Fru talman! Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ge Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att ta fram statistik över brottsmisstänktas nationella bakgrund.

År 2021 publicerade Brå resultatet av den senaste studien om misstänkta för brott bland personer med utrikes respektive inrikes bakgrund, som omfattade personer som misstänkts för brott under perioden 2007-2018. Studiens övergripande syfte var att ge en uppdaterad bild av hur den registrerade brottsligheten fördelar sig mellan personer med inrikes respektive utrikes bakgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Liksom Brås motsvarande tidigare studier från 1996 och 2005 visar rapporten att personer med utrikes bakgrund har en överrisk att misstänkas för brott jämfört med inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. När hänsyn tas till skillnader gällande ålder, kön, disponibel inkomst, utbildning och kommuntyp minskar överriskerna, men de försvinner inte. Rapporten visar även att den stora majoriteten av individer, oavsett bakgrund, inte har misstänkts för brott.

Rapporten innehåller även uppgifter om andel och antal misstänkta uppdelat på födelseregioner och på de födelseländer från vilka det fanns minst 10 000 personer folkbokförda i Sverige. Det finns i rapporten således uppgifter om hur stort antal och andel av de utrikesfödda från till exempel Irak, Syrien, Afghanistan och Somalia som misstänkts för brott.

Tillgången till behovsanpassad och relevant kunskap och statistik är central för att rättsväsendet och brottsförebyggande aktörer ska kunna bedriva en effektiv verksamhet. En av Brås grundläggande uppgifter är att ansvara för och utveckla den officiella kriminalstatistiken. En angelägen fråga för regeringen är hur myndigheten arbetar med statistikutveckling för att tillhandahålla kunskap som är relevant och aktuell. Det finns kontinuerliga behov såväl av att förvalta och utveckla befintlig statistik som av att ta fram ny statistik. Framtagande av ny statistik kräver dock noggranna analyser kring en rad olika faktorer, såsom användbarhet och resursåtgång. Samtidigt är brottsmisstänktas bakgrund ett av de områden där uppföljande studier kan behöva göras med jämna mellanrum. Det pågår en dialog med myndigheten om detta, och regeringen avser att återkomma om hur frågan ska hanteras framåt.

Fru talman! Jag kan svara på den frågan väldigt rakt. Det stämmer nämligen inte att jag inte vill se statistik på en mer detaljerad nivå. Men vad frågan gällde var om jag vill ge ett uppdrag till Brå att göra detta här och nu.

Min viktiga poäng är att det har mycket stor betydelse med kvalificerade underlag vad gäller statistik, inte minst på det här området. Jag vill ta fasta på att Brå gjorde en sådan rapport nyligen. Min utgångspunkt är också att den här statistiken ska uppdateras med jämna mellanrum. Vi för också en dialog med Brå om hur det ska göras på ett lämpligt, resurseffektivt och användarvänligt sätt.

Jag vill alltså med bestämdhet rätta frågan, för den stämmer inte överens med min hållning. Jag vill gärna se mer statistik och gärna mer utförlig statistik.

Sedan kanske vi ändå läser den aktuella rapporten lite olika. Jag uppfattar också att det görs en uppdelning på födelseregioner men också på födelseländer i de fall det fanns minst 10 000 personer som var folkbokförda i Sverige. Då kommer man ned med en viss detaljgrad även på ländernivå.

Utöver de regionala indelningarna kan man i rapporten utläsa att andelen misstänkta för brott är störst bland grupperna födda i Iran, Colombia, Libanon, Syrien och Irak, där det är mellan cirka 10 och 12 procent, och bland födda i Eritrea, Somalia och Afghanistan, där det är mellan 13 och 16 procent. Lägst andel finns bland personer som är födda i Tyskland, ungefär 2,9 procent, Finland, 3,1 procent, och Kina, 3,1 procent.

Jag tycker att det är utmärkt att vi har ett sådant underlag. Det är viktigt av en rad olika skäl. Jag tror att det är viktigt för att vi på ett riktigt sätt ska kunna analysera kriminaliteten, hur den ser ut i vårt samhälle, och kriminalitetens orsaker och i nästa led också för att vi ska kunna väga av åtgärder av olika slag så att de blir effektiva och träffsäkra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag välkomnar möjligheten att diskutera dessa frågor i kväll. Jag ser också fram emot att tillsammans med Brå komma fram till vad som är ett lämpligt sätt att fortsätta med den viktiga uppgiften att kartlägga brottsligheten ur den här synvinkeln. I grund och botten kan det ske på olika sätt, antingen genom att Brå själva ger förslag på hur detta ska göras och tar sig an uppgifter eller möjligen genom regeringsuppdrag. Vi har en mycket konstruktiv dialog i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ja, det är väl inte så mycket att medge. Det är bara att läsa innantill, så att säga, vad statistiken säger. Den visar alldeles tydligt att graden av kriminalitet, om man nu mäter detta utifrån misstanke om brott, i väldigt hög grad skiljer sig både mellan olika regioner i världen och mellan olika invandringsländer - i Sverige. Jag uppfattar detta som ganska odramatiska uppgifter som jag också tror speglar mönster i andra länder väl.

Nu är just Brås 2021-rapport en statistisk rapport. Den analyserar i grund och botten inte de bakomliggande faktorerna. Vill man veta mer om dem får man vända sig till annan forskning. Om man verkligen vill använda den här typen av underlag på ett produktivt och målrationellt sätt i politiken måste man nog vara öppen för att en rad olika faktorer kan samspela på ett relativt komplext sätt.

Det är klart att det handlar om föräldrars erfarenheter från ursprungslandet, vad du själv har för erfarenheter från ursprungslandet och för den delen vad du har för erfarenheter i det nya hemlandet. Det handlar om socioekonomiska faktorer och psykisk hälsa. Det finns definitivt faktorer som har med normer och värderingar att göra - maskulinitetsnormer och hedersnormer. Det handlar om utbildningsgrad, tillgång till arbetsmarknad och graden av exponering i förhållande till kriminella miljöer. Det finns en rad olika faktorer som kan påverka detta.

Vad jag tycker är oerhört viktigt är att vi är helt frimodiga i vårt sätt att ta reda på kunskap, analysera kunskap och debattera den kunskap som ligger på bordet och att vi sedan efter bästa förmåga försöker använda det underlaget för att fatta kloka och välavvägda beslut.

Det gäller de beslut som vi fattar inom ramen för kriminalpolitiken men också i högsta grad de beslut som vi fattar när det gäller socialpolitik, integrationspolitik eller ekonomisk politik. Det gäller också andra politiska beslut som påverkar de faktorer som ligger bakom kriminaliteten.

Jag tycker att det är välgörande med det arbete som genomförs vid Brå på en rad olika områden. Jag kan rekommendera alla, både ledamöter i Sveriges riksdag och medborgare, att ta del av de forskningsunderlag som tas fram av Brå. Om jag ska peka på något annat aktuellt och väldigt formativt för vår förståelse av den pågående kriminaliteten så är det den studie som presenterades i höstas rörande barn och unga som dras in i väldigt grov kriminalitet. Det som framkommer av den rapporten tror jag i högsta grad kommer att få stora konsekvenser för hur vi utformar insatser riktade just mot barn och unga som dras in i riktigt grov kriminalitet. Det är alltså ännu ett exempel på ett utmärkt forskningsunderlag från Brå. Jag är övertygad om att vi kommer att få se mer av den varan också på det område som vi diskuterar här i afton.