Linus Lakso (MP) svarade Mats Green i en replik om Energi i debatten ”Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 december” den 13 dec 2023.
Mats GreenM· i en replikTack, Linus Lakso, för anförandet! Man kan diskutera Miljöpartiets energipolitik eller så kan man diskutera verkligheten. Jag har två frågor. Den första gäller det energisystem som Miljöpartiet säger sig vilja ha och som…Fru talman! För att kunna leverera energi som möter samhällets behov krävs några grundläggande saker. Den energi vi producerar behöver vara billig och miljövänlig, och den måste komma på plats i tid för att vi ska klara klimatomställningen. Regeringen misslyckas på samtliga punkter. Utsläppen ökar, och man har ingen som helst aning om hur man ska leverera den energi som både industri och klimatomställning behöver till 2030. Vi står inför en klimatkris som hotar vårt samhälle, och ändå är insikten om att handlingskraft och målmedvetenhet behövs frånvarande hos regeringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Det som Sverige och världen behöver är en energipolitik byggd på fakta och omvärldsanalys. Då skulle man se att vi behöver satsa på en kraftig utbyggnad av den förnybara energin, inte minst vindkraft och solceller, givetvis i kombination med storskalig energilagring, mer elnät och ett smart och flexibelt energisystem. Tunga aktörer som Internationella energibyrån, FN:s klimatpanel IPCC och Chalmers pekar alla på att det är vindkraft och solkraft som har potential att leverera stora mängder fossilfri el tillräckligt snabbt för att möta det klimathot vi står inför.
Det vi behöver göra är att hantera denna kris på precis samma sätt som vi har hanterat pandemin och finanskrisen. Staten behöver ta ett tydligt ledarskap, och vi behöver en investeringsbudget för klimatet. Därför har Miljöpartiet avsatt 100 miljarder per år de närmaste tio åren för att klara omställningen tillräckligt snabbt. Vi behöver agera nu, inte sedan när det är för sent.
Dessutom har vi en unik möjlighet att behålla en ledande position i den gröna omställningen, vilket skapar både utveckling och arbetstillfällen i hela Sverige - upp till 50 000 jobb, enligt industrin. Den potentialen måste vi ta till vara, men regeringen håller på att sjabbla bort den.
Miljöpartiet vill satsa stort på förnybar, billig energi. Vindkraften är i dag det billigaste energislaget som byggs i stor skala utan subventioner. Redan 2024 väntas vindkraften vara Sveriges näst största teknik för elproduktion, och företag står på kö för att bygga i de bästa vindlägena. Denna utveckling borde främjas, inte minst genom ersättning till närboende och kommuner. Det är ett förslag som borde förverkligas så snart som möjligt, och det finns redan utredda förslag att implementera.
Även solenergin har stor potential i Sverige. Med solceller på villatak, lägenhetshus och industrilokaler kan alla producera egen energi. Skatten på egenproducerad el borde slopas helt, även över 500 kilowatt. Med större solparker kan man producera stora volymer el som kommer alla till nytta. Upp till 30 terawattimmar till 2030 är branschens bedömning.
Med en satsning på storskalig solvärme kan vi också ersätta en del bioenergi och avfallsförbränning för produktion av värme till fjärrvärmenätet. För att främja detta vill vi se ett investeringsstöd. Det möjliggör användning av biobränslen där de behövs allra mest, nämligen för att ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Solvärme bör även inkluderas i det gröna teknikavdraget.
Fru talman! Energieffektivisering är det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska kostnaderna för energi. För att möjliggöra en snabb omställning vill Miljöpartiet att staten tar en mer aktiv roll i att stötta hushållen och företagen. Vi föreslår att staten under en period tar 60 procent av kostnaden för alla åtgärder som effektiviserar energianvändning. Det skulle sänka elpriset. Bedömningar visar nämligen att om man minskar elanvändningen med 1 procent sjunker elpriset med 5 procent. Det innebär att med en energieffektivisering på 10 procent skulle elpriset sjunka med 50 procent. Detta möjliggör också en snabbare omställning då det blir mer plats i elnätet och så vidare.
Framtidens energisystem kommer att ha en högre andel variabel elproduktion, vilket är naturligt när elen i stor utsträckning kommer från vindkraft och solenergi i både Sverige och våra grannländer. Därför behöver systemet givetvis balanseras. Svaret på hur vi löser det är egentligen ganska enkelt. I århundraden har vi odlat mat på sommaren och lagrat den till när vi behöver den på vintern, och precis så kan vi göra med energin. Vi lagrar den när vi har god tillgång för att använda den när vi behöver. Systemet måste helt enkelt bli smartare och mer flexibelt och inkludera mer energilagring. För att stimulera och snabba på utvecklingen av olika slags lagring för att kunna möta klimatkrisen har Miljöpartiet ett investeringsstöd på 3 miljarder per år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Sverige har dessutom goda förutsättningar att producera elektrobränslen, och den tekniken vill vi snabba på med ett introduktionsstöd.
Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling. Miljöpartiet vill uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar betydligt mer el. Här finns också färdigutredda förslag som regeringen snarast bör implementera.
Miljöpartiet avvisar självfallet regeringens förslag på kreditgarantier till ny kärnkraft, men det kunde åtminstone ha varit teknikneutralt så att det inkluderar alla energislag som man själv säger behövs för omställningen.
Regeringen gör lite motsatsen till att främja den elektrifiering man säger är svaret på mycket av den klimatutmaning vi står inför eftersom man höjer skatten på el och sänker skatten på bensin. Från och med nästa år kommer skatten på el att vara nästan dubbelt så hög som på bensin per energienhet, och det är ett steg i fel riktning.
Fru talman! Det vi behöver är ett statligt ledarskap i den gröna omställningen, en investeringsbudget som möjliggör den, en kraftig utbyggnad av hållbart producerad energi redan till 2030 och därefter en satsning på energieffektivisering, ett utbyggt elnät och ett smart elsystem.
Fru talman! Tack, Linus Lakso, för anförandet! Man kan diskutera Miljöpartiets energipolitik eller så kan man diskutera verkligheten.
Jag har två frågor. Den första gäller det energisystem som Miljöpartiet säger sig vilja ha och som består av förnybara, väderberoende energikällor, är flexibelt samt har energilagring och så kallade smarta elnät. Finns det ett exempel på något sådant som fungerar i världen? Jag bad om ett sådant exempel tidigare i debatten men fick inget i anförandet. Ge mig ett enda exempel på att det här är möjligt och realistiskt! Svenska kraftnät säger exempelvis att det är totalt och fullständigt orealistiskt.
Vi skulle kunna gå igenom många delar av Miljöpartiets drömvärld som är totalt orealistiska. Bland annat ska man satsa 3 miljarder på att ta fram den energilagring som alla säger är orealistisk på såväl kort som medellång och lång sikt. Miljöpartiet vill sätta Sverige och det svenska näringslivet på paus medan detta forskas fram, om det över huvud taget är möjligt.
Jag vill ha ett exempel i världen på just det kraftsystem som Miljöpartiet föreslår. Sedan kan vi diskutera realismen i detta. Jag inser att jag är tråkig som pratar om realism, vetenskap, teknik och naturlagar i den här debatten med Miljöpartiet, men jag vill ändå ha det där exemplet.
Linus Lakso nämnde också den Chalmersrapport, fru talman, som kom i somras och som säger att det är helt möjligt med ett system baserat på förnybara kraftslag. Min fråga är om Linus Lakso har läst den rapporten och om han i så fall tycker att den är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Fru talman! Ja, jag har läst den rapporten och ja, jag tycker att den är bra. Jag förstår inte problemet som ledamoten pekar på. Jag vet inte om jag kan ana vart ledamoten vill komma, men i rapporten tittar man på hur man kan balansera ett förnybart energisystem på timbasis, och det finns redan i dag sådana tekniker. Redan i dag är batterier med och balanserar elsystemet, till exempel när en kärnkraftreaktor snabbstoppas. Det har hänt både i vinter och förra vintern. Då är klustrade batterier en del av lösningen och kan snabbt tillföra effekt.
Olika elnätsbolag som jag har pratat med har prognoser som visar att vi kanske redan till sommaren eller inom ett år kommer att ha 1 gigawatt batterikapacitet installerad i det svenska elnätet. Det är tillräckligt för att ersätta all rotationsenergi eller svängmassa som finns i hela det nordiska elsystemet.
Fru talman! De problem som Mats Green målar upp finns det alltså redan i dag lösningar på. De energilagringstekniker jag nämnde redan i förra replikskiftet är hundra år gamla och kan användas nu, till exempel pumpkraft, värmelager, batterier och inte minst vätgas. Det är så finurligt att energibehovet som tillkommer till stor del bygger på att industrin vill använda just vätgas i sina processer. Industrin i norr vill använda det till fossilfri ståltillverkning och på västkusten vill man använda det i kemiindustrin. Det blir då per definition väldigt flexibelt.
Fru talman! Jag får alltså inte ett enda exempel på det fantasienergisystem som Miljöpartiet förespråkar. Det finns inte ett enda exempel i världen på att det är realistiskt. Det är inte heller önskvärt för någon när det inte finns någon planerbar energi över huvud taget. Det bygger på teknik som inte finns i stället för gammal, beprövad, hederlig, klimatsmart teknik som vi vet levererar. Det finns inte ett enda exempel på att Miljöpartiets fantasienergisystem fungerar någonstans. Jag tror att man behöver ha med sig det.
Vi har inte råd att experimentera eller att sätta Sverige på paus medan den här tekniken eventuellt utvecklas långt i framtiden. Svenska kraftnät och många andra säger att det är totalt orealistiskt.
När det gäller Chalmersrapporten som jag frågade om ledamoten hade läst kan jag bara konstatera att den är väldigt intressant. Linus Lakso tyckte att det var en bra rapport, men i alla scenarier finns kärnkraft med. Rapporten bygger på att man bygger massivt med kärnkraft i Tyskland. Ett av de mest kärnkraftsfientliga länderna i världen förutsätts i den här rapporten genomföra en historiskt stor satsning på ny kärnkraft. Det säger nog ganska mycket om realismen i rapporten.
För att Sverige ska klara sig med ett kraftsystem som bara har väderberoende kraftslag förutsätts i alla scenarier i Chalmersrapporten att Tyskland har satsat på kärnkraft. Det är vad vi pratar om, fru talman.
Jag vill ha ytterligare svar från ledamoten Linus Lakso både när det gäller Chalmersrapporten och om det finns något exempel på Miljöpartiets fantasisystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Fru talman! Mats Green har synnerligen gott självförtroende som går emot aktörer som IEA, FN:s klimatpanel och Chalmers tekniska högskola. De pekar på att det är Miljöpartiets politik som har förankring i verkligheten och de fysikaliska lagarna. I Australien finns redan nu delar av elsystemet som baseras på i princip 100 procent förnybart, men framför allt är detta en teknikutveckling som sker.
Det mest anmärkningsvärda och fantasibaserade här är att Mats Greens egen regering inte har ett enda svar på hur vi ska leverera tillräckliga mängder fossilfri el till 2030 och 2035. Även om man i den bästa av världar har två nya kärnkraftverk på plats 2035 täcker det bara 20 procent av elbehovet. Att man inte förstår den ekvationen är skrämmande både för oss som faktiskt är oroade av det klimathot vi står inför och för industrin, såklart. De står inför gigantiska investeringar och vill veta om det finns långsiktiga spelregler.
Kommer vi att ha en regering som sätter igång processerna redan nu för att ha den energi vi behöver på plats till 2030? Tidöpartierna agerar ju i motsatt riktning. De stoppar 70-100 procent av vindkraften genom det kommunala vetot, och med den statistiken är svaret tyvärr nej. Den här regeringen kommer inte att kunna leverera vare sig det klimatomställningen eller industrin behöver. Det är väldigt allvarligt.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 19 december.)