Linus Lakso

Herr talman! Då får jag göra ledamoten besviken, för vi har redan miljöpartistisk energipolitik i Sverige som levererar 30 terawattimmar överskott. Det är en extremt bra utgångspunkt inför den stora elektrifiering vi står inför.

När det gäller vindkraften: Varför står det investerare på kö för att investera i ny vindkraft om den är olönsam? Man vill investera, men det stoppas runt om i Sveriges kommuner, inte minst av Sverigedemokraterna.

Markbygden är ett speciellt exempel beroende på det kontrakt de hade, och man kan inte dra slutsatsen att det gäller vindkraften generellt. Tvärtom byggs den ut som aldrig förr - 8 terawattimmar per år. Det är alltså i princip en kärnkraftsreaktor varje år från vindkraften. Det är ett extremt viktigt bidrag till att få ihop 70 terawattimmar till 2030. Och jag fick inget svar på frågan: Vilken energi vill Sverigedemokraterna ha som ska lösa vårt behov fram till 2030?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det är lite lustigt att man, samtidigt som man menar att vi har haft ett fossilfritt elsystem sedan 70-talet, sätter upp det som mål till 2040. Jag förstår inte riktigt hur denna ekvation går ihop. Då är det väl ändå ett helt värdelöst mål? Målet borde väl i så fall vara ett fossilfritt energisystem, för det är inom industrin och transportsektorn som den fossila industri finns som vi behöver fasa ut, om vi nu över huvud taget är överens om det.

Herr talman! Tack för frågorna, Jessica Stegrud!

Till att böja med blir det lite bakvänt här. Det är ju Miljöpartiet som länge har varnat just för att vara beroende av fossil energi från skurkstater, och där inkluderar jag Ryssland, speciellt efter invasionen av Ukraina. Att vara beroende av fossil energi som vi inte har kontroll över är precis vad vi ser konsekvenserna av, och det har vi försökt motarbeta. Vi har försökt få till en omställning i 40 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det har gått för långsamt både för klimatets skull och för vår energisäkerhet. Där kan jag bara beklaga att vi inte har kommit längre och att vi sitter fast i ett beroende. Men nu har Europa och Sverige insett att vi måste göra något åt det här, och vi har gjort stora insatser för att satsa mer på förnybar energi som är producerad inom Europa. Men här verkar Sverige hamna efter.

Herr talman! Jag fick inga svar tidigare från regeringspartierna och regeringsunderlaget om vad som ska leverera den el som vi behöver fram till 2030, så det vill jag ha svar på från Jessica Stegrud.

Herr talman! Det vi ser nu är något av historiens mest misslyckade energi- och klimatpolitik. I stället för att satsa på verkliga lösningar för den här regeringen en politik som ökar utsläppen av fossila bränslen. Utsläppen kommer alltså att öka med upp till 10 miljoner ton fram till 2030.

Faktum är att det aldrig har varit så viktigt som nu att ha en energipolitik som fungerar. Vi måste kunna leverera billig el här och nu. När jag pratar med företrädare för industrin i hela Sverige, från de stora industrisatsningarna i norr till de omfattande industrisatsningarna i västra Sverige, säger alla samma sak: Vi behöver el till konkurrenskraftiga priser nu, inte om 15 år. Om 15 år har alla industrisatsningar redan flyttat till andra länder, och då är det för sent.

Ett sådant misslyckande skulle dessutom kraftigt försvåra för Sverige att nå våra klimatmål. Vi måste nämligen minska användningen av fossil energi nu. Den behöver fasas ut så fort som möjligt. För varje år som vi använder fossil energi samlas mer och mer växthusgaser i atmosfären och driver på klimatförändringarna.

Herr talman! Både industrin och klimatforskarna är alltså överens. Sverige behöver fokusera på att snabbt, billigt och miljövänligt leverera stora mängder fossilfri el. När man lägger ihop industrins och myndigheternas bedömning av hur elanvändningen kommer att öka till följd av att vi ersätter fossil energi med elektrifiering inom industrin och transportsektorn ser det ut så här: 70 terawattimmar mer behövs till 2030 och ytterligare 70 terawattimmar till 2035. Det är alltså en ökning på totalt 140 terawattimmar till 2035, en dubblering av elanvändningen. Av dessa 140 terawattimmar kommer alltså regeringens planer på två nya reaktorer till 2035 att max täcka 25 terawattimmar, om de ens blir av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Detta är alltså helt otillräckligt för att klara klimat- och industriomställningen. Det täcker alltså bara 20 procent av behovet. Var ska resten komma ifrån? Det har vi inte fått svar på i dag, men svaret är ju uppenbart. Det är vindkraften och solceller, alltså den förnybara energin, som kan leverera den mängd el som industrin och svenska konsumenter behöver till 2030, till 2035 och även framåt. Misslyckas vi med det här kommer vi inte att ha någon industri kvar i Sverige, och vi kommer inte att klara klimatomställningen.

I dagsläget motarbetar Tidöpartierna i stället över 100 terawattimmar vindkraft runt om i Sveriges kommuner. Regeringen har dessutom ansökningar på över 100 terawattimmar havsbaserad vindkraft på sitt bord som man ännu inte har levererat på. Man har bara börjat lite grann i marginalen. Det finns ansökningar på motsvarande 50 terawattimmar solenergi inlämnade som behöver möjliggöras att komma in i energisystemet.

Totalt är det alltså över 250 terawattimmar förnybar energi som knackar på dörren. Frågan är vad regeringen gör för att främja den förnybara energin. För vad ska annars leverera 70 terawattimmar till 2030 och täcka glappet på 115-140 terawattimmar till 2035? Vad är planen? Det har vi inte fått något svar på i dag.

Det gäller speciellt eftersom man motarbetar den förnybara energin. M:s, KD:s och SD:s smutskastning av vindkraften genom fejkade fotomontage och påståenden om att Sverige kommer att bli en stålskog är skadlig för Sverige. En sammanställning från Chalmers visar att M, KD och SD har blivit ganska extrema de tre senaste åren i att stoppa vindkraft ute i kommunerna. De stoppar nu nästan all förnybar energi som Sverige behöver.

Förutom att förnybar energi är billigare och går snabbare att bygga och mer än väl täcker våra behov finns det goda skäl att inte göra oss beroende av mer kärnkraft genom att bygga ny. Det beror på kärnkraftens många miljöproblem. De kommer i alla faser. De finns vid brytning och anrikning av uran, där giftiga ämnen frigörs med stora hälso- och miljörisker som följd. Men miljöproblemen finns också i slutförvaringsfasen när radioaktivt giftigt avfall ska hanteras i 100 000 år. De finns också under själva driften där risken för allvarliga olyckor alltid finns.

Herr talman! Vi måste komma ihåg det faktum att kärnkraften aldrig kan bli helt säker. Vi har sett hur extremt allvarlig en större kärnkraftsolycka kan vara. Många svenskar minns olyckan i Tjernobyl 1986, speciellt vi från norra Sverige där bär, svamp och vilt blev oätligt under lång tid. Man kan fortfarande uppmäta höga halter av cesium-137 i vilt, fisk och svamp. Olyckan i Fukushima 2011 blev en katastrof för Japan, både för närboende som tvingades flytta från hus och hem och för den japanska ekonomin. Olyckan beräknas kosta hisnande 7 000 miljarder kronor att sanera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Vi ska tyvärr inte tro att vi är skyddade från de säkerhetsproblemen i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten har vid flera tillfällen slagit ned på bristande säkerhetskultur i svenska kärnkraftverk, och 2006 var Forsmark enligt uppgifter nära en härdsmälta. Sannolikheten bedömdes till 12 procent. Det är ungefär samma odds som man har när man spelar rysk roulett.

Hur kan vi garantera säkerheten, med ett pågående krig i vår omgivning, om vi ska ha kärnkraft på en mängd olika platser runt om i Sverige? Förslaget är som sagt inte ens ordentligt utrett.

Herr talman! Sannolikheten att en satsning på ny kärnkraft skulle hålla sig inom utsatt tid eller utsatt budget är väldigt låg. Tittar vi på kärnkraftverk som byggts i övriga Europa ser vi att bilden är ganska nedslående. Jag ska ta några exempel.

I Frankrike byggs Flamanville 3. Planen var en byggtid på fem år och med en budget på 40 miljarder. Resultatet är en byggtid på 16 år eller mer. Den är inte klar än. Den verkliga kostnaden beräknas till 150-200 miljarder, alltså fyra till fem gånger budget.

I Storbritannien byggs Hinkley Point C. Bara byggtiden är minst 16 år. Kostnaden för de två reaktorerna beräknas nu till 430 miljarder med ett elpris på 120 öre eller mer per kilowattimme.

I Finland började bygget av Olkiluoto 3 år 2005 med planerad driftsstart 2009. Driftsstarten blev i stället 2023, 14 år försenad. Byggtiden var 18 år. Planerad budget var 37 miljarder, men slutnotan uppskattas till 125 miljarder.

Det här är tyvärr inte några undantag. Sammanställda data visar tvärtom att just kärnkraftsprojekt notoriskt dras med förseningar och fördyringar. I alla kategorier bland alla typer av projekt är de bland dem som presterar absolut sämst. Projekt inom vindkraft och solkraft går tvärtom ofta snabbare än planerat och till en lägre kostnad än i planerad budget.

Herr talman! Vad kan slutnotan för ny kärnkraft tänkas landa på för svenska hushåll? Regeringspartierna har länge känt till att ny kärnkraft kräver massiva subventioner. Men först nyligen tycks man ha insett att de tidigare aviserade 400 miljarderna i kreditgarantier inte på långa vägar kommer att räcka.

Verkligheten kom och spökade igen, så att säga. Häromveckan gick regeringen ut med att man nu är beredd att ta ännu mer av skattebetalarnas eller elkonsumenternas pengar för att satsa på ny kärnkraft. Desperationen lyser igenom.

Jämför man systemkostnaderna för ett system för förnybart kontra ett med kärnkraft, som till exempel Chalmers tekniska högskola har gjort, ser man att subventionsbehovet för en ny kärnkraftsreaktor uppgår till ungefär 200 miljarder per reaktor. För tio reaktorer med 60 års drift blir det 2 000 miljarder kronor. Det är inklusive systemkostnaderna som behövs i ett förnybart energisystem för att balansera det.

Om vi slår ut det per hushåll i Sverige rör det sig om en kostnadschock för svenska hushåll. Det är en kostnad på 6 000 kronor per hushåll och år för en merkostnad med tio reaktorer helt i onödan jämfört med ett system med förnybar energi. Då har vi inte ens nämnt att varje svensk riskerar att få en kostnad på 40 000 kronor i kreditgarantier. Därtill får vi lägga subventionerna för att man inte betalar sina egna försäkringskostnader eller försäkringen för slutförvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Den fråga vi behöver ställa oss är egentligen enkel. Vill vi ha ett energisystem som är miljövänligt, billigt och säkert, eller ett som är farligt, dyrt och ohållbart? För de flesta länder runt om i världen är valet enkelt.

Vid en utblick i Europa och i övriga världen ser man att ungefär 90 procent av alla investeringar satsas på det förnybara. Det gör man av den enkla anledningen att det är billigt, miljövänligt, säkert och långsiktigt hållbart.

Förutom Chalmers rapport visar även den internationella energibyrån IEA i sina analyser att ett system med förnybara energikällor kompletterat med olika typer av energilagring och flexibilitet är billigare och naturligtvis också miljövänligare och säkrare.

Eurelectric samlar energibranschen i hela Europa med 3 500 energibolag bakom sig. I deras prognoser för 2050 är det utbyggnaden av förnybart som dominerar totalt medan kärnkraftens andel minskar. När FN:s klimatpanel IPCC pekar ut vilka tekniker som kan lösa klimatkrisen är det sol och vind som dominerar totalt.

Herr talman! Miljöpartiet anser att det är den förnybara energin som vi ska satsa på. Jag yrkar därför bifall till reservation 3, och vi står även bakom reservation 1.

Fru talman! Tack för svaret, Camilla Brodin, även om du själv noterade att du inte svarade på den mest relevanta frågan.

Min poäng är inte att säga att vi har haft låga energipriser. Det var en jämförelse. Det beror, precis som nämnts tidigare, på vårt beroende av fossila bränslen. Europa har satt sig i ett beroende av fossila bränslen, och det har varit väldigt skadligt. Det ser vi nu. Miljöpartiet har länge drivit på för att fasa ut det och i stället bli mer självförsörjande på förnybar energi.

Jag återgår till frågan. Det är precis som du säger; vi är överens om problembeskrivningen. Företagen och de svenska hushållen efterfrågar billig, miljövänlig el i väldigt stora mängder för att vi ska kunna behålla en konkurrenskraftig industri. Och man behöver den snabbt, till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kristdemokraterna stoppar just nu 75 procent av alla vindkraftsprojekt runt om i kommunerna. Sverigedemokraterna stoppar 100 procent.

Jag undrar verkligen varifrån den energin ska komma fram till 2030 men även till 2035. Två kärnkraftsreaktorer kommer ändå bara att täcka 20 procent av behovet, om de nu kommer på plats. Jag vill verkligen ha svar på det från Kristdemokraterna, som faktiskt sitter på energiministerposten och ansvarar för de här frågorna.

Fru talman! Tack för anförandet, Camilla Brodin!

Till att börja med vill jag verkligen vända mig mot beskrivningen av Sveriges energisystem som nedmonterat. Det stämmer helt enkelt inte överens med verkligheten.

Vi har haft de lägsta priserna på el i EU, även under Putins energikrig mot Europa. Vi har haft den största exporten av miljövänlig el. Förra året var den på hela 33 terawattimmar och ersatte fossil och smutsig el i övriga Europa. Vi har den högsta användningen av förnybar energi. Och enligt Svenska kraftnät har vi ett av världens mest leveranssäkra energisystem. Det är den korrekta beskrivningen.

Sedan står vi inför stora utmaningar. Vårt energisystem kommer att behöva förändras och utvecklas. Det leder mig till min fråga till Kristdemokraterna. Det kommer att vara hård konkurrens nu. Sverige behöver behålla en ledande roll i den gröna industriomställning som vi står inför, för att klara både klimatomställningen och den hårda konkurrensen om framtidens gröna jobb. Där behöver Sverige fortsätta vara ledande. Eller vill vi att jobben ska hamna i andra länder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Energiministern har själv sagt att vi behöver mellan 55 och 70 terawatttimmar till 2030. Enligt regeringens prognos kan ny kärnkraft vara på plats tidigast 2035, oavsett vad man tycker om det kraftslaget. Varifrån ska energin upp till 70 terawattimmar komma till 2030? Du nämnde kraftvärme. Är det det som ska lösa problemet?

Fru talman! Jag tackar för svaret, utrikesministern.

När det gäller kontrakten kan det naturligtvis vara ett praktiskt problem att komma ur sådana fällor. Där vill jag tipsa regeringen om att titta på hur Estland, Lettland och Litauen har gjort för att komma ur ett beroende av rysk fossilgas. Är det något vi har lärt oss efter sju år i regering är det att det ofta går att lösa problem, om man verkligen vill. Jag vill fortfarande uppmana regeringen att öka ansträngningarna för att stoppa importen av rysk fossilgas.

Jag välkomnar naturligtvis utrikesministerns ambitioner att minska beroendet av fossil energi, inte minst från skurkstater som Ryssland, men det finns tyvärr andra länder som vi importerar fossil energi från som inte heller står på den demokratiska sidan. Jag är väl medveten om att regeringen är för att bygga ny kärnkraft, men oavsett vad tar det lång tid, och man har också sänkt skatten kraftigt på fossila bränslen.

Hur avser regeringen att minska beroendet av fossil energi de närmaste tio åren, utifrån de ambitioner som utrikesministern nämnde?

Fru talman! Tack för svaret, Tobias Billström! Jag välkomnar naturligtvis allt som redan görs, men jag menar fortfarande att det kan göras betydligt mer från Sveriges sida när det gäller den ryska fossilgasen. Miljöpartiet har i decennier varnat för riskerna med beroende av fossil energi, naturligtvis utifrån klimataspekter men även utifrån försörjningstrygghet.

Riksdagens tillkännagivande beslutades i näringsutskottet, på Miljöpartiets initiativ, och skrevs under av Tobias Billströms partivän och numera ministerkollega Carl-Oskar Bohlin - dock efter att han först vägrat att gå med på initiativet, med motivet att inte vilja legitimera miljöpartistisk politik. Enligt uppgift har EU-minister Jessika Roswall också sagt att Sverige inte driver frågan i EU eftersom det saknas tillräckligt stöd.

Jag är i alla fall glad att utrikesministern meddelar att Sverige har tryckt på, men det får mig ändå att undra med vilken kraft man har drivit frågan.

I dag är statsministern på ett möte i Granada i Spanien för att förhandla fram prioriteringar för Spaniens ordförandeskap. Därför har jag en fråga till utrikesministern och regeringen, nämligen om statsministern här kommer att ta med sig frågan om att stoppa import av fossil energi, specifikt fossilgas från Ryssland, både utifrån försörjningstrygghet i EU och utifrån klimataspekter, det vill säga trycka på betydelsen av att minska mängden fossil energi på grund av klimatfrågan.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, Tobias Billström! Jag välkomnar såklart allt som görs för att stötta Ukraina. Men, fru talman, att bara hänvisa till EU när det gäller att stoppa rysk fossilgas duger tyvärr inte. En enig riksdag har ställt sig bakom en uppmaning till regeringen att stoppa importen av rysk gas, och det är nu över ett och ett halvt år sedan.

Att gå före som land skulle öka pressen både på andra länder och på EU att agera. Faktum är både Estland, Lettland och Litauen som enskilda länder redan har gått före och stoppat importen av rysk gas. Även USA har infört ett importstopp.

Vad Sverige gör som enskilt land spelar också roll i praktiken. Bara under krigets första nio månader har åtminstone åtta stora tankfartyg levererat rysk fossilgas till Sverige. Dessa leveranser har ett samlat värde på över 1 miljard kronor.

För 1 miljard kronor kan det ryska krigsmaskineriet införskaffa motsvarande flera tusen av de så kallade kamikazedrönarna från Iran eller ett femtontal avancerade missiler - missiler som Ryssland regelbundet använder för att terrorisera Ukrainas befolkning. Detta skedde så sent som i går, som utrikesministern precis nämnde.

Att en sådan attack kan vara finansierad med svenska pengar via köp av rysk fossilgas tycker jag känns riktigt, riktigt illa. Så sent som den 9 september i år ankrade fartyget Coral Energy återigen utanför Nynäshamn tankat med stora mängder rysk fossilgas. Det innebär ytterligare finansiering till Rysslands krigskassa.

Jag tycker att det är något anmärkningsvärt att Sveriges regering har agerat så senfärdigt och inte stoppat importen av rysk fossilgas. Att hänvisa till EU i det här fallet tycker jag som sagt inte duger. Precis som ministern nämnde finns det länder som håller emot. Vad är det som får oss att tro att Ungern, som precis har tecknat nya avtal med Ryssland om import av fossil energi, kommer att gå med på ett stopp på EU-nivå? Nej, då är det bättre att enskilda länder som Sverige tar initiativ och stoppar importen.

Fru talman! Jag undrar hur ministern ser på att svensk import av rysk fossilgas fortsätter att finansiera Rysslands brutala angreppskrig på Ukraina. Vore det inte rimligt, utrikesministern, att Sverige, likt baltstaterna, går före och stoppar importen av rysk fossilgas?

Fru talman! Eftersom det här är mitt första anförande som ledamot av Sveriges riksdag vill jag passa på att tacka väljarna för förtroendet att stå här.

Jag yrkar bifall till reservation 3. Vi står bakom propositionen i dess helhet.

När det gäller kemikalieskatten är syftet, som nämnts, att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Farliga kemikalier i vår vardag är ett stort och växande hot mot både människor och miljö, och barn är särskilt sårbara. Det handlar om kemikalier som påverkar hormonsystemet och reproduktionen, är cancerframkallande och påverkar barns fysiologiska utveckling på en mängd olika sätt. Vi vet dessutom väldigt lite om den så kallade cocktaileffekten, som uppstår när flera ämnen samverkar, samt den aggregerade effekten över tid. Men vi vet att många ämnen är potentiellt farliga även vid låga koncentrationer.

Endast en ytterst liten andel av de farliga kemikalier som finns i omlopp omfattas av någon typ av reglering. Processen är i stora delar harmoniserad på EU-nivå och ligger hela tiden många steg efter kemiföretagens arbete med att sätta nya kemikalier på marknaden. Lagstiftningen går för långsamt. Men försiktighetsprincipen talar för att vi borde göra allt för att begränsa farliga kemikalier i vår vardag, särskilt med tanke på hur utsatta barn är.

För att skatten ska tjäna det ursprungliga syftet bättre tycker jag att den borde utvidgas till fler produkter och till att omfatta fler farliga kemikalier. En utgångspunkt skulle kunna vara EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. Sedan är jag också positiv till att skatten utvärderas och förbättras för att uppfylla sitt ursprungliga syfte.

När det gäller avfallsförbränningsskatten är syftet som nämnts att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Utsläpp från förbränning av plast är i dag ett stort problem. Fossil olja utgör råvara för den absoluta merparten av den plast som produceras i världen. Klimatutsläppen från plast utgör omkring 4 procent av världens samlade utsläpp. Jag kan ta ett exempel. Enbart vid Vattenfalls anläggning i Uppsala bränns hundratusentals ton plast varje år. För Uppsala kommun innebär det att klimatutsläppen från förbränning av plast är nästan lika stora som utsläppen från all biltrafik i kommunen.

I dagsläget är avfallsförbränningsskatten det enda generella styrmedel som i enlighet med avfallshierarkin specifikt syftar till att styra bort från avfallsförbränning, där en stor del av innehållet utgörs av just fossil plast. Även om det i dag kan finnas en logik i att importera och bränna avfall från länder med sämre avfallshantering behöver alla länder ställa om till en helt cirkulär ekonomi. På sikt behöver avfallsförbränningen minska om vi ska nå klimatmålen till 2045, och avfallsförbränningsskatten är en viktig del i att styra bort från investeringar i överkapacitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Men jag är också öppen för att skatten ses över till sin utformning för att bättre fylla sitt syfte - om den nu får finnas kvar, vilket är högst osannolikt. Jag vill även tillägga att betydligt mer behöver göras för att styra mot en cirkulär och resurseffektiv ekonomi.

När det kommer till de farhågor om kraft- och fjärrvärmesystemet som lyfts fram vill jag först säga att den svenska kraft- och fjärrvärmen är en extremt viktig och fundamental del i Sveriges energisystem och något som Miljöpartiet vill satsa på att utveckla. Men när det gäller frågan om konkurrenskraft och effektproblematik kan jag säga att det finns betydligt bättre sätt att stärka konkurrenskraften än att avskaffa avfallsförbränningsskatten. Vi har varit pådrivande för att ta fram en strategi för kraft- och fjärrvärmen.

Vi vill bland annat ge investeringsstöd till energilager och få in mer solvärme i systemet. Vi vill också att man ska kunna få mer betalt för den lokala effektnytta som kraftvärmen utgör genom att skapa el inne i städer. Jag tycker att det är ett bättre sätt att satsa på fjärr- och kraftvärme.

Jag ska också nämna att den här skatten infördes som en del av en grön skatteväxling. Principen bakom grön skatteväxling är ju sänkt skatt på jobb och företagande och höjd skatt på sådant som påverkar miljön och klimatet negativt. Alternativet till en grön skatteväxling är antingen högre skatt på jobb och företagande, försämrad välfärd eller sämre miljö.

Det är också viktigt att miljöskatter behåller sin styrande effekt över tid. Då är indexering ett bra verktyg.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).