vara en del av den demokratiska världen.

Tillsammans med ett framtida Natomedlemskap är ett fördjupat nordiskt samarbete viktigt och naturligt. Därför har vi från Socialdemokraterna föreslagit en gemensam nordisk försvarskommission med förankring i alla nordiska parlament. Det var därför glädjande att höra Helena Bouvengs inlägg om detta, och förhoppningsvis kan vi hitta en samsyn om dessa delar. Det handlar om att skapa gemensamma riktlinjer som konkret fördjupar samarbetet men som också är tydligt demokratiskt förankrade.

Hela den skandinaviska helheten från Arktis, norsk-svensk västkust, Östersjöns inlopp och Östersjön utgör den säkerhetspolitiska miljö som ska analyseras. Framtida hotbilder, lägesanalys, totalförsvarsplanering, effektivt resursutnyttjande, produktion av materiel, ledningsfunktioner, cybersäkerhet och hybridhot är sådant som det går att utveckla gemensamma ståndpunkter omkring.

Ett genomtänkt och långsiktigt nordiskt agerande är inte bara en viktig säkerhetspolitisk signal, utan det är också en styrka för Nato. Men detta minskar inte behovet av ett starkt svenskt nationellt försvar. Enligt Natos stadga ska varje medlemsland ha kapacitet att försvara sig självt. Nato handlar om att få skydd när så är nödvändigt men också om att ge skydd till andra.

Det som de socialdemokratiska regeringarna gjorde under åtta år är något som vi är väldigt stolta över. Vi lade om Försvarsmakten från en inriktning på internationella insatser till nationellt försvar av Sverige, återinförde värnplikten, fördubblade försvarets ekonomiska resurser mellan åren 2015 och 2025, genomförde en omfattande satsning på materiel samt etablerade nytt regemente på Gotland och på fem ytterligare orter. Vi slöt ett trettiotal internationella avtal om samarbeten. Det utvecklade möjligheten att fungera interoperabelt med andra länder och agera gemensamt i en krissituation. En rejäl fördjupning skedde i förhållande till Finland, USA och Storbritannien. Detta blev en mycket bra grund för det kommande Natomedlemskapet.

Jag ska från vår horisont skicka med några viktiga huvudpunkter för framtiden.

Vårt nästa etappmål är ett utökat antal värnpliktiga till minst 10 000. Och krigsorganisationen ska 2030 uppgå till minst 100 000 soldater.

Vi vill ha en fortsatt satsning på arméns brigader. Fler brigader ska vara inriktningen då markförsvaret är viktigt för långsiktig uthållighet.

Vi vill ha fortsatt förstärkning på Gotland med artilleri, luftvärn, underhåll, ledning och samband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Ett nytt regemente ska inrättas i Kiruna med hänvisning till ökat spänningsläge i Arktis, gränssamarbetet med Finland och Norge och med tanke på säkerhetsbehoven för Malmbanan, LKAB:s gruvbrytning, rymdbasen Esrange och värdlandsstödet HNS. I dag är Lapplandsjägargruppen förlagd till Kiruna. Värnpliktsutbildningen bedrivs vid Kalixfors övnings- och skjutfält. Och inom ramen för Nato finns också ett ökat intresse för Arktis som ett strategiskt viktigt område.

En stegvis satsning på civilförsvarets uppbyggnad ska ske. Det ska dimensioneras utifrån krigets krav. Med krigets krav som grund klarar vi också de civila kriserna. Civilplikt bör införas.

Vi ska värna svensk kompetens och kunnande när det gäller stridsflyg och ubåtar. Vi förfogar över teknik och kunnande i världsklass som har stor betydelse för övrigt näringsliv. Det finns inget stridsflygssystem som är så pass anpassat efter nordiska förhållanden som Jas Gripen-systemet. Detsamma gäller för svenska ubåtar i förhållande till operationer i skärgårdsområden och i Östersjön. Detta är svenska säkerhetsintressen som inte får slumpas bort. Natomedlemskapet kan öppna för nya möjligheter till export och utveckling.

Men detta är inte gratis. Stora pengar ska satsas. Vi förordar en beredskapsskatt som ska betalas av de mest välbeställda i vårt samhälle. Den ekonomiska ojämlikhet som har ökat i vårt samhälle är inte acceptabel. De bäst avlönade kan bidra så att satsningar på försvaret inte reducerar eller tränger undan satsningar på annan viktig välfärd såsom skolan, vården och omsorgen. Rättvis fördelning är viktig. Man kan inte leva bara på utgifter, utan det krävs också inkomster.

Så till våra reservationer. I reservation 1 yrkar vi att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att tillgodose att det finns ett folkligt förankrat försvar och stärker totalförsvaret.

I reservation 3 påpekar vi vikten av att man samordnar de olika stridskrafterna som grupperas genom att man ser hela det skandinaviska området från Arktis till Östersjön som en operativ helhet.

I reservation 5 yrkar vi på att regeringen ser till att det civila försvaret byggs upp och stärks för att möta morgondagens behov.

(Applåder)