Helena Gellerman

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare frågor på detta område.

När det gäller elflyg i Norden är det så att hela världen just nu tittar på Norden och elflygsutvecklingen här. Anledningen är naturligtvis inte att vi i Sverige utvecklar ett elflygplan. En av de delar där elflyg verkligen kan göra skillnad kan vi se i Norge. Där togs det redan 2018 beslut om att allt inrikesflyg ska ske med elflyg år 2040. De har sina fjordar, och man kan behöva åka 20 mil i stället för att flyga 1 mil rakt över fjorden. Det är den geografiska delen i Norden som gör att elflyg har väldigt stor potential för korta och fossilfria flygningar. Tidigare under debatten har sträckan Stockholm-Visby nämnts. Detta är en av första flyglinjer där vi vill sätta in elflyg.

Det handlar om just de korta flygturerna, bland annat inom Sverige. Alla flyg behöver inte gå via Stockholm om vi har elflyg, utan då kan man flyga direkt mellan olika regionala flygplatser eller över till våra grannländer.

Jag vill också nämna Bromma lite kort. Den utredning som ledamotens parti och Socialdemokraterna initierade hade ju som fokus att lägga ned Bromma. Det baserades på en utredning av Swedavia som sa att det just då inte fanns ett marknadsläge för att ha kvar Bromma. Detta var dock under pandemin, när 90 procent av flyget låg nere. Var och en förstår att det inte fanns ett marknadsläge just där och då, 2020. Det var utifrån denna utredning som regeringen fattade sitt beslut.

Fru talman! Jag tackar Helldén för frågan.

Jag tänkte först ta upp detta med att jag inte problematiserar och att jag ger en förskönad bild av flyget. Det första jag tog upp i mitt anförande var att det är oerhört viktigt att flyget ställer om. Alla trafikslag måste ställa om. Det jag gjorde var att ställa detta i relation till vägtransporterna i Sverige. Där har vi mycket större potential för att ställa om snabbt.

Man måste börja med teknikutveckling så att även flyget kan ställa om, både när det gäller elflyg för kortare sträckor och för att producera biobränsle i större mängd, så att vi kan byta ut det fossila bränslet.

Vi ställer oss även positiva till all den utveckling som sker när det gäller vätgas och att använda vätgas för de längre flygturerna. Där finns GKN i Trollhättan, som har lång erfarenhet av vätgas i och med att de har varit en del av rymdtransporter och har stor kunskap.

Vi har väldigt mycket av denna kompetens i Sverige. Det är därför Liberalerna verkligen vill satsa mycket forskningspengar för att vi ska kunna gå fram. Elflygen håller på att utvecklas. De kanske till viss del har passerat forskningsstadiet - här försöker man att lösa rena utvecklingsproblem för att kunna ha ett certifierat flyg 2028.

Det finns även andra delar, till exempel hur vi ska klara - eller minimera - höghöjdseffekterna. Vad kan vi göra där?

Vi behöver mycket mer forskning när det gäller flyget för att klara omställningen.

Herr talman! I dag ska vi debattera luftfartsfrågor. Jag säger "äntligen", precis som min kollega tidigare - äntligen börjar det stå klart för allt fler att flyget har förmågan att ställa om.

Många är som jag bekymrade över klimatpåverkan från dagens flyg. Men den ligger inte alls på samma höga nivå som den från våra vägtransporter, som står för 95 procent av våra inrikes utsläpp från transporter. Alla trafikslag måste dock ställa om. Och nu ser vi att elflyg, biobränslen, elektrobränslen, flygplan som går på vätgas och minskade höghöjdseffekter närmar sig med snabba steg. Äntligen får flyget luft under vingarna efter att i åtta år ha blivit nedprioriterat av den gamla regeringen.

Sverige är beroende av att våra fyra trafikslag - fordon, tåg, flyg och sjöfart - kan fungera tillsammans. Man ska inte ställa dem mot varandra eftersom de kompletterar varandra. Vart och ett är viktigt och bidrar till att Sverige kan fungera, att företagen får tillgång till kompetens och kan transportera sina produkter och att människor i Sverige kan träffa släkt och vänner och upptäcka nya platser.

Flyget har haft några tuffa år under pandemin och är ännu inte helt tillbaka på 2019 års nivå. Utlandsresorna ökar snabbare än inrikesresorna. Sverige ligger något efter resten av Europa vad gäller flygets återhämtning efter pandemin.

Genom att se flygets viktiga roll för Sverige, genom samarbete och med stort fokus på flygets klimatomställning kan vi snart se att den svenska flygbranschen åter står på fast mark och kan bidra till den gröna omställningen av flyget globalt.

Ett sådant område är elflyget. Sverige är, tillsammans med Norge och resten av Norden, ett av de länder i världen som är bäst lämpade för en tidig introduktion av elflyg. Elflyget började diskuteras 2018, och tankarna fokuserades på hur ett billigt, fossilfritt elflyg kan påverka levnadsvillkoren för människor och företag på landsbygden och på vilka behov elflyget har av nya flygplatser.

Nu utvecklas ett svenskt elflygplan för 30 personer och 400 kilometer av Heart Aerospace utanför Göteborg. Elflyg har potentialen att binda samman regionala mindre flygplatser runt om i landet och även inom Norden. Liberalerna vill därför se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Flygbolag i USA ser också potential att återupprätta ett regionalt flygnät, något som har försvunnit på grund av att nuvarande flygplan ställer andra krav för att ge ekonomi för branschen - man lade därför ned det regionala flygnätet.

Regeringen har ökat anslagen till forskning och innovationer på elflygsområdet. Man driver på för en ökad samverkan inom området och undersöker möjligheterna till upphandling av elflyg för linjer med allmän trafikplikt.

Bromma flygplats ska bevaras; detta är en viktig transportrelaterad del av Tidöavtalet. Det är glädjande att man nu pratar om Bromma som ett nav för elflyg i Sverige, en utveckling som Liberalerna drivit på sedan förra mandatperioden. Elflygets lägre bullernivåer och dess behov av kortare start- och landningsbanor gör att markområden runt flygplatser kan frigöras för bostäder, samtidigt som stadsnära flygplatser möjliggörs. Det är därför viktigt att man inte ställer bostäder mot flygplatser. Med elflyg kan man få större möjligheter och större markområden att bygga bostäder på. Låt oss ta till vara den möjligheten!

Swedavia, med sina tio större flygplatser och de regionala flygplatserna, är snart klimatneutralt. Man undersöker nu hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen ska kunna tillhandahållas på flygplatserna.

På EU-nivå har under våren beslut fattats om flygets del av Fit for 55, där ReFuelEU Aviation ställer krav på just laddinfrastruktur och alternativa bränslen. Flygets utsläpp hanterar vi bäst på internationell nivå för att få effekt, och här måste vi använda EU för att få global påverkan på flyget.

Omställningen av flyget är nödvändig men kräver stora investeringar av flygbranschen. I ljuset av detta behöver vi se över flygskatten. Den infördes och blev starkt kritiserad eftersom den inte fokuserade på flygets utsläpp utan var till för att dämpa människors vilja att resa och få nya upplevelser och träffa släkt och vänner genom att skatten betalades per flygplansstol och inte relaterat till utsläppen. Denna skatt bör fasas ut i takt med att flygbranschens kostnader för klimatomställningen ökar. För Liberalerna är det utsläppen som är problemet, inte flygresan i sig.

Det är viktigt att vi sprider kunskap om utvecklingsläget runt om i Europa och globalt. Vid ett möte mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten i förra veckan tog jag tillsammans med två kollegor upp den positiva utvecklingen i Sverige när det gäller flyget. Själv tog jag upp att det i Sverige nu tas fram ett elflygplan till 2028, med kapacitet för 30 personer och en räckvidd på 400 kilometer. Det var många ögonbryn som höjdes, och man blev glatt överraskade. Det är viktigt att vi inom EU sprider information om de faktiska framsteg som sker när det gäller flygsektorns gröna omställning, så att rätt förväntningar kan driva planerna inom flyget på både nationell nivå och EU-nivå.

I februari blev den mest omfattande flygplatsutredning som gjorts i Sverige på 16 år färdig, och remissvaren har precis kommit in. Det ska bli intressant att ta del av dem och ta ett helhetsgrepp om landets flygplatser och om finansieringsmodellerna, så att flyget säkras framåt. Här är elflyg, beredskap, brandflyg och ambulansflyg viktiga parametrar. De nationella och regionala flygplatsernas strategiska betydelse för att binda ihop hela landet, för det framtida elflyget och för landets beredskap, inte minst nu i skuggan av kriget i Ukraina, är väldigt stor.

Liberalerna vill även att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik, som i övriga EU. Vi anser att det är marknadsbegränsande att denna möjlighet saknas i Sverige, och vi tror att man kan lösa en del problem på landsbygden genom att öppna denna möjlighet.

Herr talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan, i Sverige och globalt, genom elflyg, biobränslen, vätgas och vidare optimering av flygplanskonstruktionen för att effektivisera transporten och minska höghöjdseffekterna. I slutändan kanske det även på grund av höghöjdseffekterna krävs viss kompensation genom koldioxidinfångning för att nå netto noll. Detta är vi öppna för. Vi vill stötta forskning inom alla dessa områden för att säkra flyget i en fossilfri framtid.

Avslutningsvis, fru talman - efter åtta år då regeringen har motarbetat och nedmonterat flygsektorn har Sverige nu äntligen fått en ny liberal, borgerlig regering, för vilken flyget har en positiv framtid i Sverige.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, ledamoten! Det var synd att strategin inte kom med, för jag tycker att den är viktig. Det har jag missat när jag har läst igenom detta. Det var väldigt många sidor; jag tror att det var 100 sidor att läsa.

Detta är en viktig fråga, och den har vi med oss när vi sitter och diskuterar. Man måste ha en strategi men också en konkret handlingsplan om vad man ska göra.

När det gäller vinterväghållningen tycker jag att ledamoten kommer med ett intressant förslag. Jag sa redan 2018, när jag kom in i riksdagen, att vi borde titta mer på ett system som man till exempel har i Finland. Man kan, som man säger, sandboxa. Man testar olika policyer på olika delar och ser: Vad är det som fungerar? Det förslag som ledamoten tar upp, att samordna möjligheterna med vinterväghållning och testa i ett mindre område och se hur det funkar, tycker jag låter intressant. Jag ska för egen del ta med mig det och se om det kan vara en möjlig väg att testa hur man gör detta på bästa sätt. Jag tackar för förslaget.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta med autonoma fordon ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag tror att vi med självkörande bilar kan lösa många problem. Jag har själv jobbat med frågan i ungefär åtta år och samlat in data för att kunna få en självkörande bil att köra ungefär som en mänsklig förare. Det handlar om att titta på hur en människa kör och kopiera över det till en självkörande bil.

Anledningen till att man började titta på självkörande bilar är att människan står för 90 procent av alla olyckor. Kan man då automatisera bilarna steg för steg kommer man också att minska antalet olyckor. Trafiksäkerheten är, tycker jag, den viktigaste fråga vi har.

Ledamoten tar upp hur vi hanterar frågan om autonoma fordon. Nu har det gått sju månader sedan regeringen tillträdde. Vi har haft väldigt många saker på vårt bord. Som jag nämnde i mitt anförande är kanske det viktigaste att skapa bra förutsättningar för en klimatomställning. Där fanns det väldigt mycket att göra efter den gamla regeringen.

Vi jobbar nu mycket med att se hur vi kan underlätta inte bara för självkörande bilar utan för hela digitaliseringen och uppkopplingen. Självkörande bilar går ju in gradvis. Man ska inte bara prata om självkörande bilar utan om hela digitaliseringen med aktiva säkerhetssystem och så vidare.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna, även om de var underförstådda!

Att det blir en nedgång efter att man tar bort en stödåtgärd har vi sett tidigare. Jag satt i riksdagen under hela förra mandatperioden. Så fort man gör en förändring av styrmedlen får det effekter. Folk väntar med sina inköp tills stödet är infört, och sedan blir det jättestora inköp när det har införts. Och när man tar bort ett stöd händer det väldigt mycket precis innan det försvinner. Det är detsamma som vi ser här. Folk tidigarelade sina inköp innan stödet togs bort. Det är inget konstigt.

Jag skulle egentligen vilja fråga Daniel Helldén - nu är detta min slutreplik - var han ser statistik som visar att andelen elbilar av den totala försäljningen har gått ned. Jag kan nämligen inte få fram någon sådan statistik.

Vi bygger nu ut laddinfrastrukturen. Vi satsar mycket pengar. Regeringen anser att just laddinfrastrukturen är vad vi som samhälle måste satsa på. Där måste staten gå in och jobba.

Den billigaste elbilen kostar i dag kanske 350 000. En person med normala inkomster har inte råd med en sådan bil. Det gäller att vi får ut många elbilar, för om många ska kunna köra elbil måste vi bygga upp en begagnatmarknad. Efter tre år har värdet på en bil gått ned med ungefär 40 procent. Då kanske det är möjligt för det stora flertalet att köpa en sådan bil. Det är detta vi måste få igång för att skapa en större marknad med elbilar i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan - eller påståendena kanske jag snarare ska säga.

Jag får börja med att säga att jag blir lite förvånad över att ledamoten säger att jag i mitt anförande tog upp bonus malus och att det inte har någon effekt, för jag nämnde inte det styrmedlet över huvud taget.

Liberalerna har länge tyckt att man ska stödja ny teknik. Det gjorde vi när elbilarna behövde stöd i början, och vi gör likadant när det gäller lastbilar. Vi har en premie för att få igång den försäljningen. Jag var personligen med och tog det beslutet. Men när över 50 procent av de bilar som säljs på marknaden är elbilar eller laddbara bilar ska inte staten gå in och lägga pengar på det. Då ska staten lägga pengarna på laddinfrastruktur. Det var detta jag tog upp i mitt anförande.

När det gäller det som har hänt efter att bonus malus togs bort måste vi ha i åtanke att vi har en ekonomisk kris. Mobility Sweden säger att det säljs väldigt få bilar, men andelen elbilar bland de bilar som säljs är lika stor. Det vi får statistik på är registrerade bilar. Vi har ingen statistik på orderingången.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Hela nybilsförsäljningen har gått ned. Det är ett tecken på den ekonomiska krisen och inte på att vi har tagit bort bonus malus.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Vägtrafik- och fordonsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Det finns en fråga som helt dominerar området väg och fordon i dag. Det är klimatomställningen. Den har speciellt fokus på vår fordonsflotta och utökningen av antalet laddpunkter. Vägtransporterna står för 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så Liberalernas fokus för att minska utsläppen ligger här.

På kort tid ska hela fordonsflottan bytas ut. Jag har arbetat med forskning på och utveckling av fordon i 35 år. Jag har sett hur elektroniken tog över i bilarna och de första stegen mot självkörande bilar. Det är fortfarande en stor utmaning. Men jag tänker att utbytet av fordonsflottan på 15 år är betydligt större på grund av tidsaspekten.

Utmaningen för samhället består av att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar som kan säljas till rimliga priser, så att fler personer har råd med en laddbar bil.

Båda utmaningarna är komplexa och kräver samarbete. Vi är dock på god väg. Vi har 5 miljoner personbilar i Sverige. Det är ganska konstant. År 2022 såldes det 162 000 laddbara bilar, vilket är en ökning med 20 procent. Andelen laddbara bilar av försäljningen var 56 procent. Motsvarande siffra förra året var 45 procent. Det går helt åt rätt håll.

Fru talman! Konkurrensen mellan biltillverkarna kommer att pressa fordonspriserna steg för steg. Det är komplext, då till exempel råvaror till batterier och halvledare är och troligen kommer att vara en bristvara under perioden.

För att ha fokus på klimatfrågan bör en lättförståelig inköpsinformation tas fram där kunden på ett lätt sätt kan jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp dels i livscykelperspektivet, dels i drift. Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också till exempel stålet till bilens kaross har producerats.

Andelen sålda laddbara bilar behöver stadigt öka, och nuvarande ekonomiska kris riskerar att bryta den positiva trenden. Prognosen säger dock att en elbil kommer att kosta lika mycket som en fossildriven bil ungefär 2025-2026, och då kommer försäljningen att accelerera - inte minst eftersom andrahandsvärdet på fossildrivna bilar sannolikt kommer att sjunka då en elbil blir billigare att köra, vilket ytterligare förbättrar ekonomin vid inköp av en elbil. Detta kommer att bli en positiv spiral för klimatet. Men vi är inte där än, så det gäller att följa marknaden noga.

När det gäller tunga fordon ökar antalet elfordon stadigt. Lastbilspremien kvarstår dock då andelen nya ellastbilar fortfarande är låg.

Fru talman! Den andra utmaningen är laddinfrastrukturen för våra vägtransporter. Detta är den enskilt viktigaste utmaningen och den svåraste åtgärden för att transportområdet ska kunna ställa om, få bort sina klimatutsläpp och nå transportmålet: att utsläppen från våra transporter 2030 ska ha minskat med 70 procent jämfört med 2010.

I dag finns en rad stöd och subventioner för installation av laddbox vid villan och av laddinfrastruktur längs våra vägar och vid depåer. Dessutom finns Klimatklivet för stöd till laddplatser vid flerbostadshus.

Även denna fråga är komplex då detta förutsätter att tillräckligt mycket el kan levereras på kort tid för laddning där vi bor, reser och arbetar. Att producera och distribuera el innebär långa ledtider, och med de 15 år som vi har på oss för omställningen av fordonsflottan blir detta en flaskhals. Regeringen arbetar fokuserat för att komma i fatt efter den förra regeringens felbeslut om nedläggning av kärnkraft i södra Sverige, vilket är anledningen till den energikris vi nu ser i Västsverige och södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Liberalerna tror på idén om att förorenaren ska betala. Då en personbils livslängd just nu i snitt är 19 år behövs fossilfria bränslen för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar, vilket kommer att påverka bränslepriset. Produktionen av fossilfria drivmedel måste dock gå i takt med inblandningen för att inte bränslepriset kraftigt ska höjas så att människors arbetspendling försvåras.

En intressant fråga i detta sammanhang är hur medellivslängden för en bil i Sverige kommer att utvecklas. Den har just nu ökat från 17 till 19 år, men en spaning är att medellivslängden kommer att sjunka när en begagnad elbil totalt sett, sett till inköp plus drift, blir mer ekonomisk än en fossildriven bil. Vad händer då med klimatutsläppen, om livslängden på våra bilar sänks dramatiskt och vi skrotar många av de fossildrivna bilarna?

Fru talman! Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att behovet av transporter kan säkerställas vid ett större elavbrott. Parallellt finns också frågan om vårt kulturhistoriska arv i form av äldre bilar och om att säkerställa att det fortsatt finns bränslen för dessa fordon på marknaden.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för drygt 60 år sedan. Ett eftersatt underhåll gör att stora delar av vägnätet behöver rustas upp. Det handlar inte minst om möjligheten att tillåta tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för de mobila lastkranarna - en viktig funktion, inte minst vid byggnation. Trafikverket bör kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna för mobila lastkranar.

Det är av vikt att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägarna av enskilda vägar för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Om en allmän väg omvandlas till enskild väg får detta inte innebära att statens kostnader vältras över på vägarnas nya ägare.

Ett annat område är snöröjningen. Trafikverket bör utforma upphandlingar av entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt enskilda vägsamfälligheter.

Fru talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Jag anser att åtgärder bör vidtas för att säkra framkomligheten vid transporter för personer med synnedsättning.

Fru talman! Nu kommer snart dagen när vi har självkörande fordon på våra vägar. Tekniken introducerades förra året och byggs ut successivt. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt. Med utgångspunkt i 2015 års rapport om införandet av självkörande fordon i Sverige behövs en strategi och en handlingsplan för hur självkörande bilar kan introduceras i samhället på ett säkert sätt.

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja trycka på att Liberalerna anser att satsningar på forskning som till exempel Fordonsstrategisk forskning och innovation, FFI, och samarbeten mellan universitet och näringsliv är viktiga pusselbitar för att det svenska fordonsklustret fortsatt ska kunna ligga i framkant. Svensk fordonsindustri utgörs av de största företag vi har i Sverige. De är, förutom stora arbetsgivare, en oerhört stark drivkraft för innovation och utveckling, och de skapar tillväxt runt om i Sverige, också genom att ny teknik även utnyttjas i andra företag utanför fordonsklustret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Fru talman! Jag får tacka för svaret, även om jag inte fick svar på min fråga.

Det råder nog ganska stor konsensus i trafikutskottet om att vi måste satsa på laddinfrastruktur och underlätta kompetensförsörjningen för den enorma omställning som vi står inför när det gäller vägtransporterna och även andra transporter.

Ledamoten tar upp precis den fråga som jag adresserar; vi behöver mer el och mer effekt i Västsverige. Hon tar också upp att regeringen nu har ställt sig positiv till att det ska byggas vindkraftverk som motsvarar en kärnkraftsreaktor. Elen från den vindkraften kommer kanske om tio år, när det är klart. Men Västsverige behöver energi nu. År 2025 ska Northvolt starta sin fabrik.

Om inte Centerpartiet hade fattat beslutet att lägga ned så många kärnkraftsreaktorer tillsammans med de andra partierna som fattade det beslutet hade det inte varit ett problem. Då hade energin funnits. Hela fordonsklustret i Västsverige hade sluppit den osäkerhetsfaktorn och hade kunnat gå all-in på att producera batterier och sina bilar.

Jag återkommer till min fråga. Hur kommer det sig att Centerpartiet stod bakom att lägga ned alla de kärnkraftsreaktorerna under förra mandatperioden, vilket nu har försatt hela Västsverige i den energikris som man upplever?

Fru talman! Ledamoten höll ett intressant anförande. Jag hade inte tänkt ta replik på Ulrika Heie, men hon tar i sitt anförande upp att hon efter ett besök i Skövde vill adressera att fordonsklustret i Sverige vill att politiken ska skapa de bästa förutsättningarna för klimatomställningen och att det är ett samarbete. Det fordonsklustret efterfrågar mest av allt är mer el, mer effekt och mer laddinfrastruktur. Det är nämligen de som tar fram fordonen.

Om ledamoten Heie från Centerpartiet nu vill ge fordonsklustret bra förutsättningar för klimatomställningen undrar jag varför man röstade för nedläggning av flera kärnkraftverk under förra mandatperioden. Det skapade just den energikris som Västsverige upplever och som nu är den största osäkerhetsfaktorn för hela fordonsklustret i Västsverige och Göteborg. De har inte tillgång till tillräckligt mycket el.

Fru talman! I dag debatterar vi sjöfartsfrågor. Sjöfarten är mycket viktig för den svenska välfärden. Utan sjöfarten skulle vi inte ha råd med vår fina utbildning och den fantastiska vård som vi har i Sverige.

Anledningen är enkel. Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion, till exempel trävaror och fordon, till alla världsdelar. Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet.

Exporten gör att våra svenska företag får inkomster. De kan då utvecklas och erbjuda hundratusentals jobb, där både företag och personal betalar skatt. Och skatten används sedan till bland annat vår välfärd. Det är viktigt att vi ser detta samband och att sjöfartens betydelse för vårt lands välstånd får den uppmärksamhet den förtjänar. Det har faktiskt saknats de senaste åtta åren med den gamla regeringen.

Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi behöver stärka den svenska sjöfarten, vilket innebär att vi måste stärka den när det gäller både fler svenskregistrerade fartyg och fler svenska sjömän.

Kriget i Ukraina har också satt fingret på beroendet av Öresundsbron för våra järnvägsförbindelser, där behovet av järnvägsfartyg är tydligt för överskådlig framtid för att skapa redundans i systemet.

Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill underlätta för inregistreringen av fartyg till Sverige. Ett viktigt verktyg är att ta bort stämpelskatten på nya fartyg och ersätta den med en direkt avgift till Sjöfartsverket. Stämpelskatten har dessutom en negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart, eftersom satsningar på grön teknik gör fartygen dyrare. Det leder i sin tur till högre stämpelskatt.

För att ytterligare göra det attraktivt att registrera sitt fartyg i Sverige vill Liberalerna göra en översyn av tonnageskatten så att fler fartyg kan registreras i systemet. Vi kan inte ha radikalt olika regler jämfört med våra närmaste grannländer. Danmarks regler är till exempel mycket mer attraktiva än de svenska reglerna. Detta gäller också den svenska nettomodellen. Vi vill se förhandsbesked till företag när det gäller om de kan få sjöfartsstöd.

Fru talman! Våra inre vattenvägar är en tillgång som vi inte utnyttjar tillräckligt. Det är bara 3 procent av våra inrikes transporter som går på våra inre vattenvägar, trots våra goda förutsättningar. EU:s regelverk för inre vattenvägar ger Sverige möjlighet att sätta våra egna regler. Låt oss utnyttja denna möjlighet!

Ett exempel är pråmtrafiken, som kan minska antalet tunga lastbilstransporter, inte minst i våra städer. Vi vill därför se över lagstiftningen som hindrar pråmtrafik.

Vi pratar ofta om överflyttning av gods från väg till sjöfart, men för att lyckas med det krävs ett ökat fokus på infrastrukturen till våra hamnar. Vägar, järnvägar och kollektivtrafik är en förutsättning och måste fungera.

Vi vet att det går. Det finns ett lyckat exempel som gäller Göteborgs hamn och Västra stambanan, som tar över 60 procent av hamnens gods. Liberalerna vill att regeringen prioriterar detta i den kommande nationella infrastrukturplanen. Det gäller inte minst Sveriges mest trafikerade sträcka, Alingsås-Göteborg, då Göteborgs hamn ser en ökning av sitt gods med 80 procent till 2035. Dagens järnväg kan inte svälja denna stora ökning.

Fru talman! Sjöfartsverket är en central del i hur sjöfarten utvecklas. Myndigheten finansieras i huvudsak av farleds- och lotsavgifter från handelssjöfarten, och målet för Sjöfartsverket är att ha en ekonomi i balans. Sjöfartsverket har dock en ansträngd ekonomi, och i översynen av avgifterna måste man ta hänsyn till påverkan på den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

Lotsavgifterna är en annan del. Deras påverkan på olika hamnars konkurrenskraft behöver samtidigt ses över, inte minst vad gäller vad vi kan göra genom att digitalisera lotstjänsten där det är möjligt.

De svenska isbrytarna är i akut behov av att bytas ut. Isbrytarna har en viktig funktion för att hålla svenska hamnar isfria, så att företagen riskfritt kan planera för att året om föra ut sina produkter via våra hamnar. Det är bra att två isbrytare är anslagsfinansierade genom nationell plan. Liberalerna vill också att optionen på en tredje isbrytare utnyttjas för att säkra tillgången till våra hamnar och för den svenska beredskapen, inte minst i Östersjön.

EU:s stora klimatpaket Fit for 55 beslutades för några veckor sedan. Det innehåller fyra styrmedel som kommer att få jättestor påverkan på sjöfarten. Det första är att sjöfarten ska in i utsläppshandelssystemet ETS. Det sker gradvis mellan åren 2023 och 2026. Det andra är det förändrade energiskattedirektivet, som innebär ett slut på skattefriheten för sjöfartsbränsle från och med i år. Det tredje är att reduktionsplikten införs genom förslaget FuelEU Maritime. Det fjärde, slutligen, är kravet på infrastruktur för bunkring av alternativa bränslen och el. Detta är radikala nya förordningar och direktiv som svensk sjöfart, svenska hamnar med flera måste anpassa sig till.

Liberalerna tycker att det är positivt att vi nu får konkurrensneutrala regler i hela EU. Det stärker den svenska sjöfartsbranschen, som ligger långt fram i klimatomställningen. Vi behöver därför öka satsningen på elektrifiering av mindre färjor och fartyg och i möjligaste mån prioritera biodrivmedel till framför allt sjöfart och flyg. Vi behöver också satsa på forskning om vätgas och elektrobränslen och deras infrastruktur, allt för att underlätta branschens övergång till fossilfria transporter.

Fartyg behöver ges incitament att använda landström i våra hamnar i stället för att ligga med motorerna igång. Ett sätt att styra över mot mer elanvändning i hamn är att införa differentierade hamnavgifter eller att bara de fartyg som ansluter till landström får besöka de citynära hamnarna.

Avslutningsvis vill jag ta upp hur vi kan öka den svenska sjöfartskompetensen, inte minst på befälssidan. Vi ser positivt på diskussionen om att utveckla dagens utbildning och dela upp den i flera steg. Genom att göra det möter man bättre behovet av befälskompetens men även annan kompetens inom svensk sjöfart.

Svensk sjöfart har en viktig uppgift i att visa vägen till fossilfria sjötransporter globalt. Nu ökar regeringen fokus på den svenska sjöfarten för klimatets, företagens och landets beredskaps skull.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

Fru talman! I dag ska vi debattera yrkestrafik och taxi. Bra transporter är en förutsättning för att Sverige ska fungera. Det gäller speciellt för våra vägtransporter. Åkerinäringen har stor betydelse för svenska företags godshantering och konkurrenskraft. Den ger väldigt många jobbtillfällen runt om i Sverige.

Liberalerna har höga ambitioner att få till en överflyttning av gods till järnväg och sjöfart. Men med nuvarande behov av godstransporter kommer åkerinäringen för lång tid framöver att stå för majoriteten av godstransporterna i Sverige. Liberalerna vill underlätta för en sund bransch i Sverige och värnar därför sjysta konkurrensvillkor och framför allt att regelverken efterlevs.

Godstransporter är gränsöverskridande, och det råder hård konkurrens inom transportnäringen. Därför är EU:s direktiv och regleringen genom mobilitetspaketet viktiga för att vi ska ha ett regelverk som även gäller utländska företag och som stöder seriösa åkerier. Vi måste stärka arbetet mot utländska och svenska åkerier som bedriver illegal verksamhet. Regelverk utan uppföljning är tandlöst.

När nu polisen har fått ökade befogenheter måste det paras med tillräckligt med trafikpoliser som kan utföra utökade kontroller av tung trafik. Annars riskerar fusket med bland annat cabotage, kör- och vilotider och rattfylleri att öka.

Vi behöver också kontrollera fordonen så att de är trafiksäkra och innehåller rätt utrustning. Utöver de rent trafikmässiga kraven används lastbilar också för kriminell verksamhet som frakt av narkotika och stöldgods in och ut ur landet.

Utöver fler trafikpoliser som kan utöka antalet kontroller behöver landet fler kontrollplatser. Behovet av teknisk utrustning på dem behöver ses över för att underlätta trafikpolisernas vardag.

Betänkandet från Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg innehåller många bra förslag för att motverka brottslighet inom transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Vi behöver också öka samarbetet mellan myndigheter och även mellan myndigheter i länderna inom EU för att säkerställa att vi får sjysta konkurrensvillkor på de svenska vägarna.

Förarbristen är ett annat stort problem för branschen vad gäller både lastbilstransporter och taxi. En grundförutsättning är att basen för rekrytering av förare inte minskar, där körkort för personbil är en inkörsport till lastbilskörkort.

Tyvärr ser vi en vikande trend på hur många som tar vanligt B-körkort. Där är ett av problemen att allt färre är redo och klarar förarprovet när de kör upp. Regeringen har därför gett Transportstyrelsen i uppdrag att se över just körkortsutbildningen för B-körkort.

Det är också intressant att se att åkeriföretagen och tågföretagen har tagit ett gemensamt initiativ för att få upp mer gods på järnväg från väg just därför att det är ett stort problem med förarbristen i Sverige.

Jag vill också lyfta fram ett av Sveriges Åkeriföretags goda initiativ för att lösa förarbristen. Det är tv-serien Svenska Truckers. Det är ett fantastiskt kreativt grepp för att få fler förare till lastbilsbranschen. Vi kan se att ansökningarna till att ta lastbilskörkort och ge sig in i åkeribranschen har mångdubblats sedan serien Svenska Truckers drog igång.

Ett annat område är att säkra rastplatser är en förutsättning för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. En förare måste kunna lita på att man kan rasta enligt de kör- och vilotider som gäller utan att bli utsatt för stölder.

Rastplatserna ska heller inte kunna användas som uppställningsplatser över många dygn och därmed blockera möjligheterna för yrkesförare att få plats. EU har tagit initiativ i frågan. Regeringen ser nu över hur man på olika sätt kan öka säkerheten för både yrkesförare och privatbilister på våra rastplatser.

Åkeribranschen behöver tillsammans med andra aktörer medverka i omställningen till fossilfria transporter. Marginalerna är små, och samverkan mellan de olika branschaktörerna är viktig. Det var ett tungt vägande skäl till att Liberalerna tog initiativ till Elektrifieringskommissionen för att utbyggnaden av laddinfrastrukturen i Sverige verkligen skulle underlätta övergången till elektrifiering av branschen.

Försäljning av nya personbilar har ökat snabbt; år 2022 stod elbilar för cirka en tredjedel av alla sålda bilar. Ellastbilar ligger mer i startgroparna. Här görs ett flertal aktiviteter i dagsläget för att stimulera omställningen.

Regeringen har fortsatt en premie för inköp av ellastbilar parat med ett stöd för laddinfrastruktur. Samtidigt behöver laddinfrastrukturen längs våra vägar och på rastplatser byggas ut kraftigt. Laddplatserna behöver också anpassas till de speciella förutsättningar som gäller för lastbilar och inte bara för de mindre personbilarna.

De lätta lastbilarna blir tyngre när de utrustas för batteridrift. Det har ytterligare spätt på problemet med förarbristen. På ett vanligt personbilskörkort får man framföra ett fordon på 3 500 kilo, men en eldriven lätt lastbil kan väga upp till 4 250 kilo.

Därför behöver reglerna på EU-nivå ses över så att en person med Bkörkort även tillåts köra en eldriven lätt lastbil med högre vikt än i dag. Ska vi klara klimatomställningen måste vi justera regler och förordningar så att de inte bromsar omställningen. Det ska dock alltid göras med hänsyn tagen till trafiksäkerheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag konstaterar att jag efter den långa repliken inte fick svar på min fråga, alltså varför Miljöpartiet, som har suttit i regeringsställning under sju av åtta år med Socialdemokraterna, inte har drivit frågan att vi ska få två nya spår mellan Göteborg och Alingsås. Det är det enskilt största, i princip i hela Sverige, som gör att vi undviker att få otroliga mängder gods på väg i stället för på järnväg.

Green Cargo och Göteborgs hamn pekar på den järnvägssträckan. Jag förstår inte hur man ska klara en ökning med 80 procent till år 2035. Hur ska man kunna ta sig genom Göteborg via Tingstadstunneln och Marieholmsleden med 80 procent mer gods? Det fungerar inte.

I interpellation efter interpellation och även i den här debatten säger sig Miljöpartiet stå för att vi ska lyfta över gods från väg till järnväg. Jag förstår inte varför inte Miljöpartiet har drivit den här frågan. Höghastighetståg skulle kanske göra att något enstaka extra tågsätt skulle kunna gå per dag. Med den här lösningen skulle vi kunna få en rejäl överflyttning från väg till järnväg, men det har inte Miljöpartiet drivit. Jag undrar varför.

Fru talman! Min replik rör yrkestrafiken. Jag reagerade när ledamoten Daniel Helldén anklagade regeringen för att flytta över godshantering från järnväg till väg. Liberalerna har jobbat hårt för att vi ska få bättre överflyttning från väg till järnväg, och detta står också åkeriföretagen bakom, tillsammans med tågföretagen. En av anledningarna är att det är stor förarbrist och att man vill ha en bättre arbetsmiljö för förarna på längre sträckor.

Jag blev därför lite förvånad när ledamoten anklagade regeringen för att driva på för en överflyttning från järnväg till väg. Jag har aldrig hört Miljöpartiet driva på för att vi ska få fyrspår på sträckan Göteborg-Alingsås. Det är kanske den viktigaste sträckan för att vi ska underlätta godshantering och överflyttning från väg till järnväg, vilket är precis vad åkeriföretagen vill.

Göteborgs hamn kommer att kunna ta emot 80 procent mer gods 2035, men vart ska det ta vägen? I dagsläget är det vägtrafik, alltså lastbilar, som kan ta det. I dag finns inget beslut om att Göteborg-Alingsås ska få ytterligare två spår. Därför frågar jag mig varför Miljöpartiet inte drev på när man satt i regering för att Göteborg-Alingsås skulle komma in i nationell plan.

Herr talman! Det är väldigt positivt att man jobbar så mycket med dessa frågor, för Sverige måste verkligen steppa upp när det gäller att använda AI.

Låt mig gå in på vad EU och EU:s länder tycker om detta, för det påverkar ju väldigt mycket hur vi kan använda AI. Hur ser andra länder på utvecklingen av AI när det gäller hur de kan använda AI för sitt eget lands utveckling och för EU:s utveckling generellt? Vi är ju beroende av andra länders inställning till detta för att få lite driv i de här frågorna.

Herr talman! Min fråga går till civilminister Slottner.

Att använda artificiell intelligens ger en stor potential för förbättring på en lång rad områden, inte minst när det gäller sjukvård och självkörande bilar. Vi i Sverige ligger bra till på vissa områden, men vi ligger betydligt sämre till på andra. Generellt ligger Sverige efter.

Samtidigt finns det exempel på teknik där AI används för att härma personers röster. Man tror att det är en släkting som ringer och kan bli lurad på pengar.

Ett annat exempel är det aktuella EU-förslaget och avvägningen när det gäller att upptäcka barnpornografibrott och att tillåta AI att gå igenom alla privatpersoners bilder och texter på internet.

Min fråga är hur statsrådet ser på detta. Vi behöver driva på utvecklingen med AI, men samtidigt finns kopplingen till personlig integritet och etik.

Fru talman! I dag ska vi debattera kollektivtrafikfrågor. Kollektivtrafiken spelar en mycket viktig roll för att människor ska kunna få ihop sin vardag. Cirka 20 procent av alla inrikesresor sker med kollektivtrafik. En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för att hela transportsystemet i Sverige ska fungera.

Kollektivtrafiken knyter ihop och samverkar med transporter på väg och järnväg och med sjöfart och flyg. Att resa med buss, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg eller båt minskar också utsläppen och trängseln på vägarna runt städer och större tätorter. Kollektivtrafiken behöver därför fortsätta att byggas ut i hela landet.

Ur klimatsynpunkt är kollektivtrafiken i dagsläget den viktigaste orsaken till att vi har så låga utsläpp som vi ändå har i Sverige. Om klimatmålet för 2030 ska nås kommer kollektivtrafiken också i framtiden att spela en mycket viktig roll. Det är väldigt positivt att större delen av kollektivtrafiken är fossilfri i dag. Men arbetet med fossilfrihet måste fortsätta, och därför vill Liberalerna att all kollektivtrafik på väg och spår ska drivas av el eller fossilfria bränslen senast 2030. Vi vill också påskynda omställningen till fossilfri kollektivtrafik genom att energiskatten på elbussar jämställs med den på annan kollektivtrafik.

Fru talman! Liberalerna vill se ett ökat fokus på hela transporten, alltså hur lång tid det tar att åka från dörr till dörr. Det är ju den tiden som räknas för en person. Vi har tidigare i dag pratat om nya stambanor. Man lägger miljarder på att korta tiden som tillbringas på tåg med kanske 30 minuter.

Man kan ta som exempel den som tar en timme på sig att åka till jobbet - det är ungefär vad människor tycker är acceptabelt. En kvart är i bästa fall den tid det tar att ta sig till tågstationen och att ta sig därifrån till jobbet. Det innebär att en tågresa på ungefär 30 minuter är vad man klarar av.

Ska man minska totaltiden från dörr till dörr behöver alltså större fokus läggas på alla situationer där man går från ett trafikslag till ett annat. Utöver det självklara med tajmade tidtabeller vill vi liberaler se fler och bättre planerade pendelparkeringar, bättre utrustade hållplatser och smidigare övergångar vid hamnar och flygplatser. Man behöver också fokusera på upplevelsen och trafiksäkerheten för barn, äldre och funktionsnedsatta vid byte.

Därför är det glädjande att till exempel den planerade tågförbindelsen ut till Landvetter flygplats nu är på gång i samband med järnvägsbyggnationen mellan Göteborg och Borås. Samtidigt behövs utbyggd kollektivtrafik till Arlanda - allt för att minska beroendet av bilen.

Fru talman! Kollektivtrafiken till Gotland i form av Gotlandsfärjorna är en förutsättning för att Gotland ska fungera på ett bra sätt. Nu pågår arbetet med en ny upphandling av Gotlandstrafiken, där främst invånarnas och näringslivets behov bör beaktas.

I och med kriget i Ukraina har Gotlands och Gotlandstrafikens betydelse för totalförsvaret också ökat. Krigets konsekvenser har starkt påverkat bränslepriserna i Sverige. Detta har tydligt visat sig, inte minst när det gäller Gotlandstrafiken. Transporter till ett rimligt pris är en förutsättning för att Gotland fortsatt ska fungera och kunna utvecklas.

Fru talman! Liberalerna värnar rätten och möjligheten till färdtjänst. Antalet beviljade ansökningar om färdtjänst har dock minskat de senaste åren. Vi behöver bevaka utvecklingen av rättspraxis för alla färdtjänsttillstånd men i synnerhet för tillstånd för synnedsatta.

Allt fler kommuner och regioner nekar tillstånd med motivet att personer som har grav synnedsättning eller är blinda ska lära sig sträckan till kollektivtrafiken utantill. Eftersom de kan gå anses de inte behöva färdtjänst, trots att de inte kan se. Det är därför positivt att Trafikanalys nu utreder hur kommuner ger tillstånd för färdtjänst med särskilt fokus på synnedsatta. Uppdraget ska presenteras den 31 mars i år, så vi får se vad de kommer fram till.

Fru talman! Angående färdtjänst kan jag också konstatera att de nordiska länderna har olika nationella system för färdtjänst för personer med funktionsnedsättning. Detta gör att det i dag tyvärr inte finns någon möjlighet för personer som är bosatta i gränsområdena att resa över nationsgränserna med färdtjänst. Jag anser därför att rätt till färdtjänst över nationsgränserna för personer som är bosatta i gränsområdena bör säkerställas i samarbete mellan de nordiska länderna.

Kollektivtrafiken behöver utvecklas i hela landet. Trafikutskottets grupp för forsknings- och framtidsfrågor tog under förra mandatperioden fram en forskningsöversikt om mobilitet på landsbygden. Nya former av kollektivtrafik, bildelning, kombinerade transporter och elbilar kan på kort sikt öka tillgängligheten på landsbygden. På lite längre sikt kan drönare, elflygplan och självkörande minibussar bidra till ökad tillgänglighet. Det är viktigt att sprida kunskap om vilka mobilitetslösningar som fungerar i olika sammanhang.

Fru talman! Vi behöver bejaka den tekniska utvecklingen. Med utbyggt bredband kan digitala tjänster ge oss möjlighet till klimatsmarta val i trafiken. I dag har vi samtidigt bilpooler, elsparkcyklar, elcyklar och mopedbilar, och i framtiden har vi självkörande bilar. Jag anser att vi behöver utreda hur kollektivtrafiken kan möjliggöra att dessa nya transportmedel inkluderas. Detta bör också inkludera delningsekonomins nya koncept för taxi. Regelverken behöver ses över så att vi kan tillvarata de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger.

Slutligen, fru talman, vill jag säga att svensk kollektivtrafik gick igenom en mycket svår tid under pandemin. Det fanns krav på att upprätthålla trafiken för att människor skulle kunna ta sig till jobbet samtidigt som det var väldigt få resenärer. Detta skapade stora ekonomiska bekymmer för både regioner och företag, vilket kollektivtrafiken lider av än.

Sveriges Bussföretag, Tågföretagen och Svensk Kollektivtrafik tog under 2022 ett initiativ för en nystart för kollektivtrafiken i Sverige. Här finns en lång rad förslag som vi bör beakta, så att kollektivtrafiken kan förbli attraktiv för människor runt om i vårt land.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Den forskning som finns pekar entydigt på att det är den nära pendlingen, där man har många stopp och sammanför mycket människor inom en begränsad region - till exempel Göteborg-Borås och sträckningen runt Göteborg - som gör att man får tillväxt i landet. När folk kan ha nära till träffpunkter skapas innovation. Det är därför vi står bakom att ha fler stopp på sträckorna i stället för att bara titta på de långa, övergripande sträckorna.

Handen på hjärtat - hur många som bor i Ödeshög kommer att jobba i Göteborg? Hur många som bor i Jönköping kommer att ha jobb i Göteborg? Man kan också titta på hur mycket en tågbiljett skulle kosta och vad det skulle kosta att ha ett jobb i och pendla till Göteborg. Det är saker man inte har tittat på.

En annan punkt när det gäller detta är att Centerpartiet också brinner för klimatfrågorna. Den här nya stambanan skulle vara klar runt 2045, kanske 2050. Det är efter 2045 man skulle få fördelarna av att eventuellt bygga ut stambanor. Man skulle kunna lägga de 200 miljarderna på till exempel Göteborg-Alingsås i stället och få igång överflyttningen mellan sjöfart, järnväg och lastbil. Man skulle även kunna göra andra sträckor som snabbt skulle ge klimatnytta, kanske inte till 2030 men till 2035.

Även den prioriteringen från Centerpartiet förvånar mig. Varför vill man inte lägga pengarna på sådant som snabbt kan betala sig när det gäller klimatet?

Herr talman! Det var en intressant uppräkning av vad nya stambanor skulle kunna tillföra.

För Liberalerna handlar det främst om den enorma kostnadsökningen i projektet. Centerpartiet ingick i Alliansen när vi tog beslutet att stå bakom att bygga nya stambanor. Då kostade de 120 miljarder. I dag kostar de 360 miljarder, och då har man ändå inte räknat om alla sträckor som går till Jönköping. Det kan alltså befaras landa en bra bit över 400 miljarder.

På tre sträckor finns det motiv för att fortsätta utbyggnaden. Det är Järna-Linköping och Göteborg-Borås. Man bör även titta på Lund-Hässleholm.

Det fascinerar mig att hela diskussionen här i dag nästan bara har gällt stambanor. Centerpartiet har ett hjärta för att hela landet ska leva. Men vi hör bara diskussioner om stambanorna, som främst är till för att det ska gå snabbare att resa mellan Göteborg och Stockholm och mellan Stockholm och Malmö.

Om man bara skulle bygga de här tre sträckorna skulle det kosta ungefär 200 miljarder. Med beslutet att stoppa sträckorna till Jönköping får man 200 miljarder som skulle kunna läggas på att bygga ute i landet. Man skulle kunna bygga Norrbotniabanan och många stopp mellan Göteborg och Oslo.

Hur resonerar Centerpartiet när de inte vill lägga de pengarna på andra sträckor i landet?

Herr talman! I dag ska vi debattera landets infrastruktur.

Låt mig först konstatera att vi liberaler ser landets olika transporter som ett system där alla trafikslag behövs. Det är det effektiva utnyttjandet av varje trafikslags fördelar som bygger ett sammanhållet transportsystem i Sverige. Därför behöver vi ett ökat fokus på hur olika trafikslag samverkar. Det är tiden dörr till dörr som är viktig, inte minst för persontransporter.

Ett effektivt transportsystem påverkar möjligheterna att välja jobb och skola och vad vi gör på vår fritid. Samtidigt är företag beroende av pålitliga godstransporter och tillgång till rätt kompetens. Sveriges konkurrenskraft och möjligheten att driva företag i hela landet är starkt beroende av fungerande transporter.

Nuvarande infrastruktur behöver underhållas. Det är den mest effektiva användningen av våra skattemedel. Samtidigt ökar behovet av transporter, och vi måste investera i ny kapacitet. Här krävs ett helhetsperspektiv på nationell nivå. Vi behöver bygga bort flaskhalsar på våra vägar och i järnvägsstråken och satsa på smidiga byten vid persontransporter och fungerande knutpunkter för lastning och lossning av gods. Omlastning från tåg och lastbil till sjöfart i våra hamnar och effektiv kollektivtrafik till större flygplatser är bara två exempel.

Sverige är ett stort exportland och har dessutom stora behov av utländsk arbetskraft för att kunna fortsätta att ta vara på teknikens möjligheter. För att underlätta och prioritera de gränsöverskridande transporterna krävs en större samordning framför allt med våra grannländer men även att vi påverkar mer inom EU och på global nivå.

Herr talman! Det finns ett stort behov av ny infrastruktur för att underlätta arbetspendling och möta näringslivets behov av transporter. Pengarna räcker inte till allt, och därför krävs prioritering. Det är mot denna bakgrund som vi liberaler säger nej till utbyggnaden av nya höghastighetsbanor i södra Sverige, ett projekt som troligen skulle ha kostat närmare än 400 miljarder. Det är pengar som kan göra betydligt större nytta för Sverige.

Att Sveriges största flaskhals för både person- och godstransporter, järnvägssträckan Göteborg-Alingsås, inte finns med i den nationella infrastrukturplanen är för mig ett symtom på att den prioriteringsprocess som funnits under åtta år inte fungerar. Detta behöver vi åtgärda snarast. Och även om nya höghastighetsbanor stoppas är det viktigt att se att de tre redan utpekade sträckorna täcker ett behov av att just bygga bort flaskhalsar.

Herr talman! För att vi politiker ska kunna prioritera rätt är de samhällsekonomiska kalkylerna för projekten oerhört viktiga som beslutsunderlag.

Höghastighetsbanorna är ett exempel på hur kostnaderna har tredubblats och alltså blivit tre gånger dyrare ställt mot de initiala kalkylerna när beslutet om höghastighetståg togs. Liberalerna vill se betydligt högre träffsäkerhet hos de kritiska initiala kalkylerna, vilka avgör om ett projekt prioriteras eller inte. Kalkylerna behöver också tydligare tillvarata godsets betydelse för Sveriges utveckling, vilket i dag är undervärderat.

Satsningar på vägnätet har under en rad år varit nedprioriterat, vilket främst drabbat vägnätet på landsbygden. Det slår hårt eftersom bilen ofta är det enda alternativet för persontransporter på landsbygden. Det minskar också möjligheten för längre och tyngre lastbilar som ger effektiva godstransporter och som dessutom är bättre för klimatet. Det är därför viktigt med ökade vägsatsningar som möjliggör bättre standard på vägarna, inte minst på landsbygden.

Herr talman! Transportsektorn står för en tredjedel av de svenska inhemska koldioxidutsläppen, och 90 procent av dessa kommer från vägtrafik. Den svenska fordonsflottan måste därför bytas ut till eldrivna fordon. Laddinfrastrukturen är i dag en begränsande faktor, då utbyggnaden går alldeles för långsamt. Människor tvekar inför att köpa elbil eftersom det inte finns tillräckligt med laddplatser. Detta gäller kanske framför allt flerbostadshus, då de som bor i villa själva kan bestämma.

Det krävs en översyn av regelverk för att underlätta utbyggnaden, krav på ökat antal laddplatser på parkeringar och olika stödåtgärder. Under övergången till eldrivna fordon är biodrivmedel och även elektrobränslen viktiga för att snabbt få ned vägtransporternas klimatutsläpp.

Övergången till eldrivna fordon startade lite senare för tunga transporter, och för att skynda på utvecklingen tog Liberalerna initiativ till Elektrifieringskommissionen, som har fokuserat på hur tunga transporter ska elektrifieras. Som ett resultat av detta behöver vi ge ellastbilar fortsatt stöd, dels genom lastbilspremier, dels genom laddinfrastruktur, under en övergångsperiod tills marknaden har tagit över och fungerar av sig själv. Dessa stöd till lastbilar och till laddinfrastruktur behöver på ett tydligare sätt samordnas för att få en större effektivitet.

Herr talman! Flyget och sjöfarten behöver också ställa om från sitt beroende av fossilt bränsle. För flygets del sker nu en lovande utveckling av elflyg, inte minst genom etableringen av en ny flygplansindustri i Västsverige, Heart Aerospace. Elflyget kan före 2030 få genomslag för kortare distanser, upp till 40 mil.

Liberalerna ser positivt på den nyligen presenterade utredningen om statens ansvar för Sveriges flygplatser, där tillgänglighet, klimat och samhällsviktigt flyg prioriteras. Stort fokus ligger på framtidens flyginfrastruktur, där laddinfrastruktur, nya bränslen och elflygets möjligheter att effektivare binda samman Sverige tar plats.

Det är viktigt att se att elflyg kan göra att alla flyg inte behöver gå via Stockholm utan man kan få fler direktflyg mellan svenska orter.

Sverige ligger långt fram i klimatomställningen för sjöfart, där nya fartyg för el, vind och nya bränslen tas fram. Här måste svenska hamnar möta behovet av laddinfrastruktur och nya bränslen. Jag vill lyfta fram Göteborgs Hamn, Skandinaviens största hamn, för deras målinriktade arbete för att få bort klimatutsläppen genom att samla aktörerna i hamnens hela transportkedja runt en grön vision. Vi behöver fler sådana initiativ om vi ska klara klimatomställningen.

Herr talman! Ska vi klara våra klimatmål och effektivisera våra transporter krävs det forskning, innovation och teknisk utveckling, inte minst inom vägtransporter som står för 90 procent av klimatutsläppen. Vi behöver utveckla självkörande, eldrivna fordon som är uppkopplade och som underlättar för den delningsekonomi som kommer i samhället. Vi behöver ha en lagstiftning som möjliggör att vi kan utnyttja denna snabba tekniska utveckling och se till att den samtidigt uppfyller säkerhetskrav och kraven på personlig integritet. Digitaliseringen ger stora möjligheter där tillgången på data ingår som en del av infrastrukturen och ger ett trafiksäkert och effektivt transportsystem.

Liberalerna står bakom utskottets förslag till beslut, som jag yrkar bifall till. Och det är viktigt att vi nu prioriterar alla trafikslag för att vi ska få ett effektivt transportsystem.

(Applåder)