Pontus Andersson Garpvall

Fru talman! Jag vill tacka Anna Wallentheim för en intressant interpellation.

I höstas lade Moderaterna fram ett utskottsinitiativ i socialutskottet om en ny könstillhörighetslagstiftning. Det är en lagstiftning som togs fram av den förra socialdemokratiska regeringen och som i högsta grad påverkar arbetet även i justitieutskottet. Utskottet ska i veckan yttra sig om förslaget.

I korthet innebär Moderaternas utskottsinitiativ att det ska bli enklare att byta kön och att åldersgränsen ska sänkas till 16 år. Det ska inte längre krävas att man diagnostiseras med det som kallas könsdysfori, utan det ska räcka med ett samtal med läkare eller psykolog för att få byta kön.

De delar som berör justitieutskottets beredningsområde är ändringar i fängelselagen (2010:610) och häkteslagen (2010:611) i de bestämmelser som reglerar placering av en intagen tillsammans med intagna av motsatt kön.

I dag anges att en intagen inte får placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av motsatt kön. En intagen får dock medges vistas med intagna av motsatt kön om det är lämpligt och de intagna samtycker till det. Den sista meningen föreslås ändras enligt följande: "En sådan placering får dock göras om det finns särskilda skäl för det och om det i övrigt är lämpligt." Det innebär att Moderaterna eller egentligen alla partier bortsett från Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna tycker att samtyckesdelen ska tas bort samtidigt som man gör det enklare att byta kön.

Vid placering på anstalt placeras kvinnor och män utifrån personnumret, vilket ändras vid könsbyte. Vid placeringen tas inte hänsyn till hur en person identifierar sig eller om man använder typiskt sett manliga eller kvinnliga attribut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Runt om i världen har vi sett skräckexempel på vad som kan hända när män som anser sig vara kvinnor placeras på kvinnoanstalter. I New Jersey fick en kvinna för två år sedan bli flyttad till en avdelning för män sedan hon gjort två kvinnor gravida. Eller jag får ju säga han, eftersom en kvinna omöjligt kan göra en annan kvinna gravid. Han satt på en kvinnoanstalt eftersom han ansåg sig vara kvinna, och därför gick hans rätt före kvinnornas på kvinnoanstalten. Det finns även ett fall i Skottland där en man begick två våldtäkter, bytte kön till kvinna och placerades på en kvinnoanstalt.

Fru talman! Ibland känns det som att vi lever i en sketch. I Sverige placerar vi som sagt kvinnor och män på anstalt med grund i personnumret, och placeringen tar inte hänsyn till hur en person identifierar sig. Samtidigt vill man nu göra det enklare att byta kön och då ta bort samtyckesdelen.

Tycker justitieministern att de föreslagna förändringarna av lagstiftningen är bra? Och för att återkoppla till Anna Wallentheims och Socialdemokraternas fråga i interpellationen: Hur säkerställer ni säkerheten för de intagna på kvinnoanstalter när man nu eventuellt gör det enklare för män som anser sig vara kvinnor att hamna på sådana anstalter?

Fru talman! Jag tackar så mycket för förtydligandet från Gunnar Strömmer. Jag uppskattar verkligen det svaret. Det känns som att vi är på samma linje i den frågan. Det kanske var min fråga i interpellationen som var lite otydlig, men det var skönt att få detta svar från dig.

Jag har förmodligen sagt detta tidigare i kammaren: Det är länders, städers och rent av stadsdelars befolkningar som gör områden till vad de är. Och i takt med att befolkningssammansättningen i Sverige förändras, vilket har hänt, förändras också våra samhällen i grunden. Att vissa städer eller stadsdelar har större kriminalitet än andra menar jag beror på att Sverige under en lång tid har bedrivit en misslyckad invandringspolitik. Sverigedemokraterna har påpekat detta under en lång tid, och Brås rapport från 2021 gör det hela väldigt tydligt. Därför var det på tiden att de faktiskt tog tag i detta och gjorde ytterligare en rapport i frågan.

Vi kan titta på andra länder i väst vars befolkning inte begår brott i högre utsträckning i Sverige än vad svenskar gör i Sverige. I deras statistik ser vi liknande siffror som i Sveriges. Personer från exempelvis Östasien, Norden och Västeuropa är sällan förekommande i brottsstatistiken medan personer från andra delar av världen är desto oftare förekommande.

Jag vill inte låta generaliserande. Jag konstaterar bara fakta som är hämtad från Brås rapport och rapporter från andra delar av världen. Om några tycker att fakta är provocerande eller generaliserande får det stå för dem.

En del av arbetet för att få ned brottsligheten är det brottsförebyggande arbetet, och just kunskapsinhämtning när det gäller vilka grupper som i olika stor utsträckning begår brott är en viktig del av det arbetet. Det är inte bara viktigt för kommuner som kanske jobbar närmast dem som är nära att välja en kriminell livsstil, utan det är också viktigt när Sverige på ett nationellt plan utformar sin invandringspolitik.

Hade vi haft denna statistik tillgänglig tidigare än 2021 hade kanske fler insett det som Brås rapport är tydlig med: att den invandringspolitik som Sverige har fört under en lång tid inte har varit bra för Sverige ur ett kriminalpolitiskt perspektiv. Och det är resterna från den tiden som Sverigedemokraterna och den nya regeringen nu städar upp med en skärpt invandringspolitik, skärpta straff och hårdare krav på dem som har kommit till Sverige.

Begreppen utländsk bakgrund och utrikesfödd är enligt mig väldigt breda definitioner för att förstå invandringens karaktär. I Brå kollar man mer på regionnivå.

Medger justitieministern att invandring från vissa länder leder till högre kriminalitet än invandring från andra länder, vilket Brås rapport också visar?

Fru talman! I Sverige saknas utförlig statistik över brottsmisstänktas bakgrund. År 2021 släppte Brå sin senaste rapport om misstänktas bakgrund. Men begreppen "utländsk bakgrund" och "utrikesfödd" blir enligt mig alldeles för breda, då personer med bakgrund i länder där väldigt få väljer att begå kriminella handlingar buntas ihop med personer med bakgrund i länder där kriminalitet är desto vanligare.

Rapporten som släpptes 2021 bryter ned siffrorna på regionnivå, men inte mer än så, vilket gör att en mer noggrann bedömning får baseras på gissningar om de brottsmisstänktas bakgrund. Rapporten är inte på något sätt dålig, utan det var verkligen på tiden att Brå åter tittade på denna fråga. Men den hade helt enkelt kunnat vara mer utförlig.

Låt mig lyfta fram några siffror från rapporten. Den visar att mellan 2015 och 2018 var personer födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar den grupp som var minst förekommande i brottsstatistiken, med 3,2 procent. På ungefär samma nivå låg siffrorna för dem som hade sin bakgrund i Östasien, Norden, Västeuropa, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien.

Det som däremot sticker ut i statistiken är siffrorna för dem med bakgrund i Afrika. Man kan notera att den delen av rapporten bara visar en fyraårsperiod, mellan 2015 och 2018. Under denna period var nästan 20 procent, alltså en femtedel, av alla med föräldrar födda i Afrika misstänkta för brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Personer med bakgrund i just Afrika delas in i tre regioner, det vill säga norra, östra och övriga Afrika. Det handlar om en kontinent med 54 länder. Detta försvårar förståelsen av siffrorna, även om vi kan konstatera att invandring därifrån leder till kriminalitet i Sverige. Nästan var femte person med föräldrar därifrån var misstänkt för brott.

I Nederländerna förs mer noggrann statistik på nationsnivå. De kollar även på länder från vilka det finns färre än 10 000 personer i landet. Där kan man se att personer med bakgrund i länder som Angola, Somalia och Sierra Leone är oftast förekommande i brottsstatistiken. Det är en detaljnivå som vi alltså saknar i Sverige.

En mer utförlig statistik hade gett oss en större förståelse av vilka grupper i samhället som oftast väljer en kriminell livsstil, vilket hade inneburit att vi hade kunnat komma med mer konkreta åtgärder för att motverka brottslighet i ett tidigare skede än i dag. Min uppfattning är att ju mer kunskapsinhämtning vi gör och ju tydligare den är, desto bättre möjligheter har vi att genomföra både preventiva och reaktiva åtgärder för att skapa ett tryggare Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga justitieministern varför han inte vill se en mer detaljerad kunskapsinhämtning i denna fråga.

Fru talman! När jag använder det kategoriska uttrycket, som ledamoten uttrycker det, att man väljer kriminalitet brukar jag framhålla alla de människor som bor i särskilt utsatta områden och som väljer att anamma denna livsstil. Men de allra flesta som växer upp under tuffa förhållanden där föräldrarna kanske saknar jobb och utbildning väljer att inte bli kriminella. Jag tror mycket på att kriminaliteten formas av värderingar i samhället och inom familjen och att det snarare är det som gör att många väljer att bränna en bil i stället för att bygga en bil.

Vi satsar otroligt mycket pengar på de områden där många ungdomar väljer den kriminella vägen. Men jag tror att vi i stället behöver fokusera på punktinsatser mot de barn som vi ser riskerar att välja den vägen och mot de familjer där det finns kriminalitet för att på så sätt arbeta mot dem snarare än mot området som helhet, för de allra flesta som växer upp under tuffa förhållanden väljer som sagt att inte bli kriminella.

Fru talman! Det finns givetvis specifika fall där så inte är fallet.

Det den nya regeringen har infört är den proposition som gick igenom för ett halvår sedan och som handlade om att involvera barn i brottslig verksamhet. Den byggde på en utredning som togs fram av den förra regeringen. Nu är lagstiftningen på plats, och den är på sätt och vis bra. Men problemet med denna lagstiftning är att den är ganska typiskt socialdemokratisk eller miljöpartistisk, för i de domar som har vunnit laga kraft har de människor som har dragit in unga i kriminalitet dömts till icke avskräckande straff. Det handlar om dagsböter för att ha involverat unga i kriminell verksamhet.

Jag konstaterar att det är ett steg åt rätt håll, men som vanligt är det alldeles för snällt mot dem som drar in ungdomar i kriminalitet. Jag hade önskat att den nya regeringen återkommit med straffskärpningar på detta område också. Om man gång på gång inte gör det som krävs för att hålla farliga människor borta från gatorna kommer ungdomar att fortsätta att dras in i kriminalitet, och som ledamoten säger har de ibland inget val.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter att steg för steg genomföra de åtgärder som på sikt kommer att ta Sverige in på rätt spår. Under Socialdemokraternas senaste åtta år vid makten ökade antalet dödsskjutningar i Sverige med 232 procent. Det gick från 19 döda 2014 till 63 döda 2022. Det är denna katastrofala utveckling som Sverigedemokraterna och den nya regeringen har att utgå från när vi formar den politik som på sikt kommer att göra Sverige till ett bättre land.

I dag debatterar vi regeringens proposition Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de allvarligare brotten. Förslaget innebär att straffen för bland annat vapenbrott och brott med explosiva varor skärps kraftigt. Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Det är alltså en dubblering av minimistraffet. Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. Den som efter den 1 januari ger sig ut och grips med ett skarpladdat vapen blir automatiskt häktad och kommer att få tillbringa minst fyra år bakom lås och bom.

Fru talman! Jag ser detta som steg två av fyra i Tidöpartiernas fyrstegsraket för att kunna få bort många farliga människor från gatorna under lång tid. Låt mig förklara på ett pedagogiskt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de allvarligare brotten

Den 1 oktober i år infördes nya regler om preventiva tvångsmedel som innebär att polisen får använda hemlig avlyssning mot gängkriminella i preventivt syfte. De kan nu enklare avgöra när och var brott kommer att begås. Från den 1 mars nästa år kommer polisen att kunna upprätta visitationszoner där de utan misstanke kan visitera personer för att hitta exempelvis vapen och på så sätt avstyra grov brottslighet.

Ponera att man genom hemlig avlyssning kan ta reda på att en person är på väg att begå ett grovt brott på en specifik plats. Polisen upprättar en visitationszon och avstyr den kriminella handlingen. Personen som bär på ett skarpladdat vapen blir inlåst i minst fyra år. Är brottet synnerligen grovt kan personen bli inlåst i upp till tio år.

När Tidöpartiernas förslag om dubbla straff för gängkriminella blir verklighet kan personen bli inlåst i 8-20 år.

Fru talman! Jag kan konstatera att det är skillnad mellan att ha Sverigedemokraterna i ett regeringssamarbete och att ha Sverigedemokraterna utanför ett regeringssamarbete.

Det fanns ett stort problem med den tidigare lagstiftningen om grovt vapenbrott, nämligen att fängelsetiden som personer dömdes till var alldeles för kort. I en gangstermiljö där mycket handlar om makt och status kan två år, eller mindre än så, rent av ses som en fjäder i hatten - som ett kvitto på att man är beredd att begå grova brott och på att man är en farlig person. Här kommer dubbleringen av minimistraffet för grovt vapenbrott att göra stor nytta, inte minst när Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen inför dubbla straff för personer inom den gängkriminella miljön. Det är stor skillnad mellan 8-20 års fängelse och dagens minimistraff på två år.

Något som forskningen med säkerhet kan peka på är att brottslighet minskar med åldern. En 20-åring som döms till två års fängelse för grovt vapenbrott kan med största sannolikhet återvända till samma kriminella gemenskap efter två år på anstalt. Får personen i stället ett fängelsestraff på minst åtta år, vilket kommer att vara fallet när Sverigedemokraternas och den nya regeringens straffskärpningar helt har trätt i kraft, är sannolikheten inte lika stor. Detta beror på ålder och mognad och på förändringar i personens kriminella miljö och nätverk men också på Kriminalvårdens möjlighet att under längre tid få personen på rätt spår.

Fru talman! I den bästa av världar väljer inga ungdomar en kriminell livsstil. Jag säger "väljer" eftersom vi i Sverige har en fri skolgång med bidrag upp till universitetsnivå, avgiftsfria fritidsaktiviteter och ett utbyggt föreningsliv. Detta är något som de flesta människor på jorden bara kan drömma om. Kriminalitet är någonting man väljer, inte minst om man bor i Sverige.

Den viktigaste brottsförebyggande åtgärd vi kan vidta som ligger under justitieutskottets uppdrag är helt enkelt att låsa in farliga människor under lång tid. Ju fler farliga människor som sitter i fängelse, desto färre grova brott kommer att begås. Färre farliga människor kommer då att beblanda sig med ungdomar som är på gränsen till att välja en kriminell livsstil. Sverigedemokraternas och regeringens politik kommer att skapa ett tryggare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de allvarligare brotten

Ett problem som vi står inför och som kommer att förvärras de närmaste åren är bristen på anstaltsplatser. När Socialdemokraterna kom till makten 2014, på grund av att den forna alliansen inte ville styra landet ihop med SD, var brist på anstaltsplatser inte något problem. Ett år senare stod den socialdemokratiske statsministern på Sergels torg och basunerade ut att hans land minsann inte bygger några murar. "Vi har varit naiva" är ett uttryck som kan symbolisera dessa åtta år. Efter Socialdemokraternas åtta år vid makten går 2 000 personer fria i väntan på fängelseplats.

Men, fru talman, nu är det nya tider. På Sveriges anstalter installeras våningssängar. Modulfängelser byggs innanför fängelsemurarna, och samtidigt är flera helt nya fängelser i startgroparna. Sverigedemokraterna och regeringen kommer att se till att fler får avtjäna sitt fängelsestraff i sitt hemland. Fängelseplatser kommer att hyras utomlands för att öka landets möjlighet att hålla farliga personer borta från gatorna under lång tid.

Fru talman! Att vända decennier av misslyckad politik kommer att ta tid, men mycket är på gång. Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att genomföra Tidöavtalet. Jag vill avsluta med att återigen konstatera att det är skillnad mellan att ha Sverigedemokraterna i ett regeringssamarbete och att ha Sverigedemokraterna utanför att regeringssamarbete.

Jag yrkar bifall till förslaget i propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Polis-myndighetens han-tering av mängdbrott

Fru talman! Butiksstölderna i Sverige har fördubblats sedan 2010. År 2021 stals det för 8,5 miljarder i Sverige. Nästan hälften av detta beräknas vara stölder av livsmedel, exempelvis kött. Detta märks i landets livsmedelsbutiker. På många håll vågar butiker inte längre ha dyrt nötkött framme, just på grund av stöldrisken. Nyare butiker har infört utpasseringskontroller även vid vanliga kassor. Vissa särskilt brottsutsatta butiker har väktare på plats. Det innebär en kostnad för butiken, och den faller i sin tur över på kunden.

År 2021 infördes lagen om tillträdesförbud. Den innebär att personer som vid upprepade tillfällen utsätter butiken eller dess anställda för brott kan få tillträdesförbud till den specifika butiken under en tidsbegränsad period. Under de första två åren skickades 423 ansökningar in. Av dessa beviljades 198, ungefär 47 procent. Samtidigt fortsätter kostnaderna för butiksstölder att skjuta i höjden.

Den samlade bedömningen från handeln är att tillträdesförbudet inte fungerar. Det är en för krånglig och långdragen process. Eftersom butikernas polisanmälningar om stölder allt som oftast läggs på hög och senare läggs ned blir det än svårare att få ansökningar om tillträdesförbud beviljade.

Riksrevisionens samlade slutsats i granskningen av Polismyndighetens hantering av mängdbrott är att myndigheten inte hanterar mängdbrott effektivt. Om våra brottsbekämpande myndigheter inte lyckas förhindra mängdbrotten, vilka butiksstölderna är en del av, är min bestämda uppfattning att butikerna måste ges ökade möjligheter att själva agera, fru talman.

I grund och botten handlar det om äganderätten. Massor med butiksägare runt om i Sverige lägger ned sin själ i sin butik. Många av butikerna ligger i små samhällen och är en viktig del i att hålla dessa små samhällen levande. Butiksägarna vill inget hellre än att ha kunder, men när personer upprepade gånger missköter sig måste det bli enklare att porta dessa.

Det handlar om äganderätten. Det måste vara upp till butiken att på egen hand avgöra vem som inte hör hemma i deras butik, precis som att vi inte släpper in människor som misskött sig i våra hem. Det vore bisarrt om jag som husägare skulle behöva ansöka om vem som inte ska få komma in i mitt hus eller på min tomt.

Men detta är typiskt för Sverige. Vi har ett problem med butiksstölder. I stället för att med lagstiftning tydligt markera för den som äger en butik att den personen avgör vilka som inte tillåts vara på personens egendom blir det en halvmesyr. Den ser uppenbarligen bra ut på papper, men den fungerar inte i praktiken. Det handlar om butiksägares rätt till sin egendom. När samhället inte kan ge butiksägare den tryggheten måste det kunna vara upp till landets butiksägare att själva agera. Annars vinner de kriminella.

Riksrevisionens samlade slutsats i granskningen av Polismyndighetens hantering av mängdbrott är att myndigheten inte hanterar mängdbrott effektivt. Jag instämmer i kritiken och förväntar mig att man genomför de åtgärder som krävs för att återupprätta förtroendet för Polismyndighetens hantering av dessa typer av brott.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Enligt mitt sätt att se på detta måste utgångspunkten vara att det är svenskar och de som vill vara en del av det svenska samhället som ska avgöra Sveriges framtid.

Demokratin vi har i Sverige är inget vi kan ta för givet. Vi svenskar fick den ju inte till skänks efter en treårig väntan, utan den är vunnen genom århundraden av kamp för frihet och folkstyre. Sverige blev ju vad Sverige är genom det svenska folkets strävan. Det var våra förfäder som slet på åkrarna, i fabrikerna och i hemmen och som krävde och till slut fick demokrati, yttrandefrihet och alla andra friheter vi i dag tar för givna.

Ett land formas av sin befolkning och inget annat. Att Sverige är det fantastiska land som det är i dag beror på svenskarnas gemensamma val historiskt. Sverige har ju varit så fattigt att en femtedel av invånarna lämnade landet för andra sidan havet och åkte till USA. De som stannade kvar valde hårt slit framför förlorarmentalitet, sekularism före religiöst förtryck och demokratiska reformer före revolution.

Ett land formas av sin befolkning, och när befolkningen förändras måste vi hålla ögonen öppna. Min uppfattning är att det nu är viktigare än någonsin att rösträtten ska vara enbart för svenska medborgare. Jag kan bara beklaga att regeringen inte håller med i denna fråga.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag håller som bekant inte med Moderaterna och justitieministern i deras ställningstagande. Min uppfattning är att det helt enkelt inte är intressant hur våra grannländer gör i frågan eller vilka konventioner som på något sätt skulle förbinda oss till detta ställningstagande, förutom eventuellt EU-frågan där vi är lite mer bundna med tanke på vårt EU-medlemskap.

Icke-medborgares möjlighet att rösta i svenska val kommer dock från en annan tid - 1976, då Sverige såg ut på ett helt annat sätt än det gör nu. De utlänningar som bodde i Sverige då var i hög grad människor som kom till Sverige enbart för att jobba. De flesta var på så sätt redan fullt delaktiga i samhällslivet, och då kanske det fanns bra argument för att de skulle ha någonting att säga till om i den lokala demokratin.

Men samhället har som bekant förändrats. Inför valet 2022 syntes exempelvis en socialdemokratisk riksdagsledamot med starka kopplingar till Hamas i en video på sociala medier där han på sitt hemspråk basunerade ut uppmaningar till sina landsmän att rösta på Socialdemokraterna. Han betonade tydligt i videon att man inte behöver vara svensk medborgare för att göra detta.

När man nu ser dessa stora demonstrationer i Sverige till stöd för Hamas, där det sjungs antisemitiska ramsor, kan man ju tänka sig att många av dessa människor inte är medborgare i Sverige. Likväl har många av dem rätt att rösta i svenska val. Många av dem som deltog i korankravallerna var inte svenska medborgare men ska få rösta i våra val. I kommuner där många folkbokförda saknar svenskt medborgarskap, som Botkyrka och Landskrona, blev Nyans invalt i kommunfullmäktige. I Malmö var partiet bara några hundra röster från att lyckas med samma sak.

Fru talman! Jag tror inte att detta är vad politikerna ville 1976 när möjligheten för utlänningar att rösta i svenska val infördes. Och jag är ledsen, men jag kan faktiskt inte förstå regeringens ställningstagande här. Regeringen och Sverigedemokraterna är som sagt överens om väldigt mycket när det kommer till medborgarskapets betydelse, men jag lyfter denna fråga just för att jag tycker att regeringen har landat väldigt fel. Jag kan inte heller tänka mig att regeringens väljare jublar över detta beslut.

Vad jag däremot tror att väljarna är positiva till är det vi är överens om inom Tidöavtalet, så jag tar det en gång till. Vistelsetiden för att få medborgarskap i Sverige ska ökas från fem år till åtta år. Man ska ha en egen försörjning och uppvisa hederlig vandel. Man ska vara ostraffad, och man ska ha kunskaper i svenska och samhällskunskap för att bli medborgare. Det är bra. Man ska kvalificera sig för välfärden. Det ska också gå att ta medborgarskapet ifrån dem som begått systemhotande brottslighet eller fått det på falska grunder.

Finns det några andra åtgärder som regeringen kan tänka sig att vidta för att stärka det svenska medborgarskapets betydelse?

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har aviserat att det svenska medborgarskapet ska stärkas. För att göra detta har en mängd åtgärder presenterats för att göra det svårare att bli svensk medborgare.

Vistelsetiden i Sverige ska förlängas från fem till minst åtta år, man ska ha egen försörjning och en hederlig vandel, man ska vara ostraffad och inte minst ska det finnas krav på kunskaper i både svenska och samhällskunskap.

Men frågan handlar inte bara om att kvalificera sig för medborgarskapet utan också om vilka förmåner som följer med ett medborgarskap. Man ska behöva kvalificera sig för delar av välfärden. Det gamla uttrycket att Sverige är hela världens socialtjänst blir ett minne blott med den nya regeringen.

Medborgarskapet ska också kunna återkallas för den som har begått systemhotande brottslighet eller vars medborgarskap beviljats på felaktiga grunder.

Fru talman! Det är med glädje som vi sverigedemokrater ser hur vårt parti och regeringen steg för steg inför åtgärder som kommer att ta Sverige åt rätt håll.

Trots att Tidöavtalet är långtgående vad gäller att stärka medborgarskapets betydelse finns det fortfarande många politikområden där regeringen och Sverigedemokraterna inte är överens. En av dessa frågor är just icke-medborgares rösträtt i svenska val. I dag räcker det att ha varit folkbokförd i en kommun i Sverige i tre år i följd före valdagen för att ha rösträtt i kommun- och regionval. Med andra ord kommer människor som invandrade till Sverige i somras att vid valet hösten 2026 ha en röst i kommun- och regionval som är lika mycket värd som en svensk medborgares.

Vi anser att detta är en principiellt viktig fråga, inte minst därför att det är svenskar som ska avgöra Sveriges framtid. I valet till riksdagen är det just enbart svenska medborgare som har rösträtt, och så bör fallet vara även i val till kommuner och regioner. Det är i mitt tycke inte rimligt att personer som saknar medborgarskap ska vara med och besluta om huruvida människor som befinner sig i Sverige illegalt ska få försörjningsstöd, om moskéer ska få byggas eller om bidrag till islamistiska studieförbund.

Min uppfattning är att dagens system skadar förtroendet för det demokratiska systemet. Regeringen och Sverigedemokraterna är, som sagt, överens om att man ska kvalificera sig för delar av välfärden. Min uppfattning är att man också ska kvalificera sig för att fullt ut få ta del av vårt demokratiska system.

Fru talman! För att man ska ha rösträtt i kommun- och regionval är det enda som krävs att man ska ha varit folkbokförd i en svensk kommun i tre år före valdagen. Tre år är en kort tid. Enligt SCB har enbart drygt hälften av invandrare jobb efter tio år i Sverige. För 20 procent av deltagarna på sfi krävs det över tre år för att klara den första kursen. Dessa personer skulle inte kvalificera sig för svenskt medborgarskap när vi gör det svårare för människor att bli medborgare i Sverige. Men enligt regeringen är det rimligt att dessa personer har rösträtt i kommun- och regionval på samma sätt som svenska medborgare.

Jag vill därför fråga justitieministern följande: Har regeringen för avsikt att se över hur vi har implementerat de internationella förpliktelser och konventioner som Sverige har ingått om utlänningars delaktighet för att på så sätt ta bort icke-medborgares möjlighet att rösta i svenska val?

Herr talman! Jag ska vara kortfattad och hålla mig till ämnet, även om jag noterar att jag inte fick något svar eller något avståndstagande från Socialdemokraterna.

Sverige betalar fortfarande ut bistånd till länder som exempelvis Somalia, som saknar ett fungerande styre, och Afghanistan, där talibanregimen styr. Min uppfattning är att vi behöver vara betydligt mer noggranna med vilka länder som får ta del av vårt bistånd. Samtidigt skulle man kunna använda biståndet som ett påtryckningsmedel mot stater som Somalia, Afghanistan och andra för att de ska ta emot dem av deras egna medborgare som inte längre får vara kvar i Sverige - de som dömts till utvisning eller som befinner sig i Sverige illegalt.

Min sista fråga till ministern är därför: Har regeringen inlett arbetet med att använda biståndet som ett påtryckningsmedel? Om inte, kommer man att göra det? Ser ministern i så fall en möjlighet att dra in biståndet till fler länder än Palestina?

Herr talman! Jag tror att vi var många som såg regeringens presskonferens den 10 oktober, när man tillsammans med Sverigedemokraterna meddelade att biståndet till Palestina skulle pausas.

Beslutet föranleddes av att terrororganisationen Hamas invaderade Israel, och inte minst av att Palestinas president Mahmud Abbas, ledare för Socialdemokraternas systerparti Fatah, inte kunde ta avstånd från det fruktansvärda dådet. Jag tror att vi var många som var stolta över att Sverige tog på sig ledartröjan och röt ifrån mot terror och antisemitism.

Förintelsen är det jag skulle kalla för mänsklighetens mörkaste stund. Jag tror att många där ute i landet och i världen många gånger har förundrats över hur vanliga människor kunde delta i, ha överseende med eller blunda för det största massmordet i mänsklighetens historia.

De demonstrationer som vi har sett till stöd för Hamas aktioner, för deras våldtäkter, tortyr, dödande och kidnappning av män, kvinnor och barn har visat sig i storstäder runt om i världen, även här i Stockholm. Man skulle kunna tro att det här enbart rör sig om personer som är i samhällets utkant. Men nej, när man kollar igenom sina sociala medier ser man hur helt vanliga människor lägger ut hyllningsbilder på Hamasterrorister i paragliders, redo att ta sig in i Israel och massakrera ungdomar på en musikfestival. Jag tycker att regeringen har gjort helt rätt när man ihop med Sverigedemokraterna valt att dra in biståndet till Palestina.

Stiftelsen Doku har gått igenom samtliga befintliga större muslimska organisationers sociala medier här i Sverige. I inget fall fanns det någon reaktion mot Hamas agerande, utan det var i stället spridning av Hamas propaganda och av hyllningar av det som Hamas har gjort.

Men framför allt har vi i Sverige fått se förnekelse och påståenden om att Israel har hittat på eller överdriver kring de över 1 400 dödsoffren och 200 kidnappningarna. Det är en typ av förintelseförnekelse - en sak som jag har haft väldigt svårt att förstå men som nu sker mitt framför våra ögon. Tydligare än någonsin kan vi återigen se hur helt vanliga människor har överseende med eller blundar för den här typen av massmord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna har överseende med sin egen riksdagsledamots deltagande i Hamasarrangemang. Jag har ännu inte hört någon socialdemokrat ta avstånd vare sig från riksdagsledamoten, från att den förra statsministern kallade Fatah för sitt kära systerparti eller från att Fatah nu inte kan ta avstånd från terrorn, vilket i sin tur lett till att biståndet dras in. Det hela är faktiskt skamligt.

Sedan Hamas för en vecka sedan uppmanade till globalt jihad har vi fått se terrordåd i både Frankrike och Belgien. I Bryssel var det svenskar som var både måltavlor och offer. Detta sätter åter fingret på farorna med islamismens framväxt. Ju mer vi låter islamismen få fotfäste i västvärlden, desto större problem kommer vi att få med terror.

Regeringen har meddelat att biståndet till Palestina ska pausas tills vidare. Det är bra, och det skulle enligt mig ha gjorts för många år sedan. Jag hade gärna sett ett permanent stopp av utvecklingsbiståndet.

Har ministern någon uppfattning om vad regeringen kommer att kräva från de palestinska myndigheterna för att i framtiden kunna ompröva sitt beslut?

Fru talman! Gängkriminaliteten, dödsskjutningarna och sprängningarna är på en helt annan nivå i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer. Sedan den 1 oktober i år kan polisen avlyssna i preventivt syfte. Vi kommer att införa visitationszoner och möjligheten att vittna anonymt. Vi ska ha dubbla straff för gängkriminella. Ungdomsrabatten ska bort, och vi kommer att göra det olagligt att vara med i ett kriminellt gäng.

Förebyggande insatser är också viktiga. Men förra året hade Finland två dödsskjutningar, Danmark hade fyra och Norge hade fyra. Sverige hade 63.

Menar statsrådet Johan Pehrson att detta beror på att Sverige har lagt avsevärt mindre resurser på brottsförebyggande åtgärder, sociala insatser och integration, eller kan kriminaliteten i Sverige helt enkelt ha andra orsaker?

Herr talman! Tack igen till ministern för svaret!

När det gäller min första fråga menade jag inte att det sker på ett generellt plan utan att det i vissa fall kan vara så att i en fråga som till exempel handlar om omskärelse säger religionen en sak och professionen en annan. Jag menar på att politiker i Sverige väljer sida och lyssnar på religionen före professionen, av vissa anledningar, trots att man vet att det inte finns något som helst medicinskt syfte och att det bara sker av traditionella eller religiösa skäl. Men ministern och jag får väl helt enkelt vara överens om att vi inte är överens.

Min uppfattning i den här frågan är glasklar. Omskärelse av fullt friska, omyndiga pojkar som inte kan säga nej borde inte få genomföras i Sverige. Religionsfrihet är inte samma sak som att man får göra vad man vill i religionens namn. Det finns gränser, och det här är en sådan fråga där gränsen går för mig.

I världen och Sverige har man haft traditioner och sedvänjor som sedan länge är passé. Ett litet barn kan omöjligt ge sitt samtycke till den här typen av operationer, och ingreppet är oåterkalleligt. Professionen är emot, men politiker från höger till vänster väljer som sagt hellre att följa religionen än professionens ord.

Jag förstår och respekterar att ministern och regeringen har en svår avvägning att göra i de här frågorna. Det finns starka krafter för att ha kvar lagstiftningen som den är, men ibland handlar politik också om att vilja och att då fatta beslut som kan vara obekväma just för att de är rätt.

Herr talman! Jag får tacka för den här debatten. Tack även till sjukvårdsministern för en intressant diskussion!

Herr talman! Tack till ministern för svaret!

Jag noterade att ministern i sitt inledningsanförande nämnde att omskärelse av pojkar är en mångtusenårig tradition. Det har ministern naturligtvis rätt i. Men att en tradition pågått länge menar jag inte är något argument för att den ska fortsätta i all evighet. Länge var ju djuroffer en tradition inom många kulturer och religioner, men det är inget som görs nu. Inte förrän år 2000 upphävde katolska kyrkan sin dom mot Galileo Galilei som på sin tid utmanade kyrkans traditionella tolkning om att jorden var universums mitt, och länge var det en tradition inom Svenska kyrkan att endast män kunde bli präster, men även det var en tradition som avskaffades.

Vad jag vill komma till är att det har funnits tider i Sverige och världen då vi haft sedvanor, regler och lagar som vi i dag anser vara fel. Många av dessa har vi ändrat på trots att religion ofta legat som en våt filt över upplysning och vetenskap. Vissa religioners och kulturers vilja att i detta fall få omskära barn utgör inget undantag. Religionen säger en sak och professionen och vetenskapen säger en annan sak. Man kan välja om man ska följa religionens ord eller professionens ord.

Som ministern påpekade är detta på många sätt en filosofisk diskussion om man anser att religionsfriheten eller barns rättigheter enligt barnkonventionen väger tyngst. För min del anser jag inte att religionsfriheten innebär att man kan göra vad som helst i religionens namn, utan där finns det också gränser.

Syftet med Sveriges omskärelselag var, som ministern nämnde, att förhindra att pojkar far illa vid omskärelsen eftersom den annars riskerar att ske utomlands eller illegalt i Sverige. Men så resonerar vi kanske inte vid annan typ av lagstiftning. Det finns ju mängder av företeelser som vi anser vara förkastliga och som vi har förbjudit i Sverige, men som ändå sker illegalt i Sverige eller utomlands med svenska medborgare. En del av lagstiftningens syfte måste ju vara att vi från politiskt håll markerar mot en viss företeelse som vi inte anser vara okej och därefter också förväntar oss att lagen följs.

Omskärelselagen säger att pojkens inställning så långt som möjligt ska klarläggas och att ingreppet inte får utföras mot pojkens vilja. Men den är, menar jag, helt omöjlig att klarlägga vad gäller både spädbarn och små barn. Det gör alltså den skrivningen ganska menlös såvida inte pojken nått en så pass hög ålder att pojken själv kan avgöra om han vill genomgå operationen eller inte.

Med anledning av det vill jag ställa två frågor till ministern, med respekt för att man inte har fakta kring den första. Min första fråga är om det över huvud taget sker någon gång att ingreppet avbryts på grund av att läkare gjort bedömningen att det sker mot pojkens vilja. Min andra fråga gäller att regeringen som sagt inte har någon avsikt att införa ett förbud mot icke-medicinsk omskärelse av pojkar. Ser regeringen möjligheten att förändra lagstiftningen så att de berörda pojkarna ska ha uppnått en så pass hög ålder att de själva kan avgöra om de vill genomföra operationen eller inte?

Herr talman! I Sverige är det tillåtet att operera bort förhuden på omyndiga pojkar utan medicinsk orsak. Enligt lagen om omskärelse får omskärelse utföras på begäran av eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare.

I mitt tycke är det märkligt hur religiösa eller kulturella seder kan anses vara viktigare än ett litet barns rättigheter. Manlig omskärelse är trots allt ett oåterkalleligt ingrepp som ett spädbarn omöjligen kan ge samtycke till. Trots detta genomförs varje år tusentals ingrepp av kulturella eller religiösa skäl på begäran av barnens vårdnadshavare.

Frågan är omdiskuterad, och många har uttryckt sig kritiskt till att företeelsen är tillåten. Vi kan titta på vad delar av professionen säger:

Sjuksköterskornas etiska råd anser att omskärelse av pojkar som inte är medicinskt motiverad är oförenlig med barnets rätt till integritet, självbestämmande och barnets bästa enligt FN:s konvention om barns rättigheter.

Vårdförbundet har i sin tur länge drivit frågan om ett förbud mot icke-medicinsk omskärelse och skriver på sin hemsida att "omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter".

Svenska Barnläkarföreningen har vänt sig till Socialstyrelsen med en skrivelse där man tar ställning mot icke-medicinsk omskärelse.

Min uppfattning är att religion och kulturella företeelser inte kan anses vara viktigare än barnets rätt till sin egen kropp. Jag tror inte att ministern, eller regeringen för den delen, inom någon annan fråga skulle acceptera att föräldrar påtvingar sitt barn ett icke-medicinskt kirurgiskt ingrepp, hur harmlöst det än må vara. Men när det kommer till att skära i ett spädbarns mest privata delar är det okej.

Och låt oss vara ärliga, herr talman: Anledningen till att det fortfarande finns lagstiftning som tillåter icke-medicinsk omskärelse av pojkar tror jag är att de politiker som styr, från höger till vänster, helst inte vill stöta sig med vissa religiösa grupper. För en icke-troende blir det därför märkligt att man visar hänsyn till en företeelse som i alla icke-medicinska avseenden är fel.

Att utan medicinska skäl skära i och göra ett oåterkalleligt ingrepp på ett barn som inte kan säga nej är fel. Svenska Barnläkarföreningen säger att det är fel. Vårdförbundet tycker att det är fel. Sjuksköterskornas etiska råd tycker att det är fel. De sistnämnda menar att ingreppet strider mot FN:s barnkonvention, en konvention som bland andra Kristdemokraterna var med och gjorde till svensk lag.

Håller sjukvårdsministern med bland andra Sjuksköterskornas etiska råd om att icke-medicinsk omskärelse strider mot FN:s barnkonvention?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Fru talman! I detta betänkande behandlar utskottet ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen.

I propositionen föreslås en ny lag som ger en granskningsmyndighet möjlighet att granska utländska direktinvesteringar och, om det är nödvändigt, förbjuda dem. I sammanhanget kan nämnas att riksdagen så tidigt som 2019 tillkännagav för den tidigare regeringen att den snarast borde genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Det är därför välkommet att den nya regeringen nu återkommer med en proposition till riksdagen i detta väldigt angelägna ärende.

Fru talman! De senaste åren har vi sett ett flertal exempel på försök till utländska investeringar inom områden som kan anses vara känsliga för såväl Sveriges som svenskarnas säkerhet. Två sådana exempel är att det kinesiska telekombolaget Huawei är angeläget att delta i utbyggnaden av det svenska 5G-nätet och att det kinesiska bolaget Nuctech vann upphandlingen om säkerhetskontrollen på Arlanda 2022.

Ett av problemen med i detta fall kinesiskt ägande i Sverige är att Kina 2017 införde en ny så kallad säkerhetslag som slår fast att alla kinesiska medborgare och organisationer, även i utlandet, är skyldiga att lämna ut information om den kinesiska staten så kräver. Med detta i åtanke kan man fråga sig om dessa investeringar i det svenska 5G-nätet eller i säkerhetskontroller på svenska flygplatser är en följd av att bolagen ser möjligheter till ekonomisk profit eller om de har helt andra intressen.

För ekonomiskt svagare länder eller för starkare länder i ekonomiskt svagare tider kan det anses vara lockande med generösa investeringar från länder som exempelvis Kina. Men dessas intresse för investeringar i utlandet är inte bara ekonomiskt utan handlar också om att kunna få både information och ökat inflytande.

Fru talman! Redan 2018 i FN:s generalförsamling varnade den före detta presidenten Donald Trump för farorna med Tysklands beroende av rysk energi och betonade behovet av att länderna i väst blir oberoende av utländska makters energitillgångar. De tyska representanterna på åhörarläktaren skakade på huvudet åt presidenten men insåg med säkerhet vid Rysslands invasion av Ukraina hur rätt han faktiskt hade.

Varför lyfter jag då detta? Jo, därför att i dag står Kina för omkring 40 procent av alla vindkraftsbyggen i världen och för sammanlagt 86 procent av världsproduktionen av de sällsynta jordartsmetaller som behövs för produktion av vindkraft. Mellan 2017 och 2022 stod det kinesiska bolaget CGN för en femtedel av investeringarna i svensk vindkraft.

Och vindkraften är bara ytterligare ett exempel på Kinas försök till utländska investeringar. Gör vi oss beroende av vindkraft gör vi oss alltså också beroende av Kina. Således får den kinesiska staten också tack vare sin säkerhetslag den information som man kräver från de kinesiska bolagen, allt i den gröna omställningens namn. Låt oss hoppas att väst har lärt sig av sina tidigare misstag med energiberoende av utländska stormakter.

Fru talman! Det är i högsta grad angeläget att ett granskningssystem kommer på plats. Vi lever i en global värld där alla länder är beroende av varandra, det förnekar jag inte alls, men energi, informationsteknik och säkerhet är inte handelsvaror som alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Riksdagen tillkännagav för över fyra år sedan för den dåvarande regeringen att ett granskningssystem behövde komma på plats. Det är väldigt positivt att den nuvarande regeringen nu återkommer med en proposition som gör att vi får ett granskningssystem på plats och också möjligheten att förbjuda dessa investeringar, detta för både Sveriges och svenskarnas säkerhet.

Jag yrkar bifall till propositionen.

Fru talman! Människors trygghet och brottsoffers upprättelse måste få kosta och ständigt vara i fokus. Oavsett om vi pratar våningssängar och moduler eller fängelseplatser utomlands måste vi se till att skjuta till medel för att genomföra detta.

Ett annat problem vi har i dag är att vi inte låter utländska kriminella avtjäna sitt straff i sitt hemland om standarden på det landets fängelser är lägre än vår. Anser ministern att vi ska fortsätta ta hänsyn till lägre fängelsestandard i kriminellas hemländer och därmed låta utländska kriminella uppta platser på dyra svenska anstalter?

Fru talman! Nya fängelser kan från planering till att de första fångarna är på plats ta upp till tio år att bygga.

Kriminalvården räknar med att platsbehovet kommer att fördubblas i och med Tidöavtalets straffskärpningar, och som det ser ut nu går över 2 000 personer fria i väntan på fängelseplats.

Regeringen har inlett arbetet med våningssängar och moduler, och frågan om att hyra fängelseplatser utomlands finns med i Tidöavtalet.

En av statens viktigaste uppgifter är att se till att skydda medborgarna från farliga individer. I takt med att SD:s och regeringens straffskärpningar kommer på plats kommer också behovet av fängelseplatser att öka.

Ser justitieministern några alternativa förslag förutom de tidigare nämnda för att få nya och fler fängelseplatser på plats så snart som möjligt?