Benjamin Dousa

Fru talman! Tack för frågan, Olle Thorell - det är extra glädjande att i egen fysisk person få diskutera dessa frågor!

Precis som Olle Thorell säger finns det just nu många områden runt om i världen som verkligen behöver svenska skattepengar. Men den svenska statsbudgeten är ändlig. Till vissa av de områden som nämns har vi ökat det humanitära biståndet. Det gäller Sudan, och till Gaza har vi ökat biståndet med över en halv miljard kronor det senaste året.

Just det humanitära området är särskilt prioriterat från regeringens sida för att vi ska säkerställa att civila människor som kanske inte får tak över huvudet och som kanske inte ens får mat på bordet kan överleva vardagen.

Men den svenska statsbudgeten är som sagt ändlig, och vi måste hålla hårt i pengarna och prioritera. Vi tror att vi kan få mer biståndspengar genom att prioritera och hålla hårt i dem och genom att vattna där det växer, där vi vet att biståndet faktiskt gör skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Det är precis som riksdagsledamoten Aydin säger. Läget i Syrien har varit hopplöst. Nu kanske det förhoppningsvis blir något mer hoppfullt. Det finns förhoppningsvis också ett ljus i denna väldigt mörka tunnel. I över ett decennium har det varit ett brutalt inbördeskrig i Syrien.

Det svenska stödet bygger på flera olika delar. Delvis är vi stora kärnstödsgivare till organisationer som befinner sig på plats och som också har humanitärt tillträde. Vi har ett omfattande humanitärt stöd på över 200 miljoner kronor till Syrien.

Senast nu i veckan publicerade vi ytterligare ett stöd till Syrien som bland annat ska gå till hälsokliniker men också till att hjälpa politiska fångar att återförenas med sina familjer.

Vi utesluter definitivt inte att ta hjälp av kristna organisationer. Enligt CSO-strategin, som vi har talat om många gånger, finns utrymmet att också agera i Syrien.

(Applåder)

Fru talman! Detta är definitivt en fråga som regeringen agerar kring tillsammans med EU-kretsen. Det är precis som riksdagsledamoten säger, och det här är någonting som inte minst Svensk Handel har pekat på. Det finns vissa enskilda produkter som är direkt farliga för svenska konsumenter. Man ska vara lika trygg när man beställer någonting online som när man köper det i en fysisk butik.

Men det är viktigt att det är inom ramen för EU som vi agerar. Annars finns det risk för att man helt enkelt kringgår regelverket, tar in produkterna i ett annat EU-land och sedan för dem vidare till Sverige. Det här är någonting som många EU-länder är väldigt engagerade i. Sverige ligger definitivt i framkant för att se till att vi täpper till de här hålen, så att svenska konsumenter kan känna sig trygga, inte minst inför julhandeln.

Fru talman! Det stämmer att en av de värsta regimerna på hela jordklotet har fallit, en regim som har använt kemiska vapen mot den egna befolkningen och som utan rättegång har fängslat politiska flyktingar. Det stämmer också att det är många i Sverige som just nu känner sig lättade över att Assadregimen har fallit.

Jag tycker att det är lite för tidigt för oss från svensk sida att väcka frågan om återvändande. Vi vet helt enkelt för lite om hur det nya styret kommer att se ut. Från svensk sida vill vi såklart på alla sätt bidra till att Syrien blir ett land i fred med demokrati. Vi är också beredda att med biståndsmedel försöka hjälpa till i den riktningen. Den senaste veckan har vi kommunicerat ett nytt stöd till Syrien som ska gå till bland annat hälsokliniker i landet. Det pågår fortfarande stridigheter. Men detta är en fråga som regeringen följer noga.

Fru talman! Det är precis så som riksdagsledamoten Storckenfeldt säger. Det svenska näringslivet ligger verkligen i framkant i den gröna omställningen. Välj ett svenskt företag i den här branschen och se att det ofta är världsledande på området.

Dessutom gör svenskt klimatbistånd stor skillnad. Som moderat känns det extra bra att vi gör skillnad på ett så effektivt sätt som möjligt så att man verkligen får ned CO2-utsläppen med de resurser vi går in med. Vad man röstar på gör därför stor skillnad.

Sedan regeringen tillträdde har svenskt klimatbistånd prioriterats upp med 800 miljoner kronor. Det går bland annat till de stora globala klimatfonderna och Swedfund, som på ett väldigt bra sätt väver samman vårt biståndsarbete med det handelsfrämjande arbetet. Det här är viktigt för Sverige, men det är också viktigt för klimatet att vi får ned utsläppen.

Fru talman! Jag tackar för frågan med koppling till utvecklingsbiståndet till Somalia.

Vi stöttar utvecklingen i Somalia genom både långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt arbete. Precis som vi haft presskonferens om tidigare är det viktigt att det inom ramen för exempelvis migrationsstrategin finns pengar för att stötta utvecklingssamarbete i länder som samarbetar med Sverige vad gäller att följa folkrätten och ta emot sina egna medborgare som inte är medborgare i Sverige. Det är någonting vi kommer att följa noga.

Vi kan också konstatera att det just nu pågår en översyn av strategin för utvecklingsbistånd till Somalia. Vi har också noterat utvecklingen i Finland och kommer såklart att ta med detta i det fortsatta arbetet när vi ser över utvecklingsbiståndet till Somalia.

Fru talman! Som sagts tidigare fortsätter regeringen att verka för goda arbetsvillkor i Ukraina, bland annat genom just strategin för utvecklingssamarbete med det civila samhället.

Att ha kvar den gamla strategin som den såg ut var inte ett alternativ. Att det var 17 stycken organisationer som fick en särskild ställning till Sida har kritiserats av stora delar av civilsamhället. Det är till och med så illa att vi inte ens är säkra på att det gamla systemet var helt lagligt och förenligt med de regelverk som gäller exempelvis jäv som vi har i Sverige.

Sverige kommer såklart fortsatt att stötta Ukraina på alla sätt som vi bara kan, militärt, humanitärt, utvecklingsmässigt och genom civilsamhällets organisationer.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har Sverige bidragit med 57,8 miljarder kronor, varav militärt stöd utgör ungefär 48,4 miljarder medan det civila stödet är på 9 miljarder kronor. Det här är ett betydande stöd för Ukraina, såklart även långsiktigt för att stötta det återuppbyggnadsarbete och EU-reformarbete som ligger framför landet.

Som jag har sagt flera gånger tidigare har biståndsmyndigheten Sida valt ut 50 civilsamhällesorganisationer som ska inkomma med fullständiga ansökningar till februari 2025. Union to Union är en av dessa organisationer, men det är Sida som självständig myndighet som har ansvaret att bedöma vilka civilsamhällesorganisationer som får stöd inbetalt.

Jag tycker att den nya modellen är mycket bättre än den gamla modellen, där vissa organisationer hade en särställning till Sida. Jag hoppas att Socialdemokraterna i grund och botten delar den synen på den nya strategin.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill understryka att genom den nya civilsamhällesstrategin kommer fackliga organisationer i Ukraina fortsatt att kunna finansieras av biståndsmedel, men med ökad transparens, effektivitet och pluralism.

Det betyder inte att tidigare samarbetspartner, däribland Union to Union, inte kommer att kunna erbjudas nytt stöd. Däremot ska ansökningsförfarandet öppnas upp för att fler organisationer ska få chansen att kunna bidra till biståndsmålen. I grund och botten borde det här vara någonting positivt för Union to Union, som slipper gå via en av de 17 på förhand valda organisationerna utan i stället kan ha ett direktavtal med Sida.

Sverige har sedan 90-talet stött fackliga organisationer i Ukraina genom Union to Union, som samarbetar med de fyra största fackliga centralorganisationerna i Ukraina och deras lokala fackliga partner. Stödet till Ukraina har handlat om att stödja facklig verksamhet som bygger på demokratiska principer och deltagande.

I regeringens biståndsstrategi för Ukraina ingår ekonomisk utveckling som ett särskilt prioriterat område och att verka för anständiga arbetsvillkor och produktiv sysselsättning. Sverige är även, som nämnts tidigare, verksamt genom biståndet till EU:s förhandlingskapitel som gäller socialpolitik och sysselsättning. För att uppfylla EU:s krav inom kapitlet krävs anpassning till internationella europeiska standarder i fråga om arbetsrätt, däribland krav på jämställdhet, säker arbetsmiljö, rätt till facklig anslutning och skydd mot diskriminering.

Sverige har varit väldigt tydligt i sitt stöd till Ukrainas EU-närmande. Också på detta område får vi från Sveriges sida mycket uppskattning när vi möter våra ukrainska motparter. Sverige arbetar självklart aktivt genom biståndet för att stödja Ukrainas arbete just för att lagstiftningen ska kunna anpassas till EU:s regelverk.

Fru talman! Regeringen håller på att lägga om den svenska biståndspolitiken. En viktig del är att vi just har gjort Ukraina till den största mottagaren av svenskt bilateralt bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan del av omläggningen av Sveriges biståndspolitik handlar om den nya strategin och genomförandemodellen för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället. Det är en viktig del av omställningen.

Genom den nya strategin möjliggör vi nu för fler civilsamhällesorganisationer att ha direktavtal med Sida för att bidra till att en ökad andel av stödet ska nå just lokala civilsamhällesorganisationer i partnerländer och däribland Ukraina.

Vi är övertygade om att vi med den modellen bidrar till att bygga livskraftiga civilsamhällen för en framtid bortom biståndet. Sida är nu mitt uppe i just att operationalisera den modellen och den stora reformen.

Verksamheten inom den nya civilsamhällesstrategin ska så långt som möjligt ha en inriktning i enlighet med regeringens biståndspolitiska prioriteringar, exempelvis fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, goda arbetsvillkor, handel och utbildning.

I processen för strategin har Sida nu bjudit in 50 civilsamhällesorganisationer att inkomma med fullständiga ansökningar till februari 2025. Union to Union är en av de organisationerna. Det är Sida som har ansvaret att bedöma vilka civilsamhällesorganisationer som kan och som kommer att få stöd.

En annan viktig del av regeringens biståndspolitik är att inte se bistånd och handel som två separata spår utan att i stället försöka att hitta synergier mellan de två delarna. I Ukraina är det särskilt viktigt eftersom inga biståndsmedel i världen kommer att kunna möta Ukrainas omfattande och långsiktiga behov.

Bistånd är ett värdefullt verktyg för att bekämpa fattigdom. Men för att skapa välstånd i Ukraina behövs även privata investeringar, marknadsekonomi och entreprenörskap. Den ukrainska regeringen liksom internationella partner arbetar kontinuerligt för att stimulera ukrainskt företagande och utländska investeringar i landet.

Sverige arbetar såklart också med detta. Vi har till exempel i budgetpropositionen för 2025 föreslagit en ökad volym för exportkreditgarantier för Ukraina och en ökad budget för Swedfund som kan användas för förstudier och investeringar. Sedan förra året har vi också ett handelskontor i Kiev.

Genom Sveriges nya biståndspolitik bryter regeringen nu ny mark när det gäller att hitta synergier med den viktiga handelspolitiken. Vi arbetar för att säkra kvalitet, effektivitet och transparens. Vi möter stor uppskattning för vår ansats inte minst i Ukraina.

Jag tror att även Socialdemokraterna i grund och botten kan hålla med om att den gamla ordningen inte var särskilt bra. I den gamla strategin var det 17 civilsamhällesorganisationer som år ut och år in fick dela på 1,8 miljarder kronor utan att det var tillräckligt transparent och utan konkurrens från andra. Där kan nu fler organisationer få direktavtal med Sida. Beloppen i strategin är på samma nivå som i den gamla strategin.

Fru talman! Azra Muranovic har frågat mig om det svenska stödet till arbetare och fackliga organisationer i Ukraina och hur jag och regeringen motiverar minskningen av stödet till Union to Union och andra civilsamhällesorganisationer som verkar för arbetarnas rättigheter i Ukraina och internationellt, hur jag och regeringen avser att säkerställa att arbetare och fackliga organisationer i Ukraina får det stöd de behöver för att kunna bidra till en rättvis återuppbyggnad av landet och vilka konkreta åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att säkerställa att fackliga organisationer kan fortsätta sitt arbete med att stärka arbetarnas rättigheter och säkra demokratiska strukturer i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige står bakom Ukrainas kamp för att vinna kriget och därefter vinna freden. Regeringen har gjort Ukraina till den största mottagaren av bilateralt svenskt bistånd. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen aviserat att öka det biståndsfinansierade stödet till Ukraina till att omfatta minst 5,6 miljarder kronor per år 2025-2028.

Ekonomisk utveckling och uppbyggnad kräver investeringar och hållbara företag, och det förutsätter givetvis goda arbetsvillkor.

I Strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023-2027, som genomförs av bland annat Sida, står uttryckligen att verksamheten ska bidra till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor. Särskild vikt läggs vid utsatta gruppers ekonomiska deltagande, och dessa grupper omfattar kvinnor, unga och internflyktingar.

Som en del av regeringens reformagenda för biståndet beslutade regeringen i september om en ny strategi och genomförandemodell för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2025-2029. Vi möjliggör nu för fler civilsamhällesorganisationer att ha direktavtal med Sida för att bidra till att en ökad andel av stödet ska nå lokala civilsamhällesorganisationer i partnerländer. Strategin ska bidra till ett stärkt civilsamhälle i låg och medelinkomstländer för en framtid bortom biståndet. Det är nu Sidas ansvar som genomförande myndighet att fatta beslut om operationalisering, inklusive vilka partner som kan få stöd inom den.

Genom Sida stöds också det fackliga utvecklingssamarbetet genom Internationella arbetsorganisationen (ILO). Genom stödet bidrar Sverige till att avlägsna hinder för mer produktiv och anständig sysselsättning för kvinnor i Ukraina genom att bland annat utarbeta nya former för barnomsorg, stödja kvinnliga entreprenörer och stödja Ukrainas regering och relevanta myndigheter i genomförandet av nyligen antagna lagar på området.

Sverige är även verksamt genom biståndet till Ukraina inom EU:s 19:e förhandlingskapitel gällande socialpolitik och sysselsättning. För att uppfylla EU:s krav inom kapitlet krävs anpassning till internationella och europeiska standarder vad gäller arbetsrätt, däribland krav på jämställdhet, säker arbetsmiljö, rätt till facklig anslutning och skydd mot diskriminering. Genom att stödja Ukraina att leva upp till de krav som ställs för ett framtida EU-medlemskap stöder Sverige också arbetarnas rättigheter.

Herr talman! Sveriges engagemang för den georgiska befolkningen och dess EU-strävan består, samtidigt som vi måste vara tydliga mot den georgiska regeringen att dess agerande riskerar landets EU-närmande. Genom att stödja de proeuropeiska initiativen kan vi även främja EU:s normer och principer, inklusive mänskliga fri- och rättigheter för alla medborgare.

Sverige kommer att fortsätta sitt arbete med att stödja hbtqi-rörelsen i Georgien. Jag kan även i det sammanhanget säga att jag inte delar beskrivningen att vi inte har ett engagemang för de här frågorna globalt sett. Jag kan inte stå här och lova exakt hur Sida fattar sina beslut; det vore att påverka den egna myndigheten och utöva myndighetsstyrning. Men det är prioriterat i flera av våra strategier, både geografiskt och tematiskt, och det är bara att titta på pengarna.

Många projekt runt om i världen får betydande belopp, och jag tror inte att olika viktiga FN-program och FN-organisationer hade svarat nej på frågan om de tycker att Sverige är engagerat på detta område. Tvärtom har regeringar av alla färger historiskt haft ett väldigt långt engagemang i de här frågorna. Det handlar såklart om pengar, men det handlar också om vilka frågor vi driver i de här organisationerna där vi också har styrelseplatser och därmed kan påverka och få med oss andra länder.

Den här frågan är på många sätt existentiell för oss. Det handlar i grund och botten om att alla människor ska bli lika behandlade, oavsett vem man älskar, vem man är kär i eller hur man väljer att leva sitt liv. Sverige är och förblir en stark röst globalt för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Vi lyfter dessa frågor i politiska bilaterala dialoger såväl som i EU och andra globala sammanhang, som FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling och OSSE.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag fick frågor om omläggningen av svensk biståndspolitik. Jag tycker i grund och botten inte att man ska ställa de olika delarna av biståndspolitiken mot varandra. Att koppla samman handel och bistånd är ett verktyg, en del av biståndet. Men vi har ett omfattande stöd till arbetet för MR-frågor, demokrati, fri- och rättigheter och aktivister som kämpar mot auktoritära regimer. Vi har också ett stort humanitärt arbete som såklart gäller de allra mest utsatta människorna på jordklotet, som inte får vaccinsprutor och som inte får mat på bordet. Att ställa dessa delar mot varandra tror jag kan slå fel.

Att koppla samman handel och bistånd handlar primärt om till exempel Ukraina. Det handlar om att hjälpa och stötta Ukraina i fråga om att bygga upp sitt lokala, regionala och nationella näringsliv så att man självständigt kan ha fungerande affärsförbindelser och långsiktigt kan försörja sig.

Jag kan konstatera att regeringen också ser med stor oro på de oegentligheter i Georgiens parlamentsval som har rapporterats av bland annat OSSE och andra valobservatörer och som indikerar att valet präglades av en mycket ojämn spelplan till regeringspartiets fördel och omfattande påtryckningar på väljare. Oegentligheterna på valdagen är en del av den oroväckande trend som jag beskrev tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Medan EU-integrationen enligt opinionsundersökningar stöds av mellan 80 och 90 procent av befolkningen har den georgiska regeringen under de senaste åren och framför allt kanske det senaste året satt EU-närmandet på spel. De lagar som antagits det senaste året är inte förenliga med EU:s normer och värderingar. Som en konsekvens av det har landets EU-anslutningsprocess i praktiken frysts.

Den senaste utvecklingen i Georgien har bidragit till ökad risk för hbtqi-personer och de organisationer som arbetar med dessa frågor. Nya restriktiva lagar har begränsat civilsamhällets organisationers verksamheter i landet och deras möjligheter att sprida information och kunskap och att främja medvetenhet hos politiker och bland allmänheten.

Sveriges stöd till regionala program, som RFSL:s Eastern Coalition for LGBT Equality, ger möjlighet att lyfta in frågor om diskriminering av hbtqi-personer i dialog med andra givare, partner inom andra stödområden och nationella aktörer.

Denna regionala ansats ökar möjligheten till påverkansarbete i enskilda länder i Östeuroparegionen eftersom det i respektive land, inte minst i Georgien, kan vara riskfyllt för lokala CSO:er att arbeta synligt med dessa frågor.

Sveriges stöd till hbtqi-rörelsen präglas av flexibilitet och en hög grad av säkerhet för att inte utsätta någon av våra partner för ökade risker. Sverige har tydligt kommunicerat att de lagar som begränsar civilsamhället och inskränker hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna behöver upphävas. Det gör också vårt stöd till det georgiska civilsamhället ännu viktigare. Sverige ska verka för att även EU ökar sitt stöd på samma sätt.

Herr talman! Jag vill också inleda med att verkligen tacka Daniel Vencu Velasquez Castro för engagemanget i de här frågorna. Det är precis som har sagts här viktigt att Sverige står enat och är engagerat.

Jag lovar att jag ska återkomma och gå in på mer exakt vad regeringen avser och vad man gör, men jag vill säga att jag tror att det är viktigt att riksdagsledamöter också engagerar sig i de här frågorna. Det är väldigt positivt.

Precis som också sagts tidigare var ju Georgien länge ett föredöme i regionen för sina reformframsteg. Sverige har under decennier varit ett av de länder som givit mest stöd till landet. Svensk finansiering har bidragit till att viktiga reformer genomförts som främjat Georgiens demokratiska utveckling och den georgiska befolkningens levnadsvillkor.

Regeringen beklagar djupt den oroväckande utvecklingen i landet. Denna utveckling har pågått under en tid men förstärkts under de senaste åren, inte minst genom återintroducerandet och antagandet av lagen om transparens för utländskt inflytande, som begränsar civilsamhället, och lagpaketet om familjevärderingar, som inskränker mänskliga rättigheter för den georgiska befolkningen, inklusive hbtqi-personer. Mot bakgrund av detta agerade regeringen snabbt före valet.

Det svenska stödet inriktas tills vidare i stället i högre grad på civilsamhället. Det inkluderar aktörer som arbetar med mänskliga fri- och rättigheter, där hbtqi-frågor är en viktig del. Under 2024 har det svenska stödet till det georgiska civilsamhället ökat med 25 miljoner kronor.

Låt mig ge två konkreta exempel:

För det första stöder Sverige FN:s gemensamma program för jämställdhet i Georgien inom ramen för reformstrategin för Östeuropa. Det projektet implementeras av UN Women, UNFPA och UNDP och omfattar ett brett arbete inom jämställdhet, inklusive omfattande arbete inom hbtqi-frågor. Projektet erbjuder till exempel skyddat boende för utsatta individer och hälsovård, psykosocialt stöd och rättigheter för denna grupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det andra sker samarbete om hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter också med RFSU, som har varit en långsiktig partner till flera organisationer i Georgien som verkar för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter lokalt och internationellt.

Dessa organisationer arrangerar till exempel utbildningar och nätverk för unga aktivister och hbtqi-personer. De erbjuder också stöd av till exempel socialarbetare och advokater, eftersom individerna har svårt att hitta den typen av service i samhället utan att samtidigt möta fördomar.

Regeringen står redo att arbeta för Georgiens EU-närmande med alla krafter som genuint ställer sig bakom europeiska värderingar och principer. Lagar som begränsar civilsamhället och mänskliga rättigheter undergräver Georgiens strävan mot EU och spär på polariseringen. De bör därför tas bort så fort som möjligt.

Sedan gäller det den konkreta fråga som ställts om ytterligare sanktioner. Detta bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Men jag kan säga så här: Vi utesluter ingenting. Det är viktigt att Georgien rör sig i en mer demokratisk riktning, och det är viktigt att vi agerar mot georgiska lagpaket och mot georgiskt samarbete med Ryssland. Som sagt: Vi är redo att agera ytterligare. Ett steg på den vandringen var, som sagt, att bryta alla direkta myndighetssamarbeten mellan Sverige och Georgien.

Herr talman! har frågat mig hur jag och regeringen ser på utvecklingen för hbtqi-personer i Georgien och hur jag avser att agera utifrån min syn på situationen, huruvida jag och regeringen har gjort en analys av hur hbtqi-organisationer påverkas av regeringens reformagenda och om jag i så fall avser att ta några initiativ samt vad jag och regeringen ämnar vidta för åtgärder för att stötta hbtqi-rörelsen i Georgien.

Regeringen ser med oro på utvecklingen i Georgien. Regeringen har, tillsammans med våra partner inom EU, fört fram tydliga budskap till georgiska företrädare om att Georgien som kandidatland i EU förväntas stifta lagar som överensstämmer med ambitionen att närma sig EU och även i övrigt förväntas agera i enlighet med EU:s grundläggande värderingar. Respekt för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter samt främjande av lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer är en obestridlig del av detta.

Lagpaketet om familjevärderingar inskränker mänskliga rättigheter, står i strid med EU:s normer och har flera likheter med motsvarande lag i Ryssland. Lagen stigmatiserar en grupp som redan befinner sig i en utsatt situation och riskerar att leda till en stärkt hotbild och ökad diskriminering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är ett av de länder som stöttat Georgiens reformer och EU-närmande längst. Men fullt svenskt stöd till Georgien är betingat av respekt för grundläggande demokratiska principer och det fortsatta EU-närmandet. Georgiens regering behöver förbättra förutsättningarna för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter för att leva upp till detta.

Mot bakgrund av den mycket oroväckande utvecklingen i Georgien beslutade regeringen den 24 oktober att ge Sida i uppdrag att pausa alla bilaterala myndighetssamarbeten med Georgien som Sida fortfarande finansierar. Tills vidare inriktas det svenska stödet i högre grad på stöd till civilsamhället, däribland till aktörer med fokus på mänskliga fri- och rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Som tidigare påpekats gör regeringen nu bedömningen att tiden är mogen för andra partner att ta en mer framträdande roll i Global Deal. Bedömningen görs mot bakgrund av den positiva utveckling av Global Deals verksamhet och medlemsbas som vi har sett för att stödja utvecklingen av Global Deal att bli ett mer självständigt internationellt initiativ.

Regeringen har löpande dialog med representanter för civilsamhället för att inte minst diskutera frågor som rör mänskliga fri- och rättigheter. UD genomför till exempel regelbundna samråd med civilsamhället och fackliga organisationer inom MR-rådets möten.

UD har också andra samarbetsformer som inkluderar fackliga organisationer, till exempel kopplade till arbetet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. Sverige har förbundit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta en nationell kontaktpunkt, NKP, till vilken olika intressenter kan anmäla företag som man anser har brutit mot OECD:s riktlinjer. Sveriges NKP är en trepartssamverkan mellan stat, näringslivsorganisationer och facken.

Finns det skäl till det kommer jag att ta upp kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter i arbetslivet både i bilaterala dialoger och i andra sammanhang.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Respekt för mänskliga fri- och rättigheter är grundläggande för svensk utrikespolitik och är självklart en utgångspunkt i vår handels- och biståndspolitik. I multilaterala forum verkar Sverige konsekvent för upprätthållandet av mänskliga fri- och rättigheter. Det inkluderar yttrandefrihet, föreningsfrihet och arbetstagares rättigheter. Stöd till civilsamhället, MR-försvar, yttrandefrihet och organisationsfrihet är intimt förbundet med försvar av arbetstagares rättigheter. Att främja frihet och bekämpa förtryck för alla individer är en viktig tematisk prioritering inom ramen för regeringens reformagenda för biståndet, Bistånd för en ny era - Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I regeringens globala strategi för arbetet med mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer lägger regeringen ett större fokus på de individer som varje dag kämpar för sin frihet runt om i världen. Av det svenska bistånd som kanaliseras via Sida gick 2023 cirka en fjärdedel till området mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Utöver detta tillkommer kärnstöd från UD till FN-organ liksom från Arbetsmarknadsdepartementet till ILO. Att främja frihet och bekämpa förtryck av alla individer är också en viktig tematisk prioritering inom ramen för regeringens reformagenda för biståndet i stort.

Vad gäller frågan som kopplas till rättvis handel specifikt vet jag att det finns en skiljelinje mellan regeringens politik och oppositionspartierna. Man kan konstatera att det blåser starka protektionistiska vindar runt om i världen. Rättvis handel är ju inget tydligt internationellt erkänt begrepp. Om vi ska tala klarspråk lägger olika partier i oppositionen olika vikt vid vad det faktiskt betyder.

I de senaste frihandelsavtal som EU har tecknat finns tusentals sidor där man avtalar om flera olika viktiga områden som gäller MR-frågor. Om vi ändå ska definiera rättvis handel tydligt ser regeringen en stor risk med att det i praktiken skulle innebära mindre frihandel, färre frihandelsavtal och att de frihandelsförhandlingar som pågår dessutom kommer att ta längre tid.

Det är såklart lätt i teorin att säga att man är för rättvis handel, men i praktiken riskerar det Socialdemokraterna nu säger att innebära att vi inte får ett frihandelsavtal med Indien, Mercosur, Gulfstaterna eller Indonesien. Jag tycker att Socialdemokraterna behöver vara ärligare mot svenska folket i så fall om att man har bytt position och inte längre är en bastion för frihandel som fackföreningsrörelsen och Socialdemokraterna har varit historiskt.

Herr talman! För att skapa en produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor har den privata sektorn en nyckelroll. Det är därför viktigt att möjliggöra för investeringar i hållbart företagande i låg- och medelinkomstländer som skapar anständiga arbetstillfällen, leder till ekonomisk tillväxt och möjliggör för människor att ta sig ur fattigdom. Synergierna mellan handel och bistånd är därför en prioriterad fråga för regeringen.

Näringslivet har en mycket viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling. Svenska företag bör fortsatt ligga i framkant i fråga om hållbarhet och socialt ansvarstagande. Regeringen har en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö och klimat och korruptionsbekämpning. Företagens verksamheter ska inte orsaka, bidra till eller vara kopplade till övergrepp eller kränkningar av mänskliga rättigheter.

I enlighet med reformagendan avser regeringen nu att identifiera sektorer där utvecklingssamarbetets och näringslivets intressen sammanfaller och se hur vi kan stärka det arbetet, där svenska företag kan bidra med kunskap, innovation, hållbara lösningar och finansiella resurser. Regeringen visar därmed vägen för hur handel kan bidra till både ekonomisk och social utveckling och en hållbar omställning, bland annat genom att stärka Team Sweden-arbetet inom hållbart företagande, genom bidrag till svenska företags möjligheter att agera hållbart och ansvarsfullt samt genom att fortsätta främja internationell policyutveckling.

Regeringen bedömer att arbetet vi nu gör för att stärka synergierna mellan handel och bistånd och vårt tydliga fokus på mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer inom biståndet också kommer att bidra till att skapa förutsättningar för starkare rättigheter och anständiga arbetsvillkor för arbetstagaren. Arbetet med att stärka synergierna mellan handel och bistånd bedrivs också i Team Sweden-sammanhang i nära samverkan med aktörer i näringslivet.

Sverige var länge den enda bidragsgivaren till Global Deal, som nämnts tidigare. Regeringen bedömer att tiden nu är mogen för andra partner att ha en mer framträdande roll i Global Deal. Bedömningen görs mot bakgrund av en positiv utveckling av Global Deals verksamhet och medlemsbas och är ett led i att stödja utvecklingen av Global Deal till ett självständigt internationellt initiativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige kvarstår som sagt tills vidare som både partner och styrkommittémedlem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att stärka och utveckla Global Deals ambitioner, att föra progressiv dialog tillsammans med arbetsmarknadens partner, inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete.

Global Deal är ett globalt partnerskap som sedan 2018 drivs av OECD i samarbete med ILO och vars arbete utgör ett bidrag till genomförandet av Agenda 2030.

Under 2023 bidrog Sverige med 6 miljoner kronor till Global Deal och deltog i partnerskapets arbete, bland annat som ordförande i styrkommittén. Under 2024 bidrar Sverige med ett avslutande stöd till Global Deal om 3 miljoner kronor.

Sverige var länge den enda bidragsgivaren till Global Deal. Under de senaste åren har både antalet partner och den externa finansieringen till Global Deal ökat, vilket vi välkomnar. I ljuset av den positiva utvecklingen av Global Deals verksamhet och som ett led i att stödja utvecklingen av Global Deal till ett självständigt internationellt initiativ gör vi bedömningen att tiden är mogen för andra partner att ta en mer framträdande roll, inklusive vad gäller ordförandeskapet.

Sverige kvarstår tills vidare som både partner och styrkommittémedlem.

Vad gäller dialogen med arbetsmarknadens parter bekräftar regeringen vikten av denna kopplat till Sveriges internationella utvecklingssamarbete och har för avsikt att också framgent verka för effektiv social dialog.