Benjamin Dousa

Herr talman! Lorena Delgado Varas har ställt fyra frågor till mig, som i olika utsträckning har bäring på situationen i östra delarna av Demokratiska republiken Kongo, DRK, samt handel med Rwanda.

I sin första fråga undrar Lorena Delgado Varas vilka åtgärder jag som statsråd vidtar för att säkerställa att EU:s och Sveriges handel med Rwanda inte bidrar till att finansiera väpnade grupper som begår folkmord och grova människorättsbrott i DRK.

I sin andra fråga undrar Lorena Delgado Varas om jag som statsråd överväger att införa skärpta regler eller sanktioner mot handel med Rwanda med hänsyn till det som anförs i första frågan och vad Lorena Delgado Varas beskriver som Rwandas dokumenterade roll i plundringen av Kongos naturresurser och det pågående våldet i regionen.

I sin tredje fråga undrar Lorena Delgado Varas hur jag som statsråd avser att verka inom EU för att stärka regelverket kring handel med länder och företag som bidrar till konflikter genom illegal exploatering av naturresurser.

Slutligen har Lorena Delgado Varas frågat vilka konkreta åtgärder jag som statsråd vidtar för att säkerställa att svenska och europeiska företag inte deltar i, eller indirekt finansierar, konflikter och människorättsbrott i DRK genom sin närvaro och handel med konfliktmineraler.

Jag vill inledningsvis understryka att Sverige, bilateralt och genom EU, har varit mycket tydligt med att fördöma Rwandas agerande i östra DRK. Rwandas militära närvaro till stöd för den väpnade gruppen M23 utgör en kränkning av DRK:s territoriella integritet. Sverige och EU har vid upprepade tillfällen uppmanat Rwanda att upphöra med sitt stöd till M23 och att dra tillbaka sina trupper.

Regeringen har återkommande understrukit vikten av respekt för folkrätten och att dess principer ska gälla oavsett geografisk kontext. Att allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter begåtts av flera aktörer i östra DRK står utan tvivel. Sverige och EU har uppmanat parterna i konflikten att upphöra med striderna och bidra till att nå en politisk lösning. Sverige och EU stöder pågående internationella ansträngningar för att få detta till stånd.

Handelspolitiken är ett område där EU har exklusiv kompetens, vilket bland annat innebär att det är EU som förhandlar internationella handelsavtal. EU:s fördrag fastställer att EU i sina förbindelser med den övriga världen bland annat ska bidra till fred, säkerhet, fri och rättvis handel, skydd för de mänskliga rättigheterna samt efterlevnad av internationell rätt. Detta gäller också i EU:s och Sveriges handel med Rwanda såväl som med DRK.

Regeringen har en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt, till exempel genom att verka i linje med OECD:s riktlinjer gällande mänskliga rättigheter, miljö, klimat och korruptionsbekämpning. Företagens verksamhet ska inte orsaka, bidra till eller vara kopplad till brott inom dessa områden.

Det är FN eller EU som beslutar om restriktiva åtgärder tillämpliga i Sverige. Sverige har inga nationellt beslutade restriktiva åtgärder. De restriktiva åtgärder som i dag finns med koppling till situationen i DRK innefattar ett vapenembargo, reserestriktioner och frysning av tillgångar.

I mars utökade EU sanktionerna genom att lista flera rwandiska militära befäl samt ledare för rebellgruppen M23 med anledning av utvecklingen i östra DRK. Även ett rwandiskt företag som olagligen importerat guld från östra DRK fördes upp på sanktionslistan. EU och dess medlemsstater följer noggrant utvecklingen på marken i östra DRK och har beredskap att agera mot individer och företag som begår brott mot de mänskliga rättigheterna och internationell rätt eller på annat vis bidrar till fortsatta övergrepp och stridigheter, inklusive genom den illegala handeln och exploateringen av naturresurser.

Sverige stöder och efterföljer EU:s konfliktmineralsförordning, som syftar till att säkerställa att importörer av tenn, volfram, tantal och guld från konfliktdrabbade områden följer internationella riktlinjer för ansvarsfull anskaffning.

Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Håkan Svenneling (V) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Herr talman! Det mesta av det som ledamoten Svenneling räknade upp är precis vad regeringen gör: Vi ökar pressen på Israel att följa folkrätten, vi vill ha ett eldupphör och vi har ett mycket omfattande stöd till civila palestinier både i Västbanken, i Gaza och i regionen runt omkring.

Regeringen är övertygad om att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en tvåstatslösning. Regeringen stöder därför både EU:s och FN:s arbete för att få till stånd en trovärdig process för en förhandlad tvåstatslösning och står i nära kontakt med likasinnade och företrädare från regionen.

Vid det senaste associeringsrådet med Israel framförde utrikesministern tillsammans med bland annat EU:s höga representant Kaja Kallas tydliga budskap till den israeliska utrikesministern om vikten av att inte underminera förutsättningarna för en fred i form av en framförhandlad tvåstatslösning och att bosättningspolitiken måste få ett slut.

Det var även utrikesministerns tydliga budskap under hennes besök i Israel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Folkrätten, inklusive FN-stadgan, utgör en hörnsten i den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Med den kommer respekten för de internationella domstolarna. Sverige stöder Internationella domstolen, som är FN:s främsta rättsliga organ, och Internationella brottmålsdomstolen, med dess unika roll och med mandat att döma över de allvarligaste internationella brotten.

Vi förväntar oss att Israel efterlever de bindande provisoriska åtgärder som Internationella domstolen beslutat om. Internationella domstolen meddelade den 19 juli 2024 ett rådgivande yttrande, som regeringen till fullo står bakom. Det rådgivande yttrandet sammanfaller i avgörande delar med EU:s politik.

Varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen som laglig eller erkänt annekteringen av östra Jerusalem. EU och dess medlemsstater erkänner inte heller några förändringar av 1967 års gränser som inte parterna kommit överens om. EU har uttalat stöd för det palestinska folkets ovillkorliga rätt till självbestämmande.

Även i andra delar sammanfaller yttrandet med detta, till exempel när det gäller att bosättningar strider mot folkrätten.

Regeringens beslut att dra ned på stödet till UNRWA har vi diskuterat i kammaren flera gånger tidigare. Det handlar om att vi inte vill att svenska skattepengar ska bli fast på ett bankkonto, utan vi vill att så mycket som möjligt ska komma ut i fält. Därför har det tidigare beslutet om 400 miljoner kronor dubblerats till 800 miljoner kronor. Men det kanaliseras via andra stödorganisationer – World Food Programme, Unicef, ICRC med flera.

Den svenska regeringens stöd för civila palestinier både på Västbanken och i Gaza förblir alltså mycket omfattande.

Herr talman! Riksdagsledamoten Svenneling behöver inte övertyga mig om det fruktansvärda som just nu sker både i Gaza och på Västbanken. Jag har sett det med egna ögon. Jag har personligen framfört Sveriges mycket tydliga kritik till Israels ambassadör i Sverige och till Israels biträdande utrikesminister, som jag träffade när jag var på besök i Palestina och Israel.

Sverige har varit väldigt tydligt från första början med att Israel har ett mycket omfattande ansvar att följa den humanitära rätten, antingen genom att själva ordna hjälptransporter in i Gaza eller genom att tillåta att andra, som Sverige, som vill vara med och hjälpa till, släpps in.

Bara den senaste veckan har vi fått helt fruktansvärda besked, inte minst från World Food Programme, om att matlagren ser ut att vara helt slut i Gaza. Detta är någonting som vi driver oförtröttligt. Men det är inte Sverige som står vid gränsen, utan det är Israel som måste ta sitt folkrättsliga ansvar och hjälpa, antingen genom att själv hjälpa eller genom att släppa in hjälp.

Sverige driver också ett mycket omfattande arbete inom ramen för EU för att utöka de EU-sanktioner som redan finns så att de ska gälla fler våldsamma bosättare. Men som ni säkert känner till är stödet från ett par EU-länder tyvärr inte tillräckligt för att vi ska kunna gå vidare med den typen av sanktionspaket. Det krävs att rätt många EU-länder står bakom detta för att vi faktiskt ska få igenom det.

EU:s handelsförbindelser med länder utanför EU regleras med och av handelsavtal. Avtalen är utformade för att ge bättre handelsmöjligheter och få bort handelshinder. Det är en princip som Sverige stöder. Genom handelspolitiken kan EU också främja europeiska principer och värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter.

EU:s och därmed Sveriges överenskommelser med Israel på handelsområdet finns i associeringsavtalet från 1995. Avtalet är inte bara ett handelsavtal; det utgör också den legala grunden för EU:s samarbete med Israel och omfattar även områden som bland annat politisk dialog och ekonomiska, sociala och rättsliga frågor. I avtalet slås fast att det grundar sig på respekten för de mänskliga rättigheterna och demokratiska principer.

I avtalet har EU klargjort att avtalet gäller staten Israel inom 1967 års gränser. Avtalet fastställer med andra ord en tydlig differentiering mellan Israel och de ockuperade områdena. Enligt EU:s regler får varor med krav på ursprungsmärkning tillverkade på ockuperat område inte märkas som varor från Israel när de förs in i EU. Det innebär exempelvis att varorna därmed inte åtnjuter samma tullförmåner som varor från Israel och att konsumenten ser varifrån varan kommer.

Vi använder rådet för att kunna understryka för oss viktiga principfrågor som Israels ansvar i förhållande till den katastrofala humanitära situationen i Gaza liksom Israels folkrättsliga ansvar. Det är djupt beklagligt och ytterst allvarligt att vapenvilan i Gaza har brutits och att de återupptagna striderna resulterat i ett stort antal civila dödsoffer.

Vår och EU:s position är tydlig. Det behövs återupptagna förhandlingar och en vapenvila som leder till frigivande av gisslan, lindring när det gäller de enorma humanitära behoven, varaktigt slut på stridigheterna och möjligheter att påbörja återuppbyggnad – och den vill Sverige gärna vara med i så länge Hamas inte är en del av bilden.

Herr talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att avbryta eller frysa Sveriges handelsavtal med Israel till dess att landet upphör med sitt agerande. Delgado Varas har vidare frågat mig hur jag ser på resultatet av EU:s associeringsråd med Israel och vilka åtgärder jag anser bör vidtas för att skärpa EU:s hållning gentemot Israel. Delgado Varas har även frågat mig på vilket sätt jag anser att Sveriges handelsrelationer med Israel överensstämmer med vår utrikespolitiska hållning om att främja mänskliga rättigheter och respekten för internationell rätt samt om jag ser någon risk i att svenska företag agerar och samarbetar med en stat som står under granskning för folkrättsbrott.

I likhet med EU stöder inte regeringen bojkott av eller sanktioner mot Israel som stat. Vi tror på dialog och anser att en god bilateral relation där vi kan både tala om fördjupat samarbete och framföra kritik i svåra frågor är vägen framåt. Associeringsavtalet, inklusive dess handelsdelar, med Israel utgör en central plattform för just denna dialog. Regeringen vill att denna ska användas, inte att den ska pausas. Av samma anledning anser vi att olika former av bojkott av Israel eller införandet av handelssanktioner vore fel väg att gå.

Reglerna för Sveriges handel med Israel är desamma som följs av övriga EU-länder. Utgångspunkten är dels WTO:s grundläggande regler och överenskommelser, dels associeringsavtalet mellan EU och Israel, där EU har klargjort att avtalet gäller staten Israel inom 1967 års gränser. Regeringen fäster stor vikt vid den differentiering mellan Israel och ockuperade områden som EU:s associeringsavtal med Israel fastställer. Bosättningsprodukter har inte rätt till tullfrihet eller andra tullförmåner. Enligt EU:s lagstiftning krävs att varor från bosättningar ska vara ursprungsmärkta, så att det är tydligt för konsumenten om en vara kommer från Israel eller från en bosättning.

Kraven på respekt för folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten, har varit och fortsätter att vara ett av regeringens nyckelbudskap. Vi framför det i våra egna kontakter med Israel och tillsammans med andra EU-länder och likasinnade. Vi har tät dialog, inte minst inom EU och med andra likasinnade länder, om hur vi på bästa och mest effektiva sätt kan säkerställa respekten för den internationella humanitära rätten. Det var också en del av EU:s budskap vid associeringsrådet den 24 februari.

EU:s associeringsråd med Israel utgjorde ett viktigt tillfälle för dialog och budskap om för oss viktiga principfrågor, såsom Israels folkrättsliga ansvar. Utöver EU:s gemensamma position inför mötet underströk utrikesministern vid mötet vikten av genomförandet av vapenvilan i Gaza, vikten av obehindrat tillträde för humanitär hjälp och att samtliga gisslan, som hålls i förfärliga förhållanden av Hamas, måste släppas omedelbart och ovillkorligen. Sverige lyfte även den allvarliga situationen på Västbanken och uttryckte oro över bosättarvåldet och utvidgningen av bosättningar samt hotet dessa utgör mot en förhandlad tvåstatslösning, som kvarstår som den enda hållbara lösningen på konflikten.

Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Håkan Svenneling (V) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Herr talman! SRHR utgör en förutsättning för kvinnors och flickors egenmakt och aktiva deltagande i samhället. Jag ser varje bakslag för kvinnors och flickors rätt att bestämma över sina egna kroppar som ett nederlag. Därför kan jag utlova att Sveriges ledarskap för att varje individ ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv och sin kropp fortsätter. Sverige står upp för alla individers fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna inklusive SRHR.

I ljuset av USA:s biståndsstopp måste Sverige och andra givare, inte minst EU, ta ett ännu större ansvar för att säkerställa stöd till Ukraina och andra kritiska behov. De svenska biståndspolitiska prioriteringarna står fast, och Sverige kommer att fortsätta att vara en pålitlig partner i en turbulent värld.

Sverige står fast vid prioriteringen att stötta Ukraina, samtidigt som vi fortsätter att prioritera SRHR och arbetar för ett effektivt genomförande av Sveriges bistånd. Sverige är en generös biståndsgivare inom SRHR, och SRHR fortsätter att vara en av de främsta prioriteringarna för Sveriges och regeringens utrikes- och biståndspolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! I en rapport från The World Economic Forum som producerats tillsammans med McKinsey Health Institute och som presenterades i Davos 2024 har man beräknat att 1 dollar som investeras i kvinnors hälsa bidrar till 3 dollar i ekonomisk tillväxt. Att investera i kvinnors hälsa inklusive tillgång till SRHR-tjänster är alltså inte bara rätt moraliskt sett utan också ekonomiskt smart.

Sveriges SRHR-bistånd uppgick till 2,8 miljarder kronor år 2023. Det svenska SRHR-biståndet går att finna i humanitära insatser och i långsiktigt utvecklingssamarbete. Det kanaliseras genom EU, genom internationella organisationer, främst inom FN och till exempel FN:s befolkningsfond UNFPA, UN Women, Unicef och FN:s MR-kontor samt genom civilsamhällets organisationer.

Mål för stärkt SRHR återfinns i bilaterala, regionala och tematiska strategier och genomförs av Sida. Regeringen beslutade i december 2024 att avsätta 4,3 miljarder till en ny strategi för hälsa och SRHR för perioden 2025–2029. Sida har fått i uppdrag att genomföra strategin, och samverkan ska ske mellan en bredd av aktörer, såväl offentliga och privata som inom det civila samhället.

Strategin syftar bland annat till att öka tillgången till utbildade barnmorskor, mödrahälsovård, preventivmedel och säkra aborter för att förbättra situationen för flickor och kvinnor runt om i världen. I slutänden handlar det om att rädda kvinnors och flickors liv.

En regional SRHR-strategi för Sveriges utvecklingssamarbete i Afrika bidrar till ökad respekt för och åtnjutande av SRHR för alla, stärkta sociala normer som främjar SRHR, stärkta förutsättningar för ökat ansvarsutkrävande för SRHR och ökad tillgång till rättighetsbaserade insatser för SRHR.

Just nu bereder Regeringskansliet en ny humanitär strategi där verksamheten kommer att vara av vikt för att bidra till att säkerställa tillgången till SRHR-tjänster i humanitära kontexter under de kommande åren.

Ett viktigt instrument för Sveriges politik inom SRHR är FN:s befolkningsfond, UNFPA. Jag har tidigare nämnt de extramedel som regeringen i mars beslutade att tillföra UNFPA för att upprätthålla organisationens livräddande verksamhet för minskad mödradödlighet. Sverige är redan, på total nivå, en av de största givarna till UNFPA.

År 2023 uppgick Sveriges totala stöd till UNFPA till cirka 1 miljard kronor, vilket gjorde Sverige till UNFPA:s fjärde största bilaterala givare sett till både kärnstöd och öronmärkt stöd. Indikativa siffror pekar på att det svenska stödet till UNFPA ökade ytterligare under 2024, till cirka 1,3 miljarder kronor.

För 2025 har Sverige via UD avsatt 375 miljoner kronor i kärnstöd samt ytterligare 147 ½ miljoner kronor i öronmärkt stöd till UNFPA:s verksamhet i Ukraina, Sudan och Gaza.

Som ni kan höra är Sveriges SRHR-bistånd allsidigt och mycket omfattande.

Herr talman! Jag tackar för en bra debatt.

Jag behöver inte tänka om. Vi är alla fast övertygade om att jämställdhet och SRHR-frågor är viktiga av många olika skäl. De är politiskt normativt prioriterade frågor som vi driver i de sammanhang vi har tillgång till inom FN, EU och i nordisk-baltisk krets. I handling visar vi det rent finansiellt. Tyvärr är det inte många länder som hittills har följt efter Sverige i det extra paketet på 75 miljoner kronor till säkra aborter, men vi försöker såklart att övertyga fler länder om att ansluta sig till det mycket omfattande svenska stödet.

Även om det var väntat att USA skulle skära ned, eller helt ta bort, stödet till SRHR-området genom att återinföra the global gag rule – the Mexico City policy – finns faktiskt också andra länder som har minskat sitt engagemang men som historiskt, likt Sverige, har varit starka förespråkare för just jämställdhet och SRHR. Sverige, däremot, driver med oförminskad styrka frågorna politiskt normativt och rent finansiellt.

Vad gäller Ukraina är vårt stöd mycket omfattande. Vissa saker som vi finansierar har inte en renodlad jämställdhetskomponent i sig. Men om vi betalar för nya järnvägar som för både kvinnliga och manliga soldater till fronten innebär det att ukrainare – män och kvinnor, pojkar och flickor samt hbtq-personer – kan leva i ett land i självständighet, fred och frihet. Även om det inte är en direkt jämställdhetskomponent är vårt massiva stöd i miljardklassen mycket viktigt för att kvinnor, flickor, pojkar och män ska leva i frihet. Där har vi kraftigt ökat stödet till Ukraina. När vi nu ser länder runt om i hela världen, inte minst i Europa och i USA, kraftigt skära ned på sina biståndsbudgetar kan vi inte täcka alla hål som uppstår. Vi skulle behöva lägga hela vår statsbudget på biståndet.

Men tre områden som vi särskilt prioriterar är Ukraina, det rent humanitära arbetet och SRHR-området. Det var därför vi gick fram med paketet på 75 miljoner, just kopplat till säkra aborter. Inom SRHR-området är aborter det som är mest utsatt just nu.

Sedan var det frågan om minskningen på 3 miljarder, från 56 till 53 miljarder. Vi kan vända på frågan och i stället diskutera varför vi ska skära ned på antalet poliser, sjuksköterskor och soldater hemma i Sverige för att öka biståndsbudgeten. Det kommer Moderaterna och regeringen aldrig att gå med på. Det finns enorma behov även här på hemmaplan som vi måste ta hand om, vilket har visat sig inte minst den senaste veckan i fråga om kriminaliteten.

Från Sveriges sida fortsätter vi att driva frågorna politiskt och finansiellt och inom de organisationer där vi verkar, det vill säga i EU och FN och i nordisk-baltisk krets.

Herr talman! Linnéa Wickman har frågat mig vilka initiativ som jag själv och regeringen avser att ta för att möta de negativa effekterna av USA:s biståndsmyndighet USAID:s nedskärningar på globalt bistånd, särskilt inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Linnéa Wickman har även frågat mig om jag själv och regeringen avser att i större skala stärka Sveriges finansiella stöd till FN-organ och civilsamhällesorganisationer som arbetar med SRHR, samt hur jag själv och regeringen avser att visa internationellt ledarskap i frågan och verka för att Sverige och andra länder tar ansvar för att säkerställa ett ökat stöd till SRHR globalt i en tid av historiska nedskärningar.

USA:s beslut om omfattande och omedelbara nedskärningar av globalt bistånd, inte minst inom just SRHR, riskerar att begränsa tillgången till SRHR-tjänster ytterligare. Detta förväntas särskilt drabba flickor och kvinnor som lever under svåra förhållanden i konflikt och humanitära kriser.

SRHR utgör en förutsättning för kvinnors och flickors egenmakt och aktiva deltagande i samhället och är en högt prioriterad fråga för regeringen. I slutet av förra året beslutade regeringen att avsätta 4,3 miljarder kronor till en ny strategi för hälsa och SRHR för perioden 2025–2029. Genom detta beslut kommer Sverige bland annat att bidra till ökad tillgång till mödrahälsovård, moderna preventivmedel och säkra och lagliga aborter. Det gör det också möjligt för fler individer att fullt ut åtnjuta SRHR. Sida har fått i uppdrag att omsätta strategin till verksamhet under en femårsperiod.

I mars i år fattade regeringen beslut om ökat kärnstöd om 75 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA för att upprätthålla organisationens arbete för minskad mödradödlighet genom tillgång till barnmorskor och säker abort. Vidare beslutade regeringen under mars också om 50 miljoner kronor i extra stöd till UNFPA:s humanitära verksamhet i Sudan, Gaza och Ukraina.

Sveriges utrikes- och biståndspolitik omfattar en bredd av politiskt och finansiellt engagemang för alla individers fulla åtnjutande av de mänskliga fri- och rättigheterna. I vårt försvar av varje individs rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egen kropp verkar vi från svensk sida främst inom ramen för vårt EU-samarbete och vårt nordiska samarbete, men också i samarbete med andra likasinnade länder. Sverige verkar inom internationella organisationer, som FN, samt genom dialog med det civila samhället och den privata sektorn.

Det ökande politiska motståndet i världen mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, särskilt inom abortområdet, riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för flickor och kvinnor. Ett ökat ifrågasättande av mänskliga rättigheter och i synnerhet flickors, kvinnors och hbtqi-personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter medför att tillgången till hälsotjänster begränsas kraftigt. Det blir svårare för kvinnor, flickor och hbtqi-personer att sörja för sin hälsa och aktivt delta i samhället.

I en snabbt skiftande omvärld driver regeringen på för att stärka effektiviteten i biståndet och samarbetet med likasinnade länder, internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer för att få bästa möjliga genomslag för Sveriges SRHR-prioriteringar.

Det är upp till varje land om och hur man vill använda medborgarnas skattemedel till bistånd i andra länder. För Sveriges del innebär det att Sverige är och fortsatt kommer att vara en mycket generös biståndsgivare inom SRHR.

Herr talman! Det är flera länder just nu som drar ned på sitt bistånd. USA gör det med mest dramatik och mest mediefokus, men också länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna gör nu stora nedskärningar i sitt bistånd.

Inget land, allra minst ett litet land som Sverige, kommer att helt kunna täcka upp för alla hål som uppstår. Vi skulle behöva lägga i princip hela vår statsbudget på bara bistånd ifall vi skulle täcka upp för alla de hål som uppstår.

Vi har dock sagt att det finns tre områden som vi särskilt noggrant kommer att följa och särskilt kan tänka oss att stötta med extra paket och extra stöd.

Det första är såklart Ukraina. Jag kommer nyligen från Ukraina, och det är brist på praktiskt taget allting där, både det rent humanitära och det mer utvecklingsmässiga. Vi måste se till att civilbefolkningen och även försvarsmakten har el, att det finns vägar och järnvägar så att man kan få förnödenheter till fronten och flytta trupp dit och att man kan exportera sina produkter och hålla ihop statsfinanserna.

Det andra är det humanitära biståndet. USA stod för närmare 40 procent av allt humanitärt bistånd i hela världen. När jag var i Uganda för några veckor sedan hade man redan då börjat skära ned på matransonerna. Om några veckor kan det helt vara slut på mat i flyktinglägret i Uganda. Och det är bara i Uganda; vi har många andra länder där man också just nu skär ned på matransonerna och där det kan vara slut på pengar.

Det tredje är just SRHR. På det området visste vi att denna typ av besked och beslut skulle komma om republikanerna vann. Det var därför vi gick fram med det extra stödet på 75 miljoner just för säkra aborter. Aborter är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga flickor och kvinnor.

Vi kommer att fortsätta verka och arbeta för jämställdhet på politisk nivå, både inom FN-systemet och i andra system, men också i rena pengar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Förutom att vi i Sverige är en viktig givare till jämställdhetsinsatser globalt sett är vi också en stark normativ röst för alla kvinnors och flickors rättigheter. Till exempel deltog Sverige i EU:s förhandlingsteam under FN:s kvinnokommission tidigare i år.

Trots det ökade motståndet mot jämställdhetsfrågor antogs en av de mest framåtlutade politiska deklarationerna någonsin. Tillsammans med EU och våra likasinnade över världen samarbetar vi för att stärka arbetet för jämställdhet och för alla kvinnors och flickors frihet och egenmakt.

Sveriges FN-engagemang för jämställdhet kommer att märkas särskilt i år. 2025 innehar vi, som sagts tidigare, ordförandeskapet i UN Womens styrelse. Rollen som ordförande ger unik inblick, synlighet, kontaktytor och möjligheter till strategisk påverkan av UN Women under en kritisk period under flera år framöver.

Sverige kommer under ordförandeskapet att sätta fokus på kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt, ökat tvärregionalt samarbete och ökad samstämmighet mellan FN:s fonder och program för effektivare styrning och resultat på landnivå.

I en tid av ökat motstånd mot jämställdhetsfrågor fortsätter Sverige att ta progressiva initiativ tillsammans med sina nordiska grannländer, EU och andra likasinnade när det gäller att främja kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Under FN:s befolkningskommission i april anslöt sig Sverige och 77 andra länder till ett anförande om vikten av att fortsätta arbeta för inkludering och icke-diskriminering i FN:s satsningar på hälsa och SRHR.

Den breda uppslutningen av likasinnade länder visar på det samförstånd som råder när det gäller att försvara åratals slit och landvinningar på SRHR-området. Motståndet mot SRHR är just påtagligt i flera internationella sammanhang. Än i dag finns det många som vill begränsa kvinnors och flickors möjligheter att bestämma över sina egna kroppar och sina egna liv. Därför har regeringen särskilt prioriterat biståndet till SRHR.

2023 uppgick Sveriges SRHR-bistånd till 2,8 miljarder. I december 2024 beslutade regeringen att också avsätta 4,3 miljarder till en ny strategi för hälsa och SRHR för perioden 2025–2029. Strategin syftar bland annat till att öka tillgången till utbildade barnmorskor, mödrahälsovård, preventivmedel och säkra aborter för att förbättra situationen för flickor och kvinnor i världen. I slutändan handlar det om att rädda kvinnors och flickors liv.

Regeringen prioriterar arbetet för jämställdhet. Jämställdhet bidrar till att såväl kvinnors och mäns som flickors och pojkars potential kan tillvaratas och främjas. Därför fattade regeringen tidigare i år beslut om arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet: Alla statsråd i regeringen ansvarar för att jämställdhet och jämställdhetsperspektivet får genomslag inom alla statsråds respektive ansvarsområden.

Jämställdhet är inte bara ett mål i sig – det är också en central del av demokratin i Sverige och i världen. Vår regering fortsätter att stå upp för jämställdhet och alla kvinnors och flickors frihet och egenmakt.

Herr talman! Vi lever just nu i en väldigt osäker värld. Det pågår ett krig i vårt närområde. Antalet väpnade konflikter har uppnått rekordnivåer globalt sett. Behoven växer ständigt. Men som Sveriges biståndsminister förfogar jag över ändliga resurser.

Det är mitt uppdrag att se till att de begränsade svenska biståndsmedel som vi har, de svenska medborgarnas skattepengar, går dit där de kan göra som allra störst nytta. När andra länder, och inte minst USA, sänker sitt bistånd kraftigt kommer Sverige inte att kunna täcka upp alla de luckor som uppstår.

Utrikesdepartementet följer och utvärderar situationen löpande, inklusive effekterna på olika sektorer och på länder på både kort och lång sikt. Utrikesdepartementet undersöker också om det kan bli aktuellt att rikta om delar av biståndet just för att täcka kritiska behov och för att bevaka nyckelintressen.

USA:s biståndsstopp väntas få utbredda konsekvenser på många olika biståndsområden, inklusive inom SRHR och jämställdhet. Därför bevakar vi särskilt de områdena.

Under och efter valdebatten i USA, och även fortsättningsvis, har det varit rätt oklart exakt vilka konsekvenser det blir av den biståndspolitik som den nya amerikanska administrationen kommer att bedriva.

Men det finns ett område där vi vet att det kommer att få dramatiska effekter, och det är kopplat till just SRHR och jämställdhet. Det har vi sett nu, men det har vi också sett under i princip alla republikanska administrationer sedan Ronald Reagan blev president.

Det är därför det är extra viktigt att Sverige fortsätter att vara en världsledande aktör för jämställdhet globalt sett. Medan motståndet mot kvinnors och flickors rättigheter ökar är Sverige fortsatt en stark röst för alla kvinnors och flickors frihet och egenmakt och för att poängtera mäns och pojkars ansvar att delta i förändringsarbetet.

Enligt global statistik från FN har en av tre kvinnor under sitt liv blivit utsatt för sexuellt eller könsrelaterat våld. Varje år blir 12 miljoner flickor gifta innan de fyllt 18. Dessa siffror är några av anledningarna till att Sverige är den största bilaterala givaren till FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt, UN Women.

Sveriges totala stöd på 512 miljoner kronor går till att stötta kvinnors och flickors frihet och egenmakt världen över. Att stärka kvinnors och flickors fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en förutsättning för ökad jämställdhet.

En rapport från FN visar att 230 miljoner flickor och kvinnor världen över har blivit utsatta för könsstympning. Det är en 15-procentig ökning jämfört med data från 2016.

Enligt WHO slutar sex av tio oönskade graviditeter i abort. Dödsfall i samband med osäkra aborter är en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Därför är tillgång till SRHR-tjänster såsom säkra aborter och preventivmedel livsavgörande för kvinnor och flickor. Detta var en av anledningarna till att regeringen snabbt beslutade att tillföra 75 miljoner kronor i extra medel till FN:s befolkningsfond UNFPA:s verksamhet efter att USA drog tillbaka sitt stöd till organisationen tidigare i år. Stödet bidrar till att upprätthålla organisationens verksamhet för minskad mödradödlighet, inklusive tillgången till säkra aborter.

När hårda vindar blåser står Sverige fast vid jämställdhet. Det är ett kärnvärde.

Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om jag är beredd att ta på mig ett ledande arbete för att utarbeta en strategi tillsammans med likasinnade länder, bland annat för att möta gapet som uppstått efter USA:s kraftiga nedskärningar av biståndet till SRHR och jämställdhetsarbetet. Lotta Johnsson Fornarve har även frågat mig om jag och regeringen kommer att bryta den nedåtgående trenden och öka biståndet till jämställdhet och om jag och regeringen kommer att se till att integrera jämställdhetsarbetet i all bistånds- och utrikespolitik.

Sverige är ledande i det globala jämställdhetsarbetet. UN Women är FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt. Vi är en av organisationens största bilaterala givare, vilket vi varit sedan 2014. Sveriges stöd till UN Women uppgick till 534,5 miljoner kronor 2023. I år bidrar vi med 112,5 miljoner kronor i kärnstöd och innehar också ordförandeskapet för UN Womens styrelse. Som ordförande leder vi arbetet med att ta fram organisationens strategiska plan för åren 2026–2029.

22,5 miljoner kronor av kärnstödet är öronmärkt till UN Womens verksamhet i Ukraina. Stödet bidrar till att bekämpa och förebygga sexuellt och könsrelaterat våld, nå utsatta och marginaliserade kvinnor och flickor med humanitära insatser och motverka människohandel för bland annat sexuella ändamål. Stödet syftar även till att stötta civilsamhällesorganisationer som främjar kvinnors försörjningsmöjligheter, särskilt bland internflyktingar.

Sveriges stöd till FN:s befolkningsfond UNFPA uppgick till ungefär 1 miljard kronor 2023. Det gör Sverige till UNFPA:s fjärde största bilaterala givare. I mars i år beslutade regeringen om ytterligare kärnstöd om 75 miljoner kronor som bidrag till att upprätthålla verksamheten för säker och laglig abort. Vidare har regeringen under mars också beslutat om 50 miljoner kronor i extra stöd till UNFPA:s humanitära verksamhet i Sudan, Gaza och Ukraina. I december 2024 beslutade regeringen att avsätta 4,3 miljarder kronor för en ny strategi för hälsa och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för perioden 2025–2029.

I 32 av 46 av regeringens utvecklingsstrategier finns mål som bidrar till jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt. Regeringen har tidigare i år givit ytterligare styrning till Sida på jämställdhetsområdet genom ett uppdrag att arbeta med kvinnors ekonomiska egenmakt inom ramen för UN Women-initiativet Generation Equality. Jämställdhetsintegrering av biståndsinsatser är en del av Sidas eget arbete.

I februari fattade regeringen ett nytt beslut för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet 2025–2029. Beslutet innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i Regeringskansliets arbete, som bedrivs såväl nationellt som internationellt. Det inkluderar centrala processer såsom budgetprocesser, myndighetsstyrning, lagstiftningsprocesser och EU-arbete och annat internationellt arbete.

Sverige och andra givare kommer inte att kunna täcka alla luckor som uppstår när länder sänker sitt bistånd. Det gäller inte minst när USA, som är en av de största givarna till det internationella systemet, drar sig tillbaka.

Som jag tidigare har sagt kan det däremot bli aktuellt att rikta om begränsat stöd för att täcka enstaka, kritiska behov och bevaka nyckelintressen. Detta gäller särskilt frågor som rör just sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter samt stöd till Ukraina.

Fru talman! Eftersom den nya MENA-strategin delvis innehåller nya mål för utvecklingssamarbetet med Palestina har Sida behövt fasa ut vissa stöd för att skapa utrymme för nya insatser i linje med de nya strategimålen. Vi vill se ett ökat fokus på stöd till reformer för tillväxt och företagande som kan lyfta det palestinska folket ur fattigdom och leverera ett växande välstånd till hela regionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill samtidigt betona att Sverige även med de här omprioriteringarna fortsatt är en givare till det israeliska och palestinska civilsamhället även under den nya strategin. Israeler och palestinier förtjänar att leva i fred och säkerhet och har lika rätt att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Detta är en central fråga som regeringen kommer att fortsätta att engagera sig i tillsammans med EU, FN och regionala aktörer. Vi kommer fortsatt att ha ett mycket omfattande finansiellt och ekonomiskt stöd till många organisationer som arbetar för just det här.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Stödet till UNRWA var på 400 miljoner kronor. Att vi nu har valt att kanalisera stödet till andra organisationer är ett resultat av Israels mycket olyckliga beslut, som försvårar och kanske till och med omöjliggör UNRWA:s verksamhet. Vi vill ju inte att våra pengar ska bli fast på något bankkonto, utan de ska ut i fält. Därför bestämde sig regeringen också för att dubblera det tidigare stödet på 400 miljoner kronor. Det uppgår nu till totalt 800 miljoner kronor.

Sverige står alltid upp för folkrätten, som är en hörnsten i vår utrikespolitik. Sverige och EU har konsekvent uppmanat alla parter att följa den internationella humanitära rätten och att målet måste vara en tvåstatslösning. Det kommer regeringen att fortsätta med. För regeringen är det centralt att Sverige gör vad vi kan för att humanitära aktörer ska kunna leverera nödhjälp i stor skala till den utsatta civilbefolkningen.

Det innebär både att fortsätta ställa tydliga krav på obehindrat humanitärt tillträde och att tillse att våra humanitära partner har resurser för att snabbt utöka responsen och upprätthålla hjälpen över tid. Därför beslutade regeringen i december att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. I mars gjordes en första utbetalning om 300 miljoner kronor för att stötta bland annat insatser för hälso- och sjukvård, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, livsmedelsdistribution samt skydd och nödbostäder i Palestina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Parallellt med de utvecklingspolitiska och humanitära insatserna behövs ett brett politiskt arbete som kan leda till en genuin fredsprocess, bland annat genom att hantera konfliktens underliggande orsaker och bidra till ett ökat förtroende mellan israeler och palestinier.

Samtliga palestinska grupper som vill spela en roll i ett framtida styre i Palestina måste, som den palestinska myndigheten har gjort, ta avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som den palestinska sidan ingått med Israel.

Israel måste å sin sida stå fast vid tvåstatslösningen och upphöra med bosättningspolitiken, som strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Vi förväntar oss att både Israel och Palestina lever upp till sina internationella åtaganden och ingångna överenskommelser.

Israels agerande på ockuperat område måste ske i enlighet med den internationella humanitära rätten. Det åligger även Israel som ockupationsmakt att sörja för befolkningens humanitära behov. Om försörjningen är otillräcklig ska ockupationsmakten tillse att tillträde ges för hjälp från annat håll. Vi tillsammans med EU uppmanar Israel att fullgöra sina skyldigheter, säkerställa skyddet av alla civila och obehindrat humanitärt tillträde samt tillåta att fördrivna personer kan säkert återvända till sina hem.

Det är centralt att Israel säkerställer att all maktutövning på ockuperat område är i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.

Fru talman! Regeringens regionala MENA-strategi från i våras har inneburit en ny inriktning för det svenska utvecklingssamarbetet med regionen. Det är ett bistånd som är bättre anpassat för att mobilisera den potential för stigande välstånd som samspelet mellan marknadsekonomisk utveckling, handel, stärkta institutioner samt främjande av mänskliga rättigheter innebär.

För Palestinabiståndet är det övergripande målet att bidra till en fredlig utveckling genom att främja de långsiktiga förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. I det här ingår såväl att främja de reformer som behövs för demokrati, god samhällsstyrning och ekonomisk utveckling som att stödja verksamheter för att hantera växande hälsoutmaningar, inte minst i krigets spår, och stärka det civila samhället i Palestina.

Det svenska utvecklingssamarbetet med Palestina stöder även program och organisationer som bidrar till en internationell civil närvaro på Västbanken i syfte att främja stabilisering och deeskalering. Därutöver är Sverige en stor kärnstödsgivare till flera internationella organisationer, exempelvis FN:s kontor för mänskliga rättigheter, som regelbundet rapporterar om situationen för de mänskliga rättigheterna i Palestina, inklusive i relation till den israeliska ockupationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den svenska civila närvaron är EU:s krishanteringsinsats, som stöder uppbyggandet av en fungerande rättskedja och poliskår i Palestina. Den finansieras också med biståndsmedel. Vi vill understödja palestinsk ekonomisk utveckling, stärka demokratin och bidra till byggandet av de institutioner som krävs för att skapa långsiktig tillväxt, sysselsättning och handel. Det är förstås centralt att den palestinska myndigheten förmår genomföra de viktiga ekonomiska och politiska reformer som man har utlovat.

Den nya strategin är samtidigt tydlig med att den israelisk-palestinska konflikten är ett avgörande hinder för utveckling i regionen och har därför som övergripande inriktning att främja en förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten.

Den israeliska ockupationen är en del av konflikten. En tvåstatslösning syftar till fred, inklusive ett slut på ockupationen. Regeringen är tydlig med denna ståndpunkt, och i utrikesdeklarationen nämns bland annat att Israel måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av nya bosättningar. Detta har både jag och utrikesministern framfört till våra israeliska motsvarigheter vid ett flertal tillfällen, och vi tar upp det i multilaterala forum, både gemensamt med EU och i egen nationell kapacitet.

Regeringen är övertygad om att en framförhandlad tvåstatslösning där israeler och palestinier lever sida vid sida är den enda hållbara vägen till långsiktig fred och i förlängningen även till bättre ekonomisk utveckling för hela regionen.

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig på vilket sätt jag arbetar för att Palestina inte ska bli ett bortprioriterat område i biståndet trots att landet inte längre är föremål för någon egen strategi och varför jag inte verkat för att den israeliska ockupationen ska nämnas i biståndsstrategin för Mellanöstern och Nordafrika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lotta Johnsson Fornarve har vidare frågat mig på vilket sätt jag och Sveriges regering kan garantera att svenskt bistånd inte används för att täcka kostnader som egentligen ligger på Israel att stå för samt mot vilken bakgrund jag och regeringen beslutat om slopat stöd till palestinska och israeliska rättighetsorganisationer trots att regeringens reformagenda lyfter fram stärkt kapacitet för god samhällsstyrning, demokrati och rättsstatens principer samt ansvarsutkrävande och främjande av en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten.

När regeringen i mars 2024 fattade beslut om en ny regional biståndsstrategi för Mellanöstern och Nordafrika, inklusive särskilda medel för Palestina och Jemen, gjordes ett ordentligt omtag. För Palestinas del satsar vi mer koncentrerat på ekonomisk utveckling, stöder verksamhet för att hantera de stora hälsoutmaningarna i krigets spår och främjar reformer för demokrati och god samhällsstyrning. Detta inkluderar ett även i fortsättningen betydande stöd till civilsamhället och bidrar sammantaget till stärkta förutsättningar för en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. Verksamheten ska även motverka extremism, islamism och antisemitism. Nivån på stödet till Palestina inom denna strategi är densamma som 2023.

Sverige och EU är tydliga gentemot Israel om dess ansvar. Varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen som laglig. Regeringen är vidare tydlig med att bosättningarna och bosättningspolitiken strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Vi är övertygade om att den enda långsiktigt hållbara lösningen på konflikten är en framförhandlad tvåstatslösning baserat på folkrätten där Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet.

Fru talman! Det är mycket positivt att vi är överens i debatten om att den svenska statsbudgeten inte är oändlig. När man är överens om detta måste man göra prioriteringar, ibland tuffa prioriteringar. Den här regeringen har prioriterat ned kommunikationsinsatser och opinionsbildning i Sverige för att kunna prioritera upp mer verksamhet ute i fält som på allvar kan göra skillnad för fredsbevarande insatser runt om i världen och stötta aktivister för mänskliga rättigheter och demokratikämpar.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bedrivs i flera parallella spår: multilateralt, regionalt, bilateralt och genom stöd till icke-statliga aktörer, både svenska och internationella. Vi stärker de multilaterala organisationer som vi är medlemmar i. Vi arbetar multilateralt i ett antal organisationer, främst i FN, de internationella finansiella organisationerna och Nato. Vi verkar via EU som en regional organisation.

Dessutom stöder vi enskilda organisationer, både inom området för fredsbyggande och konfliktlösning och inom demokratifrämjande. En viktig demokratiorganisation, European Endowment for Democracy, ger i sin tur stöd till demokratirörelser, civilsamhällesorganisationer samt fria och oberoende medier, bland annat i Östeuropa.

För varaktiga resultat spelar också privatsektorn en stor roll. Jag vill också understryka vikten av att främja marknadsekonomi och handel. Inhemsk resursmobilisering och privata investeringar krävs för att minska fattigdom och bygga välstånd, vilket i sin tur kan agera konfliktdämpande och gynna stabiliteten i ett land och i hela regioner.

Att stimulera handel och ekonomisk tillväxt i våra partnerländer är därför en viktig del av regeringens utrikes- och säkerhetspolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Världens behov är näst intill oändliga. Den svenska statsbudgeten är inte det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag ser vi det högsta antalet konflikter runt om i världen sedan andra världskriget. Färre fredsöverenskommelser ingås, och färre respekteras. 110 miljoner människor befinner sig på flykt. Demokratin är på tillbakagång, och det finns auktoritära stater som söker underminera folkrätten. Hybrida hot- och desinformationskampanjer spär på konfliktdrivande faktorer, liksom klimatförändringar och konkurrens om naturresurser.

Sverige stöder internationella civilsamhällesorganisationer för att driva arbetet för fred och säkerhet. Vi ger stöd till organisationer som Crisis Management Initiative, European Institute of Peace, Centre for Humanitarian Dialogue och International Crisis Group. Vi står i nära kontakt med dessa organisationer och har stor nytta av deras arbete i Afrika, Mellanöstern och Centralasien.

Även organisationer i det svenska civilsamhället, som Svenska Freds, bedriver ett mycket viktigt arbete i att engagera svenskar i internationella fredsfrågor. Men för den del av verksamheten som är inriktad på Sverige och på en svensk publik måste de nu hitta sin finansiering genom exempelvis medlemsavgifter, insamlade medel, stöd från privata finansiärer eller andra tillgängliga möjligheter.

För fredsbyggande verksamhet i fält, det vill säga i konfliktländer, kan svenska organisationer fortfarande söka projektstöd från Sida och svenska myndigheter och institut. I dagsläget ger Sida exempelvis via strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället stöd till svenska organisationer som Civil Rights Defenders, Afrikagrupperna och Kvinna till Kvinna i deras internationella verksamhet för att främja fred och dialog på plats i berörda länder. Sida arbetar nu med att hantera inkomna ansökningar och genomföra ytterligare utlysningar för stöd efter den 30 september i år.

Fru talman! Påståendet att regeringen inte ger bidrag till svenska organisationer i arbetet för fred stämmer inte.

Låt mig först säga några ord om det läge vi och världen just nu befinner oss i. Vi befinner oss i en mycket svår säkerhetspolitisk tid. Regeringen fortsätter arbetet för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde. Vi, Sverige, Nato och EU befinner oss i en långvarig och långtgående konfrontation med Ryssland. Vår uppgift är ofrånkomlig. Vi ska motverka Rysslands förmåga att skada oss och svenska folket.

Det främsta sätt vi gör detta på är genom att stötta Ukraina. Sveriges stöd till Ukraina uppgår sedan februari 2022 till närmare 73 miljarder svenska kronor. Att i det läget skära ned på Ukrainastödet för att öka infokomsatsningen, som tidigare kostade 155 miljoner kronor per år, och satsa på kommunikationsinsatser i Sverige snarare än att bidra till gasturbiner i Ukraina, matleveranser till svårt behövande i Gaza eller skolböcker i Uganda – den prioriteringen kommer regeringen inte att göra under den här mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige tillhör samtidigt de största bidragsgivarna till FN:s fond för fredsbyggande. De senaste fem åren har vi gett fonden ungefär 1 miljard svenska kronor. Sverige ingår i fondens rådgivande grupp, vilket ger regeringen möjlighet att påverka fondens inriktning.

Sverige är också en av de större givarna till flera FN-organ som arbetar med just institutionsbyggande och demokratiutveckling. Det gäller till exempel UNDP. Under 2024 bistod UNDP i 36 valprocesser, som involverade nästan en halv miljard människor på jordklotet.

Jämte stödet till olika FN-organ och vårt bistånd till enskilda länder har Sverige en global och tematisk strategi för fred, säkerhet och stabilisering. Den förstärker vårt fredsbyggande arbete, och den kan riktas mot miljöer med konflikt eller med hög konfliktrisk där vi inte har bilateralt bistånd och inte heller diplomatisk närvaro.

Även genom strategin för internationell civil krishantering och fredsfrämjande stöder Sverige verksamhet som syftar till att förebygga och hantera kriser och konflikter och bidra till att främja fred och säkerhet.

Det svenska finansiella bidraget till FN:s fredsbevarande insatser uppgår till ungefär 400 miljoner kronor årligen och betalas i vår egenskap av FN-medlemsland. Av de pågående elva fredsbevarande insatserna äger fem rum i Afrika, tre i Mellanöstern, en i Asien och två i Europa.

Sverige bidrar även med annat stöd till långsiktigt fredsbyggande. Vårt stöd för att främja näringslivsutveckling, handel och institutionsbyggande bidrar till att skapa stabila samhällen och stimulera ekonomisk tillväxt.

Sverige arbetar också med medling i olika miljöer. Exempelvis spelar Sveriges sändebud för Koreahalvön en medlande roll mellan Nord- och Sydkorea. I Storasjöregionen verkar Johan Borgstam som medlare för EU, och i Ukraina bidrog vi till tillkomsten av det avtal som gjorde det möjligt för Ukraina att fortsatt exportera spannmål.