Helena Vilhelmsson

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Det är ju fantastiskt vilket resultat vi har att se fram emot om fyra år. Då kommer allt att ha förändrats - trots att Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen.

Många med mig har förvånats över touchen på den sverigedemokratiska ledamotens inlägg, och jag skriver under på det. Allt var bättre förr, tydligen. Ledamoten pratade också om mäns våld mot kvinnor. Jag undrar om det var så mycket bättre förr, på 20, 30, 40 och 50-talen. Hur mycket var det som kom fram då? Hur mådde kvinnor och barn då, i fattigdom?

Det gäller, Ann-Christine From Utterstedt, att ha respekt för brottsoffren. Ord betyder någonting. Ord betyder verkligen någonting, och jag undrar: Tror ledamoten att det spelar någon roll för kvinnan som blev nedknuffad i ett gruvhål om den som gjorde det har ett svenskt eller ett utländskt efternamn? Det är min fråga till ledamoten.

Fru talman! Centerpartiet är en tydlig röst för jämställdhet - en jämställdhet som är bra för alla, både kvinnor och män. Vi är ett liberalt och feministiskt parti, och ord och handling betyder någonting. Det är viktigt att alltid stå upp för att man är feminist.

Vi står upp för kvinnors och flickors rättigheter lokalt och nationellt men också internationellt. Aborträtten hotas i världen, och det kan ske även i vårt land. Därför vill vi grundlagsskydda aborträtten. Vi fördömer och avskyr den tyranni som den iranska regimen visar mot kvinnor och flickor just nu, och vi kräver att Irans revolutionsgarde terrorklassas.

Den ekonomiska jämställdheten är otroligt viktig, och den halkar efter i Sverige i dag - rejält. I ett livsperspektiv har kvinnor i genomsnitt knappt 80 procent av männens totala inkomster, och som vi har hört härifrån talarstolen är detta en skillnad som har sett likadan ut sedan 1995. Det har alltså inte hänt någonting sedan 1995. Det betyder att det skiljer nästan 4 miljoner kronor under en hel livstid. Så ser gapet ut.

Även om kvinnors löneinkomster har ökat mer relativt sett än mäns löneinkomster den senaste tiden - för så är det faktiskt - är gapet lika stort. Varför? Jo, män har större inkomster av kapital. De sparar mer och äger mer. När man ska sätta sprätt på de pengarna skattar man mindre, eftersom skatt på kapital är lägre än skatt på inkomst. Därför har män mer pengar i plånboken.

Som sagt äger män också mer, oavsett om det gäller bilar, aktier eller fastigheter - eller skog, som är mitt yrke i det civila. Det visar sig att de som förvärvar skogsfastigheter är män. Hur har de då råd med det? Det är inte billigt att köpa skog i dag. Jo, det beror på just detta: Män äger mer, och därmed kan de belåna mer och på så sätt köpa mer. Detta är väldigt allvarligt, mina vänner.

Sveriges Kvinnoorganisationer har precis släppt en rapport som heter Jämställda skatter. Vi behöver verkligen lägga till perspektivet jämställdhet när vi pratar skattereformer. Skattereglerna är i sig "jämställda", men effekterna av dem slår ojämställt. Har vi någonsin tidigare pratat om det i arbetet med skattereformer? Nej, jag tror inte det. Vi måste göra det på ett bättre sätt.

Ett annat tecken på att kvinnor inte är ekonomiskt självständiga är att kvinnor faktiskt avstår från att begära skilsmässa. Det finns helt enkelt inte pengar nog att klara sig på egen hand. Och då pratar jag ändå inte om relationer där våld är inblandat och där detta faktiskt kan innebära en katastrof. Centerpartiet vill ta bort avgiften för skilsmässa, vilket vore en liten ekonomisk insats men en väldigt viktig signal.

Vi vet dock att en av de tydligaste anledningarna till den ekonomiska ojämställdheten är föräldraförsäkringen, som flera före mig har pratat om. Rättare sagt handlar det om det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen. Det är klart att man kan välja själv, och det handlar inte om vem av mamma och pappa som är bättre på att ta hand om barn. Det handlar i stället om vilka förutsättningar vi ger kvinnor och män när de blir pensionärer. Det gapet grundar sig nämligen i föräldraförsäkringen.

Är det verkligen meningen att vi med skattemedel ska finansiera en reform som sätter kvinnor på den ekonomiska pottkanten när de blir pensionärer? Nej. Vi måste bättra på uttaget av föräldraförsäkringen. Att föda barn ska inte stå i vägen för en karriär, och föräldraskap ska inte vara en ekonomisk fälla för kvinnor. Vi måste reformera föräldraförsäkringen.

Även kvinnors företagande behöver naturligtvis främjas genom trygghetssystem som är anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet. Det behöver vi inte ens prata om, för jag blir så upprörd över hur mycket av det offentliga riskkapitalet som går till kvinnor respektive män.

Fru talman! Den grupp i samhället som är mest utsatt för ekonomisk ojämställdhet är utlandsfödda kvinnor. Det tar längre tid för utlandsfödda kvinnor än för utlandsfödda män att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Kvinnorna skrivs in på Arbetsförmedlingen senare än männen och erbjuds färre insatser. Dessutom skrivs de i genomsnitt ut från Arbetsförmedlingen snabbare än män. Det är inget annat än ett svek.

Tiden i föräldraförsäkring för utlandsfödda måste begränsas, och integrationsförskola, en jämställd utbetalning av bidrag och bättre förutsättningar för tolkning är viktiga åtgärder för ökad jämställdhet - särskilt den sistnämnda. Men framför allt måste myndigheter och arbetsgivare ha exakt samma förväntningar på utlandsfödda kvinnor som de har på utlandsfödda män.

Fru talman! För en tid sedan nåddes vi av nyheten att skolor inte längre serverar soppa på fredagar eller måndagar. Personalen märker helt enkelt att många barn verkar äta mindre på helger. Föräldrar har helt enkelt inte råd med tillräckligt mycket mat. Ingen mamma eller pappa ska behöva säga till sitt barn: Ät nu ordentligt i skolan så att du står dig över helgen!

När kostnaderna för el, mat, bränsle och räntor ökar är det också många som får det mycket tuffare ekonomiskt. Bland dem som drabbas hårdast är de cirka 145 000 ensamstående föräldrar som tar emot underhållsstöd. Av dessa är 80 procent kvinnor. Därför vill Centerpartiet stegvis höja underhållstödet de kommande åren med start nästa år.

Fru talman! Centerpartiet har länge drivit på för att få till en långsiktig och stabil finansiering av tjej- och kvinnojourer. Det är oacceptabelt att det i kommunernas politiska dagordningar ibland kommer upp en fråga om man ska ge ett bidrag till kvinno- och tjejjourer. Är det ens en fråga?

Om behov finns ska stöd sättas in. Punkt. Så gör vi med alla andra brottsoffer eller offer för missbruk till exempel. Det fattas inga beslut i kommunen om huruvida en ungdom ska få behandling eller inte för exempelvis drogmissbruk, utan det eventuella politiska beslutet handlar möjligen om vilken behandling som ska ges.

Stöd ska finnas vid behov, och jag är glad att Centerpartiet lägger extra resurser på detta jämfört med föreliggande budget för ökat stöd till jourer och skyddat boende.

Vi har också länge pekat på vikten av tillräckliga resurser för dem som arbetar med att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har sett till att kompetensteamet finns kvar vid Länsstyrelsen i Östergötland och att erforderliga resurser finns för verksamheten. Det är mycket bra att det satsas på det i föreliggande budget.

Centerpartiet vill också ge Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, bättre och mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Det handlar bland annat om att säkerställa full finansiering för Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor som drivs av NCK.

Antalet samtal har ökat de senaste åren, inte minst under pandemin, och det är viktigt att stödtelefonen kan fortsätta att utvecklas och bemannas. Vi behöver också fortsätta att stödja telefonlinjen som finns hos Unga relationer. Det första slaget kommer inte i 30-årsåldern, utan det börjar mycket tidigare.

NCK måste få ett nationellt kunskapsuppdrag för att kunna fortsätta att bidra till att utveckla och sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor. Det gäller också det nya uppdraget som kommuner har fått att jobba förebyggande med män som slår och att följa den nya lagen om barnfridsbrott som har nämnts här. Vi ser i vår budget till att NCK får det de behöver och äskar. Det ska aldrig vara upptaget när en våldsutsatt kvinna tar modet att ringa.

Fru talman! Mäns våld mot kvinnor har ökat under pandemin. Det gjorde tyvärr också sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Med kriget i Ukraina i vår närhet ser vi att risken att hamna i prostitution och i människohandlares klor ökar.

Regionkoordinatorerna verkar i dag på Jämställdhetsmyndigheten. De har ett nationellt uppdrag rörande prostitution och människohandel. De ska samverka arbetet med polis, socialtjänst, vården och civilsamhället.

Vi utökar resurserna till Jämställdhetsmyndigheten för just regionkoordinatorerna i vår budget. De har en nyckelroll i det förebyggande arbetet ute i landet och finns på tio orter i samtliga sju polisregioner. Men de behöver bli fler.

Centerpartiet föreslår också att Jämställdhetsmyndigheten ska ges ett permanent informationsuppdrag när det gäller lagstiftningen mot sexköp. I dag är arbetet fokuserat mycket på offren. Förstå mig rätt: De ska naturligtvis ha skydd och stöd. Men det finns också något som behöver göras steget innan.

Vem ska ta lead i det arbetet? Vem stöder tränaren att stoppa skitsnacket i omklädningsrummet? Vem stöder arbetsgivaren i att sätta stopp när de råa skämten kommer upp? Vem talar om för människor att en av tio män har köpt sex, att du förmodligen känner många som har gjort det, och att du behöver ta diskussionen med dem?

Vem ser till att skolan har lämpligt material så att varje tonåring förstår att det är olagligt att skicka dickpicks, och att köper du sex hamnar du i fängelse? Skolan, tänker ni? Ja, sexköpare blir tyvärr yngre och yngre.

Attityder, språk och normer är viktiga. Här har Jämställdhetsmyndigheten ett mycket viktigt uppdrag och kan göra mycket mer. Det gäller inte minst för att påverka det språk vi använder och medierna använder.

Jag kan avsluta med vad som stod i Aftonbladet, tror jag. Där rapporterar man återigen om att en kvinna har fallit från en lägenhet. Vuxna människor faller inte från lägenheter. De faller inte från balkonger. Det är fullständigt orimligt att använda en sådan rubriksättning. Säg som det är: En kvinna har blivit utsatt för mordförsök.

Centerpartiets förslag till budget föll tidigare här i kammaren. Vi har därför inget eget förslag här i dag, utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! I grund och botten är ledamoten och jag naturligtvis överens. För mig handlar det här om hur man för debatten och vad det är för signaler vi sänder.

Jag kommer nog aldrig att säga att det strukturella problemet är lika stort i alla sorters relationsvåld, för det är det inte. Det är mäns våld mot kvinnor som är det stora strukturella problemet, och arbetar man mot det tycker jag inte att man ska behöva höra att man måste nämna annat också. Det måste man nämligen inte. Man är per automatik emot alla former av strukturellt våld. Jag tror inte heller att kunskapen ökar om det strukturella bara för att man nämner det på ett eller annat sätt; jag tror faktiskt att det till och med kan öka polariseringen.

Vi kommer nog inte längre i den debatten, men jag vill återigen ställa frågan om ledamoten kan utveckla sin och Kristdemokraternas syn på det som står i Tidöavtalet. In the bitter end hamnar vi nämligen vid att det står att man ska utreda möjligheten att se prostitution som bristande vandel och därmed grund för utvisning.

Som har nämnts har vi en sexköpslag i Sverige som kriminaliserar den som köper sex, inte den som säljer sex. Är den lagen något som Kristdemokraterna står bakom, och hur tänker man i så fall ställa sig till detta? Lagen kommer ju faktiskt i konflikt med detta om den prostituerade helt plötsligt ska betraktas som kriminell och utvisas.

Fru talman! Tack, ledamoten, för ett engagerat anförande! Vi delar många ingångar här, framför allt vad gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Jag tyckte att det var lite intressant hur ledamoten även lyfte fram det omvända: kvinnors våld mot män. Jag skulle gärna vilja att ledamoten utvecklar detta lite.

Personligen tror jag att vi lite går i en fälla när vi hela tiden säger: Men de då? Det är ett slags whataboutism som jag tror är skadlig för debatten. Vad är det som talar för att jag, om jag pratar om det otroligt viktiga arbetet mot mäns våld mot kvinnor, inte skulle vara lika engagerad i kvinnors våld mot män? Det är det strukturella som är farligt och som vi måste arbeta emot, oavsett vilket relationsvåld vi pratar om. Ledamoten får gärna utveckla sitt resonemang och tala om ifall hon håller med mig om detta.

Det är naturligtvis bra att vi lyfter fram alla former av våld i nära relationer. Ingen ska känna skam för det. Men det är, menar jag, skadligt att alltid säga: Jamen de då? Och den då? Det är det strukturella vi är ute efter.

Ledamoten nämnde ingenting om prostitution. Jag dristar mig till att ställa samma fråga till ledamoten som jag ställde till Sverigedemokraternas ledamot, trots att talmannen säger att detta handlar om utgiftsområdet. Men det är faktiskt så att Jämställdhetsmyndigheten omfattas av detta utgiftsområde, och de jobbar med prostitution via sina koordinatorer. Tycker ledamoten att prostitution ska utgöra grund för bristande vandel och därmed utvisning?

Fru talman! Jag har förståelse för att det var ganska få som satt med och diskuterade formuleringarna i Tidöavtalet. Det kan säkerligen finnas en och annan formulering som man ångrar, och det här borde vara en sådan.

Jag är tacksam över att ledamoten är så tydlig med att kvinnor som är fast i prostitution är offer. Jag tyckte mig höra ledamoten säga det. Men det är ändå en tid sedan Tidöavtalet slöts, och det borde ha funnits tillfällen att verkligen diskutera detta. Vad innebär det? Vad menar ni?

Det jag reagerar mot är när ledamoten säger så här: även om kvinnan - vi säger att det är en kvinna - i det här fallet inte har tvingats in i prostitution, och så vidare. Då har jag en fråga. Vi har en lagstiftning som heter sexköpslagen, enligt vilken kvinnor som säljer sex, oavsett om de har tvingats in i prostitution eller inte, inte är kriminella utan brottsoffer. Det är den som tvingar dem och den som köper sex som är den kriminella. Detta argument stämmer alltså inte.

Även om en kvinna gör detta frivilligt för att tjäna pengar - vilket inte finns i min värld att någon skulle göra - och inte har tvingats in i prostitution har vi fortfarande en lagstiftning som heter sexköpslagen. Menar ledamoten att det ändå är rimligt att kvinnan utreds för bristande vandel?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att debatten handlar om utgiftsområde 13, även om ämnet inom det är jämställdhet.)

Fru talman! Tack, ledamoten Rubbestad, för ett initierat och engagerat anförande! Ledamoten pratade mycket om mäns våld mot kvinnor, vilket kanske är det största hotet mot att kvinnor faktiskt ska kunna forma och ha makten över sina egna liv.

En av de kanske värsta formerna av mäns våld mot kvinnor är ju prostitution. Det leder mig in på en fråga som möjligtvis inte har direkt bäring på nästa års budget men ändå är så viktig att jag ställer frågan. Jag har ställt frågan till många företrädare för regeringsunderlagspartierna, men jag har ännu inte fått något svar som jag förstår, så nu står mitt hopp till ledamoten Rubbestad.

Det gäller skrivningarna i Tidöavtalet om att man ska utreda huruvida bristande vandel, där man bland annat har exemplifierat detta med prostitution, ska vara grund för utvisning. Det lär ju vara så att det nu läggs tid och resurser på att skriva direktiv för denna utredning; i någon mening lägger man alltså pengar på denna fråga.

Min fråga till ledamoten Rubbestad är helt enkelt: Hur kan prostitution - som ju handlar om de mest utsatta grupperna i samhället, kvinnor som är offer för prostitution - ens finnas med i termer av att det utgör bristande vandel och en grund för utvisning?

Fru talman! Tack så mycket för ett tydligt svar!

Återigen är det inte det som de facto står i Tidöavtalet. Men jag känner mig skapligt trygg i att ministern säger att man står på de utsattas sida. Prostitution handlar om utsatta människor.

Min fråga kvarstår. Vad är det egentligen som saknas i lagstiftningen? Vi har sexköpslagen som skyddar den utsatta som säljer sex och kriminaliserar den som köper sex.

Vi har reflektionsperioden i utlänningslagen som gör att den utsatta ska hämta ro och kraft för att kunna medverka till att fälla den som det faktiskt gäller, nämligen hallicken. Vad är det som saknas?

Fru talman! Vi var nog många som höjde på ögonbrynen när vi läste Tidöavtalet tidigare i höstas och begreppet bristande vandel dök upp, speciellt när det gällde prostitution. Det skulle kunna räknas som bristande vandel och grund för utvisning. Jag har noga följt vad både migrationsministern, jämställdhetsministern och andra svarat när de har fått de här frågorna. Men det gör inte saken klarare.

Många uppfattar nog Tidöavtalet som jag gör, nämligen att det är en grund för regeringens politik. Det är inte ett dokument där man ska tolka lagtexter från flera decennier sedan om man ska återinföra prostitution som grund för bristande vandel.

Det finns ett skäl till att man tog bort det i svensk lagstiftning, nämligen att man införde någonting bättre. Riksdagen införde sexköpslagen som slår fast att det inte är kvinnan som säljer sex som är kriminell utan den som köper sex. Offer för prostitution ska skyddas och inte straffas.

Min fråga till migrationsministern blir: Står verkligen Moderaterna bakom sexköpslagen fullt ut, eller tänker man rucka på den, vilket torde bli följden om man utreder den här frågan?

Herr talman! Jag är glad för svaret. Men jag flaggar för ett problem här, eftersom SKR har helt andra siffror än regeringen för implementeringen av denna lag. Det är lite svårt att utläsa av regeringens budget. Men det är klart att det kostar pengar med ny lagstiftning och implementering av den i form av administration och föreskrifter om kvalitetskrav, tillståndsplikt och så vidare.

Låt mig vara tydlig. Detta är en jätteviktig reform och en bra reform. Och den får inte stupa på att man slirar på finansieringen.

Min fråga är: Tillämpas finansieringsprincipen fullt ut, det vill säga nya ålägganden till kommuner och medföljande finansiering?

Herr talman! Mäns våld mot kvinnor är den eviga pandemin. Det är ett strukturellt problem som framför allt orsakar ett enormt lidande för brottsoffren men som också slukar stora samhällsresurser.

Skyddade boenden för de drabbade kvinnorna och barnen behövs i våra kommuner. Finansieringen av dem är alltid en fråga som är aktuell, särskilt så här i budgettider. Men en fråga handlar också om hur dessa boenden ska organiseras.

Enligt en lagrådsremiss föreslår regeringen att skyddade boenden ska regleras och bli en placeringsform i socialtjänsten, vilket är bra. Det gör att hanteringen blir jämlik över landet och att medföljande barn omfattas av ett eget beslut. Regleringen innebär också att kvalitetskrav ställs, vilket underlättar för kommuner, då privata aktörer också driver skyddade boenden. Planen är att detta ska införas i juli nästa år.

Min fråga till jämställdhetsministern är: Kommer planen att fullföljas och, framför allt, är finansieringen av kommunernas nya uppdrag säkerställd?

Herr talman! I dag debatterar vi och fattar beslut i frågan om hur vi stärker folkbokföringen i vårt land via det som kallas samordningsnummer. Mycket grundar sig i en utredning som tillsattes 2019 och som lämnade sitt betänkande 2021. Sedan dess har frågan varit uppe vid flera tillfällen i denna kammare.

Samordningsnummer är, som vi har hört, en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska kunna identifiera personer även om de inte är folkbokförda i Sverige. Om en person som fått ett samordningsnummer senare blir folkbokförd ersätts samordningsnumret av ett personnummer.

Likt tidigare och delvis kvarvarande brister i folkbokföringen har även bristerna i hanteringen av samordningsnummer lett till ökande kriminalitet, till exempel bedrägerier, fusk med uppehållsrätt och andra identitetsrelaterade brott. Det är tydligt att stärkt kontroll och kvalitet behövs såväl när det gäller tilldelning och hantering av samordningsnummer som när det gäller personnummer vid folkbokföring.

Med denna proposition är vi ett steg på vägen. Det handlar om en ny lag för samordningsnummer som tilldelas i tre nivåer med olika grad av stärkt identitet bakom. Skatteverket blir kontrollansvarigt, och personlig inställelse för att tilldelas ett samordningsnummer gäller i de flesta fall. Den som ska tilldelas ett samordningsnummer ska överlämna identitetshandlingar och lämna biometriska uppgifter i de fall det finns sedan tidigare. Likaså stärks rapporteringsskyldigheten till Skatteverket när det upptäcks fel i folkbokföringsdatabasen, där även uppgifter om samordningsnummer registreras.

Herr talman! Räcker det här? Nej, inte riktigt. De senaste åren har vi sett en ökande kriminalitet kopplad till bristande uppgifter i folkbokföring och samordningsnummer, trots förbättringar. Det kan handla om penningtvätt, svartjobb, skattebrott, bedrägerier, fusk med uppehållsrätt och andra identitetsrelaterade brott. Vi kan nog konstatera att institutionen Sverige har varit lite dåligt rustad för det vi kallar för välfärdsbrott.

Frågan om sekretesskydd för när man kontrollerar biometriska uppgifter av en enskild behandlas i propositionen. Frågan är känslig. Samtidigt som det handlar om den skarpaste formen av identitetskontroll som kan undanröja att en person har dubbla identiteter är det också en fråga om integritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer

Regeringen menar att eftersom det enligt denna lag, som vi är på väg att fatta beslut om, slås fast att de biometriska uppgifterna ska förstöras direkt efter kontroll är inte frågan om sekretesskydd aktuell. Centerpartiet menar däremot, precis som flera remissinstanser, att det inte kan uteslutas att biometriska uppgifter, till exempel på grund av förbiseenden, inte alltid förstörs omedelbart efter genomförd kontroll. Det skulle i så fall innebära att biometriska uppgifter kan förekomma i allmänna handlingar utan att sekretess gäller för uppgifterna. Detta skulle riskera att leda till att den enskilde lider men om uppgifter lämnas ut, men frågan är också om detta är förenligt med dataskyddsförordningens bestämmelser om integritet och konfidentialitet.

Herr talman! Ytterligare ett skäl till att införa sekretesskydd för de biometriska uppgifterna är att det då är möjligt att spara dem. En rad remissinstanser har uppmärksammat behovet av att kunna lagra och jämföra biometri. Enligt förslaget i propositionen ges möjlighet att koppla den fysiska personen till en identitetshandling, något som bidrar till förstärkt kontroll både av handlingars äkthet och av att den som åberopar en handling är den som handlingen avser.

Men om referensdata, det vill säga biometriska uppgifter, inte lagras står myndigheterna utan möjlighet att kontrollera om den fysiska personen till exempel förekommer som folkbokförd eller har ett samordningsnummer sedan tidigare. En sådan möjlighet, om den skulle finnas, skulle avsevärt minska risken för att oriktiga uppgifter registreras i folkbokföringsdatabasen och bidra till att förhindra multipla identiteter.

Jag ser verkligen fram emot att regeringen återkommer i frågan. Men i väntan på det yrkar vi bifall till reservation 5.

Slutligen anser Centerpartiet att tidslängden för när ett samordningsnummer ska förnyas borde kortas. Det förnyelseförfarande för samordningsnummer som infördes 2021 innebär att om anmälan om förnyelse inte har kommit in vid utgången av det femte kalenderåret efter det år då numret tilldelades eller senast förnyades ska numret förklaras vilande.

Vi menar att fem år är en lång tid. Troligen har de flesta som får ett samordningsnummer ett behov av ett sådant nummer under en begränsad tid. Vi menar vidare att en tidsperiod på tre år skulle innebära att uppgifterna behåller en aktualitet som kan bidra till att öka tillförlitligheten i systemet och också skulle kunna bidra till att minska risken för att företag används som brottsverktyg. Regeringen bör se över denna fråga och sedan återkomma till riksdagen.

Herr talman! Ledamoten får namnge min fråga på det sätt han vill, men då tolkar jag ändå svaret som att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen är beredda att aktivt återkomma med detta. Multipla identiteter är verkligen ett problem som måste åtgärdas, vilket både Skatteverket, myndigheter och ledamoten själv angett, och att lagra biometriska data är därför av yttersta vikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer

Då uppfattar jag det som att regeringen med Sverigedemokraternas hjälp kommer att återkomma kring detta.

Herr talman! Tack, ledamot David Lång, för anförandet!

Det här är en fråga som vi har diskuterat ett flertal gånger bara under den senaste mandatperioden när både David Lång och jag har varit ledamöter i skatteutskottet. En sak som har diskuterats i samband med både folkbokföring och samordningsnummer är frågan om biometriska data och också lagring därav.

Här har vi, ärligt sagt, gjort en förflyttning, och i våra reservationer och följdmotioner till propositionen skriver vi att vi tycker att det är viktigt med sekretesskydd och också att faktiskt kunna lagra biometriska uppgifter just för att komma åt problemet med multipla identiteter som David Lång så förtjänstfullt beskriver.

Tittar vi bakåt på de debatter som har varit ser vi att Sverigedemokraterna så sent som i juni var för att man skulle kunna lagra biometriska uppgifter. Min fråga är helt enkelt varför man inte är det nu. Finns det något annat skäl till att ni inte aktivt skriver, i samband med den här propositionen, att man ska ha möjlighet att lagra biometriska uppgifter?

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

Mäns våld mot kvinnor ökar, och våldets utseende ser annorlunda ut. Jag menar att en av de bästa förebyggande verksamheterna är ekonomisk självständighet. Ekonomisk jämställdhet gör människor självständiga. Jag kan tycka att det är lite tomt vad gäller både skrivningar och reformer om just ekonomisk jämställdhet för kvinnor såväl i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen som i budgeten.

Det tråkiga är att när kvinnor väl vågar ta steget att till exempel lämna en våldsam relation kan en värre situation ändå uppstå, nämligen det ekonomiska eftervåldet. Staten ska i sådana fall välja att skydda dem som vågar lämna relationen och inte sätta upp fler hinder. Det gör till exempel bodelningsprocesserna i dag.

Den part som förhalar, oftast män, kan göra det utan risk för kostnader. Det har talats mycket om en bortre tidsgräns, vite och rättshjälp. Min fråga är: Vad kommer regeringen att göra för att förbättra bodelningsprocesserna?

Herr talman! "Det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete. Den växande skogen är avgörande för den biologiska mångfalden. Regeringen kommer helhjärtat att stå upp för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer. Skyddet för äganderätten ska stärkas inom vissa områden."

Detta är ett citat från regeringsförklaringen, vilket är glädjande. Tyvärr finns det inte så mycket mer att hämta i vare sig Tidöavtalet eller regeringsförklaringen om satsningen eller vad man menar med satsningen på skogsbruk eller landsbygd trots att detta var en valrörelse där alla talade om landsbygd, vilket är glädjande.

Däremot kan man se vissa förslag som försvårar. Det gäller försvårad arbetskraftsinvandring. Den bidrar med 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder kronor i skatteintäkter. Förra året beviljades över 20 000 arbetstillstånd där en fjärdedel utgjordes av säsongsarbete inom skogsbruk.

Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är: Att komma åt fusket och utnyttjandet av arbetskraft är bra, men görs det bäst genom att sätta åt dem som kommer hit och arbetar och att inte fokusera på företagen som fuskar?

Herr talman! Det sägs att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Hur kan det då komma sig att mäns livsinkomst är flera miljoner kronor högre än kvinnors, och hur kan det komma sig att män mördar kvinnor som de levt ihop med? Det var mitt budskap i valrörelsen. Jag gjorde konsekvent jämställdhet till en valfråga och kommer att fortsätta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Ekonomisk frihet existerar inte för kvinnor, eller för ytterst få. Fler kvinnor än män tar examen från universitetet, men det avspeglas inte i lön eller befattning. Hur kan det vara så?

Kvinnor har lägre pensioner även om de arbetat lika många år som mannen i ett förhållande. Vad det beror på vet vi. Orsaken stavas föräldraförsäkring och deltidsarbete.

Herr talman! Kvinnor äger mindre, oavsett om det gäller bilar, aktier, fastigheter eller företag - mycket mindre. Det får stor ekonomisk effekt, inte minst när det gäller beskattning. Vi vet att beskattningen av inkomst av tjänst är högre än beskattningen av kapital.

En fjärdedel av företagen drivs av kvinnor, och än färre kvinnor äger sina företag. Av det totala riskkapitalet i Sverige går cirka 1 procent till kvinnors företagande - 1 procent! Det är ju som ett skämt.

Sverige skulle kunna ha en utbildning som heter: Hur du tjänar mer än kvinnorna på arbetsplatsen - livet ut! Rubrikerna i utbildningen skulle vara: Ett - ta inte ut föräldraförsäkring. Två - vabba inte. Tre - jobba inte med oavlönat arbete i hemmet. Fyra - använd härskartekniker på jobbet. Klart!

Herr talman! Vi måste få till en ekonomisk jämställdhet på riktigt genom bättre offentlig statistik, uppdrag till myndigheter och satsningar på nätverk för kvinnors företagande. Inget, eller väldigt lite av det, finns med i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen. Vi lär återkomma i den frågan.

Herr talman! Under oktober månad har sex män häktats misstänkta för mord. Pratar jag om gängkriminalitet? Nej. Jag pratar om den eviga pandemin mäns våld mot kvinnor, därför att alla offren är kvinnor.

Den här frågan får oändligt mycket mindre utrymme i medierna än gängvåldet och de kriminella ligorna och otroligt mycket mindre utrymme i Tidöavtalet. Där pratas det om dubbla straff för gängkriminella. Då kan man kanske lite vårdslöst dra slutsatsen att när en man dödar en man och det handlar om gängkriminella kretsar är det mordet dubbelt så mycket värt som om en man dödar en kvinna som han haft en relation till. Var finns logiken i det här?

Vi måste skifta fokus när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Brottsoffret måste alltid vara i centrum. Så är det inte i dag. Det är förövaren som ska få sin frihet begränsad, inte brottsoffret, som det fungerar i dag. Det gäller kontaktförbud. Det gäller kvinnor som får hela sina liv förändrade och tvingas leva gömda.

Vi har en hög rättssäkerhet i Sverige i dag, men rättstryggheten är under all kritik. Det kan vi konstatera när vi tittar på statistiken kring våldtäkter. Fem av hundra våldtäkter leder till dom. Det beror inte på att kvinnorna ljuger utan på att männen går fria. Vi behöver skifta fokus i svensk rättspolitik.

Herr talman! Tack, Ida Drougge, för ett initierat anförande om liberal demokrati och liberala värden inte minst i rättsprocessen! Den synen delar jag till fullo. Jag kan dock tycka att den står lite i kontrast till delar av Tidöavtalet, framför allt vad gäller migrations- och rättspolitikens område där man faktiskt undergräver integriteten, men det var inte det jag skulle fråga om.

Jag vill egentligen ställa samma fråga till Ida Drougge som jag gjorde till Sverigedemokraterna. I Sverige råder full politisk enighet om den svenska sexköpslagen, och så har det faktiskt varit sedan den infördes. Men med tanke på det som nu står i Tidöavtalet kommer lagen att behöva ändras, eller åtminstone tillämpningen av den. Den kommer att hamna i konflikt med en lagstiftning där prostitution - som handlar om en kvinna i den mest utsatta situationen - utgör grund för utvisning. Hur tänker Moderaterna kring att de har ställt sig bakom en sådan formulering?

Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för hans anförande.

I Tidöavtalet, som Sverigedemokraterna står bakom, kan man under kapitlet om migration läsa en punkt som har varit väldigt omdiskuterad de senaste dagarna och som handlar om grund för utvisning. Det står något i stil med att en utredning ska utreda ifall man kan utvisa människor på grund av bristande vandel, som är ett ålderdomligt ord i sig. Exempel på det kan vara bristande efterlevnad av regler, kriminellt samröre, missbruk och - lyssna nu - prostitution.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Min fråga är: Innebär detta att Sverigedemokraterna menar att man ska utvisa prostituerade, det vill säga utsatta kvinnor som i Sverige är skyddade av lagar såsom sexköpslagen? Det är inte kriminellt att sälja sex. Det är kriminellt att köpa sex. De är skyddade under reflektionsperioden då de har rätt till skydd och stöd när de tar sig ur prostitution.

Menar Sverigedemokraterna att prostitution ska vara grund för utvisning?