Tobias Billström

Herr talman! Till att börja med skär vi inte ned på det humanitära biståndet, utan vi väljer att utöka den delen. Vi ser också att flera civilsamhällesorganisationer gör stora insatser för att motverka grundorsakerna och för att genom till exempel katastrofhjälp hjälpa människor med de mest akuta behoven men också genom stöd till de organisationer som verkar på plats.

Jag vill även påpeka att Sverige använder ett rättssäkert system för att pröva asylansökningar. Det garanterar att ingen avvisas om man uppfyller kriterierna i vår lagstiftning.

Herr talman! Utvecklingen i Afghanistan är förfärlig. Sedan ett och ett halvt år har vi sett en medveten strategi från talibanerna att utesluta kvinnor från samhället. Det har nu kulminerat i precis de här dekreten, som förbjuder kvinnor att studera vid universiteten och förbjuder kvinnliga afghanska hjälparbetare. Parallellen till talibanregimen på 1990-talet är tydlig.

Dekreten är självklart ett brott mot mänskliga rättigheter och de humanitära principerna. Sverige har fördömt talibanernas förbud. Vi stöder till fullo alla uttalanden som i januari har gjorts av USA, Storbritannien, EU och andra likasinnade länder. Vi har självklart också en dialog om hur man kan påverka talibanerna.

Vi arbetar också för en tydlig enighet inom EU och det internationella samfundet i övrigt. Vid Europeiska rådets utrikesrådsmöte den 20 februari kommer vi att diskutera utvecklingen ingående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag fick denna fråga under utfrågningen inför Europaparlamentets utrikesutskott, och jag kan säga precis samma sak här som jag sa då: Det är ett felaktigt påstående från Irans utrikesminister om vad jag har sagt till honom.

Tvärtom fortsätter diskussionerna inom EU om hur vi kan hålla trycket uppe mot Iran. Irans revolutionsgarde som entitet är redan föremål för EUsanktioner med anledning av dess roll i spridningen av massförstörelsevapen. Och många befälhavare och enheter inom revolutionsgardet är redan listade under den så kallade MR-sanktionsregimen. Det är det sanktionsregelverk som har bedömts vara mest ändamålsenligt för att komma till rätta med just de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran och de individer och enheter som har varit särskilt inblandade i dessa, inklusive IRGC-befäl och IRGC-förband.

Listningar under terroristsanktioner kräver också, som jag redogjorde för i Europaparlamentet och redogör för här i kammaren i dag, att särskilda kriterier är uppfyllda. IRGC kan alltså inte listas under terroristsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran. Det behöver också finnas kopplingar till terrorism. Det är detta som gör frågan lite pedagogiskt svår.

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Som jag sa tidigare är yttrandefriheten en omistlig del av det svenska statsskicket. Det är en del av våra grundlagar vi pratar om.

När det gäller synpunkten om religion, som ibland har framförts i diskussionen, är inte det en del av den överenskommelse vi har mellan Sverige, Finland och Turkiet. Med det sagt har jag förståelse för att man från turkisk sida har varit upprörd över detta som förvisso var lagligt men för den skull inte respektfullt.

Vad som nu behövs är att situationen kyls ned på alla sidor.

Herr talman! Låt mig inleda med att vara mycket tydlig, apropå frågeställarens fråga: Självklart står regeringen upp för yttrandefriheten. Men det måste gå att ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi kan stå upp för yttrandefriheten och kritisera det faktum att det bränns heliga skrifter i syfte att provocera och splittra. Att påpeka detta är knappast att krypa för Turkiet; det handlar om att konstatera uppenbara fakta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är viktigt att kyla ned läget, precis som frågeställaren tar upp. Vi ska komma ihåg att Sverige just nu befinner sig i det mest osäkra säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Att då genomföra den här typen av aktioner förbättrar inte direkt läget, och det är självklart att man som regering bör vara transparent med att man har den åsikten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi har noterat att Turkiet nu har skjutit på det trilaterala möte som skulle ha hållits mellan Sverige, Finland och Turkiet på obestämd tid. Det fanns ingen exakt tidpunkt satt för mötet, men ambitionen hade varit att hålla det i Bryssel i februari.

Regeringens fokus och vägen framåt mot Natomedlemskap ligger alltjämt i att implementera memorandumet och de åtaganden som vi har gjort inom ramen för detta samt se till att det som vi har överenskommit mellan Sverige, Finland och Turkiet blir verklighet. Givet säkerhetsläget är det naturligtvis viktigt att vi skyndsamt blir medlemmar i Nato.

Fru talman! Jag tackar interpellanten och övriga deltagare för debatten.

Jag vill börja med att säga att regeringen naturligtvis fortsätter att följa utvecklingen i Turkiet vad gäller respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Våra utlandsmyndigheter i Ankara och Istanbul har ju ett brett spektrum av direktkontakter med turkiska företrädare, civilsamhällesaktörer och MR-försvarare. Vi följer också utvecklingen multilateralt i förhållande till Turkiets internationella åtaganden som medlem av bland annat Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och FN. Sverige och EU upprätthåller också dialogen med Turkiet om demokrati, rättsstatens principer och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

När vi nu stärker dialogen och relationen med Turkiet som en framtida allierad kan även dialogen om dessa frågor stärkas. Det ser jag som mycket viktigt och positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att alla stater har rätt att försvara sig mot terrorism.

Turkiet har varit väldigt drabbat av terrorism genom åren, vilket inte minst det nyligen genomförda bombattentatet i Istanbul tydligt illustrerar. Det är något som vi bör ta på stort allvar från Sveriges sida därför att de organisationer som har verkat på turkiskt territorium, inte minst PKK, är terrorklassade i EU.

Därför samråder Sverige nära inom EU om utvecklingen och den senaste tidens eskalering i norra Syrien och i Irak. De här attackerna har ägt rum i en orolig region. Regeringen har konsekvent uppmanat alla parter till återhållsamhet och lugn. Sverige följer situationen noggrant och samråder också inom EU om läget.

I internationella sammanhang är Sverige konsekvent pådrivande för att åtgärder för att bekämpa terrorism och förebygga våldsbejakande extremism sker med full respekt för folkrätten inklusive den humanitära rätten och mänskliga rättigheter och att det här är i enlighet med rättsstatens principer.

För att gå tillbaka till den fråga som Jacob Risberg väckte tycker jag att det är viktigt att understryka detta med de självständiga och oberoende myndigheter som vi har i Sverige när det gäller exportkontroll. Det är ISP:s eget beslut om ett ärende ska lämnas över till regeringen eller om myndigheten gör bedömningen när man ska fatta beslut att man har tillräckligt underlag för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det förtjänar också att understrykas med utgångspunkt i hur vår grundlag och förvaltningslagen är skriven att det inte finns något författningsstöd för regeringen att begära att ISP ska lämna över ett ärende till regeringen. Den helhetsbedömning och den prövning som görs inom ramen för det uppdrag som ISP har sker alltid med utgångspunkt i att myndigheten väger in alla omständigheter som har betydelse för ärendet. Då kan man också landa i situationen att de skäl som talar för respektive mot återfinns i samma ärendeunderlag.

Fru talman! Sverige har och ska ha en restriktiv exportkontroll gällande krigsmateriel. Det råder ett generellt förbud mot export av krigsmateriel. Det krävs tillstånd för tillverkning, för tillhandahållande och för export. Enligt de riktlinjer som har beslutats av regeringen och lagts fram till riksdagen krävs det att försvars- eller säkerhetspolitiska skäl föreligger för att tillstånd ska medges samt att exporten inte står i strid med principerna i och målen för Sveriges utrikespolitik.

Att ett svenskt Natomedlemskap innebär nya säkerhetspolitiska omständigheter och att detta kommer att påverka förutsättningarna för export av krigsmateriel inom vårt nationella regelverk är något som både den regering jag representerar och den förra regeringen har varit tydliga med.

Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är en självständig förvaltningsmyndighet med tillsyns- och tillståndsansvar för ärenden gällande exportkontroller av svensk krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Myndigheten fattar beslut efter en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter i ärenden där de får in en ansökan från svensk försvarsindustri. Det är endast om ovillkorliga hinder föreligger, exempelvis ett vapenembargo, som ISP inte behöver göra någon helhetsbedömning av en ansökan. Det är redan känt att det inte råder något vapenembargo mot Turkiet.

ISP har i sin kommunikation varit tydlig gällande sitt beslut att tillåta en följdleverans av övrig krigsmateriel till Turkiet. I myndighetens pressmeddelande från den 30 september går att läsa att ISP har tagit hänsyn till förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar. Vidare framhåller ISP att man enligt den praxis som gäller för särskilt betydelsefulla ärenden haft samråd i ärendet med det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet.

Detta råd består av representanter för samtliga partier i riksdagen, och syftet med EKR-samråd är att bidra till att säkerställa att ISP:s tillståndsgivning löpande står i samklang med svensk försvars, säkerhets- och utrikespolitik. Eftersom företrädare för alla riksdagspartier finns företrädda i EKR finns en politisk förankring av samrådet och dess resultat, vilket ISP beaktar i sitt beslut.

Som Jacob Risberg påpekar stämmer det att ISP har möjlighet att överlämna ärenden av principiell betydelse eller särskild vikt till regeringen. Ett sådant överlämnande kan ske först efter att ärendet varit föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Här behöver dock betonas att det är ISP:s eget beslut om ett ärende ska lämnas över till regeringen eller om myndigheten anser sig ha tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. Det finns inget författningsstöd för regeringen att begära att ISP lämnar över ett ärende till regeringen för beslut.

Utan att kommentera det specifika ärendet kan jag säga att ISP i den helhetsbedömning myndigheten gör ska väga in alla omständigheter som har betydelse för ärendet. Det innebär att det kan finnas enskilda skäl som talar både för och emot att export ska tillåtas.

Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig om jag avser att verka för några förändringar vad gäller vapenexporten till Turkiet, och i så fall vilka. Han har också frågat vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av Turkiets bombningar i norra Syrien. Vidare har Risberg frågat vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av den kritik som nu riktas mot Turkiet av till exempel USA.

Regeringen har klargjort att Sveriges Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Vi kan också konstatera att vår ansökan till att bli medlemmar i Nato redan nu innebär försvars- och säkerhetspolitiska omständligheter vilka har effekt på bedömningen av ansökningar från andra Natomedlemmar. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, tar hänsyn till detta vid den helhetsbedömning som myndigheten gör i varje enskilt ärende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige samråder nära med EU om utvecklingen och den senaste tidens eskalering i norra Syrien och Irak. Regeringen står bakom EU:s uppmaningar till deeskalering från alla parter.

Fru talman! Jag tackar än en gång interpellanten för interpellationen och för en bra debatt. Jag välkomnar verkligen det stora intresse som finns för situationen i Iran både här i riksdagen och bland den svenska allmänheten. Vi är många som känner för det iranska folket och engagerar oss för att Sverige och Europa ska stå upp för kraven på mänskliga rättigheter och bidra på de sätt som vi kan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill i detta sammanhang också betona vikten av en fri och öppen debatt och ett samtalsklimat där alla får yttra sig och diskutera idéer. Det är en grundläggande del av en liberal demokrati, just det som det iranska folket nu kämpar för, ofta med livet som insats.

Vi ser, tillsammans med övriga EU-länder, hela tiden över vilka åtgärder som är mest verkningsfulla som en reaktion mot det våld och den repression som vi ser i Iran. Att kalla upp Irans ambassadör till Utrikesdepartementet är ett verktyg som står till buds för att markera vårt missnöje med situationen i Iran.

Jag vill dock fokusera lite mer på frågan om IRGC, som har lyfts fram här flera gånger i debatten. Det har funnits ett samförstånd hittills inom EU-kretsen att fokusera på sanktioner mot personer och enheter som på ett tydligt och rättssäkert sätt kan bevisas ha en direkt koppling till de MR-kränkningar som pågår. Men om man ska lista hela organisationen finns det större praktiska och juridiska problem. Man måste kunna slå fast och bevisa att hela organisationen är ansvarig för konkreta och allvarliga MR-kränkningar. Det skulle inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av sanktioner. De skulle ändå behöva listas separat. Hittills har man i EU-kretsen funnit att det är mest effektivt och rättssäkert att fokusera på individuella listningar. Men EU har hittills sanktionslistat ett stort antal individuella IRGC-befäl i flera olika provinser i Iran för MR-kränkningar, och det har bedömts vara mer ändamålsenligt än att lista organisationer.

Fru talman! Jag tackar än en gång för en bra debatt. Jag är helt övertygad om att vi kommer att fortsätta att diskutera denna fråga. Det behövs verkligen till stöd för det iranska folket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack för det stora engagemang som finns här i kammaren i kväll! Regeringen lägger naturligtvis stor vikt vid ett kraftfullt och samlat agerande inom EU i fråga om Iran. Detta är något som också Alexandra Völker lyfter upp i sin interpellation. Att verka tillsammans med 26 andra länder genom gemensamma uttalanden eller åtgärder får mycket större kraft än om ett land agerar enskilt.

I går möttes EU:s utrikesministrar för månadens möte i rådet för utrikes frågor, där vi särskilt diskuterade situationen i Iran. Denna dagordningspunkt tillkom efter att Sverige, tillsammans med likasinnade medlemsländer, föreslagit och drivit på för att ge Iranfrågan den uppmärksamhet som den kräver.

Vid mötet framkom en stor samsyn om att EU behöver upprätthålla trycket och fortsätta att agera i ljuset av den mycket allvarliga utvecklingen. Detta reflekteras också i de rådsslutsatser som antogs. Sverige fortsätter att tillsammans med övriga EU-länder undersöka vilka åtgärder som är mest effektiva för att sätta maximalt tryck på IRGC, alltså revolutionsgardet. Då är det viktigt att Sverige under EU:s ordförandeskap agerar som en samlande kraft. EU-enighet är centralt, men förutsättningarna för att uppnå konsensus kring IRGC får i dagsläget anses små.

EU har de senaste månaderna valt att införa omfattande nya sanktionslistningar mot personer och organisationer i Iran som direkt bär ansvar för våldet och övergreppen i samband med de pågående protesterna. Detta görs genom EU:s befintliga sanktionsregim för allvarliga MR-överträdelser i Iran. Ett stort antal centrala individer och enheter inom IRGC är redan listade under sanktionsregimen, och ytterligare listningar kan bli aktuella. EU:s samlade bedömning har varit att detta är de mest verkningsfulla MR-listningarna mot dem som deltar i övergreppen, och Sverige har aktivt verkat för de nya sanktionslistningarna.

Till detta kommer att IRGC som organisation redan är sanktionslistad under de EU-sanktioner som infördes 2010 med anledning av att Iran bidragit till spridning av massförstörelsevapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu vill jag säga en sak: Att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner, det vill säga en annan sanktionsregim, skulle inte ha några praktiska följder. IRGC är redan föremål för bland annat frysning av tillgångar och inreseförbud i EU. Och även om IRGC som organisation skulle terroristlistas skulle det inte per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av sanktioner. De skulle behöva listas separat.

Regeringens syn har flera gånger här i kväll efterfrågats. Det är rimligt. Genom antagandet av dessa nya rådsslutsatser om Iran fastställs unionens syn. Rådsslutsatserna är en stark markering från EU:s sida om att det inte är business as usual med Iran. Texten omfattar bland annat situationen för mänskliga rättigheter i Iran till stöd för dem som fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter och också uppmaningar om ansvarsutkrävande.

Det är centralt för regeringen att EU fortsätter att agera samordnat och kraftfullt. Enighet är en strategisk prioritet för EU och för Sverige som inkommande ordförandeland. Samtidigt som EU-ordförandeskapet inte formellt omfattar utrikesfrågor kommer Sverige att tillvarata möjligheterna att genom ordförandeskapet driva på för fortsatt starkt EU-agerande i fråga om Iran.

Fru talman! Jag har vid flera tillfällen här i kammaren haft möjligheten att aktivt lyfta fram att Sverige jobbar för att tydligt markera och vidta åtgärder med anledning av utvecklingen i Iran. Vi ser med djup oro på det fortsatta brutala och repressiva bemötandet från iranska myndigheter mot de fredliga protesterna, inte minst mot bakgrund av de avrättningar som nu verkställs och som flera av deltagarna i debatten här har relaterat till. Dödsstraffet är ett omänskligt och oåterkalleligt straff som strider mot de mänskliga rättigheterna. EU har, liksom Sverige och den svenska regeringen, tydligt uttryckt detta i sin skarpa reaktion på avrättningarna.

De modiga iranier som fortsätter att protestera för sina mänskliga rättigheter, inte minst de kvinnor och flickor som ofta har tagit en ledande roll, förtjänar vår djupaste respekt. De förtjänar också vårt stöd och vår solidaritet. Sveriges roll är att verka i det internationella systemet till stöd för deras krav på mänskliga rättigheter och att utöva tryck mot det iranska styret för att motverka en fortsatt eskalering av våldet och övergreppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För detta agerar vi bilateralt, såväl genom EU som genom FN, och det innefattar både tydliga offentliga ställningstaganden och direkta samtal med iranska företrädare. Det innefattar också att bidra till konkreta internationella åtgärder som utökade sanktioner och en oberoende FN-mekanism för att utreda våldet och utkräva ansvar.

Sverige har återkommande tagit upp situationen direkt med iranska företrädare på olika nivåer. I mitt samtal med Irans utrikesminister den 11 november underströk jag att repressionen mot protesterna måste upphöra och att kraven på mänskliga rättigheter måste hörsammas. UD har frekventa kontakter med Irans ambassadör där Sveriges kritiska syn på utvecklingen också har framförts. Detsamma sker också genom vår ambassad i Iran.

Det är viktigt att upprätthålla och använda våra diplomatiska kanaler för att i direkta samtal framföra tydliga svenska budskap och värna svenska intressen där respekten för mänskliga rättigheter är ett.

Sveriges och EU:s Iranpolitik ses över löpande. Den har anpassats kontinuerligt för att markera och svara upp mot utvecklingen och de iranska myndigheternas agerande. Det är avgörande att de åtgärder som vi vidtar är meningsfulla och verkningsfulla och att vi använder olika plattformar för att optimera genomslaget.

Fru talman! Som jag tidigare har betonat i debatter här i kammaren är regeringen alltid redo att i samråd med våra EU-partner omvärdera och ompröva bilaterala relationer i ljuset av händelseutvecklingen. Därför välkomnar jag den debatt som vi har haft här i dag i kammaren och också naturligtvis det fortsatta utbytet i den här viktiga frågan.

För mig som utrikesminister känns det bra att engagemanget för det iranska folket är så djupt och omfattande. Jag har sagt det i tidigare kammardebatter, och jag tänker fortsätta att säga det eftersom det känns så för mig som statsråd.

Fru talman! Alexandra Völker har frågat mig om regeringen kommer att ta fram en ny uppdaterad Iranpolitik för att möta det iranska folkets önskan att leva i ett land fritt från förtryck och fundamentalism. Vidare frågar hon om jag under Sveriges ordförandeskap i EU kommer att agera aktivt för att uppdatera EU:s Iranpolitik samt vilka åtgärder och krav som Sverige kommer att driva i FN. Hon frågar om jag kommer att verka för att utöka sanktionerna mot regimens företrädare och deras anhöriga genom frysta tillgångar och inreseförbud. Slutligen har hon frågat mig om det är regeringens avsikt att kalla upp Irans ambassadör för att tydligt fördöma våldet.

Med hänvisning till tidigare interpellationer och debatter - interpellationerna 2022/23:8, 2022/23:16, 2022/23:21 och 2022/23:44 - vill jag återigen understryka att regeringen ser med största allvar på utvecklingen i Iran. Vi har med kraft fördömt våldet och agerar bilateralt såväl som inom EU och FN för att bidra med internationellt tryck, detta både till stöd för kraven på mänskliga rättigheter och emot det brutala och dödliga våld som iranska myndigheter gjort sig skyldiga till. Regeringen fördömer att Iran ska ha avrättat två personer för handlingar kopplade till de pågående protesterna. Sverige och EU har en mycket tydlig och gemensam linje i frågan om dödstraffet, som vi alltid, överallt och oavsett omständigheter motsätter oss.

Sveriges syn på utvecklingen och krav på att våldet ska upphöra har tydligt uttryckts såväl offentligt som i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå. Jag framförde detta direkt till Irans utrikesminister i ett samtal den 11 november. UD har frekventa kontakter med den iranska ambassadören där en mängd frågor tas upp, inklusive Sveriges syn på den pågående händelseutvecklingen i Iran.

Sverige har aktivt verkat inom EU för åtgärder och uttalanden som svar på Irans agerande. EU har framfört tydliga gemensamma budskap till stöd för de iranier som fredligt demonstrerar för sina rättigheter, markerat mot iranska myndigheters övervåld och krävt att de som är skyldiga till våldet hålls ansvariga. Vid gårdagens europeiska utrikesministermöte i Bryssel diskuterade vi särskilt situationen i Iran och EU:s åtgärder - en dagordningspunkt som tillkommit efter begäran av Sverige med stöd av likasinnade medlemsstater. Sverige är också ett av de länder som har verkat för de rådsslutsatser som antogs i går och som tydligt fastlägger EU:s politiska hållning gentemot Iran.

EU har kontinuerligt skärpt sanktionerna mot Iran med anledning av de senaste månadernas händelseutveckling genom nya beslut vid rådet för utrikes frågor i oktober, november och nu även december. Sverige har varit pådrivande och ingått som medförslagsställare till de nya sanktionslistningarna. Vid gårdagens möte beslutades om nya listningar av aktörer ansvariga för våldet. Detta görs inom den befintliga sanktionsregimen för allvarliga MR-kränkningar i Iran, som bland annat innefattar inreseförbud och frysta tillgångar i EU. Därtill beslutades om ytterligare sanktioner inom ramen för Rysslandssanktionerna med anledning av Irans försäljning av drönare till Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillsammans med övriga EU-medlemsstater fortsätter vi att följa situationen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Vi bedömer att det råder enighet inom EU i fråga om sanktioner och agerande mot Iran. Denna enighet är av central betydelse för EU:s trovärdighet och möjlighet att påverka situationen och bör värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt EU-ordförandeskap.

Fru talman! Sverige var ett av de länder som verkade för att sammankalla en extra session i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november för att diskutera och markera mot de allvarliga MR-kränkningarna i Iran. Där beslutade MR-rådet att upprätta en oberoende mekanism för att utreda våldet och MR-kränkningarna i Iran. Detta är ett viktigt steg för ansvarsutkrävande. FN:s generalförsamling antog också i november den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige har genom EU aktivt deltagit i detta arbete. Sverige och EU stöder FN:s specialrapportör för Iran, som har ett särskilt uppdrag att bevaka MR-utvecklingen.

Tillsammans med övriga EU-medlemsstater ser Sverige kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta den fortsatta utvecklingen i Iran.

Fru talman! Tack till interpellanten Alireza Akhondi för en bra interpellationsdebatt och en bra möjlighet för mig att framföra regeringens ståndpunkter i frågorna!

Som jag vid flera tillfällen har haft möjlighet att prata om här i kammaren ser regeringen med mycket stort allvar på det som nu sker i Iran. Apropå Alireza Akhondis anmärkning om att han hoppas att frågan inte kommer att dö ut: Det hoppas verkligen jag också att den inte kommer att göra! Det är därför jag å Sveriges vägnar är så pådrivande för att vi ska ha frågan högt på agendan i Europeiska unionen.

Regeringen har kraftfullt fördömt iranska myndigheters våld mot iranska demonstranter. Sverige och övriga EU står bakom och har uttryckt ett tydligt stöd för de iranier, inte minst de modiga kvinnor, som nu fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter. Vi har så fort vi har haft möjlighet markerat mot det övervåld som iranska myndigheter har brukat mot protesterna. Rätten till yttrandefrihet och mötesfrihet måste respekteras fullt ut.

EU har sedan 2011 sanktioner mot Iran med anledning av de kränkningar av mänskliga rättigheter som har begåtts. Listan med individer och enheter med sanktioner har under de senaste månaderna utökats flera gånger som respons på händelseutvecklingen i Iran. Sverige har hela tiden, kontinuerligt och konsekvent, stöttat processerna. EU tar också kontinuerligt upp situationen för mänskliga rättigheter i bilaterala kontakter med Iran på olika nivåer.

Gemensamma budskap från EU har naturligtvis mycket större tyngd än vad vi kan ha som enskilda länder. Att tydligt kunna framföra vår syn i direkta samtal är ett viktigt sätt att stödja det iranska folket och bidra med internationellt tryck. Vi ser kontinuerligt över de verktyg vi har, och vi har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om så krävs.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med den sista observationen som Alireza Akhondi gjorde och säga att detta är en väldigt viktig fråga för Sverige oavsett om vi har ordförandeskapet i Europeiska unionen eller inte. Frågan var en av de punkter som jag lyfte vid mitt besök i Berlin för ett par veckor sedan när jag träffade min tyska utrikesministerkollega. Vi diskuterade frågan ingående eftersom både Sverige och Tyskland är länder där det bor stora grupper av människor med iransk bakgrund, människor som ofta har dubbelt medborgarskap.

Detta har lett till att vi vid utrikesministerrådet den 12 december nu kommer att ha Iran som en särskild punkt på dagordningen. Det är för att Sverige tillsammans med andra länder har varit drivande för att få Iran som en särskild punkt för diskussion. Det är ett tecken på hur viktig vi tycker att frågan är och vilken vikt vi lägger vid den att vi har drivit den med andra stater som också tycker detta. Detta är i sin tur ett uttryck för att mänskliga rättigheter och jämställdhet är högt prioriterade i vår FN-politik. Nu handlade frågan om EU, men vi arbetar alltså på flera olika arenor med Iran samtidigt.

Jag vill också hänvisa till FN:s generalsekreterares reformagenda, Our Common Agenda, som är en vision och en arbetsplan för FN där det fastslås att ett rättighetsbaserat perspektiv ska genomsyra organisationens arbete för att stärka ansvarsutkrävande, respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Redan för några år sedan lanserade FN:s generalsekreterare också en Call to Action i syfte att stärka FN:s arbete med mänskliga rättigheter på landnivå. FN:s råd för mänskliga rättigheter är alltså det främsta normbildande organet för mänskliga rättigheter och den viktiga plattform som vi har för att uppmärksamma MR-kränkningar och övergrepp.

Interpellationen rör ett specifikt organ, CSW. När det gäller jämställdhet är det dock FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt, UN Women, som har huvudansvaret i FN. UN Women har ett tredelat mandat: normativt, samordnande och operationellt. Den verksamhet som de bedriver är viktig när man tar in det som interpellanten lyfter upp, det vill säga CSW, för ett rättighetsperspektiv är också viktigt i CSW:s mandat och verksamhet.

Sveriges aktivitet i CSW och vårt arbete med att vara pådrivande för regeringens övergripande jämställdhetspolitiska mål och prioriteringar betyder därför någonting, och jag ser fram emot att vi kommer att fortsätta att kunna arbeta aktivt med de här frågorna. Vi tystnar alltså inte på något vis. Oavsett om det är EU eller FN vi pratar om är vi aktiva.

Den här interpellationen rör ett visst specifikt organ, men jag hoppas att jag här har kunnat presentera regeringens ambitioner på området att stå upp för kvinnors och flickors rättigheter, framför allt i Iran eftersom det är det interpellationen handlar om, men också på bredden.

Fru talman! Givet situationen i Iran har jag full förståelse för interpellanten Alireza Akhondis inställning, det vill säga att frågan om en uteslutning av Iran ur CSW väcks här i dag.

Förslaget om en uteslutning av Iran från CSW diskuteras just nu bland EU:s medlemsländer, och Sveriges prioritering i dessa diskussioner är att verka för en stark och gemensam EU-linje i den här frågan. Det är så vi tror att vi får bäst genomslag.

Som jag nämnde i mitt första inlägg sitter Sverige inte i Ecosoc för närvarande, och vi kommer därför inte att delta i omröstningen. Det är ju som det är. Men samtidigt är det inte säkert att en uteslutning ur olika FNorgan är det mest effektiva sättet att främja flickors och kvinnors rättigheter i Iran. Medlemskap ger också en möjlighet för andra medlemsstater att där exponera övergrepp och ställa dem som är ansvariga för detta till svars. Det finns också, fru talman, en risk för att Iran skulle använda en uteslutning för att ytterligare försvåra för FN och andra internationella organisationer som just nu arbetar för mänskliga rättigheter och jämställdhet i Iran.

Samtidigt ska jag också säga - och det vill jag vara väldigt tydlig med här i kammaren - att det kan finnas särskilda situationer där det kan vara fullt motiverat med en uteslutning. Ett exempel på detta är ju suspenderingen av Ryssland i FN:s råd för mänskliga rättigheter tidigare i år, med hänvisning till landets allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter i Ukraina. Sverige, liksom samtliga övriga EU-medlemsstater, röstade då ja till en suspendering.

Fokuset för vårt engagemang, också i FN, kommer fortsatt att vara på hur vi gör mest skillnad och hur vi bäst kan stötta kvinnorna och flickorna i Iran som nu kämpar för sina rättigheter. Ett exempel är att vi stöttade initiativet att hålla en specialsession i FN:s råd för mänskliga rättigheter med fokus på ansvarsutkrävande för våldet och övergreppen i Iran och då särskilt mot kvinnor och barn. Sessionen ägde rum den 24 november. MRrådet kunde då starkt markera mot de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran.

Den oberoende MR-mekanismen fact-finding mission som nu upprättats är ett viktigt steg för ansvarsutkrävande när det gäller våldet och de brutala övergreppen som sker i dag i Iran. Sverige uttryckte tillsammans med de nordisk-baltiska länderna under mötet vårt starka stöd för denna mekanism.

Fru talman! Alireza Akhondi har ställt en rad frågor kopplade till Irans plats i FN:s kvinnokommission CSW och FN:s arbete för att upprätthålla mänskliga rättigheter i FN, inklusive FN:s jämställdhetsarbete.

Svar på interpellationer

Låt mig först av allt säga att jag delar interpellantens djupa oro över situationen för kvinnor och flickor i Iran och för kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna.

Regeringen har kraftfullt fördömt iranska myndigheters våld mot fredliga demonstranter. Sverige och övriga EU står bakom och har uttryckt ett tydligt stöd för de iranier, inte minst de kvinnor, som nu fredligt demonstrerar för sina mänskliga rättigheter.

Iran valdes in i CSW tidigare i år, 2022, som representant för sin regionala grupp, för perioden 2023 till 2026. Jag förstår att detta sticker i ögonen. Det är samtidigt så att det inte finns några formella kriterier för medlemskap.

Valet äger rum i FN:s ekonomiska och sociala råd, Ecosoc, som har 54 medlemsstater. Det är också Ecosoc som kan fatta beslut om medlemskap i CSW. Sverige kommer att vara medlem av Ecosoc 2023 till 2025 men är det inte nu.

Rättighetsperspektivet är tydligt i UN Womens och CSW:s verksamhet, både som en förutsättning för det bredare jämställdhetsarbetet och som ett mål i sig, det vill säga flickors och kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.

I UN Womens mandat ingår bland annat att främja mänskliga rättigheter, stärkt politisk, social och ekonomisk egenmakt för kvinnor och flickor, samt frihet från våld. CSW ansvarar för policyutvecklingen i frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökad makt för kvinnor.

FN:s råd för mänskliga rättigheter är det främsta normbildande organet för mänskliga rättigheter. Det är en viktig plattform för att uppmärksamma MR-kränkningar och -övergrepp samt värna och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Rådet kan granska situationen i enskilda länder, lyfta allvarliga tematiska MR-utmaningar och etablera uppföljningsmekanismer för att granska och utkräva ansvar. Inom ramen för MR-rådet utgör också den så kallade Universal Periodic Review, UPR, ett viktigt instrument för att granska MR-situationen i alla länder.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis understryka regeringens engagemang för mänskliga rättigheter i Iran. Tillsammans med övriga EU ser Sverige kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta den fortsatta utvecklingen. Det gäller bland annat hur vi främjar kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.