Benjamin Dousa

Herr talman! Jag instämmer helt i att omvärlden är mycket orolig, inte minst relaterat till många av de biståndsutmaningar vi ser världen över. Rysslands fullskaliga invasion fortsätter med attacker på både militära och civila mål, och familjer slås sönder och barn kidnappas. På demokratiområdet ser vi också en tillbakagång runt om i världen när auktoritära ledare och stater stärker sitt grepp över sina befolkningar. På det humanitära området är utmaningarna större än någonsin i modern tid. Detta är resultatet av främst två saker: att antalet konflikter i världen är rekordstort och att USA så tydligt drar sig tillbaka.

I allt detta måste Sverige givetvis anpassa kostymen utifrån där behoven är som störst. Regeringen hade en presskonferens för ungefär två veckor sedan då vi presenterade vårt beslut om att fasa ut flera biståndsländer, och i morgon kommer vi med nya besked kopplat till nästa års biståndsbudget. Regeringen är redo och fattar också tuffa beslut som ett resultat av det som händer i vår omvärld.

Det är nu viktigare än någonsin tidigare att Sveriges biståndsmedel används på det mest effektiva sättet. Vi har därför fattat beslutet att nästan 20 procent av det totala biståndsutrymmet nästa år ska gå till Ukraina, och demokrati, antikorruption och decentralisering är här viktiga element.

Det måste dock vara vår fristående biståndsmyndighet Sida som slutgiltigt fattar beslut om exakt vilka insatser som är bäst lämpade för att nå målen om ökad decentralisering och ökad demokrati på både lokal, regional och nationell nivå. Här spelar SKR givetvis en viktig roll, men det finns också andra demokratirörelser runt om i Europa och världen som utför mycket viktiga uppgifter.

I rådande världsläge är det viktigare än någonsin att vi har koll på Sveriges biståndsmedel, som i grund och botten är skattemedel, och säkerställer att pengarna används på det mest effektiva sättet, vilket alltså Sida har till uppgift att göra.

Herr talman! Hanna Westerén har frågat mig hur jag och regeringen ser på ICLD:s roll i det svenska demokratistödet och i biståndspolitiken framöver, vilka långsiktiga förutsättningar jag och regeringen avser att ge ICLD i form av finansiering, mandat och struktur samt hur jag och regeringen avser att säkerställa att verksamheten även framöver kan bedrivas i Visby och att Gotland inte drabbas av försvagning av statlig närvaro.

Demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer är avgörande för frihet och säkerhet och för att samhället ska utvecklas. Samtidigt ser vi hur orosmolnen i världen hopar sig. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är ett tydligt exempel.

Hanna Westerén lyfter i sin fråga särskilt fram vikten av stöd till lokala demokratiaktörer i Ukraina och deras kapacitet att anpassa sin myndighetsutövning till EU:s krav för anslutning till Europeiska unionen.

Här vill jag understryka att Ukraina är regeringens enskilt viktigaste utrikespolitiska prioritering. Sveriges stöd till Ukrainas EU-anslutningsprocess är en viktig investering i Ukrainas och hela Europas fred, säkerhet och stabilitet som kräver reformer och hårt arbete på många områden.

Sverige ger i dag omfattande stöd till Ukrainas reformansträngningar, vilket bland annat omfattar stöd till decentraliseringsprojekt av vikt för att stärka lokal demokrati för tillhandahållande av tjänster till Ukrainas medborgare.

Demokratistöd är alltså fortsatt en viktig och prioriterad fråga för regeringen, inte minst i Ukraina. I dag går ungefär en fjärdedel av allt bistånd via Sida till demokrati och mänskliga rättigheter.

Vad gäller frågan om ICLD:s roll i det svenska demokratistödet vill jag understryka att det är Sida, som fristående myndighet, som ansvarar för att genomföra de strategier som regeringen har beslutat. I detta ingår att göra en bedömning av vilka verksamheter som bör prioriteras under respektive strategi för att uppnå målsättningarna i regeringens reformagenda Bistånd för en ny era.

För regeringen är det, i enlighet med reformagendan, viktigt att samarbeta med de mest effektiva aktörerna för att nå bästa möjliga resultat.

Herr talman! Om det här skulle vara en muta, vilket det inte finns fog för över huvud taget, undrar man vad åtta år med Socialdemokraterna, som lade mer pengar till Somalia, inklusive stöd till exakt den världsbanksstruktur som vi också stöttar, är för något.

Somalia är ett korrupt land. Det stämmer. Alla länder som vi bedriver biståndsarbete i är mer korrupta än Sverige. Jag undrar vad det finns som tyder på att UNDP-stödet och världsbanksstödet skulle finansiera korruption eller ens något som är i närheten av korruption. UNDP har precis nu börjat betala ut och använda pengarna för viktig verksamhet. Det finns knappt några data över huvud taget.

Vilka data sitter Olle Thorell på men som ingen annan sitter på, som antyder att pengarna skulle gå till korruption? Om vi får ens en misstanke om att pengarna skulle vara på glid mot korruption kommer vi givetvis att agera, och vi förutsätter att ambassaden och Sida också kommer att agera.

Vad gäller stödet till IOM föreslår jag att den frågan får vara föremål för en annan interpellationsdebatt kopplat till ansvarigt statsråd. Vi har nolltolerans mot mutor, och vi har nolltolerans mot korruption. Vi kommer att fortsätta att städa i biståndet i stort när det kommer till de frågorna. För 10 procent av alla Sidas aktiva insatser finns just nu misstanke om korruption eller andra oegentligheter. För 16 procent av alla deras samarbetspartner finns just nu misstanke om korruption eller andra oegentligheter. Det är precis det vi försöker städa upp, men det finns ingenting som antyder att Världsbanken eller UNDP skulle vara korrupta.

Det vi gör nu är att ställa motkrav så att andra länder levererar på det som är viktigt för Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det kommer inga nya besked. Det är samma besked som vi har gett hela tiden, i veckor och nu till och med i månader: Det finns ingen skriftlig överenskommelse. Det finns en överenskommelse där Somalia har incitament, där vi också har intressen och där vi pratar om de här frågorna på ett rakt och tydligt sätt.

Det är väl ingen hemlighet att vi gärna hade haft ett skriftligt återtagandeavtal med Somalia på plats. Ibland är det dock inte möjligt, som i just det här fallet just nu. Vi stänger inte dörren för det. Det finns mycket goda argument för att ha det. Men bara för att vi inte kan få det på plats betyder det inte att vi inte jobbar med frågorna.

Olle Thorell får gärna hjälpa mig att förstå exakt vad som är Socialdemokraternas kritik kopplat till detta.

Är det dialogen, alltså att vi för en dialog med den somaliska regeringen kring var den ser behov och vad de svenska intressena är? Vi köper inte allt som sägs i den typen av dialoger, men vi kan få en förståelse. Detta gör vi inte bara i Somalia utan i princip i alla länder där vi framför allt bedriver utvecklingsarbete.

Är det korruptionen i landet? Återigen: Alla länder där vi gör viktiga biståndsinsatser är mer korrupta än Sverige, eftersom vi är ett av världens minst korrupta länder. Skulle vi inte kunna bedriva utvecklingssamarbete i korrupta länder skulle vi knappt ha något bistånd över huvud taget.

Är det korruption i insatserna? I så fall undrar jag vad Olle Thorell har på fötterna för det. Vad exakt i Världsbankens och UNDP:s insatser är det som är korrupt? Vi har nolltolerans mot korruption. Skulle vi upptäcka att det är korruption inblandat i någon insats finansiellt kopplad till Världsbanken eller UNDP i Somalia kommer vi självklart att agera, och vi förutsätter att ansvarig myndighet, i det här fallet Sida, också agerar.

Är det specifikt att vi inte ska bedriva utvecklingsarbete i just Somalia? Då undrar jag varför Socialdemokraterna gjorde det under åtta år och dessutom under tidigare Sledda regeringar.

Är det transparensen? Vi har varit mycket transparenta under hela processen. Allt finns att tillgå på openaid.se. Vi tar flera steg i den riktningen för att riksdagsledamöter, svenska folket och svenska skattebetalare ska kunna följa var deras pengar hamnar. Vi utvecklar Openaid just för att alla ska kunna utkräva ansvar av regeringen och våra myndigheter för vart deras pengar går.

Överenskommelserna kommer att se olika ut på olika sätt. Olle Thorell säger att det inte är trovärdigt, men jag skulle säga att det mest trovärdiga av allt i detta är siffrorna som visar att vi faktiskt har lyckats med det som är ett svenskt nationellt säkerhetsintresse. Personer som är somaliska medborgare, inte är svenska medborgare och inte har rätt att vistas här har vi lyckats utvisa. En del av dem har begått brott, och en del av dem har dessutom begått mycket grova brott och är farliga för Sverige. Det, om något, pekar väl på den trovärdighet som vi har i detta.

Nu vill vi gå vidare i fler länder med detta. Jag nämnde Syrien tidigare. Där har vi ett handslag på att börja samarbeta. Det finns 128 brottsdömda assyrier som inte är svenska medborgare, som vi anser är mest prioriterade för att verkställa utvisningar. Vi har enats om att Syriens regering ska skicka ett tekniskt team till Sverige så att vi kan diskutera frågan på teknisk nivå. Dessa överenskommelser kommer att se olika ut i olika geografiska kontexter, men vi kommer i alla lägen att prata om svenska intressen när vi pratar med stora mottagare av svenskt bistånd.

Herr talman! Precis som jag redogjort för flera gånger i den här talarstolen, i medier och dessutom i utskottet finns det inte någon skriftlig och i den delen formell överenskommelse. Det är dock klart att vi har en överenskommelse med Somalia. Det har jag sagt flera gånger, och det fortsätter jag att säga.

De här överenskommelserna kommer dessutom att se olika ut beroende på vilket land och vilken geografisk kontext vi pratar om. Jag själv och migrationsminister Johan Forssell var nyligen i Syrien, där vi hade en lång dialog med Syriens utrikesminister i det nya styret och tog ett handslag på att vi nu ska börja samarbeta mycket närmare kopplat till migrationsfrågorna.

Sverige är i Syrien, har varit länge i Syrien och vill fortsätta att vara i Syrien. Behoven är enorma. Men Sverige har också intressen, framför allt när det gäller att kunna verkställa utvisningar till Syrien av brottsdömda här hemma i Sverige.

Överenskommelsen med Somalia har faktiskt hittills redan levererat. Olle Thorell och Socialdemokraterna kan stå och prata om att man är för en tuff migrationspolitik och att det är självklart att personer som inte har rätt att vistas i Sverige inte ska vara i Sverige, men i praktiken lyckades man inte få det på plats under åtta år i fallet Somalia.

Vi har under året tack vare överenskommelsen lyckats skicka tillbaka somalier som inte är svenska medborgare men som har begått grova brott i Sverige. Det handlar om brott som försök till mord och våldtäkt mot barn. Det här är farliga individer som inte har rätt att vistas i Sverige utan ska hem till Somalia. Därför är det otroligt viktigt att vi fortsätter på exakt det här sättet.

Det handlar inte heller om några nya pengar till Somalia. Vi har alltså minskat den totala biståndsvolymen till Somalia sedan Socialdemokraternas tid. Ändå har vi samtidigt lyckats skicka hem personer som inte har i Sverige att göra.

Vi kan titta på de två stöd som gäller biståndsbudgeten. Interpellanten får gärna ställa ytterligare en interpellation till migrationsministern om stödet till IOM, men för biståndspengarnas del handlar det om två stöd. Det ena är till UNDP, det andra till Världsbanken. Vad gäller stödet till Världsbanken har man under socialdemokratiskt ledda regeringar stöttat exakt den fondstruktur som vi också stöttar. UNDP har socialdemokratiska regeringar i alla tider stöttat med många miljarder av skattebetalarnas pengar i många olika kontexter.

Det är inget nytt att vi bedriver biståndsarbete i Somalia. Det är ett korrupt land, ja, men alla länder vi bedriver biståndsarbete i är mer korrupta än Sverige eftersom vi är ett av världens minst korrupta länder. Ingenting är egentligen nytt med detta. Det som är nytt är att vi lyckas verkställa utvisningar, något som Socialdemokraterna kan prata om men hittills inte har lyckats leverera.

Detta är ingen reträtt från vår sida. Tvärtom tar vi många steg framåt och vill också att detta ska fungera i fler länder. Vi använder inte bara biståndspolitiken i det sammanhanget utan också handelspolitiken. Just nu pågår förhandlingar i Bryssel om att de mycket attraktiva handelsavtal som många utvecklingsländer har ska vara villkorade med att man tar emot sina egna medborgare.

Herr talman! Jag tackar interpellanten och ledamoten Olle Thorell för interpellationen och denna debatt. Det finns inget jag hellre gör på min födelsedag än att just debattera Somalia med riksdagsledamoten Thorell. Det känns mycket trevligt.

Olle Thorell har frågat mig om överenskommelsen mellan Sverige och Somalia är muntlig eller skriftlig och om det finns någon dokumentation – avtal, tjänsteanteckningar, non-papers eller andra handlingar – som beskriver överenskommelsen och, om så inte är fallet, hur jag och regeringen avser att följa upp, granska och utvärdera överenskommelsen.

Sverige har inte ingått någon formell överenskommelse med Somalia om bistånd och migration. Däremot förväntas länder enligt folkrättsliga principer ta emot sina medborgare som inte har rätt att vistas i det land de befinner sig i.

Regeringen har därför sedan tillträdet 2022 fört en dialog med ett flertal länder för att öka återvändandet av personer som inte har laglig rätt att vistas i Sverige. Det är också en av de frågor som diskuterats med Somalia inom ramen för vårt breda partnerskap. Dialogen med Somalia på detta område har utvecklats över tid men bygger i stora drag på en gemensam förståelse för att partnerskap bygger på ömsesidighet.

Som framgår av regeringens biståndspolitiska reformagenda ska utvecklingssamarbetet användas som en utrikespolitisk hävstång för att få till stånd förbättrade samarbeten om migration med tredje länder, inklusive genom fördjupad dialog med berörda regeringar.

I den mån verksamhet finansieras av biståndsmedel ska den genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Regeringen beslutar om strategimål och budgetnivåer för utvecklingssamarbetet. Information om pågående och avslutade biståndsinsatser finns på openaid.se. Allt detta gäller självfallet också biståndet till Somalia.

Uppföljning, utvärdering och granskning är centrala delar i arbetet med att effektivisera och utveckla statlig verksamhet samt öka politikens genomslagskraft. Dialog och rapportering från berörda länder, myndigheter och utlandsmyndigheter utgör viktiga underlag för regeringens uppföljning, inklusive på bistånds- och migrationsområdet. Redovisning sker löpande till riksdagen, inte minst i samband med budgetpropositionen. Regeringen har nolltolerans mot korruption.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Detta är, som sagts, en av Sveriges största exportaffärer någonsin. Lejonparten av de här flygplanen kommer att produceras i Linköping för export till Colombia.

Vi vet dessutom att det här vapensystemet – det finns andra ministrar som kan detta ännu mer i detalj – är helt anpassat efter svenska förutsättningar och mycket kostsamt att utveckla. Vi ser det på stridsflygssidan, på ubåtssidan och även när det gäller andra vapensystem. Ska vi kunna utveckla detta för Sverige och i Sverige krävs att vi har den här typen av omfattande exportaffärer för att kunna finansiera den typen av utvecklingsuppdrag. Det är alltså viktigt för Saab och i sin tur för Sveriges försvar, men det är också viktigt för svensk ekonomi.

Det skickar också en tydlig signal till andra intressenter runt om i världen om att allt fler länder just nu vill komma in i Gripenfamiljen. Vi välkomnar dem, för det är bra för försvaret av Sverige men också för vår ekonomi.

Herr talman! Regeringen prioriterar särskilt områden som hälsa och sådant som rör barn och barns utbildning. Men det här året har biståndspolitiskt såklart varit väldigt stressat med ett USA som drar sig tillbaka väldigt fort och ett krig som fortsatt pågår i Ukraina. Detta var vi inne på tidigare under frågestunden.

Dessutom ska man veta att vi minskar biståndsbudgeten med 3 miljarder och har avskaffat enprocentsmålet, vilket vi kan ha andra debatter om.

Någonstans måste pengarna komma ifrån. Vi tycker att det är viktigt att värna humanitära, livräddande insatser, och ska vi dessutom gå upp från nästan 10 procent av vårt bistånd till Ukraina till nästan 20 procent nästa år måste pengarna tas någonstans ifrån. Det här var något av det första regeringen gjorde.

Låt mig vara ärlig och säga att närmare årsskiftet kommer fler utfasningar och fler beslut. Därefter kommer besked om att vi kommer att behöva göra neddragningar för att värna SRHR, humanitära insatser och framför allt Ukraina.

Herr talman! Det stämmer att vi har ett mycket omfattande samarbete med Ukraina både biståndsmässigt och handelsmässigt. En viktig del i att bygga upp Ukrainas motståndskraft långsiktigt är att bidra till mer reformer men också mer affärer i Ukraina. Det kan handla om att fler svenska butikshyllor fylls med ukrainska varor, men det kan också handla om annat.

När jag träffade min motpart i Ukraina sa han tydligt att de behöver reservdelar till i praktiken allting. Han hade en lista på 150 företag, alla svenska, som han ville skulle sälja till Ukraina. Det här är ett samarbete som alltså verkar i båda riktningar.

Om vi ska vara ärliga är tyvärr bara ungefär 60 svenska företag aktiva i Ukraina. Det handlar ungefär om samma företag som var aktiva i Ukraina före kriget. De som är där finns kvar. Vi försöker att få till en ökning, men det är svårt givet att Ukraina befinner sig i brinnande krig.

Tyvärr ser det ut så här i stora delar av Europa. Jag träffade företrädare för Polen för några dagar sedan. De sa att inte heller de lyckades få dit polska företag i någon stor utsträckning. Det här är snarare en investering till dagen efter kriget.

Herr talman! Precis som ledamoten Markus Wiechel sa är en av de viktigaste prioriteringarna för regeringen att göra vattenspridaren i biståndspolitiken till tydligare vattenstrålar, att rensa upp den korruption som har funnits och att se till att vi vattnar där det växer och ger maximal effektivitet.

Vad gäller biståndet till enskilda länder är det framför allt Sida som gör den typen av bedömningar, men det är klart att vi följer den processen mycket noga. Vi har också en direkt myndighetsdialog med Sida vad gäller enskilda stöd som tas upp i debatten.

Vi följer frågan mycket noga i fallet Nordkorea, och vi kommer självklart att agera om det visar sig att svenska skattemedel har hamnat snett, till exempel till regimen i Nordkorea.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Effektivitet i biståndet är en av de viktigaste komponenterna i den stora omläggning av biståndspolitiken som den här regeringen just nu driver igenom. Har det inte hänt jättemycket i biståndspolitiken sedan 70-talet och den här regeringen kommer in med mycket stor reformvilja kommer vi förstås att styra våra myndigheter på ett mycket tydligt sätt.

Dessutom har ju omvärlden under detta år förändrats väldigt mycket. Flera av dessa regeringsbeslut syftar exempelvis till omprioriteringar av den befintliga biståndsbudgeten.

Vi har gått in med flera nya paket – exempelvis på SRHR-området och till humanitära och livräddande insatser, men också till Ukraina som ett direkt resultat av att USA med kraft har dragit sig tillbaka. USA stod tidigare för 40 procent av allt humanitärt stöd och 30 procent av allt utvecklingsstöd i världen, så det är klart att detta påverkar stora givare som Sverige. Därför måste vi se till att Sida också levererar på regeringens politik.

(Applåder)

Herr talman! Jag instämmer helt och hållet: Det är slut med att svenska folket behandlas som något slags bankomat där länder år ut och år in bara kan förvänta sig svenskt stöd utan att följa folkrätten och leverera på svenska intressen, det vill säga ta emot sina egna medborgare, däribland sådana som begått mycket grova brott i Sverige.

Vi har med denna överenskommelse med Somalia faktiskt lyckats få tillbaka människor dit som inte har i Sverige att göra. En del av dem har dessutom varit grovt kriminella.

Vi jobbar dag och natt för att kunna verkställa fler utvisningar. Utvisningarna till Somalia har också ökat kraftigt under den här mandatperioden, och vi kommer såklart att se till att de fortsätter att göra det.

Det är klart att Socialdemokraternas och andra partiers utspel och rena lögner i debatten har påverkat frågan på ett negativt sätt. Det tycker jag är beklagligt. Det är väl viktigare att faktiskt kunna skicka tillbaka personer, som i vissa fall till och med kan vara farliga i Sverige, än att plocka kortsiktiga politiska poäng.

(Applåder)

Herr talman! Det är Sida som ytterst fattar beslut om vilka organisationer som ska få stöd och vilka som inte ska få stöd. Det finns två stora pågående processer, dels de humanitära aktörer som man håller på att välja ut, dels aktörerna inom ramen för CSO-strategin, som håller på att plockas ut nu under hösten.

Vi får nog anledning att återkomma till frågan om huruvida regeringen behöver styra myndigheten ytterligare. Just det humanitära arbetet är lite svårare, för där behöver det vara organisationer som har kapacitet och logistik också i mycket komplicerade miljöer.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Sverige har en helt fantastisk resursbas i form av civilsamhällesorganisationer som, precis som sades i debatten, ofta har varit i komplicerade miljöer i många decennier. Det är en otroligt viktig prioritering för regeringen att ta vara på den kapacitet och kunskap som finns ute i fält och att stimulera detta engagemang.

I de strategier som vi har fattat beslut om och i dem som vi ska fatta beslut om framöver värdesätter vi särskilt den svenska resursbasen. Vi vill såklart att våra egna statliga myndigheter och organisationer jobbar på ett integrerat sätt. Det gäller alltifrån Sida och Folke Bernadotte-akademin till våra ambassader. Det handlar också om att få in de svenska företagen, som ofta finns på en del av dessa marknader.

Det är otroligt viktigt för regeringen att dra nytta av all den kompetens som finns.

Herr talman! Det handlar delvis om våra ambassader på plats och delvis, självklart, om Business Sweden, som har ett särskilt ansvar för att få ned trösklarna för små och medelstora företag så att de snabbt kan dra nytta av den här typen av stora avtal.

Vi vet att det framför allt är de mindre och medelstora företagen som gynnas av frihandelsavtal. Frihandelsavtal handlar både om tullar och om att få bort annan byråkrati och administration som på olika sätt försvårar för mindre företag att göra affärer.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Mercosuravtalet, alltså avtalet med Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay, är det största frihandelsavtalet i modern tid, som EU nu är på väg att teckna. 95 procent av alla tullar skulle avskaffas i båda riktningar.

På den direkta frågan hur detta skulle kunna påverka oss är svaret att EU-kommissionen räknar med att det kan skapa uppemot 440 000 jobb på vår egen kontinent. Men det kommer förhoppningsvis också att märkas av i svenska butikshyllor, då vi kan köpa produkter från den här typen av länder till ett lägre pris. Alltifrån apelsinjuice till rostat kaffe, ris och andra produkter som vi själva i Sverige har svårt att producera kan bli billigare som ett direkt resultat av Mercosur. Mercosur skulle skapa den största frihandelszonen i hela världen.

Indonesien är förvisso också en stor och växande marknad, men jag tror att potentialen framför allt ligger just i Mercosur. När USA och andra länder sluter sig ska vi i Europa göra tvärtom och svara genom att öppna upp nya handelsrutter för svenska och europeiska företag.

Fru talman! Jag är stolt över vår dialog med Somalia där vi under året har lyckats få människor som inte har rätt att vistas i Sverige att också lämna Sverige. En del av dem har begått mycket grova brott i vårt land.

Genom stödet via FN och organisationen UNDP bidrar vi till att genomföra landets nationella utvecklingsplan. Det är en ambitiös plan med insatser för att främja reformer i offentlig sektor, bygga institutionell kapacitet, stödja ledarskap och digital omvandling för en förbättrad samhällsstyrning och hållbar ekonomisk utveckling. Jag hoppas att det på sikt bidrar till stärkt nationellt ägarskap och minskat biståndsberoende.

EU stöttar Somalia i kampen mot den islamistiska terrororganisationen al-Shabab som kontrollerar delar av landet. Det är också en viktig insats för Sveriges och Europas säkerhet.

Vi måste kunna föra en dialog med Somalia som med vilket annat land som helst om frågor som är viktiga för oss och som samtidigt kan bidra till landets utveckling. Det handlar om ett ömsesidigt partnerskap och inte korruption.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Regeringen har nolltolerans mot all form av korruption. Vi vet att korruption är ett stort problem i biståndet. I 10 procent av Sidas alla aktiva insatser finns det misstanke om korruption eller andra oegentligheter. För 16 procent av deras samarbetspartner finns det just nu misstanke om korruption eller andra oegentligheter.

Vi har nolltolerans mot korruption. Skulle vi upptäcka att pengarna som vi stöttar de två organisationerna FN, i det här fallet UNDP, och Världsbanken med går till korruption skulle vi såklart agera på en gång. Just nu finns inga sådana indikationer. Vänsterpartiet har tidigare stöttat både Världsbanken och UNDP med miljardstöd runt om i hela världen. Varför skulle det vara så stor skillnad med just det här stödet?

Riksdagsledamoten Johnsson Fornarve tar också upp att Sverigebilden skulle påverkas negativt. Det kommer tvärtom att påverka Sverigebilden positivt att vi har en ordnad migration och att vi tar kriminalitetsbekämpningen på allvar. Människor som är kriminella, begår grova brott och som inte har rätt att vistas i Sverige kommer att lämna landet. Vi kommer att göra allt vad vi kan för att de också ska ut ur Sverige.

Jag fick också en fråga om att UNDP och Världsbanken har tagit avstånd. Jag har hela tiden varit tydlig med att varken UNDP eller Världsbanken har varit parter i denna överenskommelse, utan den är mellan Sverige och Somalia. En del av överenskommelsen handlar om hur vi ska kanalisera stödet och biståndsinsatserna till Somalia. Ledamoten sa att förtroendet skulle ha påverkats. Det är Världsbanken och UNDP som tar emot stöd från oss. Det är vi som ska ha förtroende för dem. Det är de som får våra pengar.

Vi har skött detta på ett professionellt sätt. Vi tycker att frågorna fortsatt är viktiga. Vi kommer att fortsätta att rulla över detta i fler geografier där vi också tycker att det är viktigt att få ett återvändande på plats.

Det är en sak att bara prata om det i teorin. Det är en annan sak att leverera i praktiken. Detta är delvis personer som är farliga för svenska folket. De måste ut ur landet.

Fru talman! Jag måste ställa frågan vad det är som Vänsterpartiet egentligen är så kritiskt till. Är det att vi har gått in med stöd till Världsbanken? Det är något som Vänsterpartiet har stöttat i många olika kontexter, även just i Somalia så sent som 2018. Är det att vi ger stöd till UNDP? Det är en FN-organisation som Sverige har stöttat med miljarder i olika kontexter. Är det att Sverige gör biståndsinsatser i korrupta länder? Om vi inte skulle tillåtas bedriva biståndsarbete i något land som är mer korrupt än Sverige skulle vi inte ha något bistånd över huvud taget. Alla länder vi bedriver biståndsarbete i är mer korrupta än Sverige, eftersom vi är ett av de minst korrupta länderna på hela jordklotet. Mycket av biståndsinsatserna syftar just till att få ned korruptionen i ett land.

Det finns ingenting hemligt i det här. Tvärtom kommer varenda insats att redovisas på openaid.se, precis som allt i biståndet. Just de här insatserna finns redan redovisade på openaid.se. Det är vi från den nuvarande regeringen och tidigare alliansregeringar som sjösatt Openaid och dessutom nu vidareutvecklar det, så att riksdagens kammare, journalister, svenska folket och svenska skattebetalare ska veta var deras pengar hamnar.

Det nya är inte något av det här. Det nya är inte ens att man för en dialog med mottagarlandet. Det har till exempel Morgan Johansson öppet skrutit om att han gjorde i Marocko för flera år sedan. Det nya är att Sverige för första gången någonsin mycket tydligt ställer motkrav och villkorar biståndet till Somalia. Många miljarder av svenska folkets hårt hoparbetade skattepengar har gått till Somalia de senaste decennierna utan att Somalia samtidigt följt folkrätten och tagit emot sina egna medborgare.

Under det här året har vi lyckats skicka tillbaka somalier som inte har i Sverige att göra. De saknar laglig rätt att vistas här, och en del av dem har dessutom begått mycket grova brott i Sverige. De ska inte vara här. De ska hem till sitt hemland, vilket är Somalia.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna, alla de fyra partier som har kritiserat det här upplägget, har på olika sätt sagt att somalier som inte har rätt att vistas i Sverige självklart ska åka tillbaka till Somalia. Men det är en sak att säga det i riksdagens talarstol eller mediala debatter och en helt annan sak att faktiskt leverera på det. Innan vi tog fram den här överenskommelsen lyckades man knappt verkställa några utvisningar alls till Somalia av somalier som inte hade rätt att vistas här.

Vi pratar inte bara om det här i teorin utan levererar det också i praktiken. Det här kommer vi nu att rulla ut till fler länder. Det blir liknande upplägg, men kanske inte exakt samma som i fallet Somalia. Vi kommer dessutom att börja använda handelspolitiken mycket tydligare. Ska man få tillgång till den europeiska marknaden med mycket generösa tullförmåner förväntar vi oss också att man uppfyller folkrätten och tar emot sina egna medborgare.

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig dels på vilka grunder jag och regeringen har valt att använda svenskt bistånd för att uppnå migrationspolitiska mål, dels om det är min uppfattning att Sveriges överenskommelse med Somalia är i linje med arbetet för att minska korruption och oegentligheter inom biståndet så som det beskrivs i regeringens egen reformagenda och, om inte, om jag är beredd att vidta några åtgärder.

Irreguljär migration och tvångsfördrivning innebär utmaningar för samhällen och risker för den enskilda individen. Förtroendet för migrations- och asylsystemen undermineras också när personer utan rätt att vistas i ett land inte återvänder. Regeringen genomför därför omfattande insatser för att åstadkomma en säker, ordnad och reguljär migration och ett väl fungerande återvändande. Biståndet kan bidra på flera sätt, inte minst till hållbar återintegrering och förutsättningar för ökat återvändande. Det är därför regeringens ambition att stärka synergierna mellan bistånds- och migrationspolitiken i nära samarbete och partnerskap med andra länder. Det är fullt rimligt att länder som vi samarbetar med inom biståndet också tar emot sina medborgare som saknar rätt att stanna i Sverige. Det är i enlighet med folkrättsliga principer.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att säkerställa ett effektivt, resultatorienterat och transparent bistånd. Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption inom ramen för svenska biståndsinsatser. Vi ska också fortsätta att både värna svenska intressen och möta de utmaningar som världen står inför. Regeringen kommer med full kraft att fortsätta genomförandet av reformagendan för biståndet.