Benjamin Dousa

Fru talman! I Mellanösternpolitiken och specifikt i Israel-Palestina-frågan har partierna i riksdagen lite olika ingångsvärden. Men det finns ett parti som verkligen sticker ut, och det är Vänsterpartiet. Jag blir genuint orolig när jag ser vad Vänsterpartiet skriver på Twitter och debatterar här och på annat håll. Vi har dessutom inte fått något tydligt svar från oppositionen. Kommer Nooshi att vara Sveriges utrikesminister ifall det blir ett maktskifte? Kommer Vänsterpartiet att bestämma vilka organisationer i regionen som får biståndspengar och över Sveriges samlade handelspolitik?

Jag ska berätta en sak för Vänsterpartiet: Jag tror på frihet. Det kan låta nytt för Vänsterpartiet. Det är ju inte något ni driver i någon fråga över huvud taget.

Lorena Delgado Varas tar upp att enskilda näringsidkare och företag, till exempel butiker, plockar bort israeliska varor eller lägger dem på någon särskild plats. Hon tar också upp att det finns svenska konsumenter som väljer att inte köpa israeliskt, oavsett om det kommer från ockuperad mark eller lagliga Israel. Men är det inte fantastiskt att svenska människor och företag själva får bestämma vad de ska konsumera, köpa och sälja och hur de ska leva sina liv? Jag förstår att det låter som en radikal tanke för en vänsterpartist att människor och företag ska få bestämma själva, men det är vad jag tror på.

Jag tror att rätt många människor i Sverige kan tänka sig att köpa varor och tjänster från till exempel företag som numera har gisslan i Gaza, kidnappade av Hamas. Vänsterpartiet behöver göra mycket mer för att motverka det som verkar vara ganska utbredda antisemitiska värderingar i sitt eget parti. Jag tycker i alla fall att Israel har rätt att existera och försvara sig.

Jag tycker att det är bra att vi handlar med andra länder. Det är också någonting som Vänsterpartiet ställer sig väldigt skeptiskt till. Det handlar inte bara om Israel. Ni är ju kritiska till handel med egentligen alla länder. Möjligtvis kan ni tänka er frihandelsavtal med Kuba och Venezuela.

Jag tycker att svenska företag och svenska konsumenter ska ha valfrihet att bestämma om de köper sina produkter från Israel eller inte. Jag förstår att vi står långt ifrån varandra, du och jag.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om tilltalet i kammaren. Samtliga talare ska tala via talmannen, men jag har hört lite olika varianter under debatten.)

Fru talman! Jag tycker att vi ska minnas vad som faktiskt hände. Det som hände var att Hamas bröt sig igenom i Israel, åkte till festivaler och sköt unga människor och kidnappade unga människor, familjer och barn som inte hade någonting med detta att göra. Tvärtom var det många i fredsrörelsen som bodde längs Gazaremsan på laglig israelisk mark.

Menar Vänsterpartiet att de som förlorade sina nära och kära, sina släktingar, och som kanske fortfarande har sina nära och kära låsta bakom Hamas terror ska åka till sina företag, till sina arbetsgivare och kanske inte få ett jobb och inte få sälja till den europeiska marknaden trots att det är de som har blivit utsatta för Hamas brutala terror? Är det så man ska tolka Vänsterpartiets politik när det kommer till Israel?

Vi har hela förmiddagen i vänlig ton diskuterat och debatterat den här frågan. Jag tycker att debatterna har varit väldigt konstruktiva. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna och regeringen, som jag själv företräder, tycker olika i en massa frågor. Men i det stora hela står vi alla bakom folkrätten. Vi vill alla deeskalera situationen.

Vi har ökat det humanitära stödet. Jag misstänker att om MP och Socialdemokraterna hade suttit vid regeringsmakten hade de gjort ungefär samma sak. Sedan kan vi diskutera följeslagarprogram och annat och exakt vilken inriktning det långsiktiga utvecklingsarbetet på Västbanken ska ha. Men i grund och botten delar vi samma verklighetsbild och samma instinkter i dessa frågor. Men här tycks Vänsterpartiet verkligen vara annorlunda i förhållande till alla andra partier i Sveriges riksdag.

Samtidigt som Israel för att få tillbaka gisslan som kidnappades av Hamas nu släpper dömda terrorister som har mördat människor går Nooshi Dadgostar ut och hyllar detta och tycker att det är positivt att dessa terrorister nu släpps. Hon likställer alltså terrorister som är dömda i domstol i ett demokratiskt land med gisslan som har kidnappats av en av de mest brutala terrorsekterna på planeten.

Nej - jag står väldigt, väldigt långt från Vänsterpartiet när det kommer till de här frågorna. Jag tycker att det är bra att vi har handel med Israel. Jag tycker att det är bra att de människor som bara vill leva i fred får producera och sälja till den europeiska marknaden, samtidigt som vi är mycket noggranna med att bosättarpolitiken måste upphöra och att de produkter och varor som säljs därifrån inte ska få samma tillgång till den inre och fria marknaden som andra israeliska varor får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig hur jag arbetar för att säkerställa att folkrättsliga principer respekteras i de handelsavtal som Sverige är del av, särskilt i relation till Israel. Lorena Delgado Varas frågar vidare om jag avser att verka inom EU för en översyn av associeringsavtalet med Israel med anledning av landets brott mot folkrätten och internationell humanitär rätt.

Hon har även frågat mig vilka analyser jag och regeringen gjort efter att den Internationella domstolen krävt att tredje land inte ska underlätta Israels ockupation av Palestina, och eventuella åtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta. Slutligen frågar hon också hur jag ser på behovet av en förnyad svensk strategi för fredsbyggande i regionen, i ljuset av de upptrappade konflikterna och den internationella rättens ställning.

EU:s handel med Israel regleras av WTO:s regler och det associeringsavtal mellan EU och Israel som trädde i kraft 2022. Syftet med associeringsavtalet är bland annat att säkerställa efterlevnad av folkrättsliga principer. Det tycker jag är en mycket viktig poäng. Utan associeringsavtal är det mycket svårt för EU att till exempel vidta juridiska åtgärder.

Reglerna för Sveriges handel med Israel är desamma som för alla EU-länder. Utgångspunkten är dels WTO:s grundläggande regler och överenskommelser, dels associeringsavtalet mellan EU och Israel, där EU har klargjort att avtalet gäller staten Israel inom 1967 års gränser. Regeringen fäster stor vikt vid den differentiering mellan Israel och ockuperade områden som EU:s associeringsavtal med Israel fastställer. Bosättningsprodukter har inte rätt till tullfrihet eller andra tullförmåner. Enligt EU:s lagstiftning krävs att varor från bosättningar ska vara ursprungsmärkta så att det är tydligt för konsumenten om en vara kommer från Israel eller från en bosättning.

Den internationella domstolens yttrande sammanfaller i avgörande delar med EU:s politik. Varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen som laglig eller erkänt annekteringen av östra Jerusalem. EU och dess medlemsstater erkänner inte heller några förändringar av 1967 års gränser som inte parterna kommit överens om. EU har uttalat stöd för det palestinska folkets ovillkorliga rätt till självbestämmande. Även i andra delar sammanfaller yttrandet, till exempel i att bosättningarna strider mot folkrätten. Bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Bosättningspolitiken strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Regeringen är tydlig med att bosättarvåldet, bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra och agerar för ytterligare EU-sanktioner mot extremistiska bosättare.

Regeringen välkomnar samtidigt att EU och Israel har kommit överens om att hålla ett associeringsråd inom ramen för associeringsavtalet och en högnivådialog med Palestina kort därefter. En högnivådialog med Palestina blir ett tillfälle att diskutera vikten av att stärka och reformera palestinska myndigheten. Associeringsrådet blir ett viktigt tillfälle att föra en dialog om bland annat de folkrättsliga principer som EU:s politik i förhållande till den israelisk-palestinska konflikten bygger på. Regeringen anser bland annat att Israels ansvar i förhållande till den katastrofala humanitära situationen i Gaza särskilt ska lyftas med Israel vid detta tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I likhet med EU stöder inte regeringen bojkott av eller sanktioner mot Israel. Vi tror på dialog och anser att en god bilateral relation där vi kan både tala om fördjupat samarbete och framföra kritik i svåra frågor är vägen framåt. Sverige har ett långsiktigt intresse av att fördjupa relationen och samarbetet med Israel, som liksom Sverige har avancerad innovation och forskning.

Regeringen verkar konsekvent, liksom EU, för en fredlig utveckling i Mellanöstern.

Vi välkomnar, tillsammans med övriga EU, beskedet om en vapenvila i Gaza, som bland annat innebär att delar av gisslan frisläpps och stakar ut vägen mot ett mer varaktigt slut på stridigheterna. Det är nu avgörande att vapenvilan också genomförs och att den också bidrar till att lätta det enorma lidandet hos civilbefolkningen i Gaza.

Kraven på respekt för folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten har varit - och fortsätter att vara - ett av regeringens nyckelbudskap. Regeringens övertygelse är att vi har störst möjlighet att påverka när vi agerar samlat med andra. Vi har tät dialog, inte minst inom EU och med andra likasinnade länder, om hur vi på bästa och mest effektiva sätt kan säkerställa respekten för den internationella humanitära rätten.

Herr talman! Det pratas om ett minskat engagemang för palestinierna, både på Västbanken och i Gaza, samtidigt som det kommer mycket mer pengar som kan gå till just nödpaket. Det handlar om allt från mat till bränsle, barnböcker och annat som kan komma in i Gaza.

Jag undrar också vad alternativet är om man nu vill hjälpa civilbefolkningen i Gaza men stödet inte kommer in. Vad är alternativet till att hjälpa och ekonomiskt stötta organisationer som World Food Programme, Unicef, UNFPA, med flera om inte lastbilarna och det svenska stödet kan få tillträde?

Både jag själv och utrikesministern har varit mycket tydliga med Israels ansvar för att förbättra det humanitära tillträdet, även före vapenvilan. Det handlar också om viseringsfrågorna. De stora FN-organisationerna ska kunna koordinera insatser på bästa möjliga sätt även om hjälparbetarna inte kommer från Palestina eller Israel. De hjälpleveranser som har tagit sig in i Gaza ska kunna framföras på ett säkert sätt. Det har handlat om allt från att kunna ha modern kommunikationsutrustning i Gaza för att kommunicera med IDF och andra till att kunna få in skottsäkra bilar, framför allt före vapenvilan.

Vi står upp för folkrätten, både gentemot Palestina och Israel och i andra komplexa miljöer runt om i världen. Det är kärnan i den svenska utrikespolitiken, och det gynnar särskilt mindre länder som Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Parallellt med de humanitära och omedelbara insatserna behövs åtgärder som kan leda till en genuin fredsprocess, bland annat genom att hantera underliggande orsaker till konflikten och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. Samtliga palestinska grupper som vill spela en roll i ett framtida Palestina måste, som den palestinska myndigheten har gjort, ta avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som den palestinska sidan ingått med Israel. Israel måste å sin sida stå fast vid tvåstatslösningen och upphöra med sin bosättningspolitik, som strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Vi förväntar oss att både Israel och Palestina lever upp till sina internationella åtaganden och ingångna överenskommelser.

Regeringen har genomgående uppmanat alla parter att respektera folkrätten. Regeringen står helt och fullt bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande om de rättsliga konsekvenserna av Israels ockupation av det palestinska området. Det är mer angeläget än någonsin att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Sverige och EU liksom det internationella samfundet i stort behöver hålla fast vid en tydligt folkrättsbaserad politik som grund för fortsatta ansträngningar i förhållande till båda parter. Israeler och palestinier har lika rätt att leva i fred och säkerhet och att åtnjuta mänskliga rättigheter. Detta är en viktig och betydelsefull fråga som regeringen kommer att fortsätta att engagera sig i tillsammans med EU, FN och regionala företrädare. Vi kommer fortsatt att ha ett mycket omfattande finansiellt och ekonomiskt stöd till många organisationer som jobbar för just det här.

Herr talman! Jag tycker definitivt inte att jag svartmålar UNRWA utan snarare att jag pekar på fakta. Det här är egentligen ingenting nytt. Det har i decennier funnits kritik mot UNRWA:s brist på neutralitet och frågetecken om enskilda medarbetare och grupper av medarbetare. Det har handlat om alltifrån antisemitiskt utbildningsinnehåll till enskilda medarbetares deltagande i attackerna men också om andra UNRWA-medarbetare i gränsliggande länder.

Det är såklart prioriterat för regeringen att säkerställa att inte en enda svensk skattekrona ska gå till terrorism, extremism eller på något sätt bidra till antisemitism vare sig i Sverige eller runt om i världen.

Vi ser också att bosättarvåldet, bosättningsexpansionen, rörelsebegränsningarna och demolering av palestinsk egendom ökar dramatiskt. Det kan vi se i enskilda rapporter. Men jag fick också se det när jag var på besök på Västbanken. Jag träffade en israelisk organisation som jobbar mot just bosättarvåld och som står sida vid sida med palestinska civila som drabbas av radikala israeliska bosättare. Regeringen har därför varit en drivande kraft i EU för införandet av sanktioner mot just extremistiska bosättare. Det är viktigt.

Jag tycker inte att jag gömmer mig bakom Sida i denna fråga. Jag poängterar bara att det är Sida som fattar det enskilda myndighetsbeslutet. Med det sagt är det uppenbart att regeringen har gjort en förflyttning. Men det är inte ett minskat engagemang för vare sig Palestina, Västbanken eller regionen i stort. Den har fått kraftigt utökade medel. Men vi vill se en förskjutning i själva innehållet, i hur biståndsmedlen används.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vill se ett fokus på det humanitära och på det mer långsiktiga arbetet och se till att vi hjälper till att bygga statskapacitet, reformer och demokrati. Fokus ska vara på tillväxt och företagande så att det palestinska folket - och här pratar vi specifikt om Västbanken - kan lyfta sig ur fattigdom, starta nya företag och se till att kvinnors egenmakt också utökas genom värdefull egen sysselsättning.

Det är alltså inte ett minskat engagemang i kronor och ören. Det har tvärtom ökat, både kombinerat humanitärt och utvecklingsmässigt. Men vi vill se en förflyttning av biståndet och fokus på just företagande och framför allt på reformer.

Herr talman! Johan Büser har frågat mig vilka överväganden som låg till grund för beslutet att avsluta stödet till följeslagarprogrammet och hur jag och regeringen avser att kompensera för det stöd och den övervakning av mänskliga rättigheter som programmet tidigare bidrog till.

Johan Büser frågar vidare vilket motiv som ligger bakom beslutet att minska stödet till UNRWA och hur jag bedömer att detta påverkar Sveriges långsiktiga engagemang för en hållbar fred i regionen. Han frågar också hur jag och regeringen avser att säkerställa att Sverige fortsatt bidrar till att stärka humanitära och människorättsliga insatser för den palestinska befolkningen samt om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av staten Israels agerande, mot bakgrund av mitt uttalande om att Israel ska agera enligt folkrätten och har ett ansvar att släppa in stöd till Gaza.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig inledningsvis konstatera att det inte är regeringen som fattar beslut om enskilda insatser inom ramen för den regionala biståndsstrategin för Mellanöstern, inklusive Palestina. De operativa besluten utifrån strategin och beslut om stöd fattas på myndighetsnivå.

Den nya strategin innehåller delvis nya mål för utvecklingssamarbetet med Palestina. Utfasning av vissa existerande insatser är nödvändigt för att skapa utrymme för andra, nya insatser i enlighet med de nya strategimålen. Detta är ett arbete som Sida genomför löpande, i den här strategin liksom i andra.

Sverige kommer att fortsätta att stödja program, organisationer och verksamhet som bidrar till en internationell civil närvaro på Västbanken. Därutöver är Sverige en stor kärnstödsgivare till flera internationella organisationer, exempelvis FN:s organ för mänskliga rättigheter, som har närvaro på Västbanken.

Regeringen välkomnar, tillsammans med övriga EU, vapenvilan i Gaza, som bland annat innebär att delar av gisslan frisläpps, förbättrar det humanitära tillträdet och stakar ut vägen mot ett mer varaktigt slut på stridigheterna. Det är nu avgörande att överenskommelsen fortsätter att genomföras och att den också bidrar till att lätta det enorma lidandet hos civilbefolkningen i Gaza.

Sverige står redo att stötta de humanitära ansträngningarna och har därför avsatt 800 miljoner kronor för 2025 till den humanitära krisen i Gaza och regionen. På så vis kan regeringen, i löpande dialog med sina partner, säkerställa att det svenska stödet utformas på bästa sätt för att lindra lidandet hos nödställda civila och möta de enorma och akuta behoven på marken. Därtill fortsätter det svenska stödet till responsen i Gaza genom omfattande kärnstöd till ett antal centrala humanitära organisationer. Regeringens kärnstöd är flexibelt och betalas ut tidigt på året för att de humanitära aktörerna snabbt ska kunna trappa upp responsen där stödet behövs som allra mest.

Sverige har vid ett flertal tillfällen kritiserat Israel för beslutet att göra det näst intill omöjligt för UNRWA att verka i Gaza. För mig är det avgörande att svenska biståndsmedel når civilbefolkningen så snabbt och smidigt som bara möjligt. Regeringen ser löpande över sina samarbetspartner och analyserar sina arbetssätt för att utforma svensk biståndspolitik på bästa sätt. Sett till den samlade bilden har regeringen nu valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till regionen genom andra aktörer än just UNRWA.

Israel har enligt internationell humanitär rätt ett särskilt ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Regeringen har upprepade gånger tagit upp frågan om humanitärt tillträde och säkerhet för humanitär personal med Israel. Det stämmer att jag gjorde det även under min resa i december. Tillsammans med bland annat EU och andra givare fortsätter vi att vara mycket tydliga i våra krav på Israel att säkerställa det humanitära tillträdet. Vi utgår från att vapenvilan bidrar till att förbättra tillträdet i enlighet med överenskommelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här ser vi faktiskt nu positiva signaler. Bara dagar och veckor innan vapenvilan hade vi mycket låga nivåer på antalet lastbilar som kunde köra in. Nu är vi uppe på i snitt 700 lastbilar om dagen. Vissa dagar har vi till och med varit uppe på 800 och närmare 900 lastbilar per dag.

När jag träffade den nye OCHA-chefen Tom Fletcher för några dagar sedan var hans bild, i alla fall på kort sikt, något positiv. Han beskriver också att samarbetet med IDF funkar bättre än innan vapenvilan.

Herr talman! Mot bakgrund av de enorma humanitära behoven i världen har regeringen beslutat att kraftigt stärka sin beredskap att utbetala ytterligare humanitärt stöd under året vid plötsligt uppkommande, förvärrade eller underfinansierade kriser. Allt det här har vi varit inne på.

Jag har också redogjort för regeringens arbete under det föregående året med många nya paket till flera av de länder som vi har diskuterat under debatten, utöver de väldigt omfattande kärnstödspaket som finns till många av de organisationer som också är verksamma i regionen.

Regeringen beslutade samtidigt att inte förnya kärnstödet till FN:s hjälporganisation UNRWA under 2025. Regeringens fokus under extremt utmanande förhållanden på marken är att just lindra lidandet för civila i nöd. Världens behov är i princip oändliga, och den svenska statsbudgeten är ändlig. Det handlar om liv och död för människor som är i akut behov av hjälp. Regeringen kommer att kontinuerligt se över det svenska stödet för att tillse att det når behövande på bästa sätt.

När det gäller just UNRWA vill jag samtidigt betona att regeringen fortsätter att stå fast vid sin kritik mot de israeliska lagarna om organisationen, vilka riskerar att göra det näst intill omöjligt för UNRWA att verka i Gaza men också försvårar UNRWA:s verksamhet i närliggande länder, så som vi också har diskuterat under debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Situationen i Mellanöstern är och förblir väldigt svår. De humanitära behoven är enorma i rätt många olika länder i regionen. Vi har nämnt flera under debatten.

Det är därför regeringen nu har beslutat att kraftigt öka sin beredskap att utbetala ytterligare humanitärt stöd under 2025 genom att avsätta 800 miljoner kronor. I och med detta har regeringen möjlighet att löpande se över hur Sverige bäst stöttar responsen för att lindra mänskligt lidande och nå människor i nöd.

Sverige ger sedan tidigare stöd till länder i regionen, inklusive Syrien och Libanon. Syrien förblir ett av världens värsta humanitära krisområden just nu, och Sverige fortsätter att ge stöd i hela Syrien inklusive de nordöstra delarna. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor.

Därutöver ger Sverige ett resiliensstöd till Syrien med målet att stärka lokal motståndskraft hos den syriska befolkningen, syriska flyktingar och utsatta grupper i värdsamhällen i grannländerna Libanon, Jordanien och Turkiet.

Regeringen beslutade i somras också om en ny regional biståndsstrategi för Syrienkrisen om totalt 880 miljoner kronor för 2024-2026. Strategin syftar bland annat till att förbättra försörjningsmöjligheter och ge bättre tillgång till grundläggande samhällstjänster.

Även den humanitära situationen i Libanon är fortsatt mycket stor och omfattande. I ljuset av växande behov under 2024 kunde regeringen agera snabbt för att öka det humanitära stödet till landet, som totalt uppgick till 240 miljoner kronor förra året. Stödet gick bland annat till Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens arbete med akut sjukvård, blodbanker och ambulansverksamhet.

Jag vill även betona att Sverige är en av de största givarna av flexibelt kärnstöd till många humanitära aktörer som är verksamma i regionen, såsom Unicef och den Internationella rödakorsrörelsen, som bland annat verkar för att stärka tillgången till utbildning och sjukvård för de mest sårbara.

Herr talman! När det kommer till regionen i fråga är det viktigt att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.

När det gäller specifikt UNRWA som organisation är det ingen hemlighet att den genomgår en förtroendekris. Det handlar inte bara om Israel. Regeringen har varit väldigt tydlig i sin kritik av Israels beslut, och jag har själv tagit upp det personligen med Israels ambassadör i Sverige och med Israels vice utrikesminister, som jag träffade när jag var på besök i Palestina, östra Jerusalem och Israel.

Vi är kritiska till Israels beslut, men det handlar inte bara om det här konkreta beslutet. Det finns många andra problem som organisationer, både FN-organ och civilsamhällesorganisationer, just nu har när det gäller att hjälpa människor som är i nöd i regionen. Man har till exempel svårt att få visum, och får man visum gäller det kanske bara i några veckor i stället för månader, samtidigt som familjer ska komma till regionen för att hjälpa några av de mest behövande människorna på hela jordklotet.

Samtidigt har UNRWA en förtroendekris. Det handlar inte bara om Hamas brutala terrorattack mot civila i Israel utan om att det under decennier har gjorts för lite. Låt mig vara väldigt tydlig: Den här regeringens kanske främsta prioritet är att säkerställa att inte en enda svensk skattekrona går till terrorism, extremism, antisemitism eller andra typer av värderingar som på olika sätt gör skillnad på människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var därför viktigt för regeringen att delvis pausa utbetalningarna avseende de paket till UNRWA som beslutades förra året men också säkerställa att UNRWA stämmer av sina medarbetarlistor mot bland annat EU:s sanktionslistor.

Vi har också krävt oberoende utvärderingar av UNRWA:s verksamhet. Det kan inte vara så att det bara är UNRWA och FN-systemet som själva gör utvärderingar, så som det ofta tyvärr är i många FN-organisationer. Det här tog jag upp personligen med UNRWA:s högste chef Lazzarini när jag träffade honom under hösten förra året.

Den andra tanken som man också måste hålla i huvudet är att det är en region där många miljoner människor, oavsett om det är palestinska flyktingar eller internflyktingar i Syrien, nu har det väldigt tufft. I många av dessa länder råder det brist på många saker.

Senast i går fick jag rapporter om det mycket tuffa läget i Syrien, där det är brist på praktiskt taget allting. Det är brist på mat, det är brist på elektricitet och det är brist på bränsle. På lång sikt är det såklart också brist på ett värdigt liv för de människor som lever där.

För den svenska regeringen är det därför oerhört prioriterat att kombinera det kortsiktiga humanitära stödet med att långsiktigt bygga institutioner, skolor och tillgång till hälsocentraler i dessa länder, alltså inte bara i Gaza, på Västbanken och i östra Jerusalem utan också i regionen runt omkring.

Vi har tidigare kommunicerat ett rätt stort paket med bland annat mobila hälsocentraler i Syrien. På den konkreta frågan om vad de 800 miljoner kronorna ska gå till kommer jag att återkomma om det i närtid. För regeringen är det viktigt att pengarna går till det som gör störst nytta och att aktörerna verkligen har humanitärt tillträde till regionen.

Herr talman! har frågat mig om jag inför beslutet att avsluta det finansiella stödet till UNRWA tog initiativ till en analys av sjukvård och utbildning för Palestinaflyktingar i Libanon, Syrien och Jordanien. Jacob Risberg har även frågat mig om jag i så fall kan redogöra för resultatet av en sådan analys.

Regeringen har, mot bakgrund av de enorma humanitära behoven i världen, beslutat att kraftigt stärka sin beredskap att utbetala ytterligare humanitärt stöd under året vid plötsligt uppkomna, förvärrade eller underfinansierade kriser. Av dessa medel avsätts 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och till regionen. På så vis kan regeringen, i löpande dialog med sina partner, säkerställa att det svenska stödet utformas på bästa sätt för att lindra lidandet hos nödställda civila och möta de enorma och akuta behoven på marken, såväl i Gaza och på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, som i Jordanien, Syrien och Libanon.

Sverige ger sedan tidigare ett omfattande humanitärt stöd till länder i regionen, inklusive Syrien och Libanon. Det svenska stödet dit uppgick sammantaget till nära en halv miljard kronor under 2024. Dessutom är Sverige fortsatt en av de största givarna av flexibelt kärnstöd till flera centrala aktörer i regionen, såsom UNHCR, Unicef och den internationella rödakorsrörelsen, som bland annat verkar för att stärka tillgången till utbildning och sjukvård för de mest sårbara.

Samtidigt fortsätter Sverige genom utvecklingssamarbetet att ge långsiktigt stöd till regionen, exempelvis inom hälso- och sjukvårdssektorn. Regeringen beslutade i somras också om en ny regional biståndsstrategi för Syrienkrisen om totalt 880 miljoner kronor för 2024-2026. Strategin syftar bland annat till att förbättra försörjningsmöjligheter och ge bättre tillgång till grundläggande samhällstjänster. Det är mål som fortsätter att vara högst relevanta.

Regeringen ser löpande över sina samarbetspartner och analyserar sina arbetssätt för att utforma svensk biståndspolitik på bästa möjliga sätt. Sett till den samlade bilden har regeringen nu valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till regionen genom andra aktörer än UNRWA.

Herr talman! Sverige har en lång tradition av att stötta fredsbyggande och fredsprocesser på många olika plan. En stor del av det svenska biståndet syftar till att skapa fredliga och inkluderande samhällen, vilket utgör ett av de många globala hållbarhetsmålen.

När det gäller svenska fredsansträngningar har Sverige länge varit bland de absolut största givarna till FN:s fredsbyggande fond. Fonden finansierar olika typer av fredsbyggande insatser som bland annat bidrar till genomförandet av FN:s säkerhetsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

Jämte stödet till fonden och biståndet till enskilda länder antog regeringen en global tematisk biståndsstrategi för fred, säkerhet och stabilisering i maj 2024. Den förstärker Sveriges fredsbyggande arbete och kan riktas mot miljöer i konflikt eller med hög konfliktrisk där vi inte har ett bilateralt bistånd eller diplomatisk närvaro. Strategin innehåller mål som Folke Bernadotteakademin och Sida ska genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett av målen är att bidra till inkluderande fredsprocesser och lokalt ägarskap i nationella och regionala fredsansträngningar med fokus på jämställdhet och kvinnors och ungas deltagande. Men när vi nu pratar om de här frågorna: Ett medlingsnätverk som till största delen inte bidrar till fredsprocesser utan gör andra saker än just det är helt enkelt inte ändamålsenligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter, rätten att bestämma över sin egen kropp och rätten att delta på arbetsmarknaden är prioriterade frågor både specifikt i biståndsarbetet och i regeringens samlade utrikespolitik i stort.

Vi ser att tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är helt central i det, men tyvärr utmanas det från många håll - bland annat på plats i fält, där vi vet att det är tufft, men också finansiellt då allt färre länder är beredda att finansiera den här typen av verksamhet. Det var därför regeringen nyligen beslutade att satsa 4,3 miljarder kronor på en ny biståndsstrategi för hälsa och SRHR-arbete. Sverige är även aktivt i koalitionen för ekonomisk jämställdhet inom UN Women-initiativet Generation Equality.

Regeringen fortsätter alltså att verka för jämställda fredsprocesser genom många olika verktyg. Däremot saknades just det här fokuset i det kvinnliga medlingsnätverket. Av de aktiviteter som nätverket deltog i bestod alltså mer än 40 procent av olika typer av påverkansarbete och ungefär 18 procent av samverkan. Andelen aktiviteter som innebar ett direkt stöd till fredsprocessen var 6 procent. I sin översyn av medlingsnätverket lyfte FBA själva nätverkets behov av att prioritera insatser som fokuserar direkt på fredsprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag tidigare har nämnt ser våra nordiska grannländers kvinnliga medlingsnätverk annorlunda ut jämfört med det tidigare svenska. De uppvisar en annan sammansättning och har fler medlemmar med större bredd i expertisen. Detta innebär att de kan fungera mer som en resurspool och konkret operativt stöd till olika fredsprocesser.

Herr talman! Jag instämmer helt och hållet i det Linnéa Wickman sa om att det är bra för världen att stärka kvinnor att få delta i fredsprocesser och att det också kan leda till bättre och mer välfungerande fredsprocesser. Det ser vi väldigt tydligt även i forskningen. Att stärka kvinnors roll i fredsprocesser är därför väldigt viktigt.

Vi vet att kvinnor och flickor drabbas särskilt hårt i det rekordhöga antalet krig och konflikter som just nu finns runt om i världen - från Ukraina till Gaza och Sudan, för att bara nämna några.

Siffror från FN visar att andelen kvinnor som dödades i en väpnad konflikt dubblerades under år 2023 i jämförelse med året före. Antalet FN-verifierade fall av konfliktrelaterat sexuellt våld ökade med 50 procent under året 2023. I Ukraina utgör kvinnor och flickor ungefär hälften av de 14,6 miljoner människor som är i behov av humanitär hjälp. Det här är statistik som visar den oproportionerliga effekten av krig på kvinnors liv. Trots detta är kvinnors plats i fredsförhandlingar inte en självklarhet.

I regeringens reformagenda lyfts vikten av kvinnors deltagande i fredsprocesser och vikten av att Sverige verkar för fredsansträngningar. Arbetet med kvinnor, fred och säkerhet blir allt viktigare när antalet väpnade konflikter ökar. Inte sedan andra världskriget har det pågått så många konflikter som det gör runt om i världen i dag. Det är dock inte bara antalet väpnade konflikter som ökar, utan även motståndet mot kvinnors och flickors egenmakt, deltagande och inflytande.

När andra aktörer söker att underminera kvinnors mänskliga rättigheter står regeringen fast vid att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och ett prioriterat område för vårt bistånd och vårt arbete i FN. Det genomsyrar alltid regeringens arbete, och det kommer att märkas särskilt just i år då Sverige har ordföranderollen i UN Women. Det är FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Under Sveriges ledarskap ska en ny strategisk plan för UN Women antas för åren 2026-2029. Vi kommer särskilt att lyfta upp vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt. Det handlar om att främja kvinnors förmåga att arbeta och försörja sig, och det handlar om rättigheter och möjligheter till ägande. Genom att stärka kvinnors och flickors ekonomiska möjligheter ökar också sannolikheten att fler flickor får gå i skolan och att kvinnor får bättre möjligheter till utbildning, arbete och inkomster.

När det gäller den konkreta frågan om exakt hur den här utvärderingen gick till bad Utrikesdepartementet Folke Bernadotteakademin, alltså FBA, om underlag till en utvärdering av medlingsnätverket. Då inkom FBA med en översyn på 18 sidor exklusive tillhörande bilagor, för att vara väldigt exakt. UD bedömde att den översyn FBA genomfört var tillräcklig för att ta ett beslut om att avsluta FBA:s samordnande roll för nätverket.

Herr talman! Linnéa Wickman har frågat mig varför den oberoende utvärderingen av det svenska kvinnliga medlingsnätverket inte genomfördes, hur jag och regeringen motiverar beslutet att avsluta Folke Bernadotteakademins samordningsuppdrag för medlingsnätverket, på vilka grunder jag och regeringen har gjort bedömningen att medlingsnätverket inte längre behövs samt vilka konkreta initiativ eller åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stärka kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och i arbetet med att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325.

Att främja jämställdhet och kvinnors deltagande och inflytande är en prioriterad fråga för mig och för hela regeringen. Sverige arbetar för att stärka kvinnors deltagande i fredsprocesser, inte minst genom Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet som regeringen antog i november 2023.

Just därför att frågorna är angelägna är det viktigt att initiativ med bäring på jämställdhet, såsom det kvinnliga medlingsnätverket, fungerar ändamålsenligt.

Under våren 2023 gav regeringen Folke Bernadotteakademin, FBA, i uppdrag att lämna bidrag till en utvärdering av det kvinnliga medlingsnätverkets verksamhet. Medlingsnätverkets medlemmar fick även möjlighet att komma med sina synpunkter på verksamheten. Utifrån de underlag som inkom gjorde regeringen bedömningen att tillräckligt underlag fanns för att kunna fatta beslut om att avsluta FBA:s samordnande roll för medlingsnätverket.

Det kvinnliga medlingsnätverket gjorde flera insatser under sin verksamma tid, exempelvis genom att stötta uppbyggandet av kvinnliga medlingsnätverk i andra regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Aktiviteter som innebar direkt stöd till och medverkan i fredsförhandlingar och fredsprocesser utgjorde däremot endast 13 av totalt 213 aktiviteter under åren 2016-2022. I stället ägnade sig nätverket framför allt åt påverkansarbete genom deltagande vid möten och workshoppar. Påverkansarbete bör inte vara ett medlingsnätverks främsta fokus.

Mot bakgrund av detta bedömde regeringen att det kvinnliga medlingsnätverket i dess dåvarande form behövde ses över. I våra nordiska grannländer har de kvinnliga medlingsnätverken en annan uppbyggnad och funktion än det dåvarande svenska nätverkets. Det finns med andra ord olika sätt att utforma ett nationellt kvinnligt medlingsnätverk.

Jag och regeringen ämnar fortsätta Sveriges arbete för att stärka kvinnors deltagande i fredsförhandlingar. Sveriges nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet omfattar fyra strategiska inriktningar och syftar till att vägleda Sveriges samlade ansats för kvinnor, fred och säkerhet. En av de strategiska inriktningarna är att bidra till inkluderande och jämställda fredsprocesser och fredsbyggande. Arbetet med att implementera handlingsplanen fortgår hos tolv genomförandemyndigheter, bland dem Folke Bernadotteakademin.

Utöver detta ger Sverige kärnstöd till ett antal organisationer som arbetar med medling och fredsbyggande. Dessa arbetar också med att främja jämställdhet och inkludering av kvinnor i fredsprocesser, vilket också är någonting som regeringen driver i förhandlingar gentemot de stora organisationer där vi är kärnstödsgivare.

Fru talman! Hur den dystra utvecklingen i den israelisk-palestinska konflikten ska vändas är en fråga som tyvärr inte har något alldeles enkelt svar eller är helt enkel att lösa för Sveriges riksdag eller, för den delen, Sveriges regering. I grunden handlar det om parternas politiska vilja och deras insikt om att en framförhandlad tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen, att en sådan är i både Israels och Palestinas intresse samt att alternativet, det vill säga fortsatt våld och konflikt, är ohållbart och inte tjänar någons intressen.

Den svenska regeringens stöd och engagemang för det palestinska folket kommer att fortsätta. Den nya strategin har, som vi har varit inne på tidigare, ett tydligare fokus på tillväxt, handel, institutionsbyggande och demokrati. Jag ser fram emot många interpellationsdebatter, frågestunder och andra sammanhang där vi förhoppningsvis, när stöden är utbetalade och resultat börjar visa sig, kan se att det palestinska folket får ny sysselsättning och förhoppningsvis mer demokrati och mer välfungerande institutioner som ett resultat av det nya svenska stödet, som är omfattande - bland de största i hela världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! När jag för några veckor sedan satt mitt emot Palestinas premiärminister sa han ett par ord som verkligen kommer att följa med mig resten av livet. Han sa: Det största hindret för vår utveckling är ockupationen. Där tror jag att vi alla kan vara eniga. Han fortsatte med att säga: Men vi ska göra vad vi kan för att få till stånd fria val här i Palestina, för att bygga institutioner som är långsiktiga och inkluderande och som fungerar och för att se till att vi har en ekonomisk utveckling som går i rätt riktning - så att vi har ett palestinskt näringsliv som står på egna ben och kan sälja varor och tjänster till andra länder och som sysselsätter hundratusentals människor i Palestina.

Det är just dessa delar som regeringen med den nya strategin ämnar stödja, hjälpa, utveckla och satsa på. Man bygger inte institutioner bara genom att stötta en enskild organisation, utan det kräver också engagemang, hjälp, stöd och ett arbete från regeringens sida. När det gäller demokrati har det inte hållits demokratiska val på Västbanken på över ett decennium.

Detta är alltså stora frågor som är viktiga för det palestinska folket och som det nu kan gå mer pengar till. Organisationer som jobbar med just dessa frågor kommer alltså att få mer pengar och nya verktyg för att se till att det palestinska folket kan leva i en demokrati med stabila, välfungerande institutioner och förhoppningsvis också inom en snar framtid kan delta i demokratiska val.

Tittar man på stödet till Palestina som helhet och inkluderar även Gaza ser man att vi nu gör massiva satsningar för att i så stor utsträckning som det går mildra det humanitära lidandet. Det kommer att gå 800 miljoner kronor till att hjälpa civilbefolkningen i Gaza, som lever på en av de just nu värsta platserna på hela jordklotet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens arbete både på utvecklingssidan, i det korta perspektivet framför allt på Västbanken men i framtiden förhoppningsvis även i Gaza, och när det gäller det humanitära arbetet är alltså helhjärtat, men vi vill också att pengarna går dit där vi kan göra så stor nytta som bara är möjligt. Vi vill understödja just ekonomisk utveckling, demokrati och framför allt institutionsbyggande.

Fru talman! Precis som flera har sagt här är situationen på Västbanken inklusive östra Jerusalem mycket allvarlig. Precis som också har sagts tidigare besökte jag för bara några veckor sedan ett område i anslutning till Ramallah som blivit utsatt för djupt allvarliga attacker från israeliska extrema bosättare. Familjer har fått sina bilar uppbrända. Jag fick höra berättelser om stenkastning och att man vaknar upp mitt i natten och är orolig för att hela huset ska brinna upp.

Jag träffade också en mycket bra israelisk organisation som jobbar med att driva rättsprocesser mot de här bosättarna men som tyvärr inte prioriteras i tillräckligt stor utsträckning av den israeliska staten. Det finns alltså mycket att göra på detta område. Regeringen driver som sagt detta på EUnivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt vet vi att biståndsbudgeten inte är oändlig. Att vara biståndsminister handlar dagligen om att fatta tuffa beslut och göra tuffa prioriteringar.

När regeringen i mars fattade beslut om en ny utvecklingsstrategi för MENA-regionen, inklusive särskilda medel för Palestina, gjordes ett ordentligt omtag. För Palestina satsar vi mer koncentrerat på ekonomisk utveckling. Vi stöder verksamheter som arbetar för att hantera de stora hälsoutmaningar som följer av det pågående kriget och främjar reformer som behövs för demokrati och god samhällsstyrning. Det här bidrar sammantaget till stärkta förutsättningar för en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. I omtaget ingår också det viktiga arbetet med att motverka extremism, islamism och antisemitism.

Det här programmet är och har varit väldigt bra. Men vi hoppas att den nya strategin på ett mycket mer omfattande och långtgående sätt kan främja de här reformerna, så att det palestinska folket kan leva långsiktigt i frihet och demokrati.

Därutöver är Sverige en stor kärnstödgivare till flera internationella organisationer, exempelvis FN:s MR-program, som har närvaro på Västbanken och som regelbundet rapporterar om situationen utifrån ett MR-perspektiv.

I interpellationsfrågan nämns specifikt Ekumeniska följeslagarprogrammet. Programmet har som sagt funnits en längre tid med stöd och deltagande från olika länder. Sverige har över tid lämnat stora bidrag. Nu avslutar vi det, bland annat för att skapa utrymme för andra, nya insatser i enlighet med den nya strategin. Civilsamhället liksom internationella organisationer fortsätter att vara mycket viktiga partner. Det här arbetet sker på myndighetsnivå inom ramen för regeringens styrning.

Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om jag anser att det är viktigt att det finns internationell civil närvaro på Västbanken. Det gäller exempelvis följeslagarprogrammet, som har till uppgift att skydda civilbefolkningen, dämpa våldet, dokumentera människorättsöverträdelser och visa stöd för palestinska och israeliska organisationer och individer som arbetar för en fredlig lösning av konflikten. Hon har också frågat mig om jag, om svaret på ovanstående fråga är ja, tänker verka för att svenskt bistånd används för att det ska finnas internationell civil närvaro på Västbanken i likhet med följeslagarprogrammet.

Situationen på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, är mycket allvarlig, med ökat bosättarvåld och fortsatt bosättningsexpansion. Regeringens politik på området är tydlig: Bosättningarna och bosättningspolitiken strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Bosättarvåldet måste upphöra, och regeringen agerar därför för ytterligare EU-sanktioner mot extremistiska bosättare.

Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera internationella organisationer som har närvaro på Västbanken och som regelbundet rapporterar om situationen för de mänskliga rättigheterna. Genom biståndet finansieras också den svenska civila närvaron i EU:s krishanteringsinsats Eupol Copps.

I mars 2024 antog regeringen en ny strategi för utvecklingssamarbete med MENA-regionen som bland annat inkluderar särskilda medel för Palestina. Palestinabiståndets övergripande inriktning är att bidra till en fredlig utveckling genom att främja de långsiktiga förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten.

I samband med operationaliseringen av den nya strategin identifierar Sida nya möjligheter och möjliga insatser samtidigt som de existerande stöden ses över. Detta gör man för att säkerställa att samtliga insatser är i linje med de mål som ställts upp i strategin och för att de samlade insatserna på bästa möjliga sätt bidrar till att nå dessa mål. Detta operationaliseringsarbete sker på myndighetsnivå inom ramen för regeringens styrning.

Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig med en sak: Inte en enda skattekrona ska gå till att finansiera terrorism eller extremism. Det gäller oavsett vilken plats på jordklotet som svenska biståndsmedel går till. Det är någonting som också har tydliggjorts i många av de strategier som vi har lagt fram, och det är någonting som har tydliggjorts i regeringens reformagenda för biståndet.

Vad gäller den specifika organisationen är det ytterst Sida som följer de strategier och den reformagenda som regeringen har framfört. Det är en viss nyansskillnad mellan att ha en politik där man tycker saker och att aktivt finansiera Hamas eller andra typer av terrororganisationer.

Detta är definitivt någonting som vi följer mycket noggrant. Jag uppmanar riksdagsledamoten att kontakta Sida och synliggöra det arbete som han har hittat. Men från regeringens sida är det glasklart: Inte en enda skattekrona ska gå till att finansiera vare sig terrorism eller extremism.

(Applåder)