Eva Lindh (S) svarade Cecilia Rönn i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2023/24:53 Onsdagen den 20 december” den 20 dec 2023.
Cecilia RönnL· i sitt anförandeJag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkrar att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Till…Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkrar att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Till exempel vågar man starta företag, eftersom man vet att om man skulle falla faller man mjukt.
För mig som liberal är välfärden otroligt viktig; det finns ett skyddsnät utan hål som fångar upp dig om du faller. Men vi har i dag flera hål i nätet som utmanar välfärden. Därför är det viktigt att de reformer som regeringen nu jobbar med blir lösta. Nu drabbar nämligen våra utmaningar välfärden och alla de människor som jobbar i den och som är beroende av den. Det drabbar skolan, vården och omsorgen. Det kan handla om ineffektiva processer, dålig styrning, regler som man inte har möjlighet att leva upp till, för stor arbetsbelastning på vissa ställen, ibland dåliga chefer och ibland för lite resurser.
Det är viktigt att komma ihåg att hålen i nätet har inte bara en orsak. Flera partier i oppositionen har talat före mig här i talarstolen och sagt att det bara handlar om resurser. Det är riktigt dåligt att föra diskussionen på den nivån. Då är risken stor att man missar flera andra viktiga saker som behöver hanteras.
Det är till exempel fascinerande att Socialdemokraternas representant precis stod här i talarstolen och talade om hur illa det är men tog ändå inte något ansvar för hur det har blivit så. De har styrt i över 70 av de senaste 90 åren. De borde kanske ha hunnit med att göra det de vill.
Vi kommer i alla fall att göra vad vi kan för att förbättra situationen under den tid vi har svenska folkets förtroende, lite längre än jag tror att Martin Ådahl hoppas på.
Herr talman! Skolan är och kommer alltid att vara Liberalernas främsta prioritet. Dit vill vi föra resurser, för visst finns det en korrelation mellan antal lärare i klassrummet och studieresultat. Man ska hinna se eleven, lyssna, motivera och förklara. Självklart är det så.
Ändå krävs det inte bara resurser i skolan. Det handlar också om lärarens befogenheter, lärarens dokumentationskrav, kringuppgifter som ligger utanför undervisningen och läromedel att bedriva undervisningen med. Ja, många saker behöver fungera för att skolan ska kunna vara kompensatorisk och ge varenda unge en chans. Det handlar inte bara om pengar. Så gå inte på den vänsterretoriken!
Ytterligare en liberal hjärtefråga är LSS, som är en av vår tids största frihetsreformer. Det är en viktig reform för att alla människor ska ha möjlighet att leva sitt bästa liv. Även den med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna ha makt över sitt liv, jobba, flytta hemifrån, besöka vänner eller ha en hobby. Man ska inte behöva förlita sig på nära och kära för att kunna klä på sig eller borsta tänderna.
Många assistansanvändare har vittnat om att assistansen är den mest avgörande insatsen för att kunna leva ett självständigt liv. De har ofta beskrivit den som en stor frihetsreform. När den har urholkats har vi varit drivande bakom ny lagstiftning som säkerställer att människor faktiskt får hjälp med andning och sondmatning. Vi höjer även ersättningen från 1 ½ till 2 ½ procent. Vi är stolta men inte nöjda.
Herr talman! Hur gör vi då för att förbättra situationen inom välfärden? Ansvaret är delat, och därför är det viktigt att jobba på alla fronter samtidigt. Vi ska värna och bevara det som är bra och sprida goda exempel till andra. Att mäta och jämföra är bra. Det ger en tydlig indikation på var man behöver förbättras. Det finns massor av goda exempel runt om i landet på stora förbättringar i hemtjänsten och på hur man har jobbat i skolan för att höja kunskapsresultaten.
Det ska vara rätt resurser på rätt ställe. Välfärden har haft stora utmaningar de senaste åren. Under pandemin blev verksamheterna lidande, men de ekonomiska resultaten var goda på många håll. Nu ser vi däremot en skuld på saker som inte kunde göras under pandemin och en mycket mer ansträngd ekonomisk situation för många kommuner och regioner. Det drivs till stor del av inflationen och höjda räntor. Men det är viktigt att poängtera att skillnaderna är stora och att alla inte har problem med samma saker.
Herr talman! Vi har till 2024 satsat 40 procent av reformutrymmet på välfärden. Vi utökar utgiftsområdet med 16 miljarder. Nu blir det totalt 174 miljarder kronor till kommuner och regioner. Förutom att ge dessa betydande resurser gör vi mycket mer för att ge kommuner och regioner rätt förutsättningar för att klara sina uppdrag.
Regeringen har nu ett stort antal utredningar igång inom flera olika områden. De kommer att bidra. Låt mig ge några exempel. Inom skolan pågår flera utredningar som kommer att förbättra och underlätta. Det handlar om nationell skolpengsnorm, om att utveckla lärar- och förskollärarutbildningen och om minskad administrativ börda för lärare, för att nämna några.
Herr talman! Jag vill ändå poängtera att det är viktigt att inte göra som i Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetförslag. Att lånefinansiera välfärden i dessa tider med för hög inflation är att elda på inflationsbrasan. Det är inget annat än mycket dumdristigt. Det skulle urholka värdet på de pengar som sätts in. Vi får helt enkelt inte lockas att låna till löpande kostnader som inte är finansierade. Löpande kostnader ska finansieras med skatteintäkter, inte med lånade pengar.
Avslutningsvis: Med de förutsättningar vi har haft i detta budgetarbete och situationen med hög inflation och ökade räntor är jag glad över de satsningar vi gör på välfärden och på skolan. Vi ska kunna fortsätta ha en bra välfärd. Då behöver vi komma till rätta med kriminaliteten och satsa på klimatomställningen och på skola och utbildningar. Det är den typen av satsningar som kommer att öka vår konkurrenskraft och tillväxt på sikt.
Det kommer att ge människor möjlighet att skapa företag, ställa om sina företag och anställa fler. Fler kommer också att bli anställbara. Det är inte svårare än att alla som kan jobba ska jobba. Endast om alla som kan bidra bidrar kan vi skapa en hållbar välfärd, ett nät utan hål. En mycket stor skillnad mellan en liberal borgerlig ekonomisk politik och en vänsterpolitik är att vi vet att resurserna måste först komma in och sedan kan de fördelas.
Herr talman! Jag vill avsluta med att önska mina kollegor i kammaren och i finansutskottet en god jul och välförtjänt tid hemma med familj och vänner.
(Applåder)
Herr talman! Jag ska försöka hålla det kort. Jag har tidigare lyft upp att jag kommer från Hofors kommun. Där styr Liberalerna. Det senaste året har man gjort nedskärningar på 4 ½ procent på personalen. Jag vet inte exakt hur det kommer att se ut nästa år, men sannolikheten är ganska stor att det kommer att bli nedskärningar även under 2024. Jag har också nämnt att Hofors kommun har haft en vikande befolkningstrend de senaste 40 åren. Man har varit en närmast dubbelt så stor kommun som i dag.
Cecilia Rönn verkar tycka att det bara handlar om att prioritera, att kommunen ska välja rätt saker att göra. Jag vill därför passa på att fråga Cecilia Rönn om hon kan berätta för Hofors kommun vad det är man ska göra i det här läget. Det är enkelt att stå i den här salen och säga: Det är bara att välja att göra rätt saker. Men det är lite svårare när man är nere på marken och ska göra det. Jag skulle vilja be om lite ödmjukhet.
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!
Med all respekt - jag har inte detaljkunskap om Sveriges 290 kommuner. Jag tror att ledamoten misstolkade mitt anförande om han uppfattade det som att det bara skulle handla om att prioritera. Jag har själv varit kommunpolitiker. Och jag har själv vuxit upp i en familj där det verkligen inte har handlat om att bara prioritera utan där pengarna inte har räckt till. Jag vet mycket väl vad ödmjukhet inför svåra situationer handlar om.
Jag tror inte att det skulle bli bättre i vare sig ledamotens kommun eller någon annan kommun om Vänsterpartiet skulle vara med och styra. Ni vill nämligen lånefinansiera med hundratals miljarder i upplåning de kommande åren. Ni vill helt ta bort möjligheterna för företag att växa. Ni vill ta bort växa-stödet. Ni vill avskaffa rutavdraget, men inte rotavdraget. Det i sig kan man fundera på. Ni vill ta bort jobbskatteavdraget för vanliga inkomsttagare. Ni vill höja skatten för alla våra samhällsbyggare som tjänar över 45 000 kronor, och ni vill återinföra värnskatten.
Jag undrar alltså hur ledamoten tror att det ska bli bättre i hans egen kommun eller i någon annan kommun som har det svårt när man helt och hållet slår undan fötterna för att finansiera välfärden på sikt.
Herr talman! Vänsterpartiet är ju med och styr i Hofors kommun tillsammans med Liberalerna. Men vi kan gå tillbaka till tiden då Vänsterpartiet och Socialdemokraterna styrde själva i kommunen. Då låg Hofors kommun bland de 100 bästa kommunerna på Svenskt Näringslivs rankning. Så dåligt kan det alltså inte vara när Vänsterpartiet är med och styr.
Sedan tror jag också att Cecilia Rönn bör läsa Vänsterpartiets budget lite mer noggrant. Vi lånefinansierar ingen välfärd; vi finansierar infrastruktursatsningar. Det gör vi därför att Sveriges infrastruktur behöver byggas ut om vi ska klara klimatomställningen - vilket vi vet att vi måste göra eftersom vi annars inte kommer att ha en planet att leva på.
Det finns dock även resurser som man från statens håll kan använda för att prioritera. Det gör inte Liberalerna när man väljer att göra skattesänkningar. Man genomför skattesänkningar på över 20 miljarder i stället för att ge resurserna till kommuner och regioner för att de ska kunna tillhandahålla en bra välfärd - bra skola och bra sjukvård.
För en normalinkomsttagare motsvarar de skattesänkningar man genomför i storleksordningen två chipspåsar i veckan, på sin höjd. Sverigedemokraterna väljer dessutom att höja avgifterna i kollektivtrafik och patientavgifterna med motsvarande summa, så att hela skattesänkningen försvinner. Detta väljer man att göra.
Jag tycker att man ska vara lite ödmjuk när man står här i Sveriges riksdag och säger att kommunerna bara behöver prioritera lite bättre för att kunna se till att välfärden fungerar. Det är inte så enkelt. Jag väntar fortfarande på att få höra några konkreta förslag på vad kommunerna ska göra i och med att de redan har gjort nedskärningar på personalen med i storleksordningen 4 ½ procent.
Herr talman! Jag överlåter till våra kollegor inom Liberalerna och Vänsterpartiet att hitta de konkreta förslag som passar just den kommunen.
Jag undrar återigen hur ledamoten kan tolka mitt anförande som att det bara handlar om att prioritera. Det var inte alls det jag sa. Vi tillför pengar till välfärden, och vi tillsätter ett antal stora utredningar för att förbättra förutsättningarna för dem som jobbar i välfärden. Det kommer att komma en ny socialtjänstlag nästa år. Det kommer att komma många förbättringar i skolan för att lärare ska få vara lärare och kunna fokusera på sitt kunskapsuppdrag.
Även dessa saker är viktiga, men det verkar alltid svårt att förstå. För Vänsterpartiet finns det nämligen en enda, stor hammare i verktygslådan vilken typ av problem man än har att göra med, och det är att höja skatterna och låna till saker.
Jag har flera gånger här i kammaren hört Vänsterpartiet raljera kring chipspåsarna i skattesänkningar. Jag tycker att det är bra att sänka inkomstskatterna när vi kan, för de människor som jobbar förtjänar att få tillräckligt över i plånboken för att kunna ha ett bra liv och en dräglig vardag - precis som vi ska ha en bra välfärd.
Jag undrar hur många chipspåsar och hur stor del av matkassen det kommer att handla om ifall Vänsterpartiets budget skulle få genomslag med tanke på alla de skatteökningar ni vill göra för vanligt folk, Samuel Gonzalez Westling. Det handlar om alla som tjänar över 45 000 eftersom ni inte vill genomföra det jobbskatteavdrag som vi vill genomföra, och om att återinföra värnskatten. Hur skulle det slå mot vanligt folk som kämpar i dessa tider?
Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik på Cecilia Rönn, men när man satt och lyssnade på anförandet väcktes en del frågor som man ändå gärna vill ha svar på.
Cecilia Rönn säger att Socialdemokraterna bär ansvaret för 70 av 90 år och för den välfärd som finns. Det tackar jag Cecilia Rönn för. Jag är nämligen väldigt stolt över den välfärdsmodell som vi har byggt upp i Sverige.
Jag är stolt över en välfärdsmodell som ger den som har behov av vård möjlighet till det och där skolan - fram till nu, kanske - har gett många barn och unga möjlighet till en god utbildning. Det är en välfärdsmodell som har sett till att vi har en äldreomsorg som inte bara håller bra kvalitet utan också gör det möjligt för människor att gå till arbetet i stället för att behöva vara hemma och ta hand sina äldre, liksom en förskola som har varit bra.
Detta är jag alltså stolt över, och jag undrar vad det nedvärderande i detta är. Det är jag faktiskt nyfiken på.
Sedan säger Cecilia Rönn att det inte handlar om pengar, men samtidigt är hon glad över de satsningar som görs på skolan. Vilken välfärd är det då som Cecilia Rönn inte vill ha, om det är bra med resurser till skolan men inte till den övriga välfärden?
Jag vore tacksam om ledamoten kunde ge mig lite klarhet i de frågor som väcktes av anförandet.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Eva Lindh för frågorna.
Jag tycker att Eva ska vara stolt över mycket som är bra i Sverige. Liberalerna har samarbetat med Socialdemokraterna under många år, och vi har genomfört bra och viktiga reformer tillsammans för en stark välfärd och för att människor ska kunna leva ett fritt liv vilka förutsättningar de än har.
Samtidigt vore det smakfullt att ta ansvar för det som inte fungerar och inte skylla de senaste årens misslyckade politik på det senaste årets regeringsinnehav. Det tycker jag hade varit smakfullt, och det var det jag påpekade i talarstolen.
Jag sa inte heller att det inte bara handlar om pengar. Självklart är det viktigt med pengar, vilket jag exemplifierade med till exempel resurser till skolan och tid för lärare att vara lärare. Men när man pratar om att det handlar enbart om pengar till välfärden förminskar man ett problem som är mycket större än så.
Det handlar också om förutsättningarna för alla som jobbar i välfärden. Då handlar det såklart om såväl skolan som äldreomsorgen och sjukvården. De flesta människor som jobbar där brinner för det och vill verkligen göra en stor förändring och förbättring, men det handlar också om deras förutsättningar - exempelvis deras administrativa börda, som har ökats på år efter år. I talarstolen exemplifierade jag detta med lärares kringuppgifter.
Vi behöver se även dessa problem och åtgärda dem, för de försvinner inte hur mycket pengar vi än tillför välfärden. Man måste alltså kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det var det jag ville exemplifiera i mitt anförande.
Herr talman! Det är jättebra att hålla två tankar i huvudet samtidigt, och det är ju så att välfärden inte enbart har problem med resurser. Precis som Cecilia Rönn nämner handlar det om att kunna få personal i framtiden och så vidare - men det handlar ju också om resurser, för om vi inte har resurser för att stärka arbetsvillkoren och utbilda människor till att arbeta inom välfärden kommer det inte att finnas människor att anställa i välfärden framöver. Det behöver vi kunna göra, men det kräver också resurser.
Det är därför detta ter sig så märkligt, och det var därför jag begärde replik. Jag vill förstå och kunna tolka detta. Resurserna är naturligtvis viktiga; det säger de människor som nu kommer att bli uppsagda. Det handlar om människor som gör en viktig insats i välfärden och som inte längre kommer att ha kvar sitt jobb. För dem tror jag att det är ganska viktigt om det finns eller inte finns resurser i välfärden. Man kan alltså inte prata bort detta.
Självklart finns det annat viktigt som vi också behöver ge välfärden förutsättningar att göra, men resurserna är viktiga. Därför är det lite förvånande att man säger att det bara är vänsterretorik när det handlar om resurser. Jag hoppas nämligen att det är en viktig fråga också för Liberalerna.
Jag håller med om att Socialdemokraterna och Liberalerna historiskt har kommit överens om väldigt viktiga reformer som har stärkt samhället. Det har handlat om att införa demokrati i Sverige - ja, faktiskt, genom rösträtten för män och kvinnor. Det har också handlat om många jämställdhetsfrågor som har varit viktiga. Det är naturligtvis också viktigt för välfärden.
Jag hoppas att vi även framöver kan vara överens om att pengar spelar roll.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och kommentaren.
Precis om jag nämnde i mitt anförande är resurser självklart en viktig del av detta. Det är av den anledningen som regeringen i sitt budgetförslag använder över 40 procent av reformutrymmet till just statsbidrag till kommuner och regioner. Dessutom ger man extra sektorsbidrag till regionerna eftersom de just nu har en stor kostnad i och med pensionskostnaderna, som har ökat på grund av inflationen och räntorna. Det är just därför det är så viktigt att trycka tillbaka det.
Jag vill ändå ge Socialdemokraterna en eloge för att deras budgetförslag är finansierat inom de ramar som råder. Hur man sedan väljer att fördela det utrymmet är självklart det som visar skillnaden mellan våra olika partier.
Det som jag tycker är viktigt och vill lyfta fram är något som kommer att hjälpa välfärden, nämligen de satsningar som görs på utbildning, yrkesutbildning och lärande genom hela livet. Detta kommer att hjälpa i den paradoxala situation som vi har med över 300 000 arbetslösa men 100 000 lediga jobb. Den matchningen måste bli bättre. Om dessa drygt 100 000 kan anställas och de jobb där företagen skriker efter kompetens kan tillsättas innebär det också mer skatteintäkter till staten, men framför allt till kommunerna och regionerna, dit de flesta skatteintäkterna går. Det är också en jätteviktig parameter. Vi måste jobba med de här sakerna samtidigt.
Därför gör vi satsningar på välfärden med en stor del av utrymmet, men vi tänker också framåt för att möta det kompetensbehov som kommer att finnas.
Herr talman! Jag tycker att det är viktigt vad vi säger från talarstolen i Sveriges riksdag. Jag tycker att det är viktigt att vi kan debattera och att vi kan föra fram våra olika ståndpunkter, som är just olika. Vi har gått till val på olika saker och har lovat väljarna olika saker. Jag tror däremot att det är otroligt viktigt att vi håller oss till sanningen.
När Cecilia Rönn går upp och säger att Miljöpartiet vill låna till löpande utgifter och till kostnader i välfärden hoppas jag alltså att det är för att hon inte har läst vårt budgetförslag tillräckligt väl och inte att det är för att hon vill framställa något som det inte är.
Miljöpartiet har lagt en budget som förutom stora klimatinvesteringar - som är nödvändiga för att vi ska klara omställningen inom den tid vi har på oss - är en budget i balans för löpande utgifter. Jag vill bara att detta ska vara helt klart i den här kammaren.
Herr talman! Jag är glad över att det den här gången talas om budgetfrågor i talarstolen när vi har ett replikskifte här i talarstolarna.
Jag håller med ledamoten om att det är jätteviktigt att vi håller oss till sanningen. Jag har läst Miljöpartiets budgetförslag. Både ert budgetförslag och Vänsterpartiets budgetförslag är utanför det finanspolitiska ramverk som vi alla har kommit överens om, och det är detta jag kritiserar.
Jag håller med ledamoten om att det behöver göras investeringar för klimatet. Detta ligger i det budgetförslag som vi har lagt fram för 2024. Men det är också, precis som ledamoten säger, otroligt viktigt att belysa skillnader mellan de olika budgetförslagen. Det är de facto så att det budgetförslag som Miljöpartiet lägger fram i sin budgetmotion inte håller sig till ramverket utan är lånefinansierat.
Herr talman! Precis, det är lånefinansierat. Något annat har vi inte sagt. Men lånefinansieringen gäller investeringar som är nödvändiga för klimatomställningen. Den gäller inte löpande utgifter. Det är en väldigt stor skillnad. Det ena kommer att hjälpa Sverige att bli starkt framåt; det andra skulle urholka oss och göra oss svagare.
Sverige är ett av världens rikaste länder tack vare att vi har en bra uppstyrd budgetprocess - att vi håller ihop det.
Vi har varit väldigt tydliga med att vi vill ändra till ett balansmål. Det kommer vi att gå in med nu i översynen, för det behöver göras stora investeringar som har uteblivit.
Om den här låneinvesteringen inte görs, om omställningen inte görs, kommer det att vara otroligt farligt framöver. Den regering som Cecilia Rönn stöder och som har lagt fram det budgetförslag som debatteras här i dag talar själv om att man inte sänker klimatutsläppen utan ökar dem. I går presenterade Miljöpartiet dessutom en beräkning som visar att det som tidigare har framkommit när det gäller utsläppsökningar bara var det som gällde exakt år 2030. De ackumulerade effekterna är alltså väldigt mycket värre.
Jag kan med stolthet lägga fram det här budgetförslaget. Det är ett förslag som bygger Sverige starkare. Jag vill vara tydlig med att det inte är ett förslag där vi lånar till löpande utgifter.
Med det hoppas jag att detta står klart och att vi kan diskutera hur de olika delarna ser ut framåt. Om dessa investeringar inte görs är det farligt för klimatet och Sveriges framtida styrka, men det är också så att regeringen nästa år måste gå till riksdagen och tala om varför man har en undermålig budget med för lågt låneutrymme. Man underfinansierar Sveriges utveckling.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för klargörandena. Jag är helt enig med ledamoten om att klimatomställningen är kritisk och att vi behöver göra allt vi kan för att klara den. Jag är också väldigt glad över att vi för första gången faktiskt har en plan för att ta oss till noll utsläpp till 2045 - fem år tidigare än vi har förbundit oss att göra på EU-nivå. Jag är helt enig med ledamoten om att det är dit vi ska, men ledamoten och jag ser väldigt olika vägar dit.
Jag är dessutom glad över att alla åtta partier i Sveriges riksdag nu är överens om klimatmålen. Dessutom har Liberalerna tillsammans med regeringen och samarbetspartierna fått igenom att det nu är upp till varje departement att ta ansvar för vilken klimatpåverkan man har. Detta är något som jag är ganska säker på att Miljöpartiet gärna hade velat ha igenom när de satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna. Detta är bra och viktigt, för det betyder att även vårt departement, Finansdepartementet, och vårt utskott behöver ta ansvar för och se till att vi faktiskt når klimatmålen.
Jag håller också med om att vi har ett stort investeringsbehov. Även Liberalerna har varit tydliga med att vi troligtvis behöver gå till ett balansmål. Vi kanske till och med behöver lånefinansiera för att göra vissa kritiska investeringar ett tag framåt, men det är viktigt att vi gör det inom det finanspolitiska ramverk som vi alla har kommit överens om. Detta har, precis som ledamoten säger, varit en styrka för Sverige och har gjort att Sverige just nu står starkt för att klara de utmaningar vi har. Det är dessutom viktigt med en generationsrättvisa i detta, så att vi ger våra unga bra förutsättningar för ett fint liv framåt.
