Helena Gellerman

Fru talman! Jag lyssnade noga till Gunilla Svantorps anförande. Om ni nu åker runt och ser på problemområden i Sverige får jag hälsa er välkomna till Västsverige och kanske specifikt Göteborg. Om vi tittar framåt, speciellt när det gäller järnväg, kan vi väl säga att det är det mest underutvecklade område vi har i hela Sverige med tanke på behovet. Den värsta kapacitetsbristen i hela Sverige finns i Västsverige mellan Göteborg och Alingsås. Med tanke på att Göteborgs hamn till 2035 efter muddring kommer att ha 80 procents ökad kapacitet att ta emot gods måste vi se till att bygga ut sträckan mellan Göteborg och Alingsås med två nya spår. Min första fråga är: Hur ser Socialdemokraterna på att stå bakom en satsning på att bygga två nya spår mellan Göteborg och Alingsås?

Det som ledamoten tog upp om att dela fordon tyckte jag var intressant, och jag instämmer. Många har inte råd att köpa en egen bil, men man har kanske i vissa lägen behov av att använda en bil. I dessa tider ska man till exempel kanske köpa stora julklappar som man behöver ha med sig hem. Att dela fordon tycker jag då är ett utmärkt sätt. Det är också ett sätt att komma närmare självkörande bilar, som kommer att vara en verklig "game changer". Det kommer att bli billigt att köra bil när självkörande bilar blir en del av kollektivtrafiken.

Jag skulle gärna vilja veta hur Socialdemokraterna och ledamoten ställer sig till två nya spår mellan Göteborg och Alingsås.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Vi pratar mycket om Trafikverket, om vi ska ta den myndigheten som ett exempel. Man behöver digitalisera mer av sin infrastruktur och använda all data som finns. Om man ska lyckas behöver man attrahera den typen av kompetens. Som vi alla vet kostar den kompetensen kanske lite mer än en medelanställd på Trafikverket eftersom det är stor efterfrågan på den typen av personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Därför blir jag oroad av neddragningar på pris- och löneanslagen. Det rimmar dåligt med hur Centerpartiet vill att man ska jobba mer med digitalisering inom alla myndigheter, framför allt Trafikverket. På Trafikverket finns en stor databas som innehåller mycket data. Men verket lyckas inte tillgodogöra sig all data, och därför måste de göra en satsning.

Av den anledningen oroar det mig att Centerpartiet vill dra ned på lönerna på myndigheten, inte minst på grund av inflationen. Det rimmar inte. Jag skulle vilja att ledamoten utvecklar detta lite till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag lyssnade noga till Ulrika Heies anförande, och jag tycker att det är väldigt positivt att hon, som Centerpartiet ofta gör, lyfter digitaliseringen. Där har vi många gemensamma intressen - dels utbyggnaden av bredband som vi drev ihop under den förra mandatperioden, dels generellt hur vi kan använda digitaliseringen i den offentliga verksamheten. Det är verkligen ett gemensamt intresse.

Vi har också många tankar runt utbyggnaden av järnväg och väg som vi är i ett otroligt stort behov av. Det handlar om infrastruktur men kanske framför allt om underhåll, som vi kan se inte minst under det första året av den här mandatperioden.

Men det räcker inte att bara lägga resurser på järnväg och väg. Vi måste också ha kompetens som ska kunna göra det här jobbet. Det är en prioriterad fråga; det hör vi från branschen vid nästan varje möte.

Därför reagerade jag ganska starkt när ledamoten sa att det ska löna sig att arbeta och att utbilda sig, samtidigt som man väljer att dra ned på just pris- och löneanslagen. Om det enormt stora behov vi har av att bygga mer järnväg och väg till största delen handlar om kompetens, hur tänker då ledamoten kring att man minskar pris- och löneanslagen till de flesta myndigheter inom området?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson.

Västra stambanan är en av de viktigaste järnvägssträckorna i Sverige. Persontrafik och över 60 procent av godset från Göteborgs hamn går på sträckan, vilket gör att sträckan Göteborg-Alingsås har den värsta kapacitetsbristen i Sverige. Nu planeras underhåll av kontaktledningssystemet på just sträckan Göteborg-Alingsås, och samtidigt tänker man bygga två nya vändspår i Lerum. Trafikverket planerar därför att stänga av ett av två spår och gå från 22 tåg per timme till 8 tåg per timme. Detta riskerar att allvarligt påverka både arbetspendling och företag, inte minst med tanke på den enorma expansionen i Västsverige under de närmaste åren.

Min fråga är: Hur ser ministern på riskerna, och hur kan vi minimera dem? Kan byggandet av två nya spår på sträckan Göteborg-Alingsås före kontaktledningsbytet vara en lösning?

Fru talman! I dag debatterar vi järnvägsfrågor.

Sverige är beroende av att alla trafikslag funderar. Det är ett avlångt land med den längsta kuststräckan och flest öar i hela Europa. Det är genom samverkan mellan järnväg, väg, flyg och sjöfart som Sverige kan hålla ihop och fungera. Transporter gör att vi tar oss till jobbet eller studierna, får tag på internationell kompetens och fraktar företagens gods. Vi behöver därför fortsätta göra stora satsningar på vår infrastruktur.

Järnvägen spelar en viktig roll i transportsystemet, kanske framför allt för sin förmåga att transportera många människor samtidigt och stora mängder gods på ett effektivt sätt, både över långa avstånd och i regionerna runt våra städer. Den funktionen ska vi vara rädda om.

Den enskilt viktigaste åtgärden för en ökad kapacitet på järnvägen är att vi underhåller befintlig järnväg. Vi är många som har blivit försenade på Västra och Södra stambanan, och godståg har fått stå och vänta i skogen, för att räls från 70-talet nått sin tekniska livslängd.

För att åtgärda underhållet på järnvägen krävs ungefär 50 miljarder kronor - välinvesterade pengar för att säkra tillgängligheten och åter göra järnvägen robust och tillförlitlig. För att förstå nivån kan man ställa dessa 50 miljarder kronor mot bara kostnadsökningen av nya höghastighetsbanor. Kostnaden för nya stambanor tredubblades på åtta år, en ökning med 240 miljarder kronor, nästan fem gånger kostnaden om vi skulle göra allt underhåll som krävs på dagens järnväg. Nya stambanor var alltså en gökunge. Nu är det dags att satsa på underhåll och att ta bort flaskhalsar i järnvägssystemet för att åter få en robust järnväg.

Under rubriken om flaskhalsar finns också de tre delar av nya stambanor som faktiskt är flaskhalsar - sträckan Järna-Linköping, sträckan Göteborg-Borås och sträckan Hässleholm-Lund. Dessa flaskhalsar finns kvar. De är inte borttagna. Men det var hela systemet som gjorde att den samhällsekonomiska lönsamheten för höghastighetsbanan gjorde att vi bara fick 50 öre tillbaka för varje satsad krona. Och så kan vi inte agera.

Liberalerna anser att järnvägsunderhållet fortsatt ska upphandlas i konkurrens. Vi vill ta vara på den samlade kompetensen i internationella bolag om hur man på ett effektivt sätt underhåller järnväg. Vi vill utnyttja kreativiteten och flexibiliteten hos mindre bolag.

Den tidigare utredningen som Gunnar Alexandersson tog fram visar att vi får bättre kvalitet på underhållet till en lägre kostnad genom att upphandla underhållet i stället för att staten ska sköta allt.

Trafikverket behöver dock ha bättre kunskap om statusen på våra järnvägar och förmåga att effektivt upphandla underhållet. Här behövs en ökad digitalisering, dels för att effektivt samla in information om järnvägens tillstånd, dels för att använda AI för att prioritera underhållet utifrån dessa data. Det är där som det stora problemet finns - Trafikverkets kunskap om statusen i det svenska järnvägsnätet. Man använder inte de data som man redan har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Det senaste halvåret har järnvägen haft stora problem, framför allt genom att Trafikverket har infört det digitala planeringssystemet MPK. Det var ett efterlängtat system. Men tågoperatörer och underhållsentreprenörer har inte kunnat planera sina verksamheter, vilket i slutändan har drabbat resenärer och många företag som använder järnvägen för sina transporter. Vi liberaler är positiva till digitaliseringen, men inte till hur detta har införts. Alla problem måste snarast lösas för att inte tilltron till järnvägen ytterligare ska skadas. Här krävs betydligt bättre samverkan, vilket samtliga aktörer vid förmiddagens möte om MPK och järnvägens underhåll sa sig stå bakom. De ville se ökad samverkan mellan alla aktörer - varuägare, tågoperatörer, underhållsentreprenörer med flera. De behöver tillsammans försöka förstå de utmaningar som finns för alla inblandade vid kapacitetsplanering och underhåll och hitta gemensamma lösningar. Det är så som vi snabbt kan hitta effektivare sätt att bedriva underhåll och effektivare sätt att planera den kapacitet som finns tillgänglig. Denna samverkan måste ske nu för att tilltron till järnvägen inte ytterligare ska minska.

Ett sätt att snabbt öka kapaciteten är att möjliggöra för längre och tyngre tåg, så att färre godståg kan transportera samma mängd gods och så att varje persontåg kan ta betydligt fler passagerare. Det innebär att ledig kapacitet kan utnyttjas optimalt, och utsläppen av koldioxid kan minska. Liberalerna vill därför satsa på de mindre investeringar i järnvägar och perronger som krävs för att möjliggöra längre och tyngre tåg.

Fru talman! I torsdags gick startskottet för den nya nationella infrastrukturplanen 2026-2037 i och med regeringens beslut om att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlaget. Underlaget ska levereras senast den 15 januari 2024. Liberalerna står helt bakom fokuset att underlätta för arbetspendling och godstrafik och att ha ett trafikslagsövergripande perspektiv på alla fyra trafikslag. Underhåll och kostnadseffektiva åtgärder för att öka kapaciteten står i centrum.

Det är många järnvägsprojekt som står i kö för att komma in i infrastrukturplanen. Men utrymmet är begränsat. Och det beror till stor del på den bristande kostnadskontrollen hos Trafikverket, vilket Riksrevisionen har påpekat i nio rapporter sedan 2017. Framför allt gäller detta den initiala kalkylen, alltså den kalkyl enligt vilken vi politiker prioriterar om ett projekt ska hamna i infrastrukturplanen eller inte. Det gör att risken för felprioritering ökar och att mer samhällsnyttiga infrastrukturprojekt hamnar utanför planen.

Jag tog tidigare upp exemplet med nya stambanor med en tredubblad kostnad i dag jämfört med när beslutet togs att starta projektet 2013. Det har gått från 120 miljarder kronor till ungefär 360 miljarder kronor. Så kan vi inte fortsätta.

Genom beslutet att stoppa nya stambanor kan många kapacitetsbrister på den svenska järnvägen åtgärdas på sikt. Många projekt behöver genomföras, inte minst för att komma till rätta med den största kapacitetsbristen på hela järnvägsnätet, sträckan Göteborg-Alingsås. Göteborgs hamn, Green Cargo, SJ och MTRX, men även regionerna i norr, pekar alla på denna sträcka som en av de absolut högst prioriterade sträckorna i Sverige. Trots det tog den förra regeringen inte med den i den nuvarande infrastrukturplanen. Sträckan har stor påverkan på hela Sverige, både på resenärer och på företagens gods, både på den viktiga sträckan mellan Sveriges två största städer och till exempel på godsstråken ned längs Norrlandskusten och ut genom Göteborgs hamn. Liberalerna vill se spaden i marken på denna sträcka under nästa mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Slutligen vill jag lyfta fram vår gränsöverskridande järnvägstrafik som behöver rustas upp och byggas ut. Samordningen mellan de nordiska länderna är helt avgörande. Liberalerna anser att vi bör utreda hur vi organisatoriskt kan underlätta för framtida, gemensamma nordiska infrastruktursatsningar, inte minst trafik till Danmark och Norge.

Fru talman! Eftersom detta är vår sista debatt före sommaren vill jag passa på att önska mina kollegor i trafikutskottet, trafikutskottets kansli och övrig riksdagspersonal en riktigt fin sommar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för de vidare frågorna! I mitt anförande tog jag ju upp att vi skulle möjliggöra större tester i verklig miljö. Där relaterade jag mycket till självkörande bilar men även till annan teknik som är kopplad dit.

När man gjorde utredningen om ISA - alltså konstant fart, där man satte en gräns för hur fort bilarna kunde åka - fanns inga uppkopplade bilar. Det är först nu som man börjar få möjligheten att jobba med geofencing.

Jag skulle välkomna tester i större skala där kanske en stad skulle vara villig att titta på geofencing runt ett antal skolor och se hur det faller ut. Utifrån det kan man sedan dra slutsatser som man kanske sedan kan överföra till fler ställen runt skolor och även till andra områden. Men det krävs att det finns en kommun som är med på detta, för skolorna ligger ju i kommuner, och det är kommunerna som har rådighet över frågan. Det är egentligen inte staten. Men jag välkomnar att man skulle testa tekniken på det här sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Ledamoten tog också upp att man skulle kunna öka hastigheten på vissa vägavsnitt. Vi i Liberalerna ställer oss också positiva till variabla hastigheter, där man kan ändra hastigheten beroende på hur mycket bilar som kör för tillfället och vägens skick. Däremot vill vi förbättra underhållet generellt så att vi inte behöver sänka hastigheten ute på landsbygden på grund av att underhållet har varit undermåligt. Om trafiksäkerheten sänks måste man ju sänka hastigheten. Det är ett fokus för oss att få upp trafiksäkerheten på de vägarna. Men tack för frågan!

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Frågan om hastigheten ligger mig varmt om hjärtat. Det är en av anledningarna till att jag gärna vill driva på utvecklingen mot självkörande bilar.

Utredningar har visat att vi kommer att få en lugnare takt på våra vägar om man överlåter till bilen att hålla takten. Då kommer alla bilar att köra i ungefär samma takt.

Jag tog också upp i mitt anförande att vi vill att offentliga myndigheter som gör upphandlingar ska ställa krav på att man ska hålla hastigheten.

Det görs också många försök när det gäller geofencing. Man stänger geografiskt in ett visst område. Inom det området kan du bara hålla en viss hastighet.

De flesta av våra bilar i dag är uppkopplade. På det sättet kan man styra så att en bil inte kan köra fortare än en viss hastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Vi i Liberalerna står bakom att man skulle kunna titta på detta, till exempel runt skolor. Där har vi ofta 30 kilometer i timmen. Man kan också på annat sätt utnyttja tekniken på områden med geofencing, det vill säga att man stänger in.

Samtidigt tror vi mer på den tekniken. Man väljer ut var i områdena, baserat på trafiksäkerhet, som man ska tillämpa det. Men att göra det generellt och säga att man styr bilarna tror vi inte på.

På olika sätt i olika situationer kanske du behöver gasa. Vi tror även på att personer ska få köra sitt fordon. Men de ska naturligtvis hålla sig inom hastighetsbegränsningarna. Det är därför vi också driver på för fler trafikpoliser.

Fru talman! I dag ska vi debattera trafiksäkerhet, som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Sverige har drivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete under lång tid och är det land i världen som har lägst antal döda i trafiken per invånare. Många svenska uppfinningar har bidragit till detta, från säkerhetsbältet, som har räddat många liv, till den första kvinnliga krockdockan, som nyss presenterades. Samtidigt har vägarna steg för steg förbättrats, med planskilda korsningar, mitträcken för att undvika frontalkollisioner samt rondeller.

Sverige skapade nollvisionen, ett mentalt mitträcke att hålla sig i för att steg för steg fortsätta att minska antalet döda i trafiken till noll. Vad krävs det då för att ingen ska dö i trafiken? Analyser visar att de viktigaste orsakerna till olyckorna är för hög hastighet, alkohol och andra droger samt trötthet och annan ouppmärksamhet. Den mänskliga faktorn ligger faktiskt bakom över 90 procent av alla olyckor.

Fru talman! Huvudmotivet till utvecklingen av självkörande bilar var just att man ville underlätta för föraren, överbrygga olika mänskliga brister och kraftigt minska antalet olyckor. I en studie beskriver det amerikanska bolaget Waymo, som utvecklar självkörande bilar, att 92 procent av de olyckor med dödlig utgång som ingick i studien hade kunnat undvikas om bilen varit självkörande. Det är ett ganska intressant faktum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Helt självkörande bilar ligger dock en bit fram i tiden. Samtidigt finns mycket av tekniken redan i dag i bilarna vi ser runt omkring oss. Det är därför viktigt att vi ser över hinder för att testa tekniken på ett säkert sätt, med större tester i verklig miljö, och successivt införa tekniken för specifika ändamål. Sverige har förutsättningar att bli ett föregångsland när det gäller självkörande fordon och därmed utnyttja alla de stora samhällsnyttor som tekniken medger, inte minst inom trafiksäkerhet.

Det är lätt att fascineras av ny teknik, och vi liberaler är teknikoptimister. Sveriges framgång inom trafiksäkerhet har dock till största delen skapats genom att man gnetat med att steg för steg förbättra våra vägar och sett till att fordonen blivit säkrare för varje ny årsmodell, inte minst med hjälp av system som kompenserar för människans många felbeslut.

Vad kan vi då göra mer åt den mänskliga faktorn under tiden självkörande bilar utvecklas? Vi vet att olycksrisken ökar i takt med en högre hastighet på fordonen. Även växthusgasutsläpp och buller har samma koppling till hastighet. Utöver personligt lidande försämras miljön, och samhällets kostnader ökar. För säkrare vägar vill vi liberaler att man vid offentlig upphandling av transporttjänster ska ställa krav på hållbara hastigheter, det vill säga att leverantörens fordon håller hastigheten. Det skulle ha en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och radikalt minska utsläppen.

Uppföljning och kontroll är en viktig del av regelefterlevnaden. Liberalerna vill se fler trafikpoliser. Vi har på våra svenska vägar många fordon, inte minst utländska, som inte skulle gå igenom en kontrollbesiktning. Vi behöver därför betydligt fler fordonskontroller. Samtidigt behöver kontroller utföras av användning av alkohol och andra droger och av att reglerna för hastighet och kör- och vilotider respekteras. Här är arbetet med alkobommar i våra hamnar en viktig pusselbit.

Hand i hand med ny teknik och kontroller av att man följer lagarna måste också det basala underhållet av våra vägar öka för ökad trafiksäkerhet. Vi vill se ett ökat underhåll i hela landet, inte minst ute i det mindre trafikerade vägnätet. Trafiksäkerheten ska inte bero på var i landet man bor. Till exempel har vägmarkeringar en avgörande påverkan på trafiksäkerheten, oavsett om det är det mänskliga ögat eller en kamera som ska upptäcka markeringarna. Man måste veta att man håller sig på sin sida av vägen. Det krävs en översyn av standarden på vägmarkeringarna i vårt land.

Liberalerna tror på teknikens möjligheter att öka trafiksäkerheten. Allt fler bilar är uppkopplade och kan dela sina trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar eller andra bilar vid skymd sikt. Det kan till exempel göra att man i tid kan åka ut och salta vägarna. Potentialen i informationen i dagens fordon kan utnyttjas betydligt bättre, och regler som hindrar utvecklingen bör ses över.

De oskyddade trafikanternas andel av dödsolyckorna är en oroväckande trend, inte minst andelen cyklister och gående. Av 210 omkomna 2021 var 85 oskyddade trafikanter - hela 40 procent. Liberalerna vill se en översyn av de oskyddade trafikanternas trafikmiljöer.

Här spelar tillgången på data en väldigt viktig roll, så att forskning och utveckling baserad på olycksdata kan underlättas. Det ska naturligtvis ske med hänsyn till den personliga integriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Reglerna för tillgång till Trafikverkets system för trafikolyckor, Strada, ändrades för några år sedan av integritetsskäl. Översynen var bra, men tillgången till data har dock strypts till den grad att viktigt trafiksäkerhetsarbete inte kan utföras.

Det kan få till följd att trafiksäkerheten, inte minst för till exempel de oskyddade trafikanterna som motorcyklister, riskerar att bli eftersatt. Liberalerna vill undersöka konsekvenserna av den restriktiva tillgången till data och hur oönskade effekter kan åtgärdas.

En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången till en gedigen körutbildning. Här behöver vi komma åt de illegala körskolorna och förbättra andelen som klarar teori och körprov. Annars riskerar vi att om kanske fem tio år få ett ökat antal olyckor på våra vägar på grund av att vi har sämre utbildade förare än i dag.

Jag tänkte också ta upp frågan om mopedbilar och A-traktorer. Antalet mopedbilar har ökat kraftigt under de senaste två åren. Det krävs samma körkort som för en EU-moped, där det i båda fallen är 45 kilometer i timmen som är maximal fart.

Försäkringsbolaget If kom med en rapport för 2021 som visar att var fjärde mopedbil är inblandad i en olycka. Man kör av vägen eller krockar med ett annat fordon.

Vi liberaler är positiva till ny teknik och den ökade mobilitet som det ger framför allt våra ungdomar. Men det får inte samtidigt leda till ökade personskador. Jag ser därför fram mot VTI:s rapport om mopedbilars och A-traktorers påverkan på trafiksäkerheten som ska levereras i november i år.

Den 15 juli 2020 ändrades reglerna för A-traktorer. Det har medfört att det är betydligt enklare att manipulera hastigheten och ställa om bilen till att inte ha någon hastighetsbegränsning.

Antalet tyngre fordon som registreras som A-traktorer har ökat. Samtidigt har antalet olyckor ökat. Därför har nu regeringen tagit tag i detta. Man har beslutat att fordonen måste ha vinterdäck.

Nyss beslutades det att säkerhetsbältet behöver användas och att det maximalt får sitta en person per plats, vilket för mig är en självklarhet. Vi fortsätter att titta på frågan. Bland annat tittar man över detta med A-traktorer i EU:s körkortsdirektiv.

Fru talman! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan. Liberalerna vill därför att man ser över att trafikmedicinska bedömningar görs på samma sätt i hela landet. I dag är det beroende av kompetensen ute i de olika regionerna.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för två år sedan. Det gäller de personer som testar synen och som visar sig har syndefekter. Deras körkort återkallas direkt.

Det medför att de inte har en ärlig chans att visa om deras körförmåga påverkas av synfelet. Det är inte rimligt. Det berör 1 000 personer varje år, där forskning visar att hälften fortfarande skulle kunna köra trafiksäkert. VTI har tagit fram en rapport, och regeringen ser just nu över frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Avslutningsvis: Trafiksäkerhet är ett område som Sverige har all anledning att vara stolt över, samtidigt som mycket arbete återstår för att vi ska nå nollvisionen.

(Applåder)

Fru talman! I dag kommenterar vi Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn.

Oftast är Riksrevisionens rapporter inte något som vi i trafikutskottet debatterar, utan de kommer upp mer som en del i andra diskussioner, till exempel när vi pratar om järnväg eller vägar. Denna rapport från Riksrevisionen om Transportstyrelsens tillsyn är dock speciellt viktig eftersom den berör alla mål, krav och regler som styr transportområdet och hur dessa ska följas upp.

Om det brister i uppföljningen identifieras inte de svårigheter som olika myndigheter har i genomförandet av sina uppdrag. Det innebär att verksamheten inte styr mot de mål som riksdagen har satt upp och att pengar som skjutits till inte används till rätt saker. Detta innebär i förlängningen att våra skattepengar inte används effektivt.

Det är därför av vikt att man, som Riksrevisionen påpekar, tar fram ett system som gör att Transportstyrelsens tillsyn kan mätas och följas upp. Men framför allt är det viktigt att tillsynen som sådan utförs så att vi kan hitta fusk i efterlevnaden av våra regler. I annat fall - om alla inte följer det som har beslutats och de därmed kan få en fördel genom fusket - riskerar vi, och inte bara vi utan hela samhället, att tappa tilltron till våra regelverk.

Jag välkomnar därför rapporten. Liberalerna tänker driva att tillsynen ska öka just därför att tillsyn och uppföljning av beslutade regler är fundamentalt viktigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och tackar för rapporten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Fru talman! I dag debatterar trafikutskottet digitaliserings- och postfrågor.

När vi debatterade digitaliserings- och postfrågor för ett år sedan sa jag att digitaliseringen av det svenska samhället hade tagit ett stort steg under de senaste två åren. Bakgrunden var pandemin och att vi hade börjat arbeta hemma, bakom datorn. Utvecklingen inom den offentliga sektorn hade tyvärr gått långsammare.

Det är bara ett år sedan, och fokus låg då på digitalisering och att göra befintliga system effektivare. Jag tar upp detta för att visa den kraft som just nu driver utvecklingen framåt i ett rasande tempo.

I november 2022 släppte Open AI sin Chat GPT. Det blev startskottet för att andra plattformar lanserade sina egna system, trots att de inte var färdigutvecklade, för att hänga med i utvecklingen. Nu kan var och en av oss testa att använda AI. Plötsligt kan man förstå kraften i artificiell intelligens och hur till exempel Chat GPT kan underlätta arbetet med att skriva rapporter, programmera och så vidare.

Frågan är inte om utan hur den nya tekniken kommer att påverka var och en av oss. AI ligger i startgroparna och kommer att ge enorma fördelar inom sjukvård, utbildning och forskning, liksom inom trafikutskottets eget område - transporter. Rapporter visar att det finns potential till besparingar om 140 miljarder inom den offentliga sektorn.

Samtidigt kan AI, som alla tekniker, användas i negativa syften. Den kan användas för att kontrollera befolkningen, sprida desinformation, återskapa släktingars röster i syfte att lura till sig pengar vid telefonsamtal - ja, listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system.

Under det svenska ordförandeskapet i EU har viktiga förslag utvecklats som har en direkt koppling till hur EU vill tackla AI-utvecklingen, bland annat förordningen om AI och förordningen om data. Förordningen om AI bygger på de fyra principerna för en hållbar AI: AI ska vara rättvis och skydda den personliga integriteten samtidigt som den ska vara säker och transparent. Det är en väldigt viktig grund för AI i Europa.

Fru talman! Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av AI har potential att ha lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, inom Europa och globalt som den pågående klimatutvecklingen. Vi måste ta till oss detta faktum och öka takten i vår förståelse för och användning av AI, så att vi i Sverige - baserat på våra värderingar om individens frihet och på vår unika position som världens mest innovativa land - kan vara med och styra hur AI tillämpas här hemma och i vår omvärld. Det ska vara en AI som baseras på etiska riktlinjer.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet. Vi har en plattform att stå på; vi står inte helt utan grund i dag.

Sverige har till exempel kommit längst i Europa i utvecklingen av en teknik som är lik Chat GPT men vilar på öppen programvara, vilket ger insyn i hur systemet fungerar. Vi har också stor kompetens på området, vilket inte minst har visats på de konferenser som ordnats under det svenska ordförandeskapet i EU. Inom det svenska AI-klustret utvecklas även ett förslag till AI-strategi för Sverige.

Sverige behöver tillsammans med olika aktörer ta ett sammanhållet grepp om AI-utvecklingen. En nationell AI-strategi är här en viktig pusselbit tillsammans med en ökad kompetens inom samtliga samhällsområden, inte minst på ledarskapsnivå men även genom satsningar på hela skol och forskningsområdet för att möjliggöra den kommande omställningen av Sveriges alla företag. Jag valde att i mitt anförande i dag fokusera på artificiell intelligens därför att det är den i särklass största och mest omvälvande förändring som har skett det senaste året.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av vår offentliga sektor måste öka markant. Dagens datasystem måste kopplas ihop, och vi måste hitta effektiva sätt att dela data. Dagens lagstiftning behöver uppdateras för att undanröja hinder för detta. AI-utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika dataset effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten.

Ansvariga myndigheter bör få ett ökat mandat att driva på digitaliseringen av den offentliga sektorn. Utan en bra digitaliserad grundstruktur kommer Sveriges AI-utveckling att bromsas, och då kommer vi inte att ha möjlighet att påverka utvecklingen i Europa och globalt.

Grundstrukturen börjar med infrastrukturen för data, och här behöver vi skapa bättre förutsättningar för dem som ska samla in och tillhandahålla data. Att förbereda och hantera data är väldigt kostsamt, vilket bland annat Lantmäteriet har räknat på. Här behöver nya strukturer och processer identifieras för att vi ska få till en drastisk ökning av antalet dataset på marknaden. Vi behöver ta reda på vilka data som behövs och hur tillgången till dessa dataset kan underlättas.

Utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät är mycket viktig för att öka människors och företags tillgång till bredband i hela landet, liksom för den digitala utvecklingen. Vi behöver öppna för olika tekniska lösningar för att så fort som möjligt ge bredband till människor runt om i vårt land. Regelverket ses nu över steg för steg, inte minst när det gäller fiberdragning över kommungränser, vilket har varit en hindrade faktor för utbyggnaden av bredband.

Vi måste samtidigt adressera digitaliseringens risker. Digitaliseringen måste kombineras med analyser av datasäkerhet och påverkan på den personliga integriteten och cybersäkerheten. Dataskyddslagen och andra tillämpliga lagar måste kontinuerligt utvecklas för att vi ska hänga med i den tekniska utvecklingen.

Dessutom är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på det vi gör och analysera sårbarheten när vi nu samlar väldigt mycket data med lätt dataåtkomst, när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och när alternativen till det digitala är på väg att monteras ned. Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor.

Fru talman! Alla ska kunna ta del av utvecklingen, och det måste finnas möjlighet att utföra tjänster utan att vara uppkopplad. Ett speciellt fokus behöver ligga på att alla människor ska kunna utföra nödvändiga tjänster och tillgodose de behov människor har av att kommunicera med den offentliga sektorn. Det gäller inte minst människor med olika funktionsvariationer, vilket ställer stora krav på våra myndigheter.

Fru talman! Posten i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Konsekvenserna av just digitaliseringen har varit en drastisk minskning av antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet och att den kan bedrivas på kommersiell grund. Post- och paketleveranser är viktiga delar av samhällets infrastruktur och behövs för att hela Sverige ska fungera. Vi måste säkra postgången även framöver när digitaliseringen kommer att göra att fler och fler brev skickas digitalt.

Slutligen, fru talman: Vi liberaler är teknikoptimister. Vi tror verkligen på Sveriges förmåga att i Europa ta på sig ett ledarskap inom AI. Vi tror på vår förmåga till datadriven innovation och att digitaliseringen har potential att förändra våra gamla företag samt skapa nya. Vi tror att vi med hjälp av digitalisering och AI kan minska kostnaderna för att därmed fortsatt kunna ha en bra välfärd. Vi tror att Sverige kan visa vägen för den utvecklingen och att riskerna med digitaliseringen samtidigt kan minimeras.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret, som jag egentligen inte tycker pekar på varför man lade ned kärnkraftverken.

Vi i Liberalerna stod utanför energiöverenskommelsen därför att vi redan när den skapades såg att den inte skulle hålla. Vi tittade på fysikens lagar och såg att det inte skulle hålla på sikt, så Liberalerna gick aldrig med i energiöverenskommelsen. Och det har ju visat sig att vi har fått rätt, i alla fall när det gäller att få en majoritet för att driva kärnkraft i Sverige numera. Parti efter parti har följt Liberalernas linje.

Ledamoten säger att det har varit möjligt att bygga kärnkraftverk. Men om det finns ett mål om att all energiproduktion måste vara förnybar efter 2040 är det ju ingen som startar ett kärnkraftverk. Det skulle få läggas ned efter 10-15 år, och det säger sig självt att det inte finns någon ekonomi i det. Men detta ska vi nu ordna till - vi gör om målet från att allt ska vara förnybart efter 2040 till att det ska vara fossilfritt 2040. Då kommer det att finnas intresse av att bygga kärnkraftverk i Sverige.

När det sedan gäller laddbara bilar ser jag inte riktigt hur ledamoten resonerar. Vi måste ju ha energi för att kunna bygga dessa bilar. Som jag förstår det av hur ledamoten resonerar är det alltså bättre att vi importerar batterier från Kina som är gjorda med väldigt dålig fossil energi än att vi skapar produktion här i Sverige.

Herr talman! Jag lyssnade på ledamoten Stina Larssons anförande. Jag vet ju att Centern har många viktiga delar i sin klimatpolitik såsom företagens viktiga roll, koldioxidinfångning och cirkulär ekonomi. Man är väldigt positiv till elflyg. Det är många delar där vi har samma bild av vad som behöver göras.

Man säger att man vill driva på utvecklingen med laddbara bilar, och man pratar om klimatbonus och laddinfrastruktur. Ledamoten är väldigt positiv till laddbara bilar, och Centerpartiet vill ge fordonsklustret i Sverige bra förutsättningar för klimatomställningen. Men grejen är ju att det de efterfrågar mest är mer el - mer energi och mer effekt - och mer laddinfrastruktur. Där tycker jag att vi har valt två skilda vägar.

Min fråga är varför Centerpartiet under den förra mandatperioden röstade för nedläggningen av kärnkraftverken. Det har skapat denna energikris, vilket har skapat en otrolig osäkerhet i Västsverige - som faktiskt är en av de viktigaste motorerna för välfärden i Sverige och även ett av de områden där man satsar mest på forskning och utveckling. Men nu finns det en otrolig osäkerhet i Västsverige: Kommer man att kunna producera batterier för bilarna på ett fossilfritt sätt och slippa importera batterier från Kina?

Min fråga är alltså varför Centerpartiet under den förra mandatperioden röstade för nedläggningen av kärnkraften.

Herr talman! Jag blir fascinerad när jag lyssnar på debatten här i dag där ledamöter från de förra regeringspartierna säger att den nuvarande regeringen misslyckas med att skaffa fram en massa energi, när man själv under den förra mandatperioden tog bort ofantliga mängder fossilfri energi i form av kärnkraftverk.

Nu har regeringen tagit beslut om två vindkraftsparker, men de motsvarar bara ett av de kärnkraftverk som ni tog bort under den förra mandatperioden, Elin Söderberg. Ändå står ni tillsammans med Socialdemokraterna och frågar varför vi inte skyndar på. Vi får ju ta konsekvenserna av er konstiga klimatpolitik. Om ni vill byta ut fossil energi måste ni ju se till att det finns någon annan energi. Och så plockar ni bort den energin! Jag förstår inte riktigt hur det går ihop.

Jag kommer som sagt från Västsverige. När det gäller omställningen där är det el man vill ha, men det råder en otrolig osäkerhet i Västsverige nu - i fordonsklustret i Göteborgs hamn. Varifrån ska man få el när ni har tagit bort de två kärnkraftsreaktorerna i Ringhals?

Northvolt vill påbörja produktion av batterier 2025, men de är jätteosäkra på om de kommer att ha tillräckligt med el för att starta sin produktion. Det handlar om otroligt många arbetstillfällen.

Göteborgs hamn vet inte om de kan gå i land med sin satsning på klimatomställningen och erbjuda landström, för de har inte el. Just därför har vi valt att satsa på den här regeringen, för vi måste skapa ett fundament för klimatpolitiken.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för mycket relevanta frågor.

Jag bor i Västsverige och pratar mycket med Göteborgs hamn, och jag har även varit i Sundsvall, Skellefteå och Luleå och talat om deras behov. Sträckan mellan Göteborg och Alingsås behövs verkligen för att de ska kunna få ut sitt gods via järnväg och sedan ut via Göteborgs hamn.

Järnvägssträckningarna längs Norrlandskusten är oerhört viktiga för att vi ska klara klimatet och inte få alltihop på lastbil. För mig är detta en självklarhet, och vi står bakom de båda sträckningar - Norrbotniabanan och Ostkustbanan - som ledamoten specifikt tog upp.

När det gäller varför vi valde att sätta oss i denna regering är svaret enkelt, och jag ägnade en stor del av mitt anförande åt det: energipolitiken. Vi pratar hela tiden om klimatpolitiken och att det är viktigt att få bort den fossila energin, men vad ska vi ersätta den med?

Det måste vara ren elproduktion till vätgas men även direktverkande el till olika delar, men den politiken röstade den förra regeringen bort. Man har röstat bort kärnkraftverk, och utan kärnkraften klarar vi inte en stabil elförsörjning. Jag är för både sol-, vind-, vatten- och kärnkraft, men det var inte den förra regeringen. Det viktiga är att få till energiförsörjningen.

Herr talman! Jag ska vara lite snabbare med svaren på frågorna.

Jag var med och förhandlade om den reduktionsplikt som gällde tidigare. I den förhandlingen var jag mycket tveksam till det elektrifieringsscenario som man utgick från - man tog ett basscenario. Jag sa att man skulle gå på det högsta eftersom det kommer att gå väldigt fort i denna omställning. Jag tror att vi inom ett halvår hade slagit det högsta scenariot. Omställningen när det gäller elektrifieringen går alltså väldigt fort.

Dessutom var en annan farhåga att produktionen av biobränslen inte skulle kunna ske i den takt som vi ville blanda in dem. Därmed skulle pumppriset bli mycket högre. Och det skulle slå väldigt hårt mot många, kanske framför allt ute i landet, som är väldigt beroende av sina bilar. Där har det också blivit så. Sedan har kriget i Ukraina gjort att priset blivit ännu högre.

Vi är väldigt positiva till reduktionsplikten, men vi hade velat se en lägre kurva från början.

Ledamoten tar upp att vi skär ned i fråga om järnvägen. Det vi har gjort är att vi har sagt nej till nya stambanor. Vi behåller de tre delar av stambanorna - jag tror att det är detta som ledamoten menar - som fyller ett behov. Dit går 200 miljarder. De andra 200 miljarderna vill vi satsa på andra sträckor, till exempel Norrlandssträckan och sträckan mellan Göteborg och Alingsås, så att Göteborgs hamn kan få ut sitt gods. Det finns en lång rad satsningar inom järnvägen som snabbt kan ge klimatsänkningar i stället för den långsiktiga nya stambanan, som kanske blir klar någon gång efter 2050.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är ett av mina hjärtebarn. Jag sitter i trafikutskottet, och jag har jobbat inom transportområdet med personbilar i 35 år. Just denna omställning går väldigt fort - vi behöver byta ut hela fordonsflottan på ungefär 15 år. Detta kräver enorma satsningar för alla bilföretag men även för samhället för att skapa förutsättningar. Det handlar om det som jag nämnde i mitt anförande - tillräckligt med el och distributionsnät men också laddinfrastruktur.

När det gäller till exempel klimatbonusen drev jag på. Jag tyckte att det var en väldigt viktig del när försäljningen av laddbara bilar låg väldigt lågt. Men när försäljningen av laddbara bilar står för 50 procent eller över 50 procent av försäljningen ska staten inte fortsätta att pumpa in pengar. Vi lade 7 miljarder förra året. Vi lägger 7 miljarder i år på den tidigare försäljningen. Det är enorma pengar.

Även med klimatbonusen kostade en elbil väldigt mycket pengar. Det viktiga är att vi ser till att vi får ut väldigt många bilar på marknaden. Det handlar om att vi får ut många begagnade bilar, för det är först när vi har en stor begagnatmarknad som vi kommer att ha laddbilar som det stora flertalet människor har råd att köpa. Vi följer försäljningen av bonusbilar för att se: Är det den ekonomiska krisen som minskar försäljningen av elbilar, eller är det rakt över? Men det är viktigt att vi håller uppe tempot för att kunna byta ut fordonsflottan.

Jag får återkomma med svar på den andra frågan.

Herr talman! I dag debatterar vi klimatfrågor.

När vi debatterar klimatfrågor här i kammaren beror fokuset i hög grad på vilket utskott i riksdagen som har hand om ärendet. Näringsutskottet har energifrågor och företagsfrågor, trafikutskottet har transportfrågorna och miljö- och jordbruksutskottet har mer fokus på klimatmålen och de mer naturnära klimatfrågorna som kolsänkor och biobränslen. Men när vi pratar om klimatfrågor måste vi se det som ett helt system. Ska vi nå våra mål måste vi orka se helheten, hur de olika delarna samverkar och var de svaga länkarna är.

Liberalernas klimatpolitik utgår från fem viktiga principer:

Förorenaren ska betala. Alla verksamheter ska betala för sina klimatkostnader. Med våra styrmedel fokuserar vi på utsläppen. När andra partier exempelvis vill minska antalet flygresor vill vi utveckla ett fossilfritt flyg och premiera elflyg och fossilfria bränslen.

Klimatomställning måste ske i en växande ekonomi. All omställning kostar pengar - enorma pengar - åtminstone initialt. Därför är ekonomisk tillväxt nödvändig för att klara kostnaden. Det är länder med sämre ekonomi som ligger efter i klimatomställningen. Därför måste företagen tjäna pengar för att klara omställningen.

Handel, teknikutveckling och entreprenörskap är förutsättningar för att klimatarbetet ska lyckas. Vi liberaler är teknikoptimister, inte minst jag själv. Vi tror att klimatmålen är nåbara om vi frigör innovationskraften. Den största påverkan på klimatutsläppen är exporten av svenska produkter producerade med liten klimatpåverkan - den ger tillväxt hos oss och sänker samtidigt utsläppen globalt. Svenskt Näringsliv har gjort en utredning där man säger att man sparar 26 miljoner ton varje år på den svenska exporten. Det är mer än hälften av de utsläpp vi har i Sverige. Till det kan man lägga att de nya metoder som utvecklas av företag bör exporteras för att man ska kunna tillgodogöra sig dem i motsvarande verksamheter i utlandet.

Vi ser också att det är mycket viktigt att utveckla det internationella samarbetet. Klimatutsläppen är gränslösa. Sverige behöver arbeta på global nivå och främst genom EU. EU är världens viktigaste miljöorganisation. Regeringen har som ordförande i EU nu under våren rott det stora klimatpaketet Fit for 55 i hamn. Inte minst de senaste delarna är viktiga: AFIR och ReFuelEU Maritime och Aviation. Fit for 55 är ett viktigt steg för att samma regler ska gälla i hela Europa. Vi ska också använda EU som hävstång för att driva på den globala klimatomställningen.

Det är förändringar av hela system som är viktigast för klimatomställningen, där sedan det individuella beslutet påverkar. Förändringen av hela systemet är starkt kopplad till våra företag. Som exempel kan vi se på övergången från fossildrivna fordon till laddbara fordon. Det måste finnas laddbara fordon, laddinfrastruktur och stabil elförsörjning till rimliga priser innan individen väljer ett laddbart fordon.

Med dessa fem principer är det lätt att ta ställning i olika frågor för att vi ska nå våra klimatmål. När man tittar på klimatomställningen ur ett systemperspektiv är den viktigaste förutsättningen för klimatomställningen en leveranssäker elförsörjning. Den gamla regeringen har genom sin förtida nedläggning av 50 procent - sex av tolv reaktorer - av våra kärnkraftverk ryckt undan en stor del av förutsättningarna för klimatomställningen under det närmaste decenniet. Det äventyrar leveranssäkerheten av elenergi och försätter därmed rent generellt företag och många tusentals jobb i fara. Vi får företag som inte expanderar och företag som inte ens vågar etablera sig och skapa nya jobb.

Ska vi klara klimatomställningen måste vi ha fossilfria alternativ och helst helt utsläppsfria alternativ, som elen. Med nedläggningen av kärnkraftverken fördröjde den förra regeringen omställningen med många år. Vår regering försöker nu reparera skadan och har nyligen tagit beslut om två nya vindkraftsparker utanför västkusten. Det är bra. Men vi ska vara på det klara med att dessa två parker motsvarar bara ett av de kärnkraftverk som den förra regeringen lade ned. I stället för att vi skulle kunna få ett stort tillskott med el till västkusten återställer vi bara delvis den situation som fanns 2018 innan den förra regeringen lade ned de två kärnkraftverk som fanns på Ringhals. Hade den förra regeringen verkligen varit för klimatet hade partierna inte lagt ned kärnkraften.

I dag har vi vatten-, vind- och solkraft tillsammans med kärnkraft. Vi behöver fördubbla vår elproduktion till 2040. Ska vi ha en stabil elförsörjning och klara klimatomställningen genom att göra oss oberoende av fossil energi behövs kärnkraften. Jag är glad att få tillhöra en regering som ser detta och satsar på alla energislag.

Med energiproduktionen och bränsleproduktionen som plattform är den liberala klimatpolitiken inriktad på följande områden:

Först och främst vill vi eliminera utsläppen av fossil koldioxid. Att mentalt vara inställd på att få bort alla utsläpp i stället för att bara prata om att minska dem ger ett annat tidsperspektiv. Alla verksamheter måste agera nu. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, och här är elektrifieringen svaret. Det som hindrar elektrifieringen är tillgången till laddinfrastruktur där man bor, arbetar och reser. Här satsar regeringen stort med 4 miljarder för att öka takten. Naturligtvis behövs biobränslen till befintliga fordon under omställningen.

EU ETS-systemet är viktigt som styrmedel mot klimatmålen, där nu sjöfarten och vägtransporterna ingår. Det nya systemet Fit for 55 med dess olika delar driver bland annat på utvecklingen av nya fossilfria bränslen och infrastruktur för laddning och fossilfria bränslen.

Företagen behöver få bort sitt beroende av fossila insatsvaror och fossil energi, där många lösningar blir specifika för respektive företag. Vi vill minska utsläppen av metan och lustgas. Därför vill vi bland annat driva på biogasproduktionen, baserat på bland annat gödsel från boskap, som annars skulle ge metanutsläpp. Det finns också intressant forskning när det gäller foder till kor för att minska deras metanutsläpp.

Liberalerna vill bygga upp en kapacitet för negativa utsläpp av koldioxid. Genom att fånga in den koldioxid som bildas vid förbränning av biomassa kan vi åstadkomma negativa utsläpp. Potentialen är stor i Sverige, då det finns ett stort antal punktkällor av biogen koldioxid där det skulle vara effektivt att fånga in gasen. Vi vill samtidigt bygga upp en marknad så att verksamheter som har svårare att ställa om ska kunna köpa in sig i koldioxidinfångning under sin omställning.

Liberalerna vill minska naturlig avgång och öka naturligt upptag av klimatgaser genom klok markanvändning. Det är rationellt att genomföra omfattande nettoupptag av koldioxid i Sverige för att klara EU:s mål inom ESR. Vi vill också återväta torvmarken för att minska utsläppen och fasa ut torvbrytningen.

Liberal klimatpolitik innehåller en rad åtgärder för att vi ska göra oss oberoende av fossil energi och sänka koldioxidutsläppen. I detta inlägg har jag fokuserat på principer och några specifika områden som har potential när det gäller att kraftigt minska utsläppen.

Jag är glad att tillhöra en regering som tar ett helhetsgrepp om klimatpolitiken, en klimatpolitik som går hand i hand med energipolitiken.

Fru talman! Dagens debatt gäller den drönarstrategi som EU-kommissionen presenterade i höstas. Det har inte blivit mycket debatt i kammaren om drönarstrategin eftersom vi i trafikutskottet är tämligen överens.

Jag är teknikoptimist, och jag tror att många av de problem vi ser i dag kommer att lösas med ny teknik. Därför är det mycket intressant att se den framväxande tekniken för farkoster i luften. Speciellt intressant är utvecklingen av eldrivna farkoster, där vi rör oss från små drönare till mer avancerade drönare vidare över till drönare som kan transportera människor och sedan till elflyg. Denna mängd av nya farkoster i vårt luftutrymme kommer att påverka vårt transportsystem. Här, som vid alla debatter, är det viktigt att påpeka att alla trafikslag är viktiga och löser sina delar av våra transportbehov. Det är helheten som måste fungera.

Drönarsektorn är en bransch med stor potential för nya samhällsnyttiga tjänster, och den kommer att erbjuda hållbara lösningar för många av dagens och framtidens utmaningar. Den används redan i dag i blåljusverksamhet och vid inspektioner, till exempel i skogs- och jordbruk. I Afrika har drönare varit en game changer för att hitta tjuvjägare. Drönare har också prövats i mindre skala för leveranser av varor och har stor potential för att på ett snabbt och energieffektivt sätt skicka mindre varor ut på landsbygden.

Det sker en snabb teknikutveckling, och här måste politiken vara offensiv eftersom tekniken utmanar gamla lagar och ställer särskilda krav på ett förändrat regelverk samt effektiva processer som främjar, inte stjälper, utvecklingen. Samtidigt väcker tekniken också frågor om flygsäkerhet, integritet och säkerhet. De frågorna behöver omhändertas. Så sent som i förra veckan kunde vi läsa om drönare som trots ökad beredskap kunde flyga över skyddsobjekt i Sverige. Detta måste vi se över.

När det gäller vårt luftrum är det viktigt att det är på EU-nivå som vi skapar gemensamma regler. För drönare beslutades det första EU-gemensamma regelverket redan 2018. Det har sedan följts av drönarförordningen 2019 och U-space-förordningen 2021. Här har EU verkligen varit på tårna för att göra det möjligt att hantera drönare. EU-regelverket har skapat en gemensam europeisk grund för att kunna utnyttja potentialen med drönare, skapa nya företag och ta fram innovativa tjänster.

Målet är att kunna tillämpa U-space-regelverket i hela EU 2035. Det innebär att drönare i stor skala och på ett automatiserat och digitaliserat sätt ska integreras i luftrummet, bland annat flyga bortom synhåll, det vill säga där man inte längre kan se drönaren. Det är bra att man sätter upp en gemensam målbild som vi kan samarbeta om hur vi tillsammans kan förverkliga, för det kommer att finns många utmaningar på vägen.

Det är här EU-kommissionens meddelande En drönarstrategi 2.0, som presenterades i höstas, kommer in. Drönarstrategin aviserar 19 flaggskeppsåtgärder för att förverkliga kommissionens vision för drönarsektorn i EU fram till 2030. Under 2023 handlar det till exempel om att ta fram ett antal standardscenarier för ansökningar om drönartillstånd. Det gäller också att utveckla regelverk för de mest avancerade drönaroperationerna.

En drönarstrategiför Europa

Potentialen för drönare är stor, och Sverige är ett innovativt land som kan ligga i framkant och skapa många nya företag. Samtidigt är det viktigt att beakta frågor om säkerhet, integritet och användningen av luftrummet. I Sverige har vi ett civil-militärt integrerat luftrum som vi måste ta hänsyn till. Det fick vi bra information om när trafikutskottet tidigare i år besökte Luftfartsverket. Det finns också nationella regler om geografisk information fotograferad från luftfartyg, till exempel drönare. Hur ska detta vidareutvecklas? Då måste vi även ta hänsyn till säkerhetsläget i vår omvärld. Hur påverkar det? Vilka kan samla in information om vårt land?

Det är också positivt att forsknings- och innovationsfrågor, frågor om civil beredskap och allmänhetens acceptans tydligt lyfts in i den europeiska drönarstrategin. Just allmänhetens acceptans är viktig att ta hänsyn till. Hur inför vi den nya tekniken på ett positivt sätt så att människor inte upplever att de blir övervakade från luften?

EU:s nya drönarstrategi trycker på betydelsen av den samverkan som krävs mellan olika myndigheter men också på olika beslutsnivåer för att strategin ska fungera. Våra kommuner och regioner måste ta höjd för frågor om en storskalig användning av drönare och tillhörande infrastruktur, både på marken och i luftrummet, och ta hänsyn till dem i sina planeringsprocesser.

En drönarstrategi för Europa

Fru talman! Vi liberaler är mycket positiva till den nya drönartekniken och att EU samtidigt redan nu har en rad regelverk för drönare, vilket gör att de som utvecklar ny drönarteknik känner till randvillkoren för hur de kan operera. Det tar bort mycket osäkerhet och driver på utvecklingen. Samtidigt måste vi politiker vara öppna för att fortsätta att förändra lagstiftningen i takt med att nya innovationer kommer fram.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Fru talman! Tack för svaret, Daniel Helldén!

När det gäller hur man använder sina pengar och investerar måste de som ska köpa nya flygplan tjäna ganska rejält med pengar för att de ska ha råd att investera i nya flygplan och nya elflygplan. Jag upplever att ledamoten på något sätt negligerar kostnaden för att göra de stora investeringarna i nya flygplan som man kan börja med runt 2030.

Om man tittar på Heart Aerospace och vad som har drivit det har amerikanska och kanadensiska flygbolag beställt närmare 300 flygplan av det. De ser att de kommer att kunna bygga upp ett helt nytt regionalt flygnät som har varit förlorat. Det görs med fossilfritt flyg, det vill säga flyg som inte släpper ut någonting. Elflyg kommer att flyga på en lägre nivå och kommer därmed inte att bli drabbat av höghöjdseffekter.

Vad jag inte förstår är varför Miljöpartiet inte driver på utvecklingen av fossilfritt flyg utan hela tiden svartmålar flyget. Varför tar ledamoten inte till sig den positiva utveckling som möjliggörs av elflyget?

Vad tycker ledamoten till exempel om det som hänt med Fit for 55 och de positiva signaler som kommer där från Refuel EU Aviation? Jag förstår inte Miljöpartiets negativa inställning till omställningen av flyget. Det skulle jag gärna vilja ha en förklaring till.

Fru talman! Jag har nu lyssnat på hela debatten. Det var intressant att höra. Det som upprepade gånger har kommit upp är nya stambanor.

Alla trafikslag har sina för- och nackdelar. Hur ser ledamoten på när de nya stambanorna skulle stå klara? Som jag förstår det är det någonstans bortom 2050 för att staten ska ha råd att finansiera dem. De kostar 400 miljarder.

EU körde för två år sedan runt i Europa för att diskutera tågets utbyggnad och framtid. Budskapet var kristallklart. Om man ser tåget som ett verktyg för att få bort klimatutsläpp har man 15 år på sig. Vägtransporterna har potentialen för tågen och för det stora antalet nya tågresenärer. Då har de ställt om. Årtal som 2035 nämndes. Min fråga är hur ledamoten ser på att tåget efter 2035 enligt EU inte har någon större klimateffekt.

Det är också kopplat till själva flygfrågan. Ledamoten tar också upp vikten av att flyget är bra för att Sverige ska fungera i sin helhet. Samtidigt vill man förbjuda det. Om man tar bort möjligheten att tjäna pengar på de mest trafikerade flyglinjerna, hur ska branschen då få råd att utveckla ett fossilfritt flyg om den inte får resurserna på de delar som går bra? Vem är det som ska betala utvecklingen till fossilfritt flyg?