Christofer Bergenblock

Herr talman! Tack, Malin Höglund, för anförandet! Det gladde mig särskilt mycket att ledamoten lyfte fram frågan om valfrihet inom äldreomsorgen. Det är ju en fråga som är viktig för många äldre.

Under ett seminarium som arrangerades av SPF Seniorerna tillsammans med Vårdförbundet presenterades en enkät som visade att äldre vill ha valfrihet. Precis som man vill ha valfrihet genom hela livet vill man ha det på äldre dagar. Man väljer förskola till sina småbarn. Man väljer skola till sina större barn. Man väljer vårdcentral när man är vuxen. Naturligtvis förväntar man sig även när man är gammal att kunna välja hemtjänstföretag och äldreboende.

Nu är det ju tyvärr på det viset att väldigt många äldre - faktiskt majoriteten - inte har möjlighet att göra de här valen på grund av att Sveriges kommuner inte har infört lagen om valfrihet. Därmed fråntas människor möjligheten till den valfrihet som man borde ha rätt till och som i dag är en självklarhet vad gäller till exempel att välja vårdcentral.

Äldreministern, moderaten Anna Tenje, var med på seminariet. Trots att hon sa att hon var en stark förespråkare för valfrihet, precis som vi hörde ledamoten säga nyss också, kunde hon inte presentera en enda åtgärd hon vidtagit och inte en enda utredning som hon tillsatt som minister för att öka äldres valfrihet. Det låter som att det här bara är munväder från Moderaternas sida och ingen praktisk politik.

Min fråga till ledamoten är hur det kommer sig att Moderaterna inte längre arbetar aktivt för att stärka äldres rätt till valfrihet.

Herr talman! Arbetet med nya socialtjänstlagen var i full gång när vi befann oss i valrörelsen. Man hade kunnat konstatera redan då att det i så fall skulle gå att lyfta in förslagen från äldreomsorgslagen i den nya socialtjänstlagen.

Det kanske uppfattas mer som oärligt i enkäterna att man ändå vidhöll att man ville ha en äldreomsorgslag av den anledningen att pensionärsorganisationerna har efterfrågat det. Det är klart att det är lättare att svara ja även om man hade en annan baktanke. Det låter lite märkligt att man ändrade sig så snabbt. När valet var över så övergav man också idén om en äldreomsorgslag.

Själva poängen med en äldreomsorgslag var just att samla frågorna om äldreomsorgen, där vi sett att det finns stora brister i dag. Det var vad Coronakommissionen kom fram till både i sitt delbetänkande och i sitt slutbetänkande. Det var vad Riksrevisionen visade i sin rapport från januari förra året.

Det är stora brister i svensk äldreomsorg, och kopplingen mellan äldreomsorgen och sjukvården fungerar i dag inte som den ska. Tanken var att det skulle överbryggas i den nya äldreomsorgslagen. Det är svårt att se hur det kommer att göras på samma sätt i den nya socialtjänstlagen.

Utgångspunkten från Sverigedemokraterna var att den nya äldreomsorgslagen skulle vara just en rättighetslag.

Därför blir min följdfråga till ledamoten: Hur ska en ny socialtjänstlag, som ju inte kommer att vara en rättighetslag, kunna kompensera frånvaron av en samlad äldreomsorgslag?

Herr talman! Tack, ledamoten Mona Olin, för anförandet!

Det är mycket i ledamotens anförande som jag delar. Det gäller synen på valfrihet inom äldreomsorgen, hur vi ska arbeta för att motverka ensamhet och att vi överlag behöver en äldreomsorg av god kvalitet i Sverige.

Ledamoten avslutar också med att säga att välfärden ska sträcka sig genom hela livet och att vi ska erbjuda "goda levnadsvillkor". Goda levnadsvillkor är den nya formulering som vi har i förslaget till ny socialtjänstlag till skillnad från skälig levnadsstandard.

Det är en viss ambitionshöjning där. Men ambitionshöjningen ligger inte alls i linje med den ambitionshöjning som Sverigedemokraterna presenterade innan valet. Där påtalade man väldigt tydligt att man ville se en samlad äldreomsorgslag som dessutom skulle vara en rättighetslag på samma sätt som LSS och med samma rättigheter till god standard som är utgångspunkten i LSS.

Nu fick vi under förra hösten reda på att regeringen har kastat förslaget till ny äldreomsorgslag i papperskorgen med Sverigedemokraternas goda minne. Sverigedemokraterna var väldigt tydliga när man svarade på enkäter inför valet. Inte minst var det en enkät från SPF Seniorerna där man sa: Vi välkomnar en äldreomsorgslag. Det är angeläget för oss att det blir just en rättighetslag som innebär att den äldre har rätt till vissa insatser.

Vi kan konstatera att det finns mycket att göra i svensk äldreomsorg och att en äldreomsorgslag hade fyllt en väldigt viktig funktion inte minst för att brygga över mellan socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Min fråga är: Varför har Sverigedemokraterna ändrat sig om behovet av en äldreomsorgslag?

Herr talman! För en månad sedan ställde jag frågan till statsministern om varför man vill försvåra för Sveriges företagare genom en höjning av lönegolvet för arbetskraftsinvandring till 34 200 kronor. Statsministern menade att han har mött många företagare som tycker att det är ett bra förslag. Själv har jag inte mött en enda. Vidare menar statsministern att lösningen på företagens rekryteringsproblem står att finna bland arbetslösa och dem som lever i utanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu visar det sig i en undersökning från Svenskt Näringsliv att en majoritet av dem som kommer att drabbas av det nya lönegolvet har akademisk examen och att ytterligare en fjärdedel har hög yrkeskompetens. Att säga till näringslivet att de ska ersättas med lågutbildad arbetskraft uppfattas därför som ett hån.

Min fråga till statsministern är därför: Varför lyssnar inte regeringen på den massiva kritik som kommer från Svenskt Näringsliv, Almega, Visita, gröna företagare med flera mot förslaget om höjt lönegolv för arbetskraftsinvandringen?

Fru talman! Vi kan konstatera att ungdomar dricker allt mindre alkohol och att det är en trend som har pågått i 20 år. Det är alltså inte under någon kort period som det har varit en nedåtgående trend när det gäller alkoholkonsumtionen. Man har nästan halverat drickandet under de här 20 åren. Det har inte ersatts av andra bruk i någon högre grad. Man kan ibland tro att det skulle ha ersatts av narkotikabruk, men det är i alla fall inte vad forskningen visar så här långt.

Att anpassa alkohollagstiftningen till den tid vi lever i tror vi från Centerpartiet är väsentligt. En del i våra förslag är att vi ser att det skulle vara fullt möjligt att sänka åldersgränsen för köp på Systembolaget, rimligtvis utan att det leder till ökad konsumtion av alkohol.

Samtidigt ser vi att det finns andra saker som också behöver ses över i nuvarande alkohollagstiftning, till exempel vad gäller rätten till serveringstillstånd. I dag måste man kombinera servering av alkohol med servering av lagad mat från ett kök i anslutning till lokalen, vilket vi inte tycker är tidsenligt. Vi vill se en förändring. Man bör naturligtvis om man vill kunna använda catering i en verksamhet. Vi ser inte behovet av att ha kravet på servering av mat kvar över huvud taget.

Det finns ytterligare förändringar som behöver göras av svensk alkohollagstiftning. Den går i många fall långt tillbaka i tiden och har inte moderniserats och anpassats på det sätt som den borde i förhållande till den alkoholkultur och den alkoholkonsumtion som vi har i samhället i dag, och därför har Centerpartiet landat i det här förslaget till beslut.

Fru talman! Centerpartiet har naturligtvis gjort sin analys och sin bedömning av förslaget om att sänka åldern för köp på Systembolaget från 20 till 18 år. Vi har då landat i att det är rimligt att ha samma ålder för köp på Systembolaget som myndighetsåldern, så att en 18- eller 19-åring som ska ta studenten lagligt kan köpa en flaska vin att dricka i samband med firandet, om man så vill eller får för sina föräldrar, något som i dag inte är en laglig företeelse.

Om man ska göra en sådan här förändring i lagstiftningen kommer det naturligtvis att behöva utredas, precis som alla andra förändringar i lagstiftningen. Centerpartiet har gjort sin bedömning. Men förutsättningen för ett införande av en åldersgräns på 18 år i stället för 20 på Systembolaget är naturligtvis en utredning. Det är ju så det ser ut i vårt demokratiska system. Vi driver gärna på för att få till en sådan utredning, om vi kan samla fler partier i riksdagen som tycker likadant, för att gå till botten ordentligt med frågan och förhoppningsvis därefter kunna ändra åldern för att få handla alkoholprodukter på Systembolaget.

Fru talman! Även om det handlar om ungefär 800 småskaliga tillverkare av alkoholprodukter i dag står de för en väldigt liten del av det som försäljs på Systembolaget i dag.

Det har gjorts beräkningar även i utredningen av i vilken mån detta skulle öka alkoholkonsumtionen eller alkoholförsäljningen i Sverige, och det är minimala nivåer man talar om. Det kommer att ske en viss förflyttning av försäljning från Systembolaget ut till gårdarna.

Den stora vinsten för tillverkarna är ofta de mervärden som finns i att man kommer ut till en sådan gård eller ett försäljningsställe. Eftersom det även ställs krav på rundvisning eller någon annan form av aktivitet i samband med ett besök tror jag att det kommer att bli betydligt fler besökare och därmed betydligt mer försäljning på de ställen som ligger ute på landsbygden. Där kan det vara en gård där man hör de bräkande fåren i bakgrunden, som ledamoten efterlyste. Den kanske också erbjuder möjligheten att besöka en restaurang eller gårdsförsäljning av andra produkter. Man kan se hur det skulle kunna bildas kluster av verksamheter på landsbygden runt de här ställena. Det här är inte ett hot mot Systembolaget, även om det är många som försöker framställa det på det viset.

Det vi behöver nu är inte att vänta och vänta på att testa det här i verkligheten utan att vi från Centerpartiets sida trycker på regeringspartierna så att det någon gång blir verklighet.

Fru talman! Jag kan lugna ledamoten vad gäller Centerpartiets syn på Systembolaget, som jag tror att jag nämnde även i mitt anförande. Centerpartiet har ingen annan syn än att vi ska ha kvar Systembolaget i Sverige och att detaljhandelsmonopolet ska vara kvar.

Den utredning som gjordes om gårdsförsäljning var den tredje utredningen. Centerpartiet har stått bakom alla tre utredningarna, och man kan väl säga att de har förfinats i sitt uppdrag allteftersom. Förslagen i de två första utredningarna har inte heller Centerpartiet kunnat ställa sig bakom i slutändan, för det har funnits risker med dem. Den tredje utredningen som genomfördes skulle ta fram ett förslag som väldigt tydligt var förenligt med ett bibehållet systembolag och detaljhandelsmonopol. Och det är just det som utredaren har levererat.

Det är också väldigt tydligt att man i utredningen har gått igenom den här frågan noga och tittat på EU-rätten och om det finns en risk för Systembolaget. Det är med stor sannolikhet så att när vi väl har en lagstiftning på plats kommer den att prövas av EU-domstolen. Då kommer vi att få reda på om lagstiftningen är hållbar. Men även om man skulle säga att lagstiftningen inte är hållbar betyder det fortfarande inte att Systembolagets monopol faller.

Jag vet att olika remissinstanser har gett olika svar på den här frågan. Det finns de som har varit för och de som har varit emot. Det är rätt traditionellt och vad man kunde förvänta sig av de olika remissinstanserna. Men det som vi står inför nu är att få fram en lagstiftning som vi kan notifiera för EU-kommissionen och därefter implementera och pröva rättsligt.

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 under punkt 1 om ANDTS-strategin.

I dag debatterar vi frågor som rör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Gemensamt för alla dessa områden är att den samlade politiken handlar om att motverka beroende och missbruk samt minimera direkta och indirekta skador med koppling till dessa områden.

Den ANDTS-strategi som antogs av regeringen 2022 tog ett bra grepp och lyfte fram många bra och relevanta åtgärder för såväl det förebyggande arbetet som vård och stöd. Ansvaret för genomförandet av strategin delas av många aktörer på alla nivåer i samhället. Mycket av det förebyggande arbetet ligger på våra kommuner och regioner att genomföra, men där har vi dessvärre under senare år kunnat se att man har minskat detta arbete eller resurserna för arbetet samtidigt som ansvaret för strategin har utökats.

Av denna anledning vill vi i Centerpartiet stärka kommunernas och regionernas förutsättningar att implementera ANDTS-strategin. Det har funnits ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att titta på detta område. Uppdraget slutredovisades i maj 2022, men sedan dess har ingenting hänt. När Tidöpartierna i sitt betänkande hänvisar till att det fortfarande bereds i Regeringskansliet två år senare förefaller det kanske inte som att man tar frågan på tillräckligt stort allvar.

Fru talman! Centerpartiet ser stora behov av att utveckla den svenska narkotikapolitiken. Framför allt handlar det om att ändra synen på den som hamnar i och lever i ett missbruk. Samhällets tidigare syn på missbruk som en form av självvalt självdestruktivt och antisocialt beteende håller på att förändras, och det välkomnar vi. Det är hög tid att slå fast att missbruk är en sjukdom och därmed ska behandlas som en sjukdom.

Som missbrukare ska man i första hand betraktas som sjuk och inte som kriminell. Av denna anledning ska beroendevården bygga på principen om skademinimering och ingenting annat. Från Centerpartiet välkomnar vi att samtliga regioner nu har etablerat eller påbörjat arbetet med att etablera sprututbytesprogram. Erfarenheterna av sådana verksamheter är goda. Vidare vill Centerpartiet utreda möjligheten till så kallade brukarrum i Sverige, något som finns i Norge och Danmark i dag, i syfte att minska missbrukares utsatthet och förebygga överdoser.

Vi vet dessutom att majoriteten av alla narkotikamissbrukare har en bakomliggande psykisk eller somatisk sjukdomsbild, vilket uppmärksammats av Samsjuklighetsutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande 2023. Ett av huvudförslagen för att skapa en sammanhållen vårdkedja är att flytta huvudmannaskapet för vården från socialtjänsten till sjukvården.

Det som vi alla väntar på nu är att Tidöpartierna ska återkomma till riksdagen med en proposition om det förslaget och många fler av de förslag som lyfts upp i Samsjuklighetsutredningens betänkande men också med många av de förslag som lyfts upp i Narkotikautredningens betänkande, som vi nu har tagit del av och som innehåller många kloka och bra förslag.

Fru talman! Den svenska alkoholpolitiken handlar om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Detta står Centerpartiet fullt och fast bakom. Under de senaste 20 åren har alkoholkonsumtionen i Sverige i stort sett minskat från år till år, framför allt bland ungdomar. Synen på alkohol har förändrats över tid, och då finns det även anledning att titta på lagstiftningen. Mycket av innehållet i den nuvarande lagstiftningen bygger på en annan tid och ett annat samhälle. Därför finns det anledning att se över delar av lagstiftningen för att modernisera den och anpassa den till sin samtid.

På Centerpartiets stämma i Örebro i höstas förde vi en lång och ingående diskussion om den nuvarande 20-årsgränsen för inköp av alkohol på Systembolaget, och stämman landade i ett klart ställningstagande: att det nu är tid att se över åldersgränsen och likställa den med myndighetsåldern.

Vi konstaterar att ungdomars riskbeteende kring alkohol har minskat väsentligt under de senaste 20 åren och att konsumtionen i dag ligger på historiskt låga nivåer. När så är fallet blir det svårt att försvara att åldersgränsen för att handla alkohol på Systembolaget ska skilja sig från den ålder då man blir myndig och får gå på puben, ta körkort, gifta sig eller för den delen bli riksdagsledamot eller statsminister i detta land.

Vidare vill vi se en modernisering av lagstiftningen för serveringstillstånd, där det i dag finns en uppsjö av detaljerade krav som inte längre fyller någon funktion.

Sist men inte minst, fru talman, vill jag lyfta upp frågan om gårdsförsäljning. Alla i denna kammare och förhoppningsvis de flesta av åhörarna vet att detta är en fråga som Centerpartiet har drivit under mycket lång tid, från början ensamma men sedan med allt fler anhängare. Om man får tro vad partierna sa i valrörelsen är det inte bara Centerpartiet som står bakom ett införande av gårdsförsäljning i Sverige utan även Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Tillsammans samlar vi 200 av 349 mandat i riksdagen. Så varför händer ingenting?

Utredningen var klar i december 2021, och nu är det mars 2024. Utredningen innehöll väl gjorda avvägningar och färdiga författningsförslag, så varför händer ingenting? Producenter och konsumenter har väntat länge nog på denna förändring. Det är dags för Tidöpartierna att även i denna fråga gå från ord till handling. Det är dags för regeringen att lägga en proposition på riksdagens bord.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för klargörandet.

Jag har rätt mycket kontakt med olika småskaliga producenter i landet om just gårdsförsäljning, och jag kan konstatera att ingen tycker att denna fråga hanteras förhastat. Däremot anser väldigt många att denna fråga dras i långbänk av sittande regering och Sverigedemokraterna och att man inte vågar komma till skott för att man är så orolig för vad följderna kan bli att det som redan är utrett åter måste utredas och utredas i detalj efter detalj.

Fru talman! Till slut måste man ändå våga komma till ett beslut. Det går inte att bara skjuta en fråga framför sig och säga att vi ska utreda den lite till för att vi är så osäkra på vad vi egentligen vill och vad som blir konsekvenserna av det.

Självklart ska de lokala producenterna ha samma möjlighet som i dag att försälja sina varor via det lokala sortimentet på Systembolaget. Det har emellanåt förekommit en del skrämselpropaganda från Systembolagets sida om att man skulle göra förändringar, men så får naturligtvis inte ske. Alla vi som står bakom gårdsförsäljningen står självklart bakom att Systembolaget ska vara kvar.

Det är klart att det är noga med hur den här lagstiftningen ser ut. Men det som i dagsläget oroar rätt många av dem som väntar på att detta ska införas är det som ledamoten nämnde om att det finns ett förslag om en mer begränsad gårdsförsäljning. Ska jag tolka ledamotens tidigare anförande som att det är den vägen regeringen har tänkt att gå? Då är det många småskaliga producenter som kommer att bli oroliga över vad detta egentligen blir för lag i slutändan.

Fru talman! Det gläder mig att Jakob Olofsgård, precis som Johan Hultberg tidigare, tar upp frågan om gårdsförsäljning i sitt anförande och att det finns en förväntan på att detta ska införas. Men varför nöjer sig Tidöpartierna med en förväntan i stället för att gå från ord till handling? Frågan är utredd tre gånger, och den senaste utredningen innehåller väl avvägda bedömningar, bland annat vad gäller den EU-rättsliga biten och detaljhandelsmonopolet. Trots att det finns färdiga författningsförslag i utredningen dröjer regeringens proposition.

Av moderaten Johan Hultbergs inlägg kunde man ana att regeringspartierna inte är helt samstämmiga. Den debattartikel som bland andra Jakob Olofsgård undertecknade var rätt minimalistisk i sitt uttryck, men där sades ändå att man har ambitionen att införa gårdsförsäljning.

Jag funderar på hur engagerad man egentligen är i detta med tanke på tiden det tar att genomföra det. Vad är det som tar så lång tid med införande av gårdsförsäljning i Sverige, och varför får vi ingen proposition?

Fru talman! Jag är ingen våldsam person, men jag skulle ändå vilja uppmana ledamoten att sparka något hårdare på det där smalbenet så att vi kan komma framåt i denna fråga.

Jag förstår av det som ledamoten säger att det finns en viss splittring mellan regeringspartierna - möjligen mellan dem som är för respektive emot i denna fråga - helt oberoende av vad de sa i valrörelsen, då alla var för införande av gårdsförsäljning.

Det är ingen tvekan om att det finns utmaningar. Två stora bitar tas upp i utredningen: folkhälsoaspekten och frågan om detaljhandelsmonopolet. Vad gäller folkhälsoaspekten konstaterar man i utredningen att det kommer att ha minimal påverkan på folkhälsan. Vad gäller frågan om detaljhandelsmonopolet går man igenom detta väldigt noggrant och konstaterar att detaljhandelsmonopolet inte utmanas av den form av rätt restriktiv gårdsförsäljning som föreslås i utredningen.

Därmed blir det, fru talman, lite svårt att förstå varför man på Socialdepartementet ska behöva sitta och älta denna fråga och utreda samma sak om och om igen. Det som behövs nu är ett lagförslag, en notifiering till EU-kommissionen om att detta är på gång och därefter en proposition på riksdagens bord. Det kommer inte att bli bättre för att man väntar.

Man kommer från regeringens sida till slut att bli tvungen att göra ett ställningstagande. Jag och många med mig väntar ihärdigt på detta, inte minst småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker, konsumenter och människor ute på Sveriges landsbygd som ser att detta är en möjlighet till utveckling av näringsverksamhet på landsbygden.

Därför avslutar jag inte med en fråga utan med en uppmaning: Se till att få fart på denna fråga så att vi kan få gårdsförsäljning i Sverige till slut!

Fru talman! Jag tackar ledamoten Johan Hultberg för att han hastade hit för att hålla sitt anförande så att vi fick lyssna på detsamma.

Förra året, fru talman, ägnade jag hela mitt anförande åt frågan om gårdsförsäljning. Vidare ställde jag frågor om det till de olika ledamöterna från Tidöpartierna.

Vi har i dag en kraftig majoritet i den här församlingen för att införa gårdsförsäljning - om man kan tro på vad partierna sa i valrörelsen. I så fall står både Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna och förstås Centerpartiet bakom frågan om gårdsförsäljning. Det är en fråga som vi i Centern har drivit under snart 20 års tid, men under tiden har vi fått fler och fler anhängare.

I december 2021 var den tredje utredningen om gårdsförsäljning färdig. I juni 2022 var remissrundan klar. I oktober 2022 tillträdde den här regeringen, och nu befinner vi oss i mars 2024. Sista dagen för inlämnande av propositioner för vårterminen inföll nyligen, och vi kan konstatera att det inte kom någon proposition om gårdsförsäljning den här våren heller.

Eftersom alla partier i samarbetet och även Centerpartiet i kammaren står bakom gårdsförsäljning undrar man naturligtvis vad det är som tar sådan tid. Varför kommer det inte en proposition från regeringen om gårdsförsäljning? Utredningen innehöll både välgrundade analyser och färdiga förslag till författningsändringar. Så min fråga är: Vad är det som tar sådan tid?

Fru talman! I förra veckan deltog jag i ett seminarium om valfrihet inom äldreomsorgen. Det anordnades av SPF Seniorerna i samarbete med Vårdföretagarna. Det var inte bara jag som deltog, utan det gjorde även äldreminister Anna Tenje.

Vid seminariet presenterades en rapport som visade att nio av tio seniorer förväntar sig valfrihet inom äldreomsorgen, att man kan välja hemtjänstföretag och äldreboende. Det är inte det minsta förvånande. Det är klart att man vill ha valfrihet genom hela livet.

Mer förvånande är att majoriteten av Sveriges kommuner inte kan erbjuda detta i dag. Ännu mer förvånande är att statsrådet inte kunde ge ett enda exempel på något initiativ som regeringen har tagit för att öka äldres möjlighet till valfrihet.

Min fråga till statsrådet Anna Tenje är: Vilka initiativ avser regeringen att ta för att öka äldres möjlighet till valfrihet?

Herr talman! Ledamoten upprepar att hon studsade inför ordet "om" i betänkandet men att det är en naturlig del när man gör en analys eller en utredning. Men så är det ju inte. Är man enig om hur problembilden ser ut utgår man från problembilden och ger i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemet; man ger inte i uppdrag att utreda en gång till om problembilden stämmer. Men det är just det regeringen nu ska göra.

Möjligen är det på det viset att Sverigedemokraterna blev lurade eller förda bakom ljuset, eller missade informationen, när diskussionen förmodligen fördes internt mellan Tidöpartierna och ministern väl försökte tydliggöra vad hon hade för ambitioner. Det står dock svart på vitt vad som ska göras på Socialdepartementet: Först och främst ska man utreda "om" detta är ett problem, och skulle man komma fram till att det är det kan man återkomma med åtgärder "vid behov".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Därför är det inte längre på något vis lika tydligt som det var i den där motionen från Sverigedemokraterna, och det är absolut inte lika tydligt som det var i det utskottsinitiativ som Centerpartiet föreslog. Där föreslog vi ändringar i både förordningen och lagstiftningen.

I stället lämnas vi med en rätt stor otydlighet. Vi vet ju inte om det kommer att bli ett konkret förslag från regeringen om att ändra i förordningen. Vi vet inte heller om det kommer att bli ett konkret förslag från regeringen om att ändra i lagstiftningen. Det kanske inte blir något förslag alls, för man kanske konstaterar att det inte finns några problem med nuvarande lagstiftning - eftersom man inte har lyckats komma fram till det ännu.

Herr talman! Jag uppfattar både Sverigedemokraterna och Carina Ståhl Herrstedt som relativt tydliga såväl i talarstolen som i tidigare debatter och intervjuer.

På assistanskoll.se uttryckte ledamoten att hon kände sig lurad om föräldraavdraget utifrån hur det har kommit att tillämpas, och i den motion som Sverigedemokraterna väckte under allmänna motionstiden föreslås en ändring i förordningen - trots att vi vid den tidpunkten inte hade fått bekräftat från Försäkringskassan och ISF att det faktiskt tillämpades felaktigt på det vis som vi hade fått signaler om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Det är bra att motionen väcktes, för den är viktig. Förslaget i motionen är bra. Det blir därför lite märkligt att Sverigedemokraterna nu yrkar avslag på samma motion. I replikskiftet med Vänsterpartiets Nadja Awad sa Carina Ståhl Herrstedt att förslaget är passé eftersom det i princip redan är genomfört. Redan genomfört? Det är det inte på något vis; det är tvärtom på det viset att regeringen ännu inte har bestämt sig för om det faktiskt är så att lagstiftningen tillämpas felaktigt eller inte.

Vi har i varje replikskifte tagit upp den formulering som finns i majoritetens skrivning i betänkandet, det vill säga att man först och främst ska utreda "om" förordningen tillämpas felaktigt för att därefter eventuellt, "vid behov", föreslå förändringar. Det är långt ifrån den tydliga skrivning som Sverigedemokraterna hade i sin motion. Varför behöver detta utredas en gång till?

Herr talman! För den som lyssnar på den här debatten kan det låta som om frågan är mer komplicerad än vad den faktiskt är. Den är inte så komplicerad egentligen. En lag har trätt i kraft. En förordning styr storleken på schablonerna i föräldraavdraget.

Det som vi i Centerpartiet lyfte fram i vårt förslag till utskottsinitiativ, som fick stöd av den övriga oppositionen, var att man relativt omedelbart bör gå in och ändra i förordningen för att minimera eller möjligen nollställa schablonen där. Det skulle göra att det inte felaktigt läggs på en schablon. Därefter bör en lagändring utredas, vilket ju alltid tar lite längre tid. Det är vad både Försäkringskassan och ISF har pekat på behöver göras.

Herr talman! I Malin Danielssons första anförande nämndes att det emellanåt behövts brandkårsutryckningar vad gäller den personliga assistansen och att Liberalerna varit garanten för dem. Nu behövs en brandkårsutryckning, men Liberalerna är inte längre garanten för att sådana sker. I december hade det funnits möjlighet - om Tidöpartierna inte hade förhalat och bordlagt förslaget till utskottsinitiativ - att göra ett tillkännagivande till regeringen som hade kunnat leda till att analysen man nu satt igång hade påbörjats redan i januari.

Vill vi komma till rätta med det här är det inte ytterligare utredningar som behövs. Vi är förmodligen rätt överens om problembilden. Det som saknas nu är handling. Varför, herr talman, ska regeringen behöva utreda en gång till om utfallet ligger i linje med lagstiftarens intentioner? Det gör det ju inte.

Herr talman! Tack, Malin Danielsson, för att du stannar kvar i talarstolen så att vi kan ha ett replikskifte!

Jag vill också tacka för en bra beskrivning av bakgrunden till lagen som vi debatterar här i dag och behovet av den. Men det som är uppe på bordet i dag är tillämpningen av den och varför det inte har blivit som riksdagen tänkte när lagen väl trädde i kraft.

Det har vi fått höra hela året. Vi har fått signaler från funktionsrättsrörelsen och assistansanordnare att det inte blev som riksdagen menade. Försäkringskassan bekräftade i oktober att det inte blev som riksdagen menade. I rapporten från ISF, som kom i januari, bekräftades ännu en gång att det inte blev som riksdagen menade.

Eller blev det det? Jag uppfattar fortfarande en otydlighet från regeringspartierna. Det blir inte riktigt samma svar från vart och ett av dem. Från Moderaterna går det inte att få några svar över huvud taget på om de anser att det faktiskt är fel i tillämpningen av lagen. Från Kristdemokraterna är det lite tvetydigt. De sitter på båda stolarna. Men jag har både sett och hört Malin Danielsson säga i olika sammanhang att den här tillämpningen är felaktig. Så har jag väl uppfattat även det som har sagts här i dag.

Herr talman! Min fråga till Liberalerna och Malin Danielsson är: Varför behöver regeringen utreda en gång till om utfallet är i linje med lagstiftarens intentioner?

Herr talman! När saker är viktiga går de snabbt. Vi har alla hört justitieminister Gunnar Strömmer berätta om alla de snabbutredningar som genomförs i syfte att bekämpa gängkriminaliteten. Normala processer rundas och remisstider kortas. Å andra sidan tänker klimatminister Romina Pourmokhtari ta tre år på sig att utreda hur klimatutsläppen i Sverige ska minska. De frågorna ska utredas noggrant, långsamt och över lång tid. Tempot i processen säger naturligtvis en hel del om hur viktiga och hur prioriterade olika frågor är.

Hur ser det då ut inom funktionshinderspolitiken? År 2022 var den nya tolktjänstutredningen klar, men ännu finns det ingen proposition om att förbättra tolkstödet för döva, hörselskadade och dövblinda - inte ens någon tidsplan.

För ett år sedan var Trafikanalys klar med sin rapport kring färdtjänsten, men så sent som i höstas kunde ansvarig minister inte svara på hur man skulle förbättra situationen för personer med nedsatt syn eller blindhet.

För över ett år sedan var även huvudmannaskapsutredningen om personlig assistans färdig. Sedan remissrundan var klar förra sommaren har alla väntat på att regeringen ska återkomma med en proposition, men än så länge svävar vi i ovisshet om när denna kommer.

Herr talman! Det är uppenbart att funktionshinderspolitiken inte hör till de prioriterade områdena för Tidöpartierna.

I dag debatterar vi dock inte huvudmannaskap, tolktjänst eller färdtjänst. I dag debatterar vi det schabloniserade föräldraavdraget inom personlig assistans och hur detta har kommit att hanteras av myndigheterna och vad Tidöpartierna gör - eller inte gör - för att rätta till det.

Ända sedan den nya lagstiftningen om stärkt rätt till personlig assistans trädde i kraft vid förra årsskiftet har det kommit signaler om att Försäkringskassan tillämpar lagen på ett annat sätt än vad som var riksdagens intention. Detta bekräftades sedan i en rapport från Försäkringskassan den 23 oktober och i en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen den 23 januari.

Man konstaterar att i stället för att föräldraavdraget görs på barnets totala hjälpbehov - vilket var riksdagens intention - görs avdraget från det hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning. Detta innebär att alltför stora avdrag görs och att barn därmed får för få timmar bedömda eller i värsta fall inte får någon assistans över huvud taget.

Försäkringskassan anser att lagen är glasklar och att deras tolkning är riktig. ISF anser att lagen är otydlig, vilket leder till att Försäkringskassan gör för stora avdrag. Kammarrätten i Sundsvall, som prövat ett kommunalt ärende, anser också att lagen är glasklar men på motsatt sätt mot vad Försäkringskassan menar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Som lagstiftare kan vi därmed bara konstatera att lagen uppenbarligen inte är så klar och tydlig som den borde vara och att en förändring behövs, och det snabbt. Av den anledningen, herr talman, lämnade Centerpartiet in ett förslag till utskottsinitiativ den 5 december.

Initiativet byggde helt på den information som framkom i Försäkringskassans egen rapport där de skrev rakt ut att det krävs ytterligare lagändringar om bedömningarna ska ändras. Utskottsinitiativet innehöll därför två förslag till tillkännagivanden till regeringen: dels ett om att temporärt nollställa alternativt minimera schablonen i förordningen, dels ett om att snabbt återkomma med ett förslag till förtydligande av lagstiftningen.

Socialtjänstministerns reaktion blev att ge Försäkringskassan i uppdrag att utreda samma sak en gång till under ytterligare tio månader. Att ministern gillar utredningar är ingen nyhet. Mer förvånande var att socialutskottets ledamöter från Tidöpartierna efter två månaders betänketid valde att helt avslå initiativet och i stället lyfta frågan i det motionsbetänkande som vi debatterar här i dag, och som alltså inte innehåller något tillkännagivande till regeringen.

Under beredningen av ärendet fick utskottet information från socialtjänstministern om att hon nu tillsatt ytterligare en utredning eller analys. Den här utredningen ska titta på både Försäkringskassans och kommunernas hantering, men fortfarande tvivlar ministern på att det faktiskt sker en felaktig hantering. Uppdraget är därför att analysera om det faktiskt görs en feltolkning kring föräldraavdraget och att vid behov återkomma med förslag på åtgärder. Dessutom var ministern tydlig med att det inte finns någon deadline för analysarbetet och att det inte alls är säkert att det kommer att vara klart innan Försäkringskassans nya rapport kommer i september.

Herr talman! Det enda vi verkligen kan slå fast i dag är att utredning staplas på utredning och att nödvändiga förändringar i lag och förordning tillåts dra ut alldeles för mycket på tiden. Jag tvivlar inte på att det finns en god vilja hos Tidöpartierna, men det räcker inte med en god vilja - det behövs även handling. Under hela den tid som denna utredning görs om och om igen kommer familjer runt om i landet att drabbas av Försäkringskassans beslut. Barn kommer att beviljas för få timmar eller i värsta fall inte beviljas någon assistans över huvud taget. Det är inte rimligt. Det är därför Centerpartiet kommer att fortsätta att driva på i frågan tills en förändring har skett, och den behöver ske å det snaraste.

Avslutningsvis vill jag därmed yrka bifall till reservationen i betänkandet.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för tydligheten.

Utifrån tydligheten att Kristdemokraterna uppfattar att lagen inte tilllämpas så som var riksdagens intention undrar jag varför man tycker att det är vettigt att Regeringskansliet ska genomföra en analys av föräldraavdraget för att se om utfallet ligger i linje med lagstiftarens intention. Man hade ju i majoritetstexten i betänkandet kunnat slå fast att tillämpningen inte följer lagstiftarens intention och att regeringen måste ta fram förslag till förändringar.

Men det här är inte det första uppdraget. Det som Regeringskansliet ska göra allra först är att titta på om utfallet ligger i linje med lagstiftarens intention. Om man upptäcker att det inte gör det ska man vid behov ta fram förslag för att säkerställa att lagstiftarens intention följs.

Men det är fortfarande en fråga kring "om" från regeringspartierna, i vilket Kristdemokraterna ingår. Jag har svårt att se att det kommer att ske en förändring med den hastighet som ledamoten säger att man vill se i ärendet, när man fortfarande inte är klar över att det finns ett problem med att lagstiftningen inte följs.

Det är glädjande om ledamoten och Kristdemokraterna har en annan uppfattning än precis det som står i det betänkande man nu ställer sig bakom. Men det vill nog till att man trycker på ordentligt om här ska ske någon förändring i verkligheten. Hittills lagrar man utredning på utredning.