Cecilia Rönn

Herr talman! Jag är glad över att det den här gången talas om budgetfrågor i talarstolen när vi har ett replikskifte här i talarstolarna.

Jag håller med ledamoten om att det är jätteviktigt att vi håller oss till sanningen. Jag har läst Miljöpartiets budgetförslag. Både ert budgetförslag och Vänsterpartiets budgetförslag är utanför det finanspolitiska ramverk som vi alla har kommit överens om, och det är detta jag kritiserar.

Jag håller med ledamoten om att det behöver göras investeringar för klimatet. Detta ligger i det budgetförslag som vi har lagt fram för 2024. Men det är också, precis som ledamoten säger, otroligt viktigt att belysa skillnader mellan de olika budgetförslagen. Det är de facto så att det budgetförslag som Miljöpartiet lägger fram i sin budgetmotion inte håller sig till ramverket utan är lånefinansierat.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och kommentaren.

Precis om jag nämnde i mitt anförande är resurser självklart en viktig del av detta. Det är av den anledningen som regeringen i sitt budgetförslag använder över 40 procent av reformutrymmet till just statsbidrag till kommuner och regioner. Dessutom ger man extra sektorsbidrag till regionerna eftersom de just nu har en stor kostnad i och med pensionskostnaderna, som har ökat på grund av inflationen och räntorna. Det är just därför det är så viktigt att trycka tillbaka det.

Jag vill ändå ge Socialdemokraterna en eloge för att deras budgetförslag är finansierat inom de ramar som råder. Hur man sedan väljer att fördela det utrymmet är självklart det som visar skillnaden mellan våra olika partier.

Det som jag tycker är viktigt och vill lyfta fram är något som kommer att hjälpa välfärden, nämligen de satsningar som görs på utbildning, yrkesutbildning och lärande genom hela livet. Detta kommer att hjälpa i den paradoxala situation som vi har med över 300 000 arbetslösa men 100 000 lediga jobb. Den matchningen måste bli bättre. Om dessa drygt 100 000 kan anställas och de jobb där företagen skriker efter kompetens kan tillsättas innebär det också mer skatteintäkter till staten, men framför allt till kommunerna och regionerna, dit de flesta skatteintäkterna går. Det är också en jätteviktig parameter. Vi måste jobba med de här sakerna samtidigt.

Därför gör vi satsningar på välfärden med en stor del av utrymmet, men vi tänker också framåt för att möta det kompetensbehov som kommer att finnas.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Eva Lindh för frågorna.

Jag tycker att Eva ska vara stolt över mycket som är bra i Sverige. Liberalerna har samarbetat med Socialdemokraterna under många år, och vi har genomfört bra och viktiga reformer tillsammans för en stark välfärd och för att människor ska kunna leva ett fritt liv vilka förutsättningar de än har.

Samtidigt vore det smakfullt att ta ansvar för det som inte fungerar och inte skylla de senaste årens misslyckade politik på det senaste årets regeringsinnehav. Det tycker jag hade varit smakfullt, och det var det jag påpekade i talarstolen.

Jag sa inte heller att det inte bara handlar om pengar. Självklart är det viktigt med pengar, vilket jag exemplifierade med till exempel resurser till skolan och tid för lärare att vara lärare. Men när man pratar om att det handlar enbart om pengar till välfärden förminskar man ett problem som är mycket större än så.

Det handlar också om förutsättningarna för alla som jobbar i välfärden. Då handlar det såklart om såväl skolan som äldreomsorgen och sjukvården. De flesta människor som jobbar där brinner för det och vill verkligen göra en stor förändring och förbättring, men det handlar också om deras förutsättningar - exempelvis deras administrativa börda, som har ökats på år efter år. I talarstolen exemplifierade jag detta med lärares kringuppgifter.

Vi behöver se även dessa problem och åtgärda dem, för de försvinner inte hur mycket pengar vi än tillför välfärden. Man måste alltså kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det var det jag ville exemplifiera i mitt anförande.

Herr talman! Jag överlåter till våra kollegor inom Liberalerna och Vänsterpartiet att hitta de konkreta förslag som passar just den kommunen.

Jag undrar återigen hur ledamoten kan tolka mitt anförande som att det bara handlar om att prioritera. Det var inte alls det jag sa. Vi tillför pengar till välfärden, och vi tillsätter ett antal stora utredningar för att förbättra förutsättningarna för dem som jobbar i välfärden. Det kommer att komma en ny socialtjänstlag nästa år. Det kommer att komma många förbättringar i skolan för att lärare ska få vara lärare och kunna fokusera på sitt kunskapsuppdrag.

Även dessa saker är viktiga, men det verkar alltid svårt att förstå. För Vänsterpartiet finns det nämligen en enda, stor hammare i verktygslådan vilken typ av problem man än har att göra med, och det är att höja skatterna och låna till saker.

Jag har flera gånger här i kammaren hört Vänsterpartiet raljera kring chipspåsarna i skattesänkningar. Jag tycker att det är bra att sänka inkomstskatterna när vi kan, för de människor som jobbar förtjänar att få tillräckligt över i plånboken för att kunna ha ett bra liv och en dräglig vardag - precis som vi ska ha en bra välfärd.

Jag undrar hur många chipspåsar och hur stor del av matkassen det kommer att handla om ifall Vänsterpartiets budget skulle få genomslag med tanke på alla de skatteökningar ni vill göra för vanligt folk, Samuel Gonzalez Westling. Det handlar om alla som tjänar över 45 000 eftersom ni inte vill genomföra det jobbskatteavdrag som vi vill genomföra, och om att återinföra värnskatten. Hur skulle det slå mot vanligt folk som kämpar i dessa tider?

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Med all respekt - jag har inte detaljkunskap om Sveriges 290 kommuner. Jag tror att ledamoten misstolkade mitt anförande om han uppfattade det som att det bara skulle handla om att prioritera. Jag har själv varit kommunpolitiker. Och jag har själv vuxit upp i en familj där det verkligen inte har handlat om att bara prioritera utan där pengarna inte har räckt till. Jag vet mycket väl vad ödmjukhet inför svåra situationer handlar om.

Jag tror inte att det skulle bli bättre i vare sig ledamotens kommun eller någon annan kommun om Vänsterpartiet skulle vara med och styra. Ni vill nämligen lånefinansiera med hundratals miljarder i upplåning de kommande åren. Ni vill helt ta bort möjligheterna för företag att växa. Ni vill ta bort växa-stödet. Ni vill avskaffa rutavdraget, men inte rotavdraget. Det i sig kan man fundera på. Ni vill ta bort jobbskatteavdraget för vanliga inkomsttagare. Ni vill höja skatten för alla våra samhällsbyggare som tjänar över 45 000 kronor, och ni vill återinföra värnskatten.

Jag undrar alltså hur ledamoten tror att det ska bli bättre i hans egen kommun eller i någon annan kommun som har det svårt när man helt och hållet slår undan fötterna för att finansiera välfärden på sikt.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkrar att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Till exempel vågar man starta företag, eftersom man vet att om man skulle falla faller man mjukt.

För mig som liberal är välfärden otroligt viktig; det finns ett skyddsnät utan hål som fångar upp dig om du faller. Men vi har i dag flera hål i nätet som utmanar välfärden. Därför är det viktigt att de reformer som regeringen nu jobbar med blir lösta. Nu drabbar nämligen våra utmaningar välfärden och alla de människor som jobbar i den och som är beroende av den. Det drabbar skolan, vården och omsorgen. Det kan handla om ineffektiva processer, dålig styrning, regler som man inte har möjlighet att leva upp till, för stor arbetsbelastning på vissa ställen, ibland dåliga chefer och ibland för lite resurser.

Det är viktigt att komma ihåg att hålen i nätet har inte bara en orsak. Flera partier i oppositionen har talat före mig här i talarstolen och sagt att det bara handlar om resurser. Det är riktigt dåligt att föra diskussionen på den nivån. Då är risken stor att man missar flera andra viktiga saker som behöver hanteras.

Det är till exempel fascinerande att Socialdemokraternas representant precis stod här i talarstolen och talade om hur illa det är men tog ändå inte något ansvar för hur det har blivit så. De har styrt i över 70 av de senaste 90 åren. De borde kanske ha hunnit med att göra det de vill.

Vi kommer i alla fall att göra vad vi kan för att förbättra situationen under den tid vi har svenska folkets förtroende, lite längre än jag tror att Martin Ådahl hoppas på.

Herr talman! Skolan är och kommer alltid att vara Liberalernas främsta prioritet. Dit vill vi föra resurser, för visst finns det en korrelation mellan antal lärare i klassrummet och studieresultat. Man ska hinna se eleven, lyssna, motivera och förklara. Självklart är det så.

Ändå krävs det inte bara resurser i skolan. Det handlar också om lärarens befogenheter, lärarens dokumentationskrav, kringuppgifter som ligger utanför undervisningen och läromedel att bedriva undervisningen med. Ja, många saker behöver fungera för att skolan ska kunna vara kompensatorisk och ge varenda unge en chans. Det handlar inte bara om pengar. Så gå inte på den vänsterretoriken!

Ytterligare en liberal hjärtefråga är LSS, som är en av vår tids största frihetsreformer. Det är en viktig reform för att alla människor ska ha möjlighet att leva sitt bästa liv. Även den med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna ha makt över sitt liv, jobba, flytta hemifrån, besöka vänner eller ha en hobby. Man ska inte behöva förlita sig på nära och kära för att kunna klä på sig eller borsta tänderna.

Många assistansanvändare har vittnat om att assistansen är den mest avgörande insatsen för att kunna leva ett självständigt liv. De har ofta beskrivit den som en stor frihetsreform. När den har urholkats har vi varit drivande bakom ny lagstiftning som säkerställer att människor faktiskt får hjälp med andning och sondmatning. Vi höjer även ersättningen från 1 ½ till 2 ½ procent. Vi är stolta men inte nöjda.

Herr talman! Hur gör vi då för att förbättra situationen inom välfärden? Ansvaret är delat, och därför är det viktigt att jobba på alla fronter samtidigt. Vi ska värna och bevara det som är bra och sprida goda exempel till andra. Att mäta och jämföra är bra. Det ger en tydlig indikation på var man behöver förbättras. Det finns massor av goda exempel runt om i landet på stora förbättringar i hemtjänsten och på hur man har jobbat i skolan för att höja kunskapsresultaten.

Det ska vara rätt resurser på rätt ställe. Välfärden har haft stora utmaningar de senaste åren. Under pandemin blev verksamheterna lidande, men de ekonomiska resultaten var goda på många håll. Nu ser vi däremot en skuld på saker som inte kunde göras under pandemin och en mycket mer ansträngd ekonomisk situation för många kommuner och regioner. Det drivs till stor del av inflationen och höjda räntor. Men det är viktigt att poängtera att skillnaderna är stora och att alla inte har problem med samma saker.

Herr talman! Vi har till 2024 satsat 40 procent av reformutrymmet på välfärden. Vi utökar utgiftsområdet med 16 miljarder. Nu blir det totalt 174 miljarder kronor till kommuner och regioner. Förutom att ge dessa betydande resurser gör vi mycket mer för att ge kommuner och regioner rätt förutsättningar för att klara sina uppdrag.

Regeringen har nu ett stort antal utredningar igång inom flera olika områden. De kommer att bidra. Låt mig ge några exempel. Inom skolan pågår flera utredningar som kommer att förbättra och underlätta. Det handlar om nationell skolpengsnorm, om att utveckla lärar- och förskollärarutbildningen och om minskad administrativ börda för lärare, för att nämna några.

Herr talman! Jag vill ändå poängtera att det är viktigt att inte göra som i Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetförslag. Att lånefinansiera välfärden i dessa tider med för hög inflation är att elda på inflationsbrasan. Det är inget annat än mycket dumdristigt. Det skulle urholka värdet på de pengar som sätts in. Vi får helt enkelt inte lockas att låna till löpande kostnader som inte är finansierade. Löpande kostnader ska finansieras med skatteintäkter, inte med lånade pengar.

Avslutningsvis: Med de förutsättningar vi har haft i detta budgetarbete och situationen med hög inflation och ökade räntor är jag glad över de satsningar vi gör på välfärden och på skolan. Vi ska kunna fortsätta ha en bra välfärd. Då behöver vi komma till rätta med kriminaliteten och satsa på klimatomställningen och på skola och utbildningar. Det är den typen av satsningar som kommer att öka vår konkurrenskraft och tillväxt på sikt.

Det kommer att ge människor möjlighet att skapa företag, ställa om sina företag och anställa fler. Fler kommer också att bli anställbara. Det är inte svårare än att alla som kan jobba ska jobba. Endast om alla som kan bidra bidrar kan vi skapa en hållbar välfärd, ett nät utan hål. En mycket stor skillnad mellan en liberal borgerlig ekonomisk politik och en vänsterpolitik är att vi vet att resurserna måste först komma in och sedan kan de fördelas.

Herr talman! Jag vill avsluta med att önska mina kollegor i kammaren och i finansutskottet en god jul och välförtjänt tid hemma med familj och vänner.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi har nu beslutat rambudgeten, vår politik ger effekt och inflationen är på väg ned. Nu ska vi ta den i mål. Nästa steg är sedan att prioritera tillväxt.

Liberalerna satsar på utbildning och livslångt lärande i budgeten eftersom vi vet att en arbetsmarknadspolitik går hand i hand med en bra utbildningspolitik. Samtidigt råder det en paradoxal situation på arbetsmarknaden med 335 000 arbetslösa samtidigt som det finns 110 000 lediga jobb.

Tillväxtverket presenterade i höstas en undersökning som visar att i små och medelstora företag är kompetensbristen det främsta hindret för att växa.

Vad tycker finansministern att vi ytterligare ska prioritera för att möta företagens behov och få fart på tillväxten?

Herr talman! Ledamoten Ali Esbati pratar om "i förhållande till bnp". Problemet är bara att med Vänsterpartiets politik hade bnp troligtvis inte varit som det var. Med den typ av skattenivå som ni pratar om, Ali Esbati, och den typen av fientliga insatser mot företagen hade vår tillväxt inte varit som den var, även om den just nu är alldeles för låg.

Jag hoppas att ledamoten och jag ändå kan vara överens om att vi behöver göra saker för att öka vår tillväxt. Vi har en situation här och nu, och vi behöver göra det vi kan för att mildra effekterna av inflationen och krisen, både för privatpersoner och för offentlig sektor.

Samtidigt behöver vi titta på vad vi ska göra på längre sikt för att öka tillväxten och öka egenmakten och göra det möjligt för människor att komma in i arbete eller starta företag. Det är detta som är skillnaden. Vi har två tankar i huvudet samtidigt, här och nu och framåt.

Vår politik utgår ifrån att vi vill göra det möjligt för individen att få större egenmakt - att välja ett yrke, att starta företag och ha bra förutsättningar för det eller att spara. Detta är för övrigt något som Vänsterpartiet vill göra dyrare i budgeten, bland annat genom ett tak för ISK.

Det finns alltså viktiga och stora skillnader mellan vår och Vänsterpartiets politik, och det är bra att det tydligt kommer fram vilka dessa skillnader är.

Jag vill avsluta med att tacka Ali Esbati, även om vi inte har jobbat så länge tillsammans i finansutskottet, och önska lycka till framöver.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ali Esbati, det var nog någon fråga där i slutet!

Angående klimatet vänder jag mig mot att ledamoten i ett anförande sa att vi inte gör någon satsning på våtmarker. Om han refererar till budgeten borde han se att där finns stora satsningar på just det - plus det andra jag nämnde i mitt anförande.

Jag tycker att det är jättespännande att Vänsterpartiet frågar mig om inflationen, och jag tackar så mycket för det. Det intressanta är att Vänsterpartiets eget budgetförslag kommer att minska sysselsättningen med väldigt många tusen jobb.

Vi kanske ändå kan vara överens om att det allra bästa är att de människor som kan arbeta gör det och får en så bra ekonomi de kan även i tuffa tider. Jag förstår inte riktigt syftet med att slå undan benen för dessa människor.

Vänsterpartiet lånefinansierar även sin budget med hundratals miljoner, vilket kommer att elda på inflationen. Om Ali Esbati har en annan syn på detta får han jättegärna berätta om den. Vem gynnas av att vi eldar på inflationen så att Riksbanken kanske tvingas höja räntorna ännu mer?

Ni chockhöjer också en massa olika skatter, Ali Esbati. Ni säger nej till jobbskatteavdraget, ni vill höja skatten för de viktiga samhällsbärare som ledamoten talar om och som tjänar 45 000 kronor eller mer och ni vill avskaffa växa-stödet och FoU-avdraget. Ni vill alltså trycka tillbaka tillväxten och det som skapar skatteintäkter.

Kanske kan vi ändå kan vara överens om att det inte är skattenivån som är det viktiga utan att det är de totala skatteintäkterna som viktigast för att vi ska kunna ha en bra välfärd och ge den ännu bättre förutsättningar.

(Applåder)

Herr talman! Ja, jag tycker att det är viktigt att hålla sig till rätt ord.

Jag är imponerad av att ledamoten redan vet vad utredningen kommer att innehålla, för det vet inte jag. Den pågår och kommer att presenteras om ungefär ett år.

Låt mig påminna om att en av grunderna för demokratin är rättsstaten. Det här handlar om att få bukt med ett utanförskap som har pågått väldigt länge. Men det handlar också om det jag sa tidigare: att vi ska följa bland annat barnkonventionen i alla dess delar. Ledamoten kan känna sig trygg med att vi precis som utredningen kommer att se till att detta följs.

Ledamoten har ingen möjlighet att svara mig, men jag tycker att det är oanständigt att i den politiska debatten kalla saker för något de inte är och säga att vi har gett efter på område efter område. Nästa gång hoppas jag att vi kan vara lite mer precisa, och då svarar jag gärna på ledamotens frågor och bemöter kritiken.

Herr talman! Jag tackar Janine Alm Ericson för frågan.

Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till sanningen och använder rätt ord och uttryck, för om allmänheten tittar på debatten är det viktigt att den förstår hur det fungerar och vad skillnaden är. Låt mig därför börja med att säga att det inte finns någon angiverilag, och det finns inget som heter så. Det finns en utredning som handlar om informationsplikt i syfte att komma till rätta med skuggsamhället.

När utredningen tillsattes var Liberalerna tydliga med att detta inte skulle strida mot barnkonventionen eller europeiska regler och rättigheter. Våra partier hade sina landsmötesdagar samma helg, så jag förstår om Janine Alm Ericson inte är uppdaterad på allt Liberalerna diskuterade då. Men även där hade vi en viktig diskussion i denna fråga, och vi var väldigt tydliga med att vår ingångsvinkel är att vi självklart ska hålla oss till barnkonventionen och andra lagar och regler. Vi ser inte framför oss att någon skolpersonal ska omfattas av informationsplikten.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Martin Ådahl för möjligheten att svara även på den andra frågan.

Innan jag gör det ska jag bara säga något om landsbygdsskolor och utanförskap. Jag skulle säga att det stora problemet för landsbygdsskolorna är kommunaliseringen av skolan. Nu tittar vi på en utredning om en nationell skolpengsnorm för att komma till rätta med detta. Jag hoppas att Centerpartiet välkomnar de stora förändringar vi gör på skolans område och som kommer att rädda många landsbygdsskolor samtidigt som vi ser till att de bibehåller kvaliteten.

När det gäller arbetsgivaravgifterna håller jag med ledamoten om att en del arbetsgivaravgifter är för höga, bland annat den allmänna löneavgiften, som infördes vid vårt EU-medlemskap och som har höjts.

Jag sätter stort värde på att vara nära företagen, och när jag är ute och pratar med dem runt om i Sverige är det inte arbetsgivaravgiften som är det stora hindret för att kunna anställa utan kompetensbristen. Jag nämnde tidigare den paradoxala situationen att Sverige har många arbetslösa och många lediga jobb men ingen kompetensmatchning.

Jag ska vara ärlig mot Martin Ådahl med att vi i denna budget prioriterade satsningar på skola, utbildning, vuxenutbildning och folkhögskola för att kunna möta kompetensbristen. Det tycker jag är viktigt och bra.

Jag håller med Martin Ådahl om att 15-18-åringar inte ska vara ute på gatan. De ska sitta i skolbänken, ta examen och sedan utbilda sig så att de kan komma in i jobb. De ska få den utbildning som behövs för den gröna omställningen, för företagens behov och för en fortsatt tillväxt.

(Applåder)

Herr talman och ledamoten Martin Ådahl! Jag bestrider såklart inte det som står i budgeten. Däremot bestrider jag andra saker, men det kan jag ta med Vänsterpartiet sedan om Ali Esbati vill fråga mig något om klimatet.

Jag är väldigt glad att Centerpartiet äntligen har vaknat och insett att skolan är viktig. Skolan möjliggör att vi får barn som får en utbildning, som känner en framtidstro, som vågar starta företag och som kan utbilda sig för att få rätt kompetens och komma ut på arbetsmarknaden.

Jag tror att jag och ledamoten är överens om att det är genom att folk kan arbeta och arbetar som vi skapar tillväxt och konkurrenskraft. Och det är det som ger skatteintäkter som kan gå till vår välfärd så att vi kan lägga ännu mer pengar på skolan. Jag är jätteglad för det.

Vi skjuter till pengar till skolan i den här budgeten, och vi gjorde det i förra budgeten. Vi gör fortfarande också en massa andra bra och viktiga saker. Det pågår ett antal utredningar för att öka kunskapskraven, för att se till att lärare ska få vara lärare och för att slopa de destruktiva digitala mål som har funnits, för att i stället gå från skärm till pärm.

Nu när Centerpartiet vet att vi behöver pengar till skolan är nästa steg att Centerpartiet behöver inse att man ska lita på forskning och fakta i den pedagogik och utbildning man har i skolan. Jag skulle välkomna att ni vaknade även i den frågan.

Herr talman! Mitt i allt detta mörka som sker i Sverige och omvärlden är det viktigt att det finns ett ljus - en framtidstro, en plan framåt, något som man som boende i Sverige kan känna hopp och förväntan inför.

I helgen när jag var hemma blev det julpyntande med barnen. Mitt minsta barn Nils hade i flera veckor pratat om att vi skulle julpynta. Mamma, sa han, om man pyntar i november kan man chilla i december. Så blev det. Det blev julpynt i helgen, och jag är glad för det. Ljusen som kom in i hemmet kändes fina och viktiga. När årstiden är mörk och kall är det detta som behövs som kontrast.

Utöver årstiden är det lätt att se mörkret i samhället. Vi är i en lågkonjunktur med en hög inflation sedan 2021 efter en hemsk pandemi. Vi har i många år sett värdet av vår valuta försvagas. Detta har förvärrat inflationen, och nu ser vi att fler varslas om uppsägning. Vi har en hög terrorhotnivå mot Sverige, och mitt i en stor glädje när Sverige skulle spela match dödades personer för att de var just svenskar. Sommaren visade på extremväder på många håll i världen, och vi drabbades globalt av skogsbränder, skyfall och extrem hetta. Klimatkrisen är här och måste tas på allvar. I snart två år har Ryssland fört ett fruktansvärt krig mot Ukraina, och människor har dödats eller drivits på flykt. Sedan den 7 oktober, då Hamas begick sitt bestialiska terrordåd i Israel, betalar nu civila priset för Hamas terror i Israel och på Gaza.

Herr talman! Att se ljus i detta mörker kan vara svårt. Min bild är att politiken ska vara möjliggörare - för individen, för företagen och för tillväxt och framtidstro. Vi ska skapa förutsättningarna för att Sverige ska kunna bli sitt bästa jag. Vi ska skapa framtidstro och hopp, liksom konkreta åtgärder för att det ska bli verklighet.

Därför är den här budgeten bra och balanserad i sin helhet. Den är neutral, vilket gör att den inte påverkar inflationen negativt. Att lägga en expansiv budget i dessa tider, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår, skulle elda på inflationsbrasan och drabba alla. Värst skulle det drabba de allra mest utsatta hushållen. Men även offentlig sektor, företag och privatpersoner skulle drabbas av effekterna av en varaktigt hög inflation. Vi lägger fram en budget som håller sig inom reformutrymmet och som samtidigt stöttar de allra mest utsatta hushållen genom att många bidrag indexuppräknas och genom att vi fortsätter med förstärkt bostadsbidrag.

Samtidigt går en mycket stor del av reformutrymmet till försvar och rättsväsen. Det är pengar som behövs i den omvärld vi lever i, som en konsekvens av det som händer utanför Sveriges gränser och vårt framtida Natointräde och som en konsekvens av den allvarliga situation vi har i Sverige i dag med utbredd gängkriminalitet.

Men samtidigt som vi lägger pengar på försvar och rättsväsen behöver vi tänka på vad som behövs framåt: hur vi stoppar nyrekryteringen till gängen, hur vi ger människor framtidshopp och hur vi eliminerar utsläppen. Det gör vi genom satsningar på skola, förebyggande arbete och klimat och genom reformer för innovation, tillväxt och konkurrenskraft. Liberalerna är Sveriges tillväxtparti.

Herr talman! Den här regeringen använder både stålhandske och lovikkavante. Samtidigt som det genomförs historiska satsningar på rättsväsendet höjer regeringen också insatserna vad gäller förebyggande åtgärder. Totalt lägger vi 2,8 miljarder på förebyggande åtgärder. Vi gör en ny satsning på kommunernas förebyggande arbete och fortsätter med skolsociala team som kan fånga upp ungdomar på glid tidigt. Samtidigt ska det äntligen bli dags för en ny socialtjänstlag, och med den kommer en bemanningsstrategi och en miljardsatsning för socialtjänsten.

Herr talman! Vi ska bygga Sverige starkare tillsammans. Det som är grunden i detta bygge är självklart skolan. Om man som barn klarar kunskapskraven och lämnar skolan med känslan att man kan åstadkomma precis vad man vill ligger världen framför ens fötter när man står med studentmössan i handen. Därför är min målbild alltid att varenda unge ska klara skolan, vilken start i livet man än haft, och detta prioriteras av Liberalerna.

Budgeten gör just det: prioriterar skolan. Regeringen miljardsatsar med 1,2 miljarder mer till skolan. Av de 16 miljarder i välfärdssatsningar som vi gör kommer också en stor del att gå till skolan. Nu möter vi behovet av riktiga läroböcker, skönlitterära böcker och skolbibliotek, tillsammans med en plan för att bemanna och fylla biblioteken. Att läsa, skriva och räkna är grunden för att skapa sig sin egen framtid. Vi går från skärm till pärm. Vi stärker skolans kunskapsbidrag och ser till att det blir bättre villkor för lärare i utsatta områden.

Herr talman! Lärandet är livslångt. Nu satsar vi även på yrkesutbildningar, folkhögskolor och omställningsstöd för att möta företagens behov och ge individen möjlighet att hitta arbete eller vidareutveckla sig. På det här sättet stärks det livslånga lärandet, samtidigt som fler får den kompetens som behövs för till exempel den gröna omställningen.

Fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet. Utanförskapet har brett ut sig. Sedan 2018 är utomeuropeiskt födda kvinnor den största gruppen långtidsarbetslösa. Stefan Löfven lovade EU:s lägsta arbetslöshet. Tvärtom lämnade den förra regeringen över en av EU:s högsta. Situationen på svensk arbetsmarknad är paradoxal. Det finns över 335 000 personer utan arbete. Samtidigt står 110 000 tjänster tomma. Problematiken härstammar från en utbildningsskuld som den förra regeringen valde att ignorera. Med Liberalerna i regeringen blir det ändring på detta.

Herr talman! I årets budget prioriterar Liberalerna utbildning. Vi satsar på 20 000 fler utbildningsplatser i bristyrken, för vi vet att arbetslinjen är som bäst när den kombineras med en liberal utbildningslinje. Satsningen görs både på yrkeshögskolan och yrkesvux och på ett helt nytt snabbspår för att möta arbetsgivarnas behov. Det här kommer att leda till att fler kan ta hand om äldre, laga mat till våra skolbarn och leda den gröna omställningen. Fler barn kommer att se sina föräldrar gå till jobbet, och färre kommer att leva på bidrag. Det är nämligen med fler samhällsbyggare vi klarar den gröna omställningen, bekämpar utanförskapet och klarar integrationen. Vägen dit är att fler kommer i arbete. Med yrkesutbildningar rustar vi Sverige för framtiden. En sund jobbpolitik behöver en stark utbildningspolitik.

Ska den gröna omställningen kunna genomföras behöver företagen personal med rätt kompetens. Därför genomför vi just nu en ingenjörssatsning tillsammans med en förlängning av expertskatten och ett förbättrat FoU-avdrag. Det här är viktiga verktyg för att stärka det svenska humankapitalet. Då stärker vi inte bara individen utan även Sverige i stort. Den här budgeten investerar i att bygga Sverige starkare för framtiden.

Herr talman! Det är genom att skapa välstånd som vi kan skapa välfärd. Sverige ska ha en välfärd man kan lita på. Om man faller ska det finnas ett skyddsnät utan hål att landa i. Jag är väldigt stolt över vårt liberala arv. Med denna utgångspunkt har vi implementerat många viktiga reformer för medmänsklighet och friheten att leva sitt eget liv, till exempel genom LSS-lagstiftningen. Liberalerna har varit drivande i att täppa till hålen i lagstiftningen och i att höja ersättningen. I budgeten som nu presenterats höjs äntligen ersättningen efter många år av snålande. Det är ett steg i rätt riktning, men vi är inte nöjda.

Herr talman! Jag håller med Martin Ådahl om att vi har en för låg tillväxt i Sverige. En viktig åtgärd mot detta är att ta Sverige in i euron. Jag hoppas att Martin Ådahl håller med mig om det.

Sveriges ekonomi är i dag integrerad med omvärlden och möter globala utmaningar. Vår svajiga valuta håller därför tillbaka svensk ekonomi med lägre tillväxt och importerad inflation.

Det är dags att ta steget fullt ut i vårt europeiska samarbete och ansluta Sverige till euron. Det skulle vara bra för tillväxten, för välfärden och för varje individ. I höstas slogs ett tråkigt rekord när 1 euro för första gången kostade 12 kronor. Liberalerna var på ja-sidan till euron för 20 år sen, och vi har behållit denna ståndpunkt under alla år. Nu ser vi att det folkliga stödet och stödet från företagare ökar för euron. Det är dags att starta en utredning för att sätta oss vid bordet i stället för att stanna kvar på avbytarbänken och låta andra påverka vår ekonomi.

Herr talman! Jag vill lugna Ali Esbati med att vi har en plan för klimatet för att ta oss hela vägen till noll utsläpp. Var han har fått sin så kallade fakta ifrån i anförandet vet jag inte - kanske från Tiktok.

Precis som ekonomin är global är även våra utsläpp globala. Därför är de framgångar som gjordes inom ramen för vårt EU-ordförandeskap avgörande för att världen ska klara klimatomställningen. Sverige är ett föregångsland, och vi ska fortsätta att vara det.

Regeringen har med Liberalernas Romina Pourmokhtari i spetsen säkrat att alla riksdagens partier står bakom de långsiktiga klimatmålen. Det är bra och viktigt för att konstruktivt kunna jobba vidare med klimathandlingsplanen. Våra klimatmål ska nås.

Nu har vi äntligen en regering och en majoritet i Sveriges riksdag som vet att klimatomställningen och svensk konkurrenskraft och tillväxt kräver en fördubblad, stabil elproduktion som finns där när den behövs, alla årets dagar och dygnets alla timmar. Sveriges elsystem har tjänat oss väl och byggt upp stora delar av den konkurrensfördel Sverige har haft.

Nu är det viktigt att vi tar nästa kliv. Genom fossilfri innovation kommer svenska företag att kunna sätta sig i förarsätet för klimatomställningen. Det är endast genom teknikoptimism och tillväxt Sverige kommer att kunna bli en fossilfri grön kunskapsnation.

Vi förstärker Klimatklivet och Industriklivet, som går till att ställa om och minska utsläppen. Nu tar vi nästa steg i omställningen med fokus på elektrifiering av lastbilar, bussar och arbetsmaskiner. Samtidigt fortsätter det avgörande arbetet med att bygga ut laddinfrastrukturen tillsammans med en skrotningspremie. På det sättet gör vi det enkelt att ställa om från fossilt.

Vi satsar även stort på återvätning av våtmarker, som spelar en stor roll för klimatet och miljön genom att till exempel minska utsläppen, öka den biologiska mångfalden, minska risken för översvämningar och stärka skyddet mot torka och brand. Det är totalt 4,1 miljarder i satsningar för 2024 inom klimatområdet.

Sverige ska med Liberalerna i förarsätet bli en grön kunskapsnation. Det är tydligt att den röda tråden mellan skola, utbildning, livslångt lärande, företagande, innovation och klimatomställning kommer att driva Sveriges tillväxt och konkurrenskraft framåt - såklart med en europeisk valuta. Det är därför ingen slump att Liberalerna har satsat på dessa poster inom ramen för vårt budgetsamarbete. Liberalerna är Sveriges tillväxtparti. Vi ska bygga en grön konkurrenskraftig kunskapsnation.

För mig blir det inget chillande i december, även om vi redan har julpyntat. Vi har mycket att göra, och jag är ivrig att bidra på de sätt jag kan.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter ju jättebra, men hur ska Socialdemokraterna kunna agera på ett trovärdigt sätt i dessa frågor som, precis som ledamoten säger, är viktiga för klimatet, nyindustrialiseringen, jobben och vanliga människors elräkningar, när deras eventuella regeringsunderlag spretar och ställer ultimatum som går helt emot andra partier i samma möjliga konstellation?

Det vore bättre om ledamoten svarade på min första fråga: Tycker Socialdemokraterna att den energipolitik som bedrivs just nu är bra och vettig, och hur kommer det sig i så fall att man lämnar en reservation i dag?

Fru talman! En viktig fråga för privatpersoner, företagens möjlighet till tillväxt och klimatomställningen är att vi har ett robust fossilfritt energisystem i hela landet som producerar energi årets alla dagar och alla timmar på dygnet. Detta är en angelägen fråga som har stor påverkan på många områden och definitivt på tillväxt, klimatomställning och ekonomi.

Står Socialdemokraterna bakom den energipolitik som regeringen driver med mer och ny kärnkraft som en basplatta på fler ställen i landet och förnybar energi upptill? Med tanke på gårdagens debatt och att ni har en reservation i dagens omröstning i kammaren skulle jag vilja veta hur ledamoten ställer sig.

Fru talman! Jag skulle rekommendera ledamoten att läsa Riksrevisionens rapport om vad bland annat beslutet om effektskatten gjorde, så behöver vi inte prata mer om det.

Ingen regering någonsin har faktiskt varit så nära att nå klimatmålen till 2045 som vi är med denna budget; det står svart på vitt i den statsbudget som presenteras i dag. Ingen regering har någonsin drivit på så starkt för elektrifiering, ny kärnkraft och en klimatomställning för företagen och industrin - med laddinfrastruktur, Industriklivet och återvätning av våtmarker. Vi har alltså en stor palett.

Detta är dock långsiktiga och strukturella förändringar som vi behöver göra, och det tar lite längre tid. Men jag undrar som sagt var oppositionen har varit. Ni är ganska splittrade, Janine Alm Ericson - blir det sänkt skatt? Blir det högre drivmedelspriser? Blir det kärnkraft eller inte? Jag tänker att ledamoten ändå måste vara glad över att vi faktiskt aldrig har varit så nära att nå klimatmålen till 2045 som vi är nu.

(Applåder)

Debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande var härmed avslutad.

Budgetpropositionen bordlades.

Fru talman! Tack för välkomnandet, ledamoten Janine Alm Ericson!

Nu lägger vi fram stora satsningar - 4 miljarder - på en effektiv och ambitiös klimatpolitik. Det är förändringar som gör skillnad på riktigt och som leder till att vi går mot nollutsläpp, i stället för att man lägger alla ägg i en korg som man gör med till exempel reduktionsplikten.

Jag bor i Varberg, där vi hade fyra fina kärnkraftreaktorer i Ringhals. Nu har vi två, för två lades ned i förtid. Anledningen till att de lades ned i förtid var att Miljöpartiet med berått mod och, enligt Riksrevisionens rapport, utan ordentliga analyser gjorde att de behövde stänga. Det var fin, fossilfri energi som vi behövde för klimatomställningen. Det var oansvarig klimatpolitik som vi nu går ifrån. Vi riktar satsningarna mot innovation, elsystem och en övertygelse om att företagare kommer att ställa om när möjligheterna finns.

Jag undrar vad ledamoten egentligen tänker säga till privatpersoner, företag och offentlig sektor som går på knäna under de höga elpriserna från den tidigare klimatpolitiken.

(Applåder)

Fru talman! Fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet. Utanförskapet har brett ut sig. Sedan 2018 är utomeuropeiskt födda kvinnor den största gruppen långtidsarbetslösa. Stefan Löfven lovade EU:s lägsta arbetslöshet. Tvärtom har vi i dag EU:s tredje största arbetslöshet.

Situationen på svensk arbetsmarknad är paradoxal. Det finns 364 000 personer utan arbete. Samtidigt står 126 000 tjänster tomma. Problematiken härstammar ur en utbildningsskuld som den förra regeringen valde att ignorera. Med Liberalerna i regeringen blir det ändring på detta.

Fru talman! I årets budget prioriterar Liberalerna utbildning. Vi satsar på cirka 20 000 fler utbildningsplatser i bristyrken eftersom vi vet att arbetslinjen är som bäst när den kombineras med en liberal utbildningslinje. Det innebär en satsning på yrkeshögskola, på yrkesvux och på ett helt nytt snabbspår för att möta arbetsgivarnas behov. Detta kommer att leda till fler som kan ta hand om äldre och som kan laga mat till våra skolbarn och leda till den gröna omställningen. Fler barn kommer att se sina föräldrar gå till jobbet, och färre kommer att behöva leva på bidrag.

Fler samhällsbyggare gör att vi klarar den gröna omställningen, bekämpar utanförskapet och klarar integrationen. Vägen dit är att fler kommer i arbete. Med yrkesutbildningar rustar vi Sverige för framtiden. En sund jobbpolitik behöver en stark utbildningspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

För framtida generationer bygger vi ut skolan och genomför en ingenjörssatsning. Ska den gröna omställningen kunna genomföras behöver företagen personal med rätt kompetens. Genom att stärka det svenska humankapitalet stärker vi inte bara individen utan även Sverige i stort. Denna budget investerar i att bygga Sverige starkare för framtiden.

(Applåder)