Herr talman! Johan Andersson har frågat mig om jag förutom Linköping överväger andra alternativ till lokalisering av framtida radarspaningsflyg. Johan Andersson har även frågat mig på vilka grunder jag kommer att fatta det kommande placeringsbeslutet - om det är militärstrategiska skäl eller om det finns andra skäl som kommer att vägas in.

Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Försvarsmakten ska organisera krigsförband och vidta de förberedelser i övrigt som krävs för att kunna lösa myndighetens uppgift.

Det är riksdag och regering som på en övergripande nivå beslutar om Försvarsmaktens krigs- respektive grundorganisation. Det är Försvarsmakten som bedömer och avgör var det framtida radarspaningsflyget ska baseras. Baseringsorten kommer att fastställas utifrån hur det framtida radarspaningsflyget på bästa vis bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga.

Herr talman! Tack, Johan Andersson, för interpellationen! Det är en lite svår interpellation att svara på för mig, för till del är det inte säkert att regeringen och riksdagen har rådighet över detta beroende på hur utredningen kommer att falla ut. Det är också svårt att föregripa en utredning - detta sagt med all respekt.

Jag uppskattar att Johan Andersson lyfter både regeringens och oppositionens arbete kopplat till försvarspolitiken. Jag brukar påminna om att försvarspolitik är en lagsport, där vi strävar efter att göra saker tillsammans. Regeringen har som sitt forum Försvarsberedningen för utformningen av den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken med riksdagens partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att vi eftersträvar denna samsyn, och den speglas också i dagens debattämne, som berör utformningen av krigs- och grundorganisationen. Det är alltså riksdag och regering som beslutar om Försvarsmaktens övergripande utformning både avseende krigs- och grundorganisationen. I förordningen med instruktion för Försvarsmakten finns en lista med de organisationsenheter, regementen och geografiska placeringar som ingår i Försvarsmakten. Det är själva grundorganisationen.

När det gäller krigsorganisationen vet Johan Andersson som erfaren riksdagsledamot att vi fattade beslut om denna den 15 december 2020 i den här kammaren, när vi antog försvarsbeslutet för 2020. Det är grunden. I den krigsorganisationen framgår att specialflygsdivisionen ska vara ett eget krigsförband. Det är på denna övergripande nivå som riksdag och regering fattar organisations- och lokaliseringsbeslut. Utifrån de fastställda krigs- respektive grundorganisationerna beslutar i sin tur Försvarsmakten var de olika förbanden kan förläggas och varifrån deras verksamhet ska bedrivas.

Jag ska försöka svara på Johan Anderssons viktiga frågor. Jag är helt enig med honom om att det finns en mycket stark kompetens i Linköpingsområdet, inte minst på det flygtekniska området. Jag vågar påstå att det är ett världsledande kluster av aktörer på området.

Det jag tror kommer att vara styrande för utformningen av svaret - föreställer jag mig utan att föregripa utredningen - är hur detta påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga. Självfallet kommer man också att behöva väga in aspekter som personalförsörjning, infrastruktur, miljötillstånd och en rad andra parametrar.

Detta är ju en utredning som Försvarsmakten själv har tagit initiativ till. Det är inte ett uppdrag som regeringen har gett till Försvarsmakten. Därför har jag ingen insyn i den och har inte tagit del av något delbetänkande, men när utredningen är klar finns det möjlighet för mig att ta del av den. Det gäller naturligtvis också Johan Andersson inom ramen för försvarsutskottet.

Herr talman! Jag har all respekt för att människor kan känna oro om det blir organisatoriska förändringar av verksamhet. Det kan påverka jobbet och tillvaron, och det har jag som sagt all respekt för. Jag har också all respekt för att Johan Andersson står upp för sin valkrets - detta är ju verksamhet som ligger i Östergötland. Precis så ska det vara i en representativ demokrati.

Jag förväntar mig också att interpellanten har respekt för att jag inte kan föregripa en pågående utredning som jag själv inte har tillsatt utan som bedrivs på myndighetsnivå. Utfallet av den utredningen kanske, eller kanske inte, kommer att påverka regeringen och riksdagen. Det är lite för tidigt för mig att vare sig recensera eller ingripa i den. Den utredningen måste få ha sin gång.

Jag skulle ändå vilja lyfta den förmåga som vi diskuterar och som är väldigt viktig, nämligen radarspaningsflyget. Det handlar om den luftburna sensorn, och där har vi unikt stark kompetens i Sverige, både industriellt och inom Försvarsmakten. Det handlar också om den framtida baseringen av den plattform som heter Global Eye. Det är en sensor med mycket lång räckvidd och hög upplösning. Den är mycket viktig för Försvarsmaktens förmåga till tidig förvarning i händelse av risk för väpnat angrepp.

Men detta är också, som Johan Andersson vet, en smal sektor. Vi har ett väldigt begränsat antal plattformar. Därmed blir det naturligtvis extra viktigt hur man organiserar funktionen och att man då verkligen tänker igenom flera av de aspekter som Johan Andersson lyfter. Den operativa förmågan kommer naturligtvis att påverkas av att det i slutändan är människor som ska göra detta, så man bör ha en bra personalförsörjning och en bra funktionskedja genom hela "ekosystemet" som jag tidigare lyfte med miljötillstånd, samlokaliseringsvinster, rekrytering med mera.

Beträffande utredningen har jag under hand förstått att man till stora delar är klar med den. Jag vet inte när den kommer att vara färdig. Det är som sagt en försvarsmaktsintern utredning, och jag har inte tagit del av något delbetänkande. När den är klar finns det möjlighet för både Johan Andersson inom ramen för försvarsutskottet och mig att ta del av den.

Herr talman! Tack för debatten, Johan Andersson!

Jag har inte så mycket mer att tillföra, men Johan Andersson lyfter en viktig fråga som jag också snart kommer att ha möjlighet att diskutera med Johan Anderssons kollega Markus Selin i denna kammare, nämligen kommande stridsflyg.

Låt mig vara väldigt tydlig med en sak: Den försvarsindustri och den försvarsindustriella förmåga vi har i Sverige utgör också en del av vår samlade försvarsförmåga. I ljuset av de erfarenheter vi nu kan dra från kriget i Ukraina och det tryck som finns på försvarsindustrin över hela Europa på grund av att alla ska växa samtidigt utgör försvarsindustrin, inklusive det kluster av stark flygteknisk kompetens av till dels världsledande karaktär som finns i Linköping, en central del av vår egen försvarsförmåga. Till det kan jag säga att den luftburna sensorn, Global Eye, också är en unikt kvalificerad plattform med väldigt hög operativ effekt.

Det finns alltså alla skäl att vårda den försvarsindustriella förmåga som finns inte minst i Östergötland och Linköping.

Tack för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.