Tobias Billström

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag instämmer med interpellanten i att europeiska företag naturligtvis inte ska bidra till att understödja utländska staters repression av den inhemska befolkningen. Här har företagen att förhålla sig till EU:s landsspecifika sanktionsregimer. Utöver detta finns som sagt EU:s regelverk om exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden, som bland annat omfattar vissa typer av övervakningskameror och annan övervakningsutrustning, liksom andra internationella sanktioner och annan tillämplig övrig lagstiftning.

Sanktioner är ett betydelsefullt verktyg i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Det räcker dock inte med att ramverket finns. För att sanktioner ska få den eftersträvade effekten måste de efterlevas. Regeringen ser allvarligt på kringgåendet av sanktioner, oavsett om det rör sanktioner mot Ryssland eller om det rör sanktioner mot Iran.

Att stärka efterlevnaden av EU:s sanktioner har varit en prioritet för regeringen, inte minst under det svenska ordförandeskapet då EU antog en allmän riktlinje om detta i rådet. Detta har sedermera resulterat i ett direktiv rörande kriminalisering av överträdelser av EU:s sanktioner i syfte att stärka genomförandet av EU:s sanktioner. Direktivet inför gemensamma minimiregler vad gäller bland annat brottsdefinitioner och påföljder.

I Sverige ansvarar behöriga myndigheter för det nationella genomförandet av befintliga sanktioner inom sina respektive ansvarsområden.

Vidare gav regeringen den 8 maj ett antal myndigheter i uppdrag att ytterligare stärka arbetet med att säkerställa efterlevnaden av internationella sanktioner. Syftet är att effektivisera myndigheternas samverkan i arbetet för att motverka sanktionsbrott. Inom ramen för det uppdraget gavs Polismyndigheten även i uppdrag att inrätta ett samverkansråd för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av EU:s sanktioner.

Fru talman! Jag vill först och främst slå fast vad jag sa i mitt svar nyss, nämligen att situationen för mänskliga rättigheter i Iran fortsatt är mycket allvarlig. Vi har exempelvis noterat att tillämpningen av dödsstraffet, som Sverige och EU under alla omständigheter motsätter sig, i fjor ökade till den högsta siffran på flera år i Iran. Samtidigt kommer rapporter, bland annat från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, om en allt hårdare tillämpning av lagar om obligatoriskt bärande av slöja för kvinnor, precis som interpellanten nämnde.

Som en direkt följd av detta har regeringen, både enskilt och gemensamt med övriga EU, kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter - i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå, och också i kontakter med den härvarande iranska ambassaden.

Det förblir viktigt för Sverige att verka genom både EU och FN för att säkerställa att budskap och även de åtgärder som vidtas får brett genomslag och därmed blir så verkningsfulla som möjligt. När vi talar med en enad röst blir den också starkare.

EU fortsätter att markera mot Iran, och EU:s Iranpolitik har skärpts sedan hösten 2022. Sverige och EU har också vidtagit en rad åtgärder gentemot Iran med anledning av den allvarliga situationen, inklusive ytterligare sanktionslistningar.

Sammanlagt har alltså rådet vid tio tillfällen sedan hösten 2022 utökat sanktionslistningarna av personer och organisationer som bär direkt ansvar för repression mot demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran.

Under det svenska EU-ordförandeskapet diskuterades Iran återkommande vid de månatliga utrikesministermötena. Hela sex nya paket med listningar under MR-sanktionsregimen antogs av rådet under denna period. Vi fortsätter därför att agera för att bidra till starkast möjliga internationella tryck och ser kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta Irans agerande på ett så verkningsfullt sätt som möjligt.

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för en heltäckande lagstiftning på EU-nivå för att säkra ett förbud mot all export av övervakningsutrustning från EU och dess medlemsstater till Iran; om jag och regeringen avser att verka för en lagstiftning på nationell nivå för att säkra ett förbud mot all export av övervakningsutrustning från Sverige till Iran; om hur jag och regeringen avser att verka för att företag inom Sverige och andra medlemsstater inom EU inte ska ha lagliga möjligheter att sälja någon form av övervakningsutrustning till Iran som kan användas mot dess befolkning; samt om jag anser att EU:s exportförbud avseende övervakningsutrustning till Iran bör skärpas.

Som jag betonat i tidigare riksdagssvar och interpellationer fortsätter situationen för mänskliga rättigheter i Iran att vara mycket allvarlig. Jag delar interpellantens oro över detta.

Svensk handel med Iran i dagsläget är mycket begränsad och har begränsats ytterligare av de befintliga restriktionerna. För varor och tjänster som inte omfattas av krigsmateriellagstiftningen är utgångspunkten i svensk och EU-gemensam rätt att export är tillåten om det inte finns ett förbud mot utförsel i det enskilda fallet. Sverige har också en strikt och noggrann exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. När det gäller handel med Iran omfattas den även av internationella sanktioner som riktas mot landet, både sådana som beslutats av EU och av andra länder.

Alla företag i EU har att förhålla sig till de sanktioner mot Iran som har beslutats och som genomförs av medlemsstaterna. Det gäller bland annat MR-sanktioner och icke-spridningssanktioner, men även sanktionsregimer fokuserade på Ryssland och Syrien. Sanktionsregimen mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran, som upprättades 2011, innefattar ett förbud mot att sälja eller överföra viss utrustning som kan användas för repression eller övervakning till Iran.

Sanktionsregimerna ses kontinuerligt över och revideras. En sådan revidering, som Sverige var med och förespråkade, skedde exempelvis den 14 maj. I denna revidering inkluderades fler komponenter av exportförbud. Bland de komponenter som lades till kan bland annat nämnas kameror för flygburen övervakning.

På nationell nivå, det vill säga i Sverige, är det Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är ansvarig myndighet för att ge tillstånd till export som omfattas av EU:s förordning om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden eller som kräver undantag från internationella sanktioner i vissa fall.

Det är alltid exportörens ansvar att hålla sig underrättad om vilka sanktioner och regler som gäller i det enskilda fallet. Alla företag i EU ska följa de sanktioner mot Iran som har beslutats på EU-nivå och som genomförs av medlemsstaterna.

EU har också ett särskilt sändebud för sanktioner, David O'Sullivan, som arbetar nära tredjeländer för att säkerställa en strikt efterlevnad av de beslutade sanktionerna.

Fru talman! Jag tackar för en bra debatt. Jag har stor respekt för att man kan ha olika åsikter om benämningen på Taiwan, men enligt regeringsformen kan jag som enskilt statsråd som sagt inte styra svenska förvaltningsmyndigheter. Det vore mycket dåligt ledarskap av mig, apropå interpellantens synpunkter på detta, att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur regeringen benämner Taiwan och vilka budskap Utrikesdepartementet ger till dem som frågar är emellertid tydligt, och jag tycker att sakförhållandena har framgått av denna interpellationsdebatt. Men hur det i praktiken genomförs genom självständiga myndigheters tillämpning är i min mening inte en fråga för Utrikesdepartementet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag håller helt med Markus Wiechel om det sista i hans inlägg. Det är otroligt viktigt att vi står upp för demokratiska värderingar och arbetar för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den svenska regeringen anser för sin del mycket tydligt hur den benämner Taiwan. Hur länders och områdens namn anges av svenska myndigheter avgör de i sin tillämpning självständigt.

Fru talman! Rent praktiskt är det så att i den nu gällande upplagan av Myndigheternas skrivregler hänvisas det för nationsnamn, invånarbeteckningar, nationalitetsadjektiv och landskoder till rekommendationerna i Utrikes namnbok eller Publikationshandboken, som är EU-institutionernas gemensamma skrivregler. I den sistnämnda finns även namn på territorier, regioner och huvudstäder. Utrikes namnbok, som Utrikesdepartementet ansvarar för, innehåller Sveriges officiella namn på självständiga stater som Sverige har erkänt samt Heliga stolen. Men den innehåller inga namn på andra utländska områden eller territorier. Detta är viktigt att komma ihåg i denna debatt eftersom vi pratar om hur myndigheterna arbetar när det gäller uppsatta skrivregler.

Som bekant för Sverige liksom EU en så kallad ett-Kina-politik, vilket innebär att vi endast har diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina.

Fru talman! Låt mig inledningsvis understryka för deltagarna i debatten att Sveriges samarbete med Taiwan är brett och långsiktigt. Sveriges goda förbindelser med Taiwan har utvecklats under många år och på ett flertal områden. Jag har tidigare nämnt Business Sweden-kontoret i Taiwan; det är ett utmärkt exempel på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också ett brett handelsutbyte med Taiwan. Svenska företag har en lång och väldigt framgångsrik närvaro i Taiwan. I dag verkar närmare 100 svenska företag i detta land. Som jag nyss sa i mitt svar till Nima Gholam Ali Pour verkar regeringen, inom ramen för Sveriges ett-Kina-politik, för att fördjupa detta utbyte ytterligare.

Jag tror att det är bra att i debatten påminna om att det sedan tidigare finns många namn på Taiwan som används i olika internationella sammanhang. Den svenska regeringen använder sig sedan länge av benämningen Taiwan, och detta är tydligt kommunicerat för alla som besöker regeringens hemsida. Det är också Utrikesdepartementets budskap till alla som frågar vilken benämning regeringen använder. Det kan för övrigt konstateras att EU genomgående använder benämningen Taiwan. Det är således mycket tydligt hur den svenska regeringen benämner Taiwan, och det bör inte råda något tvivel om detta.

Interpellanten tog i sin fråga upp vilka namn Skatteverket anger i folkbokföringen. Hur länders och områdens namn anges av svenska myndigheter är något som de självständigt avgör i sin tillämpning. I detta arbete tillämpar Skatteverket standarden ISO 3166 gällande koder och namn på svenska. Detta är alltså inte en angelägenhet för Utrikesdepartementet, utan det är något som Skatteverket självt avgör i sin tillämpning.

Jag vill också hänvisa till det svar som finansminister Elisabeth Svantesson lämnade i denna fråga här i kammaren tidigare i dag, som Markus Wiechel berörde. Enligt regeringsformen kan inte jag som enskilt statsråd styra svenska förvaltningsmyndigheter i denna tillämpning.

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att verka för att svenska statliga myndigheter inte ska underminera Taiwans självständighet, om jag kommer att verka för att Utrikesdepartementet ger vägledning till statliga myndigheter som inte försämrar Sveriges relation till Taiwan och om jag kommer att verka för att statliga myndigheter inte benämner Taiwan som en provins i Kina.

Det är sedan tidigare välkänt att det finns många namn på Taiwan i olika internationella sammanhang. Regeringen använder sedan länge benämningen Taiwan, vilket vi har förtydligat på regeringens hemsida och meddelar dem som ställer frågor till Utrikesdepartementet. Det bör därmed inte råda några tvivel om hur regeringen benämner Taiwan. EU använder också genomgående benämningen Taiwan. Hur länders och områdens namn anges av svenska myndigheter avgör de självständigt i sin tillämpning.

Sveriges samarbete med Taiwan är brett och långsiktigt. Sveriges goda förbindelser med Taiwan har utvecklats under många år inom ett flertal områden. Business Sweden-kontoret i Taiwan har till exempel varit aktivt sedan 1991 och var ett av dåvarande Exportrådets första kontor i Asien. Sverige har årligen sedan 1980-talet hållit handelsöverläggningar på statssekreterarnivå med Taiwan, vilket erbjuder en plattform för utbyte om bland annat handel, investeringar, grön omställning, hälsa och ekonomisk säkerhet. Inom ramen för Sveriges ett-Kina-politik verkar regeringen för att fördjupa utbytet ytterligare.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för en intressant och viktig debatt.

Låt mig försäkra interpellanten om att den svenska ambassaden i Ankara och generalkonsulatet i Istanbul ger årligt stöd till arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet, varav stora delar går till civilsamhället. Sverige för en aktiv MR-politik i Turkiet.

En del av Kadir Kasirgas fråga handlade om respekten för valresultatet. I detta sammanhang kan jag konstatera att lokalval hölls över stora delar av Turkiet den 31 mars i år, precis som interpellanten nämnde. Enligt Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter var valen välorganiserade, och folkviljan respekterades. Efter valen har det rapporterats om ett fall där en vald borgmästare ersattes av en kandidat kopplad till regeringspartiet AKP i staden Van. Efter en lokal process har dock den ursprungligt valda borgmästaren tillträtt sitt ämbete, vilket förstås är mycket välkommet.

Sverige och det internationella samfundet följer situationen noga, och det är grundläggande för ett demokratiskt styrelseskick att de kandidater som får flest röster också kan utföra det arbete de har valts att utföra. Det är en viktig del i behovet av att observera utvecklingen i Turkiet att vi följer och uppmärksammar den här typen av fall.

Med detta tackar jag så mycket för en bra debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag delar Kadir Kasirgas oro. Regeringen ser med allvar på utvecklingen i Turkiet avseende respekten för mänskliga rättigheter, och det är välkänt att denna del av Turkiets demokrati lider av brister.

För Sverige är det grundläggande att politiska fångar inte ska förekomma. Länder som Sverige och Turkiet, som är medlemmar i den människorättsbaserade organisationen Europarådet, måste följa de beslut som Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter fattar. Att Turkiet inte har gjort det i de aktuella fallen är allvarligt, och det är något som Sverige tillsammans med andra medlemmar i Europarådet påtalar vid återkommande möten i Europarådet.

Sveriges regering är tydlig på den här punkten: Vi uppmanar Turkiet att släppa både Selahattin Demirtas och Osman Kavala. Detta är nödvändigt för att leva upp till Europarådets ideal och gemensamma regler. Att Turkiet inte uppfyllt Europarådets krav är också något som återkommande kritiseras av EU, vilket framgår av det citat ur rapporten som EU:s utrikestjänst avgivit och som återfinns i mitt inledande anförande i den här interpellationsdebatten.

Sverige kommer att fortsätta att vara en drivande kraft i att främja mänskliga rättigheter internationellt. Sverige har en mycket tydlig hållning till stöd för allas åtnjutande av mänskliga rättigheter, och rätten att delta i den demokratiska processen är en grundläggande mänsklig rättighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig börja med att säga att Sverige arbetar i många internationella forum för att förmå Turkiet att öka respekten för de mänskliga rättigheterna.

Jag berättade nyligen i ett annat interpellationssvar att Sverige verkar i FN:s råd för mänskliga rättigheter för att Turkiet ska anta en diskrimineringslagstiftning som omfattar sexuell läggning och könsidentitet som diskrimineringsgrunder. Senast den 20 mars 2024 uppmanade EU också Turkiet att respektera sina skyldigheter enligt folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, i ett anförande i FN:s råd för mänskliga rättigheter som även Sverige stod bakom.

Vi framför också dessa budskap direkt till företrädare i Turkiet och agerar även lokalt. Sida, Svenska institutet och våra utlandsmyndigheter arbetar på plats i Turkiet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt förbättra förutsättningarna för ett mer jämställt samhälle.

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att uppmana Turkiet att respektera valresultat och frige politiska fångar, inklusive Selahattin Demirtas och Osman Kavala. Vidare har han frågat hur jag och regeringen ska försäkra att länder som Turkiet, som har viktiga relationer med Sverige och EU, efterlever demokratiska principer och respekterar mänskliga rättigheter. Han har även frågat om jag och regeringen anser att Turkiet uppfyller kraven för att inleda förhandlingar om eventuellt medlemskap i EU.

Det ligger i Sveriges intresse att fortsätta att främja och bidra till en mer demokratisk utveckling i Turkiet där mänskliga rättigheter respekteras. Detta gäller särskilt situationen för politiker, journalister, personer som tillhör minoriteter, människorättsförsvarare och hbtqi-personer.

Denna situation beskrivs utförligt av olika icke-statliga organisationer, exempelvis Amnesty och Human Rights Watch. Även EU-kommissionen skriver om utvecklingen i Turkiet i sin årliga utvärdering av de framsteg som gjorts på vägen mot EU-medlemskap i vart och ett av EU:s kandidat och partnerländer. I den senaste utvärderingen från 2023 upprepade kommissionen bland annat sin allvarliga oro över den fortsatta tillbakagången inom områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i Turkiet.

I EU-kommissionens utvärdering ägnas mycket uppmärksamhet åt de frågor som interpellanten Kadir Kasirga nämner i sin interpellation. De uppmärksammade fallen i Europarådet beskrivs utförligt, inklusive de långa processer som pågår för att få Turkiet att frige Selahattin Demirtas och Osman Kavala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det faktum att Turkiet inte har följt Europadomstolens beslut tas också upp i den framåtblickande rapport om Turkietrelationen som EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst tagit fram på uppdrag av Europeiska rådet. I rapporten står så här: På grund av den allvarliga inrikes situationen för mänskliga rättigheter och rättsstatlighet, inklusive icke verkställda domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, är det tydligt att EU-Turkiet-relationen har flera hinder att komma över.

Sverige står bakom denna beskrivning, och vi tillmäter situationen för de mänskliga rättigheterna stor vikt i synen på alla EU-kandidatländer, inklusive Turkiet.

Sverige är medlem i Europarådet och för samma politik där. När frågan om Selahattin Demirtas och Osman Kavala har kommit upp i organisationens mellanstatliga format ministerkommittén har Sverige konsekvent ställt sig bakom uppmaningarna till Turkiet att respektera Europadomstolens domar och frige personerna. Detta skedde senast i mars 2024, alltså innevarande år. Det är allvarligt att Turkiet inte har verkställt domarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig också tacka interpellanten Kadir Kasirga för interpellationen. Låt mig även vända mig till den bahaiska grupp som är representerad här på läktaren i dag och säga att regeringen fortsätter arbeta aktivt för att stötta de iranier som kämpar för sina mänskliga rättigheter. Omvärldens uppgift är, som regeringen ser det, att visa stöd för befolkningen i Iran, som kräver respekt för sina mänskliga rättigheter, och att ställa tydliga krav på den iranska regimen. Det är detta vi behöver fortsätta att göra.

Vi får aldrig förlora fokus på de människor som är närmast berörda av de MR-kränkningar som fortgår. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen i Iran nära tillsammans med övriga EU och internationella partner. Vi fortsätter att överväga alla tillgängliga verktyg och möjliga åtgärder för att påverka Irans agerande och stödja det iranska folkets legitima krav på mänskliga rättigheter.

Situationen för bahaierna i Mellanöstern, inklusive Iran, följs också nära av Sveriges sändebud för interreligiös och interkulturell dialog inom ramen för samarbetet i den internationella alliansen för religions- och trosfrihet, IRFBA. Slutligen vill jag än en gång säga att jag välkomnar att det fortsatt finns ett så starkt engagemang och en sådan uppmärksamhet i riksdagen och i Sverige för den allvarliga situationen i Iran.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Kadir Kasirga, för bra och intressanta observationer kring utvecklingen. Låt mig börja med att svara på frågan om EU. EU fortsätter att markera tydligt mot Iran. Det bästa exemplet som svarar på Kadir Kasirgas fråga är att i december 2022 antogs skarpt formulerade rådsslutsatser om Iran som utgjorde en tydlig positionsförflyttning avseende EU:s relation till Iran. Sverige och EU verkar också aktivt inom FN tillsammans med andra likasinnade för att lyfta den utsatta situationen vad gäller mänskliga rättigheter i Iran, inte minst för etniska och religiösa minoriteter.

I resolutionen om Iran i FN:s generalförsamlings tredje utskott i höstas, som alla EU:s medlemsstater, inklusive Sverige, stod bakom som medförslagsställare, lyftes den bahaiska minoritetens särskilt utsatta situation. I FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève i mars lyftes situationen för etniska och religiösa minoriteter i Iran i både Sveriges och EU:s respektive anföranden i den allmänna debatten under dagordningspunkt 4. Dagordningspunkt 4 behandlar alltså de allra allvarligaste länderna och situationerna vad gäller mänskliga rättigheter globalt.

Situationen togs också upp i anföranden inom och genom den nordisk-baltiska kretsen och i EU i flera forum som fokuserade specifikt på Iran, exempelvis den interaktiva dialogen med FN:s specialrapportör för situationen för mänskliga rättigheter i Iran, Javaid Rehman, och den interaktiva dialogen med den oberoende undersökningsmekanismen för Iran. Undersökningsmekanismen tillsattes vid den specialsession om Iran i FN:s råd för mänskliga rättigheter som sammankallades i november 2022 på bland annat Sveriges begäran.

Sverige var avslutningsvis också medförslagsställare till resolutionen om Iran vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars. Resolutionen välkomnade specialrapportörens rapport, som ingående beskriver den förfärliga situation som interpellanten precis har redogjort för för etniska och religiösa minoriteter och särskilt nämner bahaierna, och förlängde både specialrapportörens och den oberoende undersökningsmekanismens mandat.

Fru talman! EU är vår viktigaste plattform för Iranpolitiken. Under senare år har vi sett en avsevärd skärpning av EU:s Iranpolitik med anledning av just de kränkningar av mänskliga rättigheter som har skett i Iran, som Kadir Kasirga nämner. Inte minst situationen för etniska och religiösa minoriteter har fortsatt att vara mycket svår; jag delar helt interpellantens uppfattning om detta.

EU har agerat resolut, inte minst genom gemensamma uttalanden och även kontinuerligt skärpta sanktioner mot Iran. Rådet har vid tio tillfällen sedan hösten 2022 utökat sanktionslistningarna av personer och organisationer som bär direkt ansvar för kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Sanktionspaketen har inneburit att antalet listningar fördubblats, och det är nu över 270 individer och enheter som listats under EU:s sanktionsregim med anledning av situationen för mänskliga rättigheter i Iran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

MR-sanktionerna, vilket är det tekniska begreppet för sanktioner med anledning av brott mot mänskliga rättigheter, utgörs av frysning av tillgångar i EU och, för de listade individerna, även inreseförbud i EU. De inbegriper även ett exportförbud till Iran för produkter som skulle kunna användas för inhemsk repression.

EU ser kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta Irans agerande på ett så verkningsfullt sätt som möjligt.

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig om jag och regeringen avser att genom EU och FN förmå Iran att stoppa diskrimineringen och förföljelserna av bahaier och andra minoriteter samt vilka möjliga vägar jag ser att regeringen kan använda för att påverka Iran när det gäller just behandlingen av bahaier och andra minoriteter.

Låt mig först instämma med interpellanten i att situationen för mänskliga rättigheter i Iran fortsätter att vara mycket allvarlig. Detta gäller särskilt kvinnor och flickor, etniska och religiösa minoriteter och inte minst bahaier, vilket också lyfts fram i Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran. Som jag framfört i flera tidigare interpellationsdebatter och frågesvar delar jag Kadir Kasirgas oro över situationen i Iran.

När det gäller möjliga vägar som vi kan använda oss av för att påverka Iran i fråga om den bristande respekten för mänskliga rättigheter är det just genom EU och FN som Sverige aktivt agerar för att säkerställa ett så brett genomslag som möjligt för våra budskap och för de åtgärder som vidtas.

Regeringen tar regelbundet upp situationen för mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter för personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter, i våra bilaterala kontakter med Iran på olika nivåer. Sverige fortsätter också att verka inom EU för en kraftfull och enad Iranpolitik för att ge internationellt stöd för den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.

Fru talman! Tack till interpellanten Alexandra Völker för en bra debatt!

Sverige står i nära kontakt med EU:s utrikestjänst, EU:s särskilda representant för Afrikas horn, EU:s medlemsstater och relevanta aktörer såsom FN och civilsamhällesorganisationer. Sverige har ett långt, historiskt engagemang i Etiopien och har konsekvent agerat för att främja en hållbar fred i landet.

EU har sedan konflikten inleddes i norra Etiopien villkorat budgetstödet med krav på vapenvila, politisk dialog, obehindrat humanitärt tillträde och ansvarsutkrävande. Jag delar helt interpellantens uppfattning att resurser är viktigt, men de behöver också användas klokt. Sverige kommer fortsatt att verka för att EU:s utvecklingsbistånd ska användas som en hävstång gentemot en positiv utveckling i landet.

Efter det att överenskommelsen om permanent vapenvila ingicks mellan den etiopiska regeringen och TPLF har EU inlett en process för att gradvis normalisera relationerna till Etiopien. Det innebär att vi behåller våra gemensamma påtryckningar samtidigt som vi agerar tydligt och konstruktivt för att stödja de processer som Etiopien har inlett för att främja fred i landet.

Vi är helt eniga, jag och interpellanten Alexandra Völker, om att övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och flyktingrätt omedelbart måste upphöra och de ansvariga ställas inför rätta. Sverige står bakom att EU villkorat en full normalisering av relationerna med Etiopien med fortsatta framsteg i processen för ansvarsutkrävande. Det befästes i rådsslutsatserna som EU antog i april 2023 och gäller fortsatt. Sverige kommer att arbeta aktivt, tydligt och konstruktivt för att främja politiska lösningar som kan leda till hållbar fred i hela Etiopien.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt oss börja med att slå fast att konflikterna i Etiopien inte kan lösas med militära medel. En bred och inkluderande politisk dialog är avgörande för att säkerställa en hållbar fred. Det tror jag att interpellanten och jag är fullständigt överens om.

Sverige och EU verkar konsekvent för att uppmana den etiopiska regeringen och andra aktörer till dialog. Det gör vi genom fortlöpande samtal med etiopiska regeringsföreträdare och andra aktörer samt genom vårt stöd till flera lokala freds- och dialogprocesser.

Sverige arbetar aktivt för att stödja de processer Etiopien har inlett som ska bidra till hållbar fred i hela landet, såsom den nationella dialogen och processen för demobilisering, avväpning och återintegrering av före detta kombattanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Etiopien under 2022-2026 innehåller ett tydligt fokus på fredliga och inkluderande samhällen. Genom biståndet spelar vi således en viktig roll för att främja en hållbar fred.

Den nationella dialog som nu förbereds i Etiopien och vars syfte är att försöka ta itu med de underliggande orsakerna till konflikterna i landet är en väsentlig process. En gedigen, transparent och effektiv nationell dialog är ett viktigt steg på vägen mot stabilitet, demokrati och fred.

Interpellanten undrade hur Sverige arbetar med de här frågorna. Sverige uppmanar konsekvent den etiopiska regeringen att säkerställa att dialogen är inkluderande och dessutom leder till konkreta resultat.

Sverige arbetar även aktivt för att uppmuntra aktörer att medverka i utformandet av dialogprocessen liksom i själva dialogen. Sverige stöder alltså och samarbetar nära FN:s utvecklingsprogram, UNDP, den nationella dialogkommissionen och aktörer i det civila samhället. Genom ambassaden i Addis Abeba deltar vi exempelvis i styrgruppen för FN:s utvecklingsprograms fond, som har etablerats till stöd för den nationella dialogprocessen. Det ger oss en viktig plattform för att bevaka och påverka processen i rätt riktning.

Utöver det bilaterala utvecklingssamarbetet bidrar Sverige genom EU med stöd till insatser som syftar till att främja fred, säkerhet och stabilitet i Etiopien. Ett flerårigt strategiskt program till Etiopien för åren 2024-2027 antogs i september förra året och uppgår till 650 miljoner euro. EU:s bistånd syftar bland annat till att främja fred och adressera konsekvenserna som konflikt och torka har haft på de allra mest sårbara samhällena och hushållen.

Biståndet inkluderar även stöd till den pågående process som jag nämnde för demobilisering, avväpning och återintegrering, som inletts efter att den etiopiska regeringen och TPLF ingått överenskommelse om permanent vapenvila. Även svenska myndigheter, exempelvis Folke Bernadotteakademin, bistår med expertis i den processen. Det är ett viktigt bidrag för att bygga en hållbar fred.

Vägen mot hållbar fred i Etiopien kommer dock troligen och sannolikt att vara lång och komplicerad. Risken är överhängande för en utdragen konflikt som påverkar stora delar av landet med fortsatt svåra konsekvenser för civila. För att åstadkomma en hållbar fred behöver grundorsakerna till konflikten adresseras. Sverige kommer därför att fortsätta att arbeta aktivt tillsammans med EU, FN och andra partner för att bidra till stabilitet i landet.

Fru talman! Regeringen ser med stort allvar på de kränkningar av och övergrepp mot mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och flyktingrätt som har begåtts i Etiopien. Vi ser med stor oro på de fortsatta rapporter som inkommer om övergrepp och kränkningar, inte minst i Amhararegionen. Sverige och EU kräver genomgående att oberoende utredningar görs och att ansvar utkrävs. Konkreta framsteg för ansvarsutkrävande är ett av de krav som EU har ställt för att fullt ut normalisera relationerna med Etiopien.

Gedigna processer för ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa som syftar till att komma till rätta med de massiva kränkningar av mänskliga rättigheter som skett i Etiopien de senaste decennierna är grundläggande för att säkerställa en hållbar fred i hela landet.

Sådana processer är emellertid även viktiga för att möjliggöra försoning och förhindra framtida brott. Den etiopiska regeringen har inlett en process för övergångsrättvisa som Sverige följer nära. Vi verkar aktivt tillsammans med andra likasinnade länder för att processen ska utföras enligt internationella standarder och på ett trovärdigt och transparent sätt.

Sverige och EU agerar tydligt inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter för att uppmana Etiopien att respektera de mänskliga rättigheterna och för att ansvar utkrävs för övergrepp och kränkningar. Det kommer vi att fortsätta göra.

Vid den senaste sessionen vid FN:s råd för mänskliga rättigheter, som ägde rum den 3 april, gjorde Sverige tillsammans med 41 andra länder ett gemensamt uttalande om utvecklingen i Etiopien där vi även lyfte upp vår oro över situationen i Amhara och Oromia.

Därtill stöder Sverige genom biståndet det lokala kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som har en viktig roll att spela för att säkerställa övervakningen av MR-situationen i landet liksom att processer för ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa sker enligt internationella standarder.

Under 2023 uppgick Sveriges stöd till det lokala kontoret till 10 miljoner kronor. Stödet syftar bland annat till att bidra till ansvarsutkrävande och kapacitetsutveckling på MR-området, exempelvis genom att stärka den etiopiska MR-kommissionens möjligheter att agera mot och övervaka kränkningar och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.

Vårt stöd har även bidragit till att finansiera den gemensamma rapport som publicerades av OHCHR och den etiopiska MR-kommissionen i november 2021. Rapporten låg till grund för att FN:s råd för mänskliga rättigheter etablerade en internationell kommission av MR-experter för Etiopien, vars mandat Sverige och EU var drivande i att etablera.

Kommissionen publicerade sin slutrapport förra året. Vi arbetar nu aktivt tillsammans med EU och FN för att säkerställa att dess rekommendationer följs upp genom konkreta åtgärder som ställer ansvariga till svars för sina handlingar. Övergrepp och kränkningar mot mänskliga rättigheter är oacceptabla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att bevaka utvecklingen i landet och för att säkerställa fortsatta gemensamma påtryckningar från det internationella samfundet. Vi gör detta genom nära koordinering i Addis Abeba, i FN och i EU samt tillsammans med länder på huvudstadsnivå genom löpande och nära dialog och gemensamma initiativ.

Fru talman! Alexandra Völker har frågat mig om vilka politiska initiativ jag ser att det är möjligt att ta i internationella institutioner, som EU och FN, för fred och trygghet i Amhararegionen.

Jag vill först understryka att jag delar Alexandra Völkers oro över situationen i Etiopien. Konflikterna i Etiopien har under de senaste åren haft förödande konsekvenser för civilbefolkningen och förvärrat den redan svåra humanitära situationen i landet. De allvarliga övergrepp och kränkningar mot de mänskliga rättigheterna, mot internationell humanitär rätt och mot flyktingrätt som begåtts är oacceptabla. Dessa måste omedelbart upphöra, och ansvariga behöver ställas inför rätta.

Jag delar även Alexandra Völkers oro över den nuvarande situationen i Amhararegionen där civila alltjämt drabbas av våld och brist på förnödenheter. Den fortsatt utmanande utvecklingen i Amhararegionen och andra delar av Etiopien visar att fred i Etiopien inte kan byggas region för region. Sverige verkar därför för en bred politisk lösning som kan möjliggöra en hållbar fred i hela landet, inklusive i Amhararegionen.

Sverige för, tillsammans med EU och FN, en fortlöpande dialog med den etiopiska regeringen och relevanta aktörer för att uppmana till politiska lösningar på konflikterna i landet. I dialogen betonar vi både vikten av fortsatt genomförande av fredsöverenskommelsen mellan den etiopiska regeringen och Tigray People's Liberation Front, TPLF, och av en bredare politisk lösning som inkluderar fler aktörer. Utöver den politiska dialogen är Sveriges och EU:s bistånd viktiga verktyg som används för att stödja de processer som Etiopien inlett för att främja nationell dialog, säkerställa övergångsrättvisa samt genomföra avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter.

Sverige uppmanar, tillsammans med EU och FN, konsekvent till att utredningar görs av de brott som begåtts mot mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och flyktingrätt samt att ansvar utkrävs. Upprätthållande av de mänskliga rättigheterna i hela landet och gedigna processer för ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa är grundläggande för att säkerställa en hållbar fred. Dessa processer är även nödvändiga för att möjliggöra försoning och förhindra framtida övergrepp och kränkningar.

Sverige och EU verkar tydligt för att processen för övergångsrättvisa ska vara gedigen och transparent och ska utföras enligt internationella standarder. Vi gör detta genom ett tydligt och aktivt agerande i FN:s råd för mänskliga rättigheter, genom bistånd till det lokala kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, som i sin tur stöder den oberoende etiopiska MR-kommissionen, samt i dialog med den etiopiska regeringen och andra aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den humanitära situationen i Etiopien är allvarlig. Landet har drabbats av våldsamma konflikter och naturkatastrofer, som den pågående torkan. Sveriges humanitära stöd till Etiopien uppgick förra året till 393 miljoner kronor, vilket innebär att Etiopien var det största mottagarlandet av svenskt humanitärt stöd under 2023. I år har Sida hittills allokerat 240 miljoner kronor till humanitärt stöd i Etiopien.

Sverige kommer att fortsätta att agera aktivt och tydligt för att främja fred i hela Etiopien och uppmana till politisk dialog, obehindrat humanitärt tillträde och ansvarsutkrävande för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna för en bra debatt och ett stort engagemang från alla. Det visar också hur viktig denna fråga är.

Sverige har under den här regeringen varit ett av de drivande länderna när det gäller att hålla Iran på den internationella dagordningen. Så sent som i måndags slöt vi, EU:s utrikesministrar, en överenskommelse om att utvidga sanktionsregimen mot Irans militära stöd till Ryssland. Utvidgningen omfattar flera dimensioner. Missiler, som Iran har rapporterats förbereda försäljning av till Ryssland, ska nu omfattas av sanktionsregimen, som tidigare var inriktad på drönare. Fler komponenter som används för drönartillverkning ska också omfattas av exportförbud. Slutligen ska sanktionsregimen utvidgas geografiskt till att omfatta överföring av drönare och missiler inte bara till Ryssland utan även inom Mellanöstern och till Rödahavsregionen, exempelvis till Irans regionala ombud.

Irans roll i regionen var också något som jag lyfte vid EU:s möte med GCC, våra utrikesministerkollegor i Gulfregionen, som hölls i anslutning till måndagens FAC.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att omvärlden fortsätter att fästa uppmärksamheten på Iran, vilket dagens debatt här i kammaren är ett uttryck för. Sverige fortsätter att verka för ett starkt internationellt tryck som effektivt motverkar repressionen, stöder folkets krav på respekt för mänskliga rättigheter och tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.