Linus Lakso

Fru talman! Tack, finansminister Elisabeth Svantesson, för svaret!

Jag vill börja med att försöka beskriva lite grann varför det här är en viktig fråga. Först och främst har vi ju en bred enighet i Sveriges riksdag om att elektrifiering är en viktig väg för att klara klimatmålen. Då kommer vi också att behöva mer energilagring i takt med att vi får mer invariabel produktion, oavsett vilken mix man anser att det ska vara i slutändan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Batterier har en väldigt god förmåga att bidra till att stabilisera elnätet. Riksdagen har ju tidigare beslutat att man vill stötta detta genom ett grönt avdrag för hemmabatterier som man kan komplettera sin solcellsanläggning med. Dem kan man sedan använda på flera olika sätt. Man kan laga sin solel för att använda den på natten eller när solen inte skiner. Man kan också använda dem för att lagra el när priset är väldigt lågt, till exempel när det blåser mycket, för att använda vid ett senare tillfälle. På så sätt bidrar man till att stötta elsystemet.

Sedan finns det ett tredje sätt. Det är att sälja så kallade stödtjänster till Svenska kraftnät, som ju traditionellt har haft i uppgift att stabilisera eller balansera elsystemet, där tidigare framför allt stora energibolag har varit med, och bjuda in vattenkraft och andra flexibla kraftslag.

Med denna utveckling är det fler och fler som har valt att installera hemmabatterier och utnyttja det gröna avdraget. Här ser vi en helt ny trend i energisystemet, där privatpersoner är med och säljer stödtjänster direkt till Svenska kraftnät. Detta är ett smart resursutnyttjande när det gäller batterier, som alltså kan användas till flera olika nyttor. Det har blivit väldigt populärt.

Men Skatteverket har nu kommit med en ny tolkning, som blir väldigt problematisk. Den försätter en hel bransch och många privatpersoner i en svår situation. Man vet inte riktigt hur man får använda sitt batteri. Detta riskerar att låsa in väldigt mycket nytta. Vi har ju lagt skattemedel på att stötta denna utveckling, och sedan säger vi att batterierna bara får användas till ytterst begränsad del, när man egentligen skulle kunna göra mycket mer med dem.

Nu har myndigheten fattat detta beslut. Gör man inget från politikens sida kommer det kanske att prövas i domstol. Men jag menar nog att det vore olyckligt att vänta i det här fallet. Det är två saker som talar för detta. Det ena är att vi behöver en snabb energiomställning, och vi måste bejaka att människor vill vara med och bidra i den. Man ska inte känna att man får en straffspark för att man har försökt göra nytta här. Det andra handlar om användningen av skattemedel och statens resurser. Att dra detta i domstol vore att dra det i långbänk. Om vi nu är överens om att man ska kunna använda batterierna på ett smart och resurseffektivt sätt vore det snabbaste att regeringen tog initiativ till en proposition för att förtydliga lagen.

Sedan kan man absolut diskutera vilken nivå på stödet som ska gälla framåt, om man tycker att det är för generöst med tanke på att batterier har blivit billigare. Det är inget jag stänger dörren för. Men min fråga till finansministern blir ändå: Är regeringen beredd att försöka lösa denna fråga på ett smidigt sätt både för privatpersoner och för en bransch som behöver långsiktiga och stabila förutsättningar för att kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt?

Fru talman! Att jag stöttar regeringens politik är kanske att dra det lite långt. Men i sak verkar vi vara överens, och jag ser mycket fram emot att regeringen kommer till skott i denna fråga. Annars kanske vi står här igen om någon månad eller så och debatterar frågan.

Vi får väl se hur snabbt detta arbete kan tas framåt i Regeringskansliet. Jag tror nämligen att det är på nationell nivå vi måste agera. Vi är helt överens om att det vore bra att agera på EU-nivå, men som jag redan har nämnt tror jag att det är osannolikt att länder som till exempel Ungern går med på detta. Utrikesministern får gärna reflektera över sannolikheten för att Ungern ska gå med på ett sådant stopp på EU-nivå. Jag finner det som sagt osannolikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag nämnde vill vi naturligtvis inte ha en situation där företaget betalar men inte får gasen - det gör ju ingen nytta. Som jag sa: Som jag tolkar deras uttalande får de större möjligheter att stoppa de här kontrakten om vi går fram med ett nationellt förbud.

Jag ser därför fram emot att regeringen kommer till skott i denna fråga och tackar så mycket för svaret från Tobias Billström.

Fru talman! Tack så mycket, Tobias Billström, för svaret! Jag tycker att det låter något bättre än tidigare. Även om min kritik om att det har gått väldigt långsamt kvarstår hör jag ändå mer positiva tongångar än när vi debatterade denna fråga i oktober. Detta välkomnar jag såklart. Vi är helt eniga om att det långsiktiga och starka stödet till Ukraina är väldigt viktigt. Och vi verkar i alla fall vara eniga i sak om att det är viktigt att komma framåt även i frågan om att stoppa importen av rysk energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är glädjande att höra att vi kommer framåt lite. Min kritik om att det har tagit lång tid kvarstår, och jag undrar naturligtvis om utrikesministern har någon ungefärlig tidsplan för arbetet med att komma framåt i denna fråga. Det vore väldigt intressant att veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka så mycket för svaret från utrikesministern.

Det är alldeles korrekt att vi har debatterat detta förut. Miljöpartiet har ju i decennier varnat för riskerna med beroende av fossil energi från just skurkstater, för klimatets skull men även för försörjningstrygghetens.

Som nämndes var det faktiskt en enig riksdag som beslutade att regeringen skulle driva på för sanktioner där vi stoppar importen av rysk energi. Därför tycker jag att det är för svagt att det inte har hänt någonting på snart två år.

Jag är helt enig med utrikesministern om det angelägna behovet av att stötta Ukraina på alla sätt. Jag tycker att det är bra att Sverige har stått starkt där och varit aktivt i stödet. Men det blir ju väldigt kontraproduktivt när vi samtidigt köper fossil energi från Ryssland. Även om importen inte är omfattande handlar det om flera miljarder som vi stoppar in i den ryska krigskassan.

Som jag också nämnt tidigare finns det redan enskilda länder som gått före. Estland, Lettland och Litauen har stoppat importen av rysk fossil energi, så frågan kvarstår varför Sverige inte har agerat tidigare.

Regeringen har hänvisat till att man vill göra det gemensamt på EU-nivå, men jag tycker inte att det är ett argument som håller. Vi vet ju att länder som Ungern nyligen, även efter Rysslands anfallskrig, har skrivit på nya kontrakt med rysk fossil energi. Att de skulle skriva under på ett EU-gemensamt importstopp finner jag väldigt osannolikt. Det kvarstår för Sverige att gå fram som enskilt land och stoppa den här importen.

Nu har även Finland agerat, och det är hemvisten för det företag som framför allt står för importen av just fossil gas. Det vore märkligt om inte Sverige kunde vara lite mer handlingskraftigt här och komma till skott och faktiskt lagstifta om ett stopp.

Jag vill också säga att jag har en lite annan bild av vad företaget i fråga säger. De säger att de inte kan komma ur dessa kontrakt just för att det inte finns några sanktioner att hänvisa till. De menar att de, om det fanns sanktioner, skulle kunna gå till exempelvis en skiljedomstol eller liknande och åtminstone få prövat om kontrakten kan upphävas. Så tolkar i alla fall jag de uttalanden som företrädare för företaget i fråga har gjort i medierna: att man snarare efterfrågar sanktioner för att kunna komma ur dessa avtal.

Jag tycker ändå att det är ett fall framåt att Tobias Billström säger att regeringen överväger att Sverige ska agera som enskilt land. Det ser jag som en öppning för att komma framåt i denna fråga.

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Det låter ytterst intressant. Vi kommer att följa den processen.

Jag skulle vilja ställa en följdfråga, även apropå vad tidigare frågeställare sa. Det råder ett kaos här och nu på svensk järnväg. Utan att peka finger hit och dit skulle jag vilja att statsrådet utvecklade svaret. Hur får vi styr på situationen? Det är tusentals människor som blir strandade på perronger varje dag. Vi behöver snabbt få styr på det här. Jag skulle vilja höra om lite mer konkreta åtgärder som kommer att vidtas i närtid för att komma till rätta med problemen.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson. En tidigare frågeställare har redan beskrivit det kaos som råder på den svenska järnvägen. Jag tror att vi är helt överens om att vi måste komma i kapp med underhållet. Men vi måste också ha möjlighet att investera i ny järnväg samtidigt. Där välkomnar jag att Kristdemokraterna har ställt sig bakom det vi har drivit tidigare: att vi måste se över hur vi finansierar detta, till exempel genom en investeringsbudget och genom lånefinansiering. Är det någonting som ni har fått med er övriga regeringspartier på? Är ni överens i regeringen om detta?

Fru talman! Vi har kommit till ett nytt kapitel i svensk järnvägshistoria. Det har blivit smärtsamt tydligt för svenska folket vilket dåligt skick som vår järnväg befinner sig i.

Det har varit 11 000 inställda tågavgångar bara i december och januari. De senaste tre åren har vi sett en kraftig nedgång när det gäller tåg som kommer i tid. Straffavgifterna för tågbolag och Trafikverket har skjutit i höjden. I dag släpper SJ tågbiljetter för perioden från den 9 april till den 3 juni. Men en tredjedel av avgångarna går inte att boka. Varför? Det är för att de tågen helt enkelt inte kommer att lämna perrongen. Om vi inte har insett allvaret i detta tidigare är det hög tid att göra det.

Fru talman! Det var en vacker novemberdag år 2007 som den dåvarande finansminister Anders Borg intervjuades i Sydsvenskan. Han sa: En investering i väg är fyra till fem gånger viktigare än i järnväg. Vi har överinvesterat i järnvägar. Så sa den dåvarande moderate finansministern. Vi ser resultatet av den inställningen i dag.

År 2010, när Alliansen satt vid rodret, lades underhållet av järnvägen ut på entreprenad. Det var ett misstag vars konsekvenser vi ser i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Vi behöver börja ställa oss några frågor:

Vill vi ha ett modernt Sverige som axlar det hållbara samhällsbygget? Ja, då behöver vi fungerande tåg. Vill vi ha ett Sverige som präglas av ett konkurrenskraftigt näringsliv och levande arbetsmarknadsregioner? Ja, då behöver vi ha fungerande tåg. Och vill vi ha ett Sverige som når nettonollutsläpp om 21 år? Ja, då behöver vi fungerande tåg. Men det har vi inte i dag. En kraftsamling behöver komma till.

Fru talman! Vi behöver en kriskommission för Sveriges järnvägar. Vi har som mål att svenska tåg ska komma i tid i minst 95 procent av fallen - det är nästan i linje med Schweiz nuvarande 98 procent. Att komma i tid betyder i det här fallet att tågen inte får vara försenade mer än 5 minuter och 59 sekunder. Tyvärr är det ett mål som inte nås. Helårssiffrorna för 2022 visar på 89,8 procent. Och de senaste siffrorna, för januari till juni 2023, landar på dystra 86 procent.

När det gäller järnvägstrafiken på Södra stambanan och Västra stambanan landar punktligheten på cirka 50 procent. Det är oacceptabelt.

Är det för mycket att begära att tågen ska komma i tid i Tidöpartiernas Sverige? För Miljöpartiet är svaret nej. Tågen måste komma i tid. Trafikverkets underhållsskuld måste snarast täppas igen. Därför satsar vi 5 miljarder mer på underhållet än regeringen.

Där stannar ambitionerna för många av Tidöpartierna. Men vi behöver göra mer. Vi behöver framtidssäkra Sverige. Därför behöver vi stora infrastruktursatsningar i hållbara transportsystem.

Det är också tydligt att det inte fungerar inom nuvarande system. Ska vi göra investeringar, som vi kanske gör vart hundrade år, i ny järnväg behöver vi hitta nya modeller. Det är inget konstigt. Kommuner gör detta redan i dag. Man har en investeringsbudget. Miljöpartiet har sedan tidigare föreslagit nya modeller för finansiering och även en investeringsbudget för klimatet på 100 miljarder per år de närmaste tio åren för att lösa de utmaningar som vi står inför. Det räcker både till att stoppa den blödning som vi ser i dag och till att bygga ny järnväg för framtiden. Vi behöver nämligen nya stambanor både i norr och i syd, och vi behöver rusta upp järnvägen omgående. Om vi inte samtidigt fixar underhållet och ökar kapaciteten på järnvägen kommer vi bara att skjuta problemen på framtiden.

Jag kan inte heller låta bli att resonera lite grann om det som har debatterats tidigare, om samhällsekonomisk nytta. Vi hörde i utskottet i går att Riksrevisionen och Trafikverket menar att Norrbotniabanan är samhällsekonomiskt olönsam.

Som av en händelse hade jag samma kväll ett möte med regeringens samordnare för den gröna omställningen i norra Sverige som helt självmant nämnde att den absolut viktigaste investeringen för att hela den gröna omställningen och hela den gröna industrirevolutionen som vi ser i norra Sverige ska fungera är Norrbotniabanan. Jag tror därför att vi behöver fundera ett varv till när det gäller hur vi ska mäta vad som är samhällsekonomiskt viktiga investeringar.

Utöver de extra 5 miljarderna för underhåll satsar vi också sammanlagt ungefär 150 miljarder mer i vår investeringsbudget på att bygga ut järnvägen de närmaste tio åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Fru talman! Vi har flera viktiga förslag och reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 februari.)

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för en väldigt viktig fråga. Självklart ska man kunna resa i hela landet. Och jag tror att jag i mitt anförande var inne på att kollektivtrafiken inte löser allt. Jag är själv uppväxt i en liten by i Västerbottens inland, och jag har släkt och vänner som bor kvar där. Jag vet därför mycket väl hur det är att bo på landsbygden. Och självklart kan man inte ha samma turtäthet överallt.

Vi vill självklart ha en välutbyggd kollektivtrafik. Men jag nämnde också att vi behöver annat för att hjälpa människor att klara sin vardagsekonomi och samtidigt kunna vara med på resan mot ett fossilfritt Sverige. Där är elbilen naturligtvis en lågt hängande frukt. Och vi vill ge människor i glesbygd ett extra stöd för att de ska kunna köpa en elbil, förutom att vi vill sänka skatten i glesbygd. Vi vill också ge ett leasingstöd till låginkomsttagare för att de ska ha råd att leasa en elbil om de inte har råd eller inte vill köpa en elbil.

Detta möjliggör för människor att resa fossilfritt och billigt i hela landet eftersom en elbil har låga driftskostnader. Detta är ett exempel på kompletterande åtgärder som vi vill se för att klara klimatmålen och samtidigt göra det möjligt för människor att resa både billigt och fossilfritt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 februari.)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Självklart har vi gjort en kostnadsanalys, och den finns med i vår budget. Detta var i och för sig en förväntad fråga, och jag borde ha haft siffran i minnet. Men ta mig med en nypa salt: Jag tror att det landade på 8 miljarder kronor per år, och det finns såklart med i vår budget.

Jag kan också passa på att nämna att vi har lagt fram en investeringsbudget för klimatet på 100 miljarder kronor per år som frigör resurser. Detta ligger i en driftsbudget. Men då kan vi också satsa mycket mer på både kollektivtrafiken och järnvägen men även på de klimatåtgärder som faktiskt behövs. Vi har ju en klimatkris här och nu, och vi behöver få lösningarna på plats här och nu och inte sedan. Det är därför motiverat att satsa på detta.

Jag har även noterat att ledamotens partiledare har öppnat upp för att ha en investeringsbudget för att lösa akuta problem. Jag ser med spänning fram emot var detta kommer att landa.

Herr talman! Det är trevligt att jag får ha min första debatt som ledamot i trafikutskottet.

Herr talman! Det har blivit på tok för dyrt att resa kollektivt. Det vill vi i Miljöpartiet ändra på. Vi behöver en månadsbiljett som gäller för all kollektivtrafik i hela landet, precis som i Tyskland. Det ska kosta under 500 kronor i månaden och hälften av det för unga, studenter och pensionärer - ett Sverigekort.

Kostnaden för kollektivtrafikresenärer har ökat med cirka 140 procent de senaste 20 åren, dubbelt så mycket som bensinpriset. Men hittills har ingenting gjorts för att sänka kostnaderna för dem som reser kollektivt - i alla fall har det gjorts alldeles för lite. Samtidigt lades 31 miljarder kronor förra året på fossila subventioner. Det är tvärs emot vad vi behöver göra för att uppnå klimatmålen.

Kollektivtrafiken används av 81 procent av svenskarna. Halva Sverige åker buss och tåg varje månad. Det är totalt 1,7 miljarder resor per år. Det är ett jättemaskineri av kapillärer som håller igång vårt land, våra jobb och vår ekonomi. Men ett busskort har i dag blivit en klassfråga i Sverige.

Herr talman! Priserna har skenat iväg samtidigt som en stor del av budgeten i stället går till fossila bränslen, och detta gynnar främst höginkomsttagare. En sådan politik lämnar över 8 miljoner kollektivtrafikresenärer i sticket. Här skulle ett Sverigekort hjälpa. Jag är glad över att Vänsterpartiet har ställt sig bakom ett sådant förslag. Jag hoppas att det blir fler partier i Sveriges riksdag som gör det.

För att delvis bemöta eventuell kritik om att ett Sverigekort inte hjälper alla - det hjälper inte dem som inte har tillgång till kollektivtrafik - vill jag passa på att nämna att vi har lagt fram en lång rad förslag för att stötta hushållen på ett sätt som inte ökar utsläppen. Det handlar om sänkt skatt i glesbygd. Det är ett förslag som skulle ge glesbygdsbilister mer i plånboken än vad de får med regeringens bensinskattesänkning.

Vi vill också ha ett leasingstöd för elbilar för personer med lägre inkomster - minst 1 500 kronor i månaden - så att den som inte kan eller inte vill köpa en elbil ändå kan köra miljövänligt och till en låg driftskostnad. Vi vill också inflationssäkra flera stöd som är viktiga för Sveriges barnfamiljer, till exempel barnbidrag och bostadsbidrag. Vi har alltså en paketlösning. Men Sverigekortet är en viktig del av detta.

Herr talman! Kollektivtrafiken är en regional fråga, hörde jag påstås. Men det är även sjukvården. Det är tydligt att staten måste ta ett ansvar och stötta upp när båda går på knäna. Hälso- och sjukvården diskuteras ändå friskt inom den nationella politiken, men kollektivtrafiken diskuteras alldeles för lite.

Det är dags för fler partier att se allvaret i denna situation. I Norrbotten kostar ett månadskort över 3 000 kronor, medan det kostar bara en tredjedel för kollektivtrafiken i Stockholm.

För Miljöpartiet är svaret på denna situation enkelt. Vi vill kraftigt minska kostnaderna för hållbart resande, vilket i synnerhet skulle gynna just låginkomsttagare med små marginaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det saknas dessutom, som nämnts, ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken. Det är också en fråga som vi har drivit tidigare. Det försvårar resor över länsgränser eller när man vill resa kollektivt i en annan region som man reser till. Ett Sverigekort löser även detta problem. Men oavsett detta bör ett nationellt biljettsystem tas fram. Detta är också en uppgift för den nationella kollektivtrafikmyndighet som vi anser behövs.

Herr talman! Helt i onödan har vi en ojämlikhet i Sverige när det gäller människors möjligheter att transportera sig. Vi har en möjlighet att jämna ut denna ojämlikhet samtidigt som vi förenklar och effektiviserar för vanligt folk. Vårt svar är Sverigekortet.

Vi har många andra reservationer i detta betänkande som vi står bakom, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Mats Green har synnerligen gott självförtroende som går emot aktörer som IEA, FN:s klimatpanel och Chalmers tekniska högskola. De pekar på att det är Miljöpartiets politik som har förankring i verkligheten och de fysikaliska lagarna. I Australien finns redan nu delar av elsystemet som baseras på i princip 100 procent förnybart, men framför allt är detta en teknikutveckling som sker.

Det mest anmärkningsvärda och fantasibaserade här är att Mats Greens egen regering inte har ett enda svar på hur vi ska leverera tillräckliga mängder fossilfri el till 2030 och 2035. Även om man i den bästa av världar har två nya kärnkraftverk på plats 2035 täcker det bara 20 procent av elbehovet. Att man inte förstår den ekvationen är skrämmande både för oss som faktiskt är oroade av det klimathot vi står inför och för industrin, såklart. De står inför gigantiska investeringar och vill veta om det finns långsiktiga spelregler.

Kommer vi att ha en regering som sätter igång processerna redan nu för att ha den energi vi behöver på plats till 2030? Tidöpartierna agerar ju i motsatt riktning. De stoppar 70-100 procent av vindkraften genom det kommunala vetot, och med den statistiken är svaret tyvärr nej. Den här regeringen kommer inte att kunna leverera vare sig det klimatomställningen eller industrin behöver. Det är väldigt allvarligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 december.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Ja, jag har läst den rapporten och ja, jag tycker att den är bra. Jag förstår inte problemet som ledamoten pekar på. Jag vet inte om jag kan ana vart ledamoten vill komma, men i rapporten tittar man på hur man kan balansera ett förnybart energisystem på timbasis, och det finns redan i dag sådana tekniker. Redan i dag är batterier med och balanserar elsystemet, till exempel när en kärnkraftreaktor snabbstoppas. Det har hänt både i vinter och förra vintern. Då är klustrade batterier en del av lösningen och kan snabbt tillföra effekt.

Olika elnätsbolag som jag har pratat med har prognoser som visar att vi kanske redan till sommaren eller inom ett år kommer att ha 1 gigawatt batterikapacitet installerad i det svenska elnätet. Det är tillräckligt för att ersätta all rotationsenergi eller svängmassa som finns i hela det nordiska elsystemet.

Fru talman! De problem som Mats Green målar upp finns det alltså redan i dag lösningar på. De energilagringstekniker jag nämnde redan i förra replikskiftet är hundra år gamla och kan användas nu, till exempel pumpkraft, värmelager, batterier och inte minst vätgas. Det är så finurligt att energibehovet som tillkommer till stor del bygger på att industrin vill använda just vätgas i sina processer. Industrin i norr vill använda det till fossilfri ståltillverkning och på västkusten vill man använda det i kemiindustrin. Det blir då per definition väldigt flexibelt.

Fru talman! För att kunna leverera energi som möter samhällets behov krävs några grundläggande saker. Den energi vi producerar behöver vara billig och miljövänlig, och den måste komma på plats i tid för att vi ska klara klimatomställningen. Regeringen misslyckas på samtliga punkter. Utsläppen ökar, och man har ingen som helst aning om hur man ska leverera den energi som både industri och klimatomställning behöver till 2030. Vi står inför en klimatkris som hotar vårt samhälle, och ändå är insikten om att handlingskraft och målmedvetenhet behövs frånvarande hos regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det som Sverige och världen behöver är en energipolitik byggd på fakta och omvärldsanalys. Då skulle man se att vi behöver satsa på en kraftig utbyggnad av den förnybara energin, inte minst vindkraft och solceller, givetvis i kombination med storskalig energilagring, mer elnät och ett smart och flexibelt energisystem. Tunga aktörer som Internationella energibyrån, FN:s klimatpanel IPCC och Chalmers pekar alla på att det är vindkraft och solkraft som har potential att leverera stora mängder fossilfri el tillräckligt snabbt för att möta det klimathot vi står inför.

Det vi behöver göra är att hantera denna kris på precis samma sätt som vi har hanterat pandemin och finanskrisen. Staten behöver ta ett tydligt ledarskap, och vi behöver en investeringsbudget för klimatet. Därför har Miljöpartiet avsatt 100 miljarder per år de närmaste tio åren för att klara omställningen tillräckligt snabbt. Vi behöver agera nu, inte sedan när det är för sent.

Dessutom har vi en unik möjlighet att behålla en ledande position i den gröna omställningen, vilket skapar både utveckling och arbetstillfällen i hela Sverige - upp till 50 000 jobb, enligt industrin. Den potentialen måste vi ta till vara, men regeringen håller på att sjabbla bort den.

Miljöpartiet vill satsa stort på förnybar, billig energi. Vindkraften är i dag det billigaste energislaget som byggs i stor skala utan subventioner. Redan 2024 väntas vindkraften vara Sveriges näst största teknik för elproduktion, och företag står på kö för att bygga i de bästa vindlägena. Denna utveckling borde främjas, inte minst genom ersättning till närboende och kommuner. Det är ett förslag som borde förverkligas så snart som möjligt, och det finns redan utredda förslag att implementera.

Även solenergin har stor potential i Sverige. Med solceller på villatak, lägenhetshus och industrilokaler kan alla producera egen energi. Skatten på egenproducerad el borde slopas helt, även över 500 kilowatt. Med större solparker kan man producera stora volymer el som kommer alla till nytta. Upp till 30 terawattimmar till 2030 är branschens bedömning.

Med en satsning på storskalig solvärme kan vi också ersätta en del bioenergi och avfallsförbränning för produktion av värme till fjärrvärmenätet. För att främja detta vill vi se ett investeringsstöd. Det möjliggör användning av biobränslen där de behövs allra mest, nämligen för att ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Solvärme bör även inkluderas i det gröna teknikavdraget.

Fru talman! Energieffektivisering är det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska kostnaderna för energi. För att möjliggöra en snabb omställning vill Miljöpartiet att staten tar en mer aktiv roll i att stötta hushållen och företagen. Vi föreslår att staten under en period tar 60 procent av kostnaden för alla åtgärder som effektiviserar energianvändning. Det skulle sänka elpriset. Bedömningar visar nämligen att om man minskar elanvändningen med 1 procent sjunker elpriset med 5 procent. Det innebär att med en energieffektivisering på 10 procent skulle elpriset sjunka med 50 procent. Detta möjliggör också en snabbare omställning då det blir mer plats i elnätet och så vidare.

Framtidens energisystem kommer att ha en högre andel variabel elproduktion, vilket är naturligt när elen i stor utsträckning kommer från vindkraft och solenergi i både Sverige och våra grannländer. Därför behöver systemet givetvis balanseras. Svaret på hur vi löser det är egentligen ganska enkelt. I århundraden har vi odlat mat på sommaren och lagrat den till när vi behöver den på vintern, och precis så kan vi göra med energin. Vi lagrar den när vi har god tillgång för att använda den när vi behöver. Systemet måste helt enkelt bli smartare och mer flexibelt och inkludera mer energilagring. För att stimulera och snabba på utvecklingen av olika slags lagring för att kunna möta klimatkrisen har Miljöpartiet ett investeringsstöd på 3 miljarder per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Sverige har dessutom goda förutsättningar att producera elektrobränslen, och den tekniken vill vi snabba på med ett introduktionsstöd.

Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling. Miljöpartiet vill uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar betydligt mer el. Här finns också färdigutredda förslag som regeringen snarast bör implementera.

Miljöpartiet avvisar självfallet regeringens förslag på kreditgarantier till ny kärnkraft, men det kunde åtminstone ha varit teknikneutralt så att det inkluderar alla energislag som man själv säger behövs för omställningen.

Regeringen gör lite motsatsen till att främja den elektrifiering man säger är svaret på mycket av den klimatutmaning vi står inför eftersom man höjer skatten på el och sänker skatten på bensin. Från och med nästa år kommer skatten på el att vara nästan dubbelt så hög som på bensin per energienhet, och det är ett steg i fel riktning.

Fru talman! Det vi behöver är ett statligt ledarskap i den gröna omställningen, en investeringsbudget som möjliggör den, en kraftig utbyggnad av hållbart producerad energi redan till 2030 och därefter en satsning på energieffektivisering, ett utbyggt elnät och ett smart elsystem.

Fru talman! Jag vet inte om jag kan bena ut allt detta på två minuter, men jag får börja.

För det första överensstämmer det inte med verkligheten att Sverige skulle ha ett nedmonterat energisystem, tvärtom. Enligt World Energy Council har Sverige världens bästa elsystem i en internationell rankning. Jag tror att vi ändå måste ta in verkligheten i detta.

Efter åtta år med Miljöpartiet i regering har Sverige Europas största överskott på el. Förra året hade vi ett överskott på 33 terawattimmar, som vi också kunde exportera och därmed ersätta fossil energi i andra delar av Europa.

När det gäller kraftvärmen har elcertifikatssystemet, som vi har stått bakom, bidragit till stora investeringar i kraftvärme. Detta är något vi är positiva till, och det behövs. Det stämmer alltså inte alls att vi skulle vara emot detta, och inte heller att vi skulle vara emot vattenkraften. Vi är tvärtom positiva till de effekthöjningar som sker. Inte minst Skellefteå Kraft investerar i effekthöjningar, men vi ser ingen politik som främjar den utvecklingen från den här regeringen.

När det gäller energilagringen handlar det om teknik som redan finns. Vätgas är ingen ny teknik; det handlar om att skala upp den. Batterier är redan med och stabiliserar elsystemet. Jag vet inte om den här regeringen har gjort någonting konkret för frekvensstabiliteten, som Mats Green tog upp. Tvärtom är det ju Svenska kraftnät som har instiftat marknaden för detta. Det är en utveckling som sker redan nu, så det stämmer inte att detta inte skulle vara på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Detta med fullt fungerande kärnkraft vill jag också ifrågasätta, när Vattenfalls ordförande själv säger till exempel att bottenplattan i Ringhals 2 var helt sönderrostad och att man inte klarar säkerhetskraven.

Jag tycker att vi ändå kan försöka hålla oss till det som är korrekt i debatten, även om vi har olika åsikter i sak.

Fru talman! Mats Green verkar absolut använda anfall som bästa försvar med lite lösryckta påhopp om diverse saker.

Jag tror ändå att vi ska fokusera lite grann. Moderaterna innehar statsministerposten och är ytterst ansvariga för Sverige just nu, och jag tycker att man behöver ta detta ansvar på stort allvar. Jag hörde absolut inget svar på frågan om hur regeringen avser att leverera 70 terawattimmar eller mer till 2030. Och inte nog med det - enligt industrins prognoser behövs ytterligare 70 terawattimmar redan till 2035 om vi ska klara av den stora industriomställning som vi står inför.

Jag vet faktiskt inte om jag vill eller inte vill att de som står redo att göra gigantiska investeringar i Sverige - det handlar om 50 000 jobb i framtiden, enligt industrin - ska höra Mats Greens svar på frågan. Vi har inte fått något svar än, och vi behöver ett svar. Det är det första jag vill ha svar på.

Fru talman! Vi står inför stor utmaning när vi ska fasa ut den fossila energin, och energiministern har själv konstaterat att regeringens energi och klimatpolitik till stor del bygger på elektrifiering. Industrin och klimatforskarna är överens om att Sverige behöver fokusera på att snabbt, billigt och miljövänligt leverera stora mängder fossilfri el. När man lägger ihop industrins och myndigheternas bedömningar av hur elanvändningen kommer att behöva öka till följd av att vi ska ersätta fossil energi inom industri och transport kan man konstatera att det behövs uppemot 70 terawattimmar fram till 2030.

Min fråga till Ebba Busch är: Har regeringen en plan för en så kraftig utbyggnad av elsystemet?

Herr talman! Jag vet inte om det är brist på kreativitet eller kreativt, som Rickard Nordin sa, att den här debatten handlar om kärnkraft.

Jag vill börja med att bemöta några av de grövsta felaktigheterna som har påståtts här i debatten. När Moderaterna styrde i alliansregeringen var Sverige importberoende. Vi importerade el, inte minst tysk kolkraft. Men efter åtta år med en rödgrön regering har vi alltså ökat elproduktionen på totalen så mycket att vi har blivit EU:s största nettoexportör av el och, precis som nämndes tidigare, mer än väl för att täcka behoven i transportsektorn.

Om man tittar på elpriser så låg månadspriset i september 2020 på 45 öre per kilowattimme. Det var efter att fyra reaktorer hade avvecklats. Kostnadschocken kom naturligtvis i och med Rysslands invasion av Ukraina. I september 2021 hade vi ett pris på 103 öre och för 2022 var priset 248 öre. År 2023, när Europa började kunna hantera det beroende vi hade försatt oss i av fossila bränslen från Ryssland, var priserna nere på 37 öre.

Den stora utmaningen när det gäller att producera mer el är ju framåt, och där är den här regeringen svaret skyldig. Det är dock inte ämnet för den här debatten, herr talman, så jag lämnar det.

Herr talman! Här gäller det att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Så brukade också en viss person säga ganska ofta, nämligen Sveriges nuvarande statsminister. Jag har inte hört honom säga det på ett tag, och det kan ju bero på att den här regeringen i praktiken inte klarar av att göra just det.

För här gäller det att hålla två tankar i huvudet samtidigt: att både hjälpa och stötta Sveriges hushåll i en tid av hög inflation och kraftigt höjda räntor och samtidigt göra allt vi kan för att undvika en än värre klimatkatastrof. En klok politik klarar både och. Men regeringens politik misslyckas med båda delarna.

Regeringen glömmer all tanke på klimatet trots att vi vet att september i år var den varmaste månaden som någonsin har uppmätts med temperaturer på 1,8 grader över förindustriell nivå och trots att vi vet att de globala temperaturerna kommer att nå 3 graders uppvärmning om politiken fortsätter på samma bana som nu. Det skulle få katastrofala följder inte minst för svenskt lantbruk och svensk landsbygd med ökad risk för jordskred, översvämningar och så vidare.

Trots att regeringen vet detta ökar de Sveriges utsläpp för första gången i modern tid. Regeringens och SD:s politik på transportområdet kommer redan under nästa år att öka utsläppen med 50 procent.

Herr talman! Det verkar som om regeringen inte lägger en tanke på klimatet. Men den har en lika usel fördelningspolitik för de hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Sänkt skatt på drivmedel är en ineffektiv politik som inte skapar lika stora prissänkningar som man har utlovat.

Under valrörelsen lovade regeringspartierna stora prissänkningar på diesel med uppemot 10 kronor per liter vid pumpen, men nu kan de inte ens garantera att skattesänkningen kommer att märkas för konsumenterna. Det finns risk för nya prischocker och att bensinbolagen höjer sina egna marginaler. Då kan prisminskningen helt utebli. Dessutom kommer det att bli väldigt dyrt. Under 2024 kommer sänkningen av skatt på bensin och diesel att kosta skattebetalarna 13 miljarder.

Man verkar inte ens ha tänkt tanken att man skulle kunna hjälpa folk på ett annat sätt i denna svåra tid, för det går faktiskt att stötta hushållen på ett sätt som inte förvärrar klimatkrisen. Exempelvis kan man, som vi föreslår, sänka skatten i glesbygd. Det är ett förslag som skulle ge glesbygdsbilister mer i plånboken i form av skattesänkning på inkomster än man får av en skattesänkning på drivmedel.

Man kan också underlätta situationen för alla hushåll som inte har en bil, däribland några av de fattigaste hushållen. Därför vill Miljöpartiet bland annat se ett Sverigekort för all lokal och regional kollektivtrafik i Sverige, som endast ska kosta 500 kronor i månaden och hälften av det för unga. Det skulle göra transporter billigare för dem som åker kollektivt.

Alla kan inte åka kollektivt, och därför vill vi ha ett leasingstöd för elbilar på minst 1 500 kronor i månaden. Finns det något sätt att sänka transportkostnaderna med bil är det ju genom att kunna ha en elbil. Vi vill se till att även låginkomsttagare ska ha råd att leasa en bil så att den som inte kan eller inte vill köpa en elbil ändå har råd att köra en.

Dessutom vill vi inflationssäkra flera av de stöd som är viktiga för Sveriges barnfamiljer, däribland barnbidraget och bostadsbidraget för barnfamiljer. Det går att träffsäkert stötta svenska hushåll utan att öka utsläppen, men regeringen verkar tyvärr misslyckas med båda delarna.

Regeringen misslyckas inte bara med att ha två tankar i huvudet samtidigt. Deras politik gör också hushållen en björntjänst. Politiken låser fast hushållen i ett fossilberoende som gör oss sårbara. Vi blir sårbara för framtida prischocker som kan göra att priserna på drivmedel skenar igen på grund av världsmarknadspriset. Men det gör också att vi är fortsatt beroende av skurkstater som Ryssland och Saudiarabien för våra transporter. Det vi borde göra är att stötta hushållen i omställningen så att vi kan transportera oss med hjälp av egenproducerad energi med billiga och väl fungerande tekniker av olika slag.

Herr talman! Den kostnadschock som har drabbat det svenska jordbruket efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina med höga energipriser har också här tydligt påvisat riskerna med Sveriges beroende av fossila bränslen. Det är ett beroende som regeringen väljer att fördjupa. Det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har lett till ett svårt läge för svenskt jordbruk. För Miljöpartiet är det otroligt viktigt att stötta lantbruket men utan att undergräva omställningen till ett fossilfritt lantbruk med ökad miljö- och klimatnytta.

Precis som konstaterades tidigare vill Miljöpartiet se ett levande lantbruk i hela Sverige som kan säkra en hög livsmedelsförsörjning. Det är ett förslag som vi har drivit länge med hjälp av egenproducerad energi och egenproducerade råvaror. Därför krävs nya stödformer som inte fördjupar beroendet av fossila bränslen.

Vi kan ställa om till mer eldrivna tekniker. Det finns för vissa delar av lantbruket. Där de inte finns går det naturligtvis att använda biodiesel och andra biodrivmedel. Den tekniken finns redan i dag. Därför vill vi införa en biopremie som gör biodrivmedlen billigare, men framför allt vill vi införa ett jordbruksavdrag på motsvarande 2 miljarder som kompenserar för de högre kostnaderna utan att göra det via just fossila bränslen.

Precis som har nämnts av tidigare talare håller vi på principen om att inte yrka bifall till reservationer.

I detta anförande instämde Camilla Hansén och Elin Söderberg (båda MP).

Fru talman! Miljöpartiet välkomnar att regeringen i år pausar uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Vi anser att det borde ha gjorts redan inför detta år. Den uppräkning som skedde inför det här året var mycket hög på grund av den höga inflationen, vilket i praktiken innebar stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Det anser vi vara en felaktig prioritering i ett läge där många med lägre inkomster har befunnit sig, och befinner sig, i en tuff ekonomisk situation. Även välfärden står inför stora nedskärningar som en följd av att man inte har tillfört tillräckliga medel.

Miljöpartiet anser att i det rådande ekonomiska läget är det inte prioriterat att sänka skatten för dem som tjänar mest, utan vår prioritering är i stället att ge kommuner och regioner de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att undvika det stålbad som välfärden nu står inför.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Fru talman! Vi står inför ett stålbad i välfärden. Tidöpartiernas budget, som vi debatterar här i kammaren i dag, innebär en fortsättning på nedskärningspolitiken.

Kommunerna och regionerna stod inför en mycket tuff situation redan innan den här budgeten presenterades. I årets budget valde Tidöpartierna att i stället kompensera höginkomsttagarna för inflationen genom att sänka skatten, men man kompenserade inte välfärden för kostnadsökningarna. Det är ett beslut som nu drabbar patienter, elever, vårdanställda och lärare.

Det Tidöpartierna föreslår för 2024 räcker inte på långa vägar för att kompensera för de snabbt ökande kostnaderna. Vi står nu inför personaluppsägningar och skattehöjningar i regioner och kommuner som drabbar vanliga löntagare och nedskärningar i viktiga verksamheter. I mitt hemlän Sörmland är 400 personer varslade, bara för att ta ett exempel.

Regeringen prioriterar i stället stora skattesänkningar. I kronor och ören räknat sänker man skatten mer för personer med högre inkomster än för personer med lägre inkomster. När man gör det ökar man också den orättvisa skillnaden i beskattning mellan personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning och inte kan arbeta och personer som kan arbeta - den så kallade funkisskatten.

Det är inte rätt att personer som inte kan jobba på grund av en funktionsvariation ska betala mer i skatt. Det är tvärtom djupt orättvist. Vi vill avskaffa den här orättvisa skillnaden i beskattning genom att sänka skatten på sjuk- och aktivitetsersättning.

Fru talman! Vi föreslår en rättvis finansiering av välfärden som minskar klyftorna och ökar jämlikheten. Ojämlikheten drar isär Sverige. Vi vill se ett Sverige som håller ihop. Då behöver vi ett skattesystem som utjämnar klyftor och säkrar finansieringen av välfärden. Ett jämlikt samhälle är ett samhälle som är bra för alla.

Vi vet att kapitalinkomster är väldigt ojämnt fördelade i Sverige och att en stor andel tillfaller en väldigt liten andel av befolkningen. Detta är en viktig förklaring till att ojämlikheten i Sverige har ökat snabbt. Vi föreslår därför en mer rättvis och progressiv kapitalbeskattning. Småsparare ska kunna använda sig av investeringssparkonton skattefritt, men för kapitalbelopp på över 1 miljon kronor tycker vi att det är rimligt att höja skatten.

Den kostnadskris vi har genomlevt har varit tuff för många, men inte för alla. Det gäller framför allt bankerna. Därför föreslår vi en skatt på bankernas övervinster - och detta naturligtvis för att kunna finansiera satsningar på välfärden och klimatomställningen.

Fru talman! Det finns några saker i regeringens budget som jag välkomnar. Det är mycket välkommet att regeringen nu åtgärdar den skatteorättvisa som har drabbat personer födda 1957. Vi lade fram ett utskottsinitiativ i frågan redan i december förra året och har flera gånger tagit upp frågan med finansministern, så det är glädjande att detta nu hanteras. Det är också välkommet att regeringen tänkt om när det gäller riktade skattesänkningar till höginkomsttagare och i år väljer att inte höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. Det borde inte ha gjorts förra året, men det är som sagt bra att regeringen tänkt om.

Fru talman! Den budget vi i dag debatterar är även en del av Tidöpartiernas havererade klimatpolitik. De bedriver en politik som kraftigt ökar utsläppen och gör att vi missar klimatmålet för transporter 2030. Hur löser regeringen det? Genom att lägga fram förslag för ett mer transporteffektivt samhälle? Genom att göra det lättare för vanligt folk att köpa en elbil till ett överkomligt pris? Nej, man löser det genom att försöka slopa målet. Man löser det genom att försvåra granskning och undergräva det klimatpolitiska råd som ska granska regeringens klimatpolitik. Det finns ingen plan för att ställa om Sverige, och man lägger all energi på att försöka blanda bort korten.

Statens budget 2024 - Rambeslutet

Fru talman! Sveriges beroende av fossila bränslen har slagit hårt mot svensk landsbygd och glesbygd de senaste åren. Men lösningen på det kan inte vara att mitt under brinnande klimatkris öka utsläppen och fördjupa vårt beroende av fossila bränslen, som ju från början försatt oss i denna situation. Lösningen måste vara att stötta dem som drabbas, och det görs absolut mest effektivt genom en skattesänkning som riktar sig direkt till landsbygds- och glesbygdsbor. Lösningen måste vara att ge folk stöd för att ställa om från fossila bränslen till eldrift. Dessutom gynnar sänkt skatt på bensin och diesel mest höginkomsttagare i storstäderna.

Statens budget 2024 - Rambeslutet

Därför föreslår vi en riktad skattesänkning mot glesbygdsbor i stället för sänkt skatt på bensin och diesel. Vi föreslår också ett jordbruksavdrag för att stötta det svenska jordbruket i stället för att fördjupa fossilberoendet. På detta sätt tar vi ansvar för att stötta dem som drabbas av höga drivmedelspriser utan att elda på klimatkrisen.

Skattesystemet måste också i högre utsträckning styra mot en cirkulär ekonomi. Alla borde kunna hålla med om att ett slit-och-släng-samhälle inte är ekonomiskt eller miljömässigt hållbart. Därför är det för mig helt obegripligt att regeringen och SD i förra budgeten valde att dubblera skatten på reparationer. Det skickar helt fel signal och går i helt fel riktning. Vi vill därför rulla tillbaka regeringens höjning av momsen på reparationer.

Fru talman! Som det redogjorts för tidigare i kammaren är Miljöpartiets budget en satsning på det som behövs för klimatet och för välfärden. Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 8.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)