Helena Gellerman

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Cykelfrågor.

Fru talman! Det är två år sedan pandemin satte fokus på cyklingens fördelar. Allt fler valde att cykla i stället för att åka kollektivt. Huvudorsaken då var att man ville hålla fysiskt avstånd och att man inte ville beröra ytor. Samtidigt stärktes hälsan, och man minskade också trängseln i kollektivtrafiken. Det är två positiva effekter av att fler cyklar. Det vill vi ta fasta på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Fördelarna med att människor cyklar, inte minst hälsoaspekten, gör att Liberalerna på olika sätt vill underlätta för cyklisterna. En mycket viktig förutsättning för att det ska vara smidigt att cykla är att det finns sammanhängande säkra stråk och att de underhålls kontinuerligt. Det finns alltför många ogenomtänkta trafikmiljöer som försvårar för cyklisterna. Här tänker jag främst på den komplexa infrastruktur som finns i våra städer och större orter.

Vi måste arbeta för att cykelbanenätet hänger ihop och, kanske ännu viktigare, för att underhållet av cykelbanorna genomförs. Ett hål i vägen blir för en bilist ett litet gupp, men för en cyklist kan det sluta i en allvarlig olycka där man skadar sig riktigt ordentligt. Jag har själv flera vänner som har slutat cykla på grund av olyckor relaterade till infrastrukturen. Här behövs krafttag, inte minst efter den senaste vintern, som har skapat många potthål. Dock är detta främst kommunernas ansvar.

För att underlätta pendling med cykel vill vi se en sammanhållen planering av cykelvägarna på regionnivå, där kommunerna samverkar över gränserna. För cyklisten ska inte standarden på en cykelväg behöva försämras vid en kommungräns. Det är inte rimligt. Vi vill se fler satsningar på sammanhängande regionala cykelstråk för att göra det lättare att cykla längre sträckor.

Jag vill också ta upp behovet av en enhetlig nationell skyltning för cykling. Cyklar man över kommun- och regiongränser behövs en tydlig skyltning som underlättar orienteringen. Staten behöver samverka med kommunerna så att skyltningen framför allt genomförs men också ser likadan ut överallt.

Väglagens texter om byggnation av cykelvägar har diskuterats här i kammaren sedan jag kom in i riksdagen 2018 och säkert också innan dess. Cykelvägar som inte har en direkt koppling till bilvägar betecknas inte som vägar enligt väglagens definition, vilket bland annat innebär att det kan vara svårt att med hjälp av väglagen använda mark för en cykelväg. Det finns inte samma möjligheter att ta mark i anspråk som för allmänna vägar.

För Liberalerna är det dock av stor betydelse att man tar hänsyn till äganderätten då man bedömer eventuella ändringar i väglagen för att underlätta byggnation av cykelvägar.

Liberalerna vill också öka möjligheten att ta med cykeln på pendeltåget. Genom att kombinera kollektivtrafik och cykel kan fler låta bilen stå och därmed göra en insats för miljön och minska trängseln på våra vägar. Här är elsparkcykeln som ett fordon för att transportera sig till och från kollektivtrafiken ur ett dörr-till-dörr-perspektiv mycket intressant. Den tar liten plats på tåget och tar dig sedan smidigt dit du ska när du har stigit av tåget.

Fru talman! Liberalerna är positiva till elsparkcyklar, som har hittat en tydlig nisch inom mobiliteten. Elsparkcyklarna har nu funnits i några år, och både de positiva och, tyvärr, negativa effekterna av deras intåg har visat sig. Vi börjar komma till rätta med parkeringsproblemen, samtidigt som arbetet med att sätta in åtgärder för de ökande personskadorna kvarstår. Det är skador som kan leda till att människor får men för livet.

Framkomligheten för alla gångtrafikanter, inte minst för äldre och personer med funktionsnedsättningar, är avgörande får oss. Det behövs förtydliganden av regelverket för elsparkcyklar så att vi minimerar de negativa effekterna och kan se elsparkcykeln som ett bra bidrag till mobiliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Fru talman! Cyklister är oskyddade i trafikmiljön. Separata cykelvägar finns på många ställen, men samtidigt delar cyklisten ofta vägbanan med bilister. Trafiksäkerheten behöver förbättras på många ställen, inte minst när cyklister blir omkörda.

Sverige har en lång tradition som främsta land när det gäller trafiksäkerhet. Vi bör därför gå före även när det gäller cykling. Liberalerna ser positivt på att adressera cyklisternas upplevda osäkerhet på vägarna genom ett hastighetsberoende avstånd på minst en och en halv meter vid omkörning. En sådan regel skulle signalera till bilförare att fler faktorer än bara avståndet påverkar trafiksäkerheten och att det krävs riskkompensation vid omkörningar. Samtidigt vill jag betona att det måste vara enkelt för bilförare att komma ihåg regeln för att den ska få effekt.

Trafiksäkerhet på väg för cyklister är inte minst viktigt för cyklister som deltar i cykellopp. Cykellopp är en viktig morot för att öka cyklandet men också för att stärka hälsan. Vi har tagit bort avgiften för att arrangera cykellopp under 2024 för att underlätta för årets cykellopp, och vi diskuterar nu hur vi ska göra framåt.

Slutligen, fru talman: Tekniken utvecklas snabbt, och vi ser en ständig utveckling av cykelkonceptet, inte minst i form av elcyklar och elsparkcyklar. Liberalerna ser positivt på utvecklingen, samtidigt som trafiksäkerheten måste värnas. Vi ser en ökande trend i antalet cykelolyckor de senaste åren. Olyckorna bland dem som sitter i bil går ned, men bland dem som cyklar är trenden ökande. Det är därför viktigt att forskningen på olika aspekter av cykling får ökat stöd så att vi kan förstå hur cykling kan underlättas och hur vi kan minimera antalet cykelolyckor framöver när nu intresset för cykling ökar.

Forskningens kunskapshöjande arbete är viktigt för att vi framåt ska vidta rätt åtgärder och göra det mer attraktivt att cykla.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla motioner.

Herr talman! Vi debatterar i dag TU9 Yrkestrafik och taxi.

Herr talman! Sverige är ett industriland där vi bygger mycket av vårt välstånd på export av varor från skogen och gruvor. Vi har en mängd olika industrier som förädlar råvaror, där ett stort antal företag har världsunik kompetens. Vi har en stolt industriell historia och en lysande framtid, inte minst genom den gröna omställningen av våra industrier.

För att detta system ska fungera är det helt beroende av en väl fungerande transportmarknad. Därtill kommer en lång rad andra transportbehov, till exempel för välfärden och vår livsmedelsförsörjning.

Liberalerna ser alla trafikslag som viktiga för Sveriges behov av transporter. Våra vägtransporter har dock en unik position i transportsystemet genom sin flexibilitet. Vägtransporterna utgör kittet i transportsystemet, där gods kan transporteras från leverantören direkt till kund alternativt till en järnvägsstation eller hamn. Åkerinäringen har stor betydelse för svenska företags godshantering och konkurrenskraft och ger samtidigt många jobbtillfällen runt om i Sverige.

Liberalerna har höga ambitioner för att få till en överflyttning av gods från vägtransporter till järnväg och sjöfart, men med nuvarande behov av godstransporter kommer åkerinäringen för lång tid framöver att stå för majoriteten av godstransporterna i Sverige.

Herr talman! Liberalerna arbetar för att underlätta för en sund bransch i Sverige och värnar därför sjysta konkurrensvillkor och framför allt att regelverken efterlevs. Detta gäller både åkeri- och taxibranschen.

Godstransporterna är gränsöverskridande, och det råder hård konkurrens inom transportnäringen. Därför är EU:s direktiv och regleringar genom mobilitetspaketen väldigt viktiga för Sverige, för att vi ska ha ett regelverk som även gäller utländska företag och som stöder seriösa åkerier. Det gäller inte minst de utökade kraven på gps-baserat positionssystem som ska finnas i lastbilarna för att den gränsöverskridande trafiken ska kunna följas också inne i landet. De införs successivt 2023-2026. Då ska man kunna veta när de passerar en landsgräns, och man ska kunna se när de levererar sitt gods och var de befinner sig i Sverige.

Vi måste stärka arbetet mot utländska och svenska åkerier som bedriver illegal verksamhet. Regelverk utan uppföljning är helt tandlöst. Polisens ökade befogenheter måste paras med tillräckligt med trafikpoliser som kan utföra utökade kontroller av trafiken, annars riskerar fusket med bland annat cabotage, kör- och vilotider och rattfylleri att öka. Vi behöver också kontrollera fordonen så att de är trafiksäkra och innehåller rätt utrustning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Utöver de rent trafikmässiga kraven används lastbilar också för kriminell verksamhet. Det kan vara frakt av narkotika och stöldgods in och ut ur landet. Kontroller på väg och tullens nya utökade befogenheter stärker en sund åkeribransch. Regleringen underlättar samtidigt att den viktiga samordningen mellan myndigheter kan stärkas.

Utöver fler trafikpoliser som kan utöka antalet kontroller behöver landets kontrollstationer och behovet av teknisk utrustning ses över för att underlätta trafikpolisernas vardag. Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg för att motverka brottslighet inom transportsektorn innehåller många bra förslag.

Herr talman! Förarbristen är ett jättestort problem för branschen när det gäller både lastbilstransporter och taxi. En grundförutsättning för rekrytering av förare är att basen inte minskar. Körkort för personbil är en inkörsport till lastbilskörkortet, men tyvärr ser vi en vikande trend för hur många som tar vanligt B-körkort. Ett av problemen är att allt färre är redo och klarar förarprovet vid uppkörning. Det behöver vi ändra på, då körkortet är en inkörsport till jobb och minskad arbetslöshet och samtidigt löser åkerinäringens och taxibranschens förarbehov.

Regeringen ser nu över frågan för att bryta den negativa trenden. Samtidigt gör branschen en del för att lösa detta. Där vill jag ta upp det lovvärda initiativet med tv-programmet Svenska Truckers. Man har kunnat se ett ökat intresse för att bli lastbilschaufför efter att den serien startade. Jag tror att det är viktigt att vi tänker lite grann utanför boxen för att se andra sätt att få våra ungdomar att vilja ta de här jobben framöver.

Säkra rastplatser är en förutsättning för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. En förare måste kunna lita på att man kan rasta enligt de kör- och vilotider som gäller utan att bli utsatt för stölder. Rastplatserna ska heller inte kunna användas som uppställningsplatser över flera dygn och därmed blockera möjligheterna för övriga yrkesförare att få plats.

EU har antagit nya standarder, och regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att driva det här ärendet. Trafikverket har bland annat gjort en inventering av alla rastplatser i Sverige under 2023, och nu har man gått vidare med två specifika områden. Arbetet kommer att fortsätta framöver.

Fru talman! Åkeribranschen behöver tillsammans med andra aktörer medverka i omställningen till fossilfria transporter. Marginalerna är små, så samverkan mellan olika branschaktörer är viktig.

Det var ett tungt vägande skäl till att Liberalerna tog initiativ till Elektrifieringskommissionen och samlade de berörda aktörerna. Det var för att utbyggnaden av laddinfrastrukturen i Sverige skulle utvecklas i tid och kunna underlätta övergången till elektrifiering av lastbilsbranschen.

Det är viktigt att känna till att 80 procent av alla lastbilstransporter är kortare än 30 mil, vilket passar ellastbilar väldigt väl.

Försäljningen av nya personbilar har ökat snabbt, och elbilar utgör i dag cirka en tredjedel av de sålda bilarna. När det gäller ellastbilar är vi i startgroparna. Försäljningen ökar, och i dagsläget görs ett flertal aktiviteter för att stimulera omställningen.

Regeringen har i budgeten för 2024 och de kommande två åren lagt över 5 miljarder på kraftigt utökade anslag till premier för inköp av ellastbilar parat med ökat stöd för laddinfrastruktur. Man har också gjort en stor satsning när det gäller lätta lastbilar, vilket är ett nytt anslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Depåladdning över natt är den viktigaste laddinfrastrukturen. Stöd kan sökas via Klimatklivet, och depåladdning har fördelen att den ger minst belastning på elnätet.

Laddinfrastrukturen längs våra vägar och på rastplatser behöver samtidigt byggas ut kraftigt. Laddplatserna behöver också anpassas till de speciella förutsättningarna för lastbilar, inte minst så att lastbilar med släp lätt kan komma åt laddplatsen.

De lätta lastbilarna blir tyngre när de utrustas för batteridrift. Det har ytterligare spätt på problemet med förarbrist. På ett vanligt personbilskörkort får man framföra ett fordon på 3 500 kilo, men en eldriven lätt lastbil kan väga uppemot 4 250 kilo.

Reglerna på EU-nivå ses nu över i det så kallade körkortsdirektivet. Man kommer att tillåta att personer med B-körkort kör eldriven lätt lastbil med högre vikt.

Ska vi klara klimatomställningen måste vi justera regler och förordningar så att de inte bromsar. Det är dock väldigt viktigt att vi alltid tar hänsyn till trafiksäkerheten på våra vägar.

Svensk åkeribransch har stor betydelse för Sveriges välstånd och för vår beredskap. Därför tar regeringen nu steg efter steg för att komma åt den illegala marknaden och skapa förutsättningar för en sund, grön åkeribransch.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr ålderspresident! Trafiksäkerhetsarbetet ligger mig väldigt varmt om hjärtat efter tolv år med forskning inom trafiksäkerhet.

Ska samhället fungera behöver vi kunna resa säkert från hemmet till arbetet och skolan eller när vi hälsar på släkt och vänner eller åker på semester. Fordonen måste vara säkra, vägarna måste ha en bra standard, järnvägsövergångarna måste fungera, och platser där man byter från exempelvis bil till tåg eller kollektivtrafik måste vara genomtänkta för resenärerna.

Sverige har under lång tid bedrivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete och är det land som har lägst antal döda per invånare i trafiken i hela världen. Många svenska uppfinningar har bidragit till detta, inte minst säkerhetsbältet, som har räddat många liv.

Sverige skapade nollvisionen, som många länder har tagit efter. Den är ett mentalt räcke att hålla sig i för att steg för steg fortsätta att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. Vi har forskat och utvecklat system för det som krävs för att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, med fokus på människan, fordonet och trafikmiljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Tyvärr har antalet dödade i trafiken hamnat på en platå. Sedan 2019 har det legat mellan mellan 204 och 232, och 232 är tyvärr fjolårets nivå. Vad behöver vi då göra för att närma oss nollvisionen?

Herr ålderspresident! Analyser visar att de viktigaste orsakerna till olyckor är för det första för hög hastighet, för det andra alkohol och andra droger och för det tredje trötthet och ouppmärksamhet. Den mänskliga faktorn ligger faktiskt bakom över 90 procent av alla olyckor.

För hög hastighet är samtidigt kopplat till vägens utformning och tillstånd. Vi har sett hur Trafikverket på grund av för lite pengar till underhåll har sänkt hastigheten på vissa vägavsnitt runt om i landet för att vägen inte har en godtagbar standard. Så kan vi inte fortsätta. Vi måste ha en vägstandard som gör att människor kan ta sig till jobbet på en rimlig tid.

Trafiksäkerheten ska inte bero på var du bor i landet. Vi behöver satsa pengar på att underhålla våra vägar, inte minst på landsbygden. Det är tacksamt nog också den åtgärd som har den största samhällsekonomiska nyttan. Vägmarkeringar, till exempel, har en avgörande påverkan på trafiksäkerheten, oavsett om det är det mänskliga ögat eller bilens kamera som ska upptäcka markeringarna. Man måste veta att man håller sig på sin sida av vägen. Liberalerna har drivit på för en översyn av standarden på vägmarkeringarna i vårt land.

Vi vet alla att olycksrisken ökar i takt med en högre hastighet på fordonet. Även växthusgasutsläpp och buller har koppling till hastigheten. Utöver personligt lidande försämras miljön, och samhällets kostnader ökar.

För säkrare vägar vill vi liberaler att det vid offentlig upphandling av transporttjänster ska ställas krav på hållbara hastigheter, det vill säga att leverantörens fordon håller hastigheten. Det skulle ha en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och radikalt minska utsläppen.

Uppföljning och kontroll på våra vägar spelar en viktig roll för regelefterlevnaden. Liberalerna vill se fler trafikpoliser dedikerade till det viktiga trafikkontrollarbetet som sker på väg. Vi har många fordon på våra svenska vägar, inte minst utländska, som inte skulle gå igenom en kontrollbesiktning. Vi behöver därför betydligt fler kontroller av fordon och av att reglerna för hastighet, användning av alkohol och andra droger liksom kör- och vilotider respekteras. Arbetet med alkobommar i våra hamnar är också en viktig pusselbit.

Herr ålderspresident! Om vi verkligen ska komma åt den mänskliga faktorn som ligger bakom 90 procent av olyckorna - för hög hastighet, alkohol och andra droger samt trötthet och ouppmärksamhet - behöver vi byta ut den mänskliga föraren mot självkörande fordon. Vi liberaler är teknikoptimister. Utvecklingen går framåt, och steg för steg införs systemen i fordonen. Helt självkörande bilar ligger dock en bit fram i tiden.

För att underlätta utvecklingen behöver vi ta bort hinder för att testa tekniken på ett säkert sätt, med större tester i verklig miljö för specifika ändamål. Sverige har förutsättningar att bli ett föregångsland för självkörande fordon och därmed utnyttja den stora samhällsnytta som tekniken medger, inte minst när det gäller trafiksäkerhet och transporter på landsbygd.

Liberalerna tror på teknikens möjligheter till ökad trafiksäkerhet. Allt fler bilar är uppkopplade och kan dela sin data för att till exempel identifiera isfläckar eller andra bilar vid skymd sikt. Potentialen hos informationen i dagens fordon skulle kunna utnyttjas betydligt bättre, och regler som hindrar utvecklingen behöver ses över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

De oskyddade trafikanternas andel av dödsolyckorna är en oroande trend, inte minst andelen cyklister och gående. Av 232 omkomna 2023 var 93 oskyddade trafikanter, alltså hela 40 procent. Liberalerna vill se en översyn av cyklisternas trafikmiljöer och kraftfulla åtgärder för att bromsa denna trend.

Här spelar återigen tillgången på data en viktig roll för att forskning och utveckling baserad på olycksdata ska kunna underlättas, naturligtvis med hänsyn till den personliga integriteten. Reglerna för tillgång till Trafikverkets system för trafikolyckor, Strada, ändrades för några år sedan av integritetsskäl. Översynen var bra, men tillgången till data har strypts till den grad att viktigt trafiksäkerhetsarbete inte kan utföras. Det gör att trafiksäkerheten, inte minst för oskyddade trafikanter som motorcyklister, riskerar att bli eftersatt. Liberalerna vill därför undersöka hur oönskade effekter kan åtgärdas.

En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången till en gedigen körutbildning. Vi behöver komma åt de illegala körskolorna och förbättra andelen som klarar teori- och körprov - annars riskerar vi att om fem till tio år få ett ökat antal olyckor på grund av sämre utbildade förare.

Herr ålderspresident! Mopedbilar och A-traktorer har ökat ungdomars rörelsefrihet. Ungdomar sitter mer skyddade i en mopedbil eller en A-traktor än på en moped. Som förälder tycker man därför att det är ett bättre alternativ.

Vi liberaler är positiva till ny teknik och ökad mobilitet, men det får inte leda till ökade personskador. Vi ser en oroväckande trend när det gäller mopedbilar men kanske framför allt när det gäller A-traktorer.

Den 15 juli 2020 ändrades reglerna så att hastigheten hos A-traktorer kan regleras digitalt. Antalet tyngre fordon som registreras som A-traktorer har ökat sedan dess och dessvärre också trafikolyckorna. I dagsläget krävs tolv timmars utbildning, och körträningen kan göras på tvåhjulig moped. Vissa regeländringar har genomförts av regeringen, såsom bälteskrav, en person per plats och krav på vinterdäck. Enligt VTI:s rapport från november 2023 räcker dock inte detta för att komma åt olycksstatistiken.

I går röstade Europaparlamentet om det nya körkortsdirektivet, som innehåller förändringar för A-traktorer. Den efterlängtade ökningen av hastigheten till 45 kilometer i timmen röstades igenom tillsammans med ett nytt körkort, B1, som kräver körprov, en åldersgräns på 16 år samt en viktgräns för fordonet på 2 500 kilo.

Det är viktigt att säga att detta är samma krav som samtliga partier i riksdagen ställde sig bakom i trafikutskottet och också i EU-nämnden i november 2023. Samtliga partier här i riksdagen stödde alltså precis de krav som röstades igenom i EU-parlamentet och som var den svenska ståndpunkten i ministerrådet i december förra året.

Nu väntar en så kallad trilog mellan ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen innan det är klart. Med dessa nya regler hoppas jag att ungdomar ska få ökad frihet och kunna köra i högre hastighet men att detta förhoppningsvis kan ske med ökad trafiksäkerhet.

Herr ålderspresident! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan. Liberalerna vill därför att man ser över trafikmedicinska bedömningar så att de görs på samma sätt i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Slutligen, herr ålderspresident, vill jag ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för tre år sedan. Det gäller de personer som testar synen och som visar sig ha syndefekter. Deras körkort återkallas direkt, vilket medför att de inte får en ärlig chans att visa om deras körförmåga påverkas av synfelet. Detta är inte rimligt. Det berör 1 000 personer varje år, men forskning visar att ungefär hälften av dem skulle kunna behålla körkortet därför att deras körförmåga inte påverkas. VTI har tagit fram en rapport, och regeringen ser nu över frågan.

Slutligen är trafiksäkerhet ett område som Sverige har all anledning att vara stolt över, samtidigt som det återstår mycket arbete för att vi ska nå nollvisionen.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Herr talman! I dag debatterar vi järnvägsfrågor. För att Sverige ska fungera måste transportsystemen hänga ihop. Vi är beroende av att alla trafikslag är robusta och fungerar som de ska; järnväg, väg, flyg och sjöfart. Sverige är ett avlångt land med den längsta kuststräckan och flest öar i Europa, och det ställer krav på våra transportsystem. Transporterna tar oss till jobbet eller studierna, tar hit internationell kompetens och fraktar företagens gods.

Järnvägen spelar här en viktig roll i transportsystemet, kanske framför allt för sin förmåga att transportera många människor samtidigt eller stora mängder gods på ett effektivt sätt, både över långa avstånd och i regionerna runt våra städer. Den funktionen ska vi vara rädda om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Den enskilt viktigaste åtgärden för en ökad kapacitet på järnvägen är att vi underhåller befintlig järnväg. Den kalla vintern har också visat att vi behöver se över robustheten i tågtrafiken vid ökad nederbörd i form av regn eller snö och kallare väderlek. Det gäller både räls och fordon. Det handlar inte bara om Trafikverket, utan det handlar även om tågoperatörerna.

Herr talman! Den 15 januari levererade Trafikverket inriktningsunderlaget till den nya nationella infrastrukturplanen 2026-2037. Direktivet från regeringen var att underlätta för arbetspendling och godstrafik och att ha ett perspektiv där alla trafikslagen ska samverka. Underhåll och kostnadseffektiva åtgärder för att öka kapaciteten ska stå i centrum.

I underlaget från Trafikverket kan man läsa att det behövs hela 571 miljarder under perioden 2026-2037 för att bibehålla anläggningens funktion, och då pratar vi både järnväg och väg. Till det vill man lägga 119 miljarder till eftersatt underhåll. Det är gigantiska summor. Samtidigt har underhåll den högsta samhällsnyttan, att vårda det vi har. Det är därför frågan är starkt prioriterad hos nuvarande regering.

Likt andra talare före mig kommer jag att säga något om Riksrevisionens rapport. De lade fram en rapport i december där de analyserat den nuvarande nationella planen. Kritiken var kraftig och gällde framför allt att man inte kunde se en koppling mellan innehåll och samhällsnytta. Man sa att kopplingen var obefintlig; man kunde inte hitta den.

Den i särklass största orsaken till att den totala planen visar på en negativ samhällsnytta är den dåvarande regeringens satsning på projektet nya stambanor. Riksrevisionen pekar på att nuvarande plan kunde haft sex gånger så hög samhällsnytta med andra projekt i planen. Den nuvarande regeringens prioritering av underhåll kommer att vända trenden, så att samhällsnyttan åter kommer i fokus.

I inriktningsunderlaget framgår att det i dagsläget krävs en ökning av planbudgeten på 20 procent för att det ska finnas plats för nya projekt om alla nuvarande projekt ska genomföras. Det är många projekt med en hög samhällsekonomisk nytta som står på kö. Detta beror till stor del på den bristande kostnadskontrollen hos Trafikverket, vilket Riksrevisionen påpekat i nio rapporter sedan 2017. Trots det tog den dåvarande regeringen inte krafttag mot kostnadsöverskridandena. Problemet gäller framför allt, som också Riksrevisionen pekar på, den initiala kalkylen, alltså den kalkyl på vilken vi politiker prioriterar projekten. Det gör att risken för felprioritering ökar och att mer samhällsnyttiga infrastrukturprojekt hamnar utanför plan.

Jag kan ta de nya stambanorna som exempel. När de förslagen lades fram första gången kostade de 120 miljarder. I dagsläget kostar de tre gånger så mycket. Det är inte rimligt eftersom det tränger undan mer samhällsnyttiga projekt.

Samhällsnyttan ska stå i centrum, samtidigt som andra nödvändiga projekt, till exempel den eftersatta byggnationen i Norrland som hotar att fördröja den gröna omställningen, måste vägas in.

Genom beslutet att stoppa projektet för nya stambanor kan fler kapacitetsbrister på den svenska järnvägen lösas på sikt. Det gäller inte minst den största kapacitetsbristen på hela järnvägsnätet, nämligen sträckan Göteborg-Alingsås. För mig är det obegripligt att den inte får högre prioritet sett ur ett hela-Sverige-perspektiv. Göteborgs Hamn, Green Cargo, SJ och MTRX, men även regionerna i norr, pekar alla på denna sträcka som en av de absolut högst prioriterade sträckorna i Sverige. Ändå ligger den inte i nuvarande plan. För mig är det en gåta varför den förra regeringen inte tog med den sträckan i den nuvarande infrastrukturplanen. Sträckan har stor påverkan på hela Sverige, både på resenärer och för företagens gods, inte minst på den viktiga sträckan mellan Sveriges två största städer och på godsstråken, till exempel Norrlandskusten ned ut genom Göteborgs Hamn. Liberalerna vill se spaden i marken på den sträckan under nästa mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Arbetet med inriktningsunderlaget kommer att prägla resten av denna mandatperiod, och underlaget från Trafikverket är nu ute på remiss. Slutprodukten är en ny nationell infrastrukturplan 2026-2037, som kommer att läggas fram under våren 2026. Den kommer att ha ett betydligt starkare fokus på samhällsnytta än den nuvarande.

Herr talman! Liberalerna anser att järnvägsunderhållet ska upphandlas i konkurrens även i fortsättningen. Då tar vi vara på den samlade kompetensen i de internationella bolagen om hur man på ett effektivt sätt underhåller järnväg och kan utnyttja kreativiteten och flexibiliteten hos mindre bolag. Utredningen av Gunnar Alexandersson 2015, Koll på anläggningen, visar tydligt att det kan bli bättre underhåll till en lägre kostnad genom att upphandla underlaget i stället för att staten ska sköta allt.

Trafikverket behöver dock ha bättre kunskap om statusen på våra järnvägar och förmåga att effektivt upphandla underlaget. Det är de två grundorsakerna till att vi inte har ett bättre kostnadseffektivt underhåll i dag. Trafikverket har inte koll på sin anläggning.

Här behövs en ökad digitalisering för att dels effektivt samla in information om järnvägen, dels med hjälp av AI prioritera var underhållet ska göras först.

Ett sätt att snabbt öka kapaciteten är att möjliggöra för längre och tyngre tåg så att färre godståg kan transportera samma mängd gods och varje persontåg ta betydligt fler passagerare. Det innebär att ledig kapacitet kan utnyttjas mer optimalt och utsläppen av koldioxid minska. Liberalerna vill därför satsa på de mindre investeringar i järnväg och perronger som krävs för att möjliggöra längre och tyngre tåg.

Som jag nämnt tidigare är järnvägssystemet i stort behov av underhåll. Vissa delar är över 100 år gamla. Samtidigt sätter större underhållsarbete den nuvarande trafiken under press. Vi liberaler är mycket bekymrade över det kontaktledningsbyte som planeras för sträckan Göteborg-Alingsås, just med anledning av att det är Sveriges mest utnyttjade järnvägssträcka.

Det finns ett stort problem med kontaktledningsbyten. Det gäller inte bara den sträckan. Byten kommer att behövas på många ställen. Men det blir akut på sträckan Göteborg-Alingsås i och med att där ska köras enkelspårigt i två och ett halvt år.

Här behöver Trafikverket jobba med nya, moderna metoder och maskiner för att effektivisera sina processer, minimera underhållstiden och därigenom sätta kunderna i centrum.

Slutligen vill jag lyfta fram vår gränsöverskridande järnvägstrafik, som behöver rustas upp och byggas ut. Samordningen mellan de nordiska länderna är helt avgörande, inte minst nu med ett förestående inträde i Nato. Det ställer stora krav på våra järnvägar, inte minst i öst-västlig riktning. Liberalerna anser att vi bör utreda hur vi organisatoriskt kan underlätta för framtida gemensamma nordiska infrastruktursatsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Med de orden, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Herr talman! Ni satsade 165 miljarder, men det behov som Trafikverket nu signalerar och som har blivit väsentligt mycket större signalerades redan i det förra inriktningsunderlaget. Men då valde Socialdemokraterna att dra ned, vilket har gjort att behovet nästan har exploderat fram till den tidpunkt där vi är i dag.

En kritik som kommer från Riksrevisionen är att den här planen på 800 miljarder har en negativ samhällsnytta. Det innebär alltså att vi satsar 800 miljarder men får tillbaka mindre på att bygga dessa järnvägar och vägar. Och näringslivet står och skriker om att vi ska bygga mer järnväg för att de ska kunna få ut sitt gods och så vidare.

Anledningen till att det blev en negativ samhällsnytta är nya stambanor. Riksrevisionen pekar på att om man hade gjort en annan prioritering hade man kunnat få ut sex gånger så mycket samhällsnytta som man får med nuvarande plan.

Jag undrar: Hur resonerade man när man prioriterade bland olika projekt? Det är ju väldigt tydligt i det underlag som Trafikverket har tagit fram nu, där man visar med schematiska bilder var de stora samhällsnyttorna ligger - nämligen i underhåll. Varför prioriterade man inte det mer?

Herr talman! Jag lyssnade noga när ledamoten gjorde sin presentation. Någonting som återkom var att Socialdemokraterna i sin budget satsade 500 miljoner mer än vad regeringen med samarbetspartier satsade i sin budget.

Det tycker jag är anmärkningsvärt, för när det gäller underhåll har Socialdemokraterna varit ansvariga i åtta år i regeringsställning, och i det inriktningsunderlag som Trafikverket har lagt fram pekar de på att det behövs 570 miljarder de närmaste tolv åren för att järnvägssystemet ska bibehålla sin kapacitet och verksamhet.

Ledamoten lyfter fram de 500 miljonerna och trycker på att hade vi bara gjort de sakerna så hade det löst sig, men 500 miljoner är alltså mindre än en tusendel av det Trafikverket säger behövs de närmaste tolv åren.

Dessa signaler fanns ju väldigt tydligt i det inriktningsunderlag som fanns till den nuvarande nationella planen. Varför gjorde ni inte mer under era åtta år i regeringsställning? 500 miljoner är väldigt lite i förhållande till det enormt stora behov som finns.

Herr talman! I dag debatterar vi kollektivtrafikfrågor. Kollektivtrafiken spelar en väldigt stor roll i människors vardag, för att man ska kunna få ihop sina resor till jobb och utbildning. Av alla inrikesresor vi gör sker en av fem med kollektivtrafik.

En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för att hela transportsystemet i Sverige ska fungera. Kollektivtrafiken knyter ihop och samverkar med transporter på väg och järnväg samt med sjöfart och flyg. Att resa kollektivt minskar också utsläppen och trängseln på vägarna runt våra städer och större tätorter. Kollektivtrafiken behöver därför byggas ut i hela landet.

Ur klimatsynpunkt är kollektivtrafiken i dagsläget den viktigaste orsaken till att vi har så låga utsläpp som vi har i Sverige. Det är väldigt positivt att större delen av kollektivtrafiken i städerna är fossilfri i dag - det har gått väldigt fort. Men arbetet för fossilfrihet måste fortsätta, och därför vill Liberalerna att all kollektivtrafik på väg och spår ska drivas av el eller fossilfria bränslen 2030. Vi liberaler vill också skynda på omställningen till fossilfri kollektivtrafik genom att energiskatten på elbussar jämställs med skatten för annan kollektivtrafik.

Herr talman! Liberalerna vill se ett ökat fokus på hela transporten. Hur lång tid tar det att resa från dörr till dörr? Det är ju den tiden som räknas för var och en av oss när vi transporterar oss.

Ska totaltiden dörr till dörr minska måste vi börja prioritera alla situationer där man går från ett färdsätt till ett annat. Utöver det självklara med tajmade tidtabeller vill vi se fler och bättre placerade pendelparkeringar, bättre utrustade hållplatser och smidigare övergångar vid våra hamnar och flygplatser. Vi måste också fokusera på upplevelsen och trafiksäkerheten för barn, äldre och funktionsnedsatta vid byte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Ett glädjande exempel är därför att det äntligen planeras för en tågförbindelse till Landvetter flygplats i samband med järnvägsutbyggnaden mellan Göteborg och Borås. EU kräver nämligen att alla stomflygplatser från 2030 ska kunna nås med spårbunden trafik. Samtidigt behöver vi av samma skäl se utbyggd kollektivtrafik till Arlanda för att ytterligare minska beroendet av bilen.

Herr talman! Liberalerna värnar rätten och möjligheten till färdtjänst. Antalet beviljade ansökningar om färdtjänst har dock minskat på senare tid, och vi behöver bevaka utvecklingen av rättspraxis när det gäller färdtjänsttillstånd, i synnerhet tillstånd för synnedsatta. Allt fler kommuner och regioner nekar nämligen tillstånd med motiveringen att människor som har en grav synnedsättning eller är blinda kan lära sig sträckor utantill. Eftersom de kan gå anses de inte behöva färdtjänst trots att de inte kan se.

Detta låter helt tokigt. Liberalerna anser att rätten till färdtjänst måste värnas och att motiveringen för att inte bevilja färdtjänst måste ha en bättre verklighetsförankring.

Herr talman! Angående färdtjänst kan jag också konstatera att de nordiska länderna har väldigt olika nationella färdtjänstsystem för personer med funktionsnedsättning. Detta gör att det i dag tyvärr inte finns någon möjlighet att resa över nationsgränserna med färdtjänst för personer som bor i gränsområdena. Jag anser därför att en rätt till färdtjänst över nationsgränserna för personer som är bosatta i gränsområdena bör säkerställas i ett samarbete mellan de nordiska länderna.

Rent generellt behöver vi göra en översyn för att människor som lever i gränsområden i Norden lättare ska kunna pendla till jobb över gränsen.

Kollektivtrafiken behöver utvecklas i hela landet. Trafikutskottets grupp för forsknings- och framtidsfrågor tog under förra mandatperioden fram en forskningsöversikt om mobilitet på landsbygden. Nya former av kollektivtrafik, bildelning, kombinerade gods- och persontransporter och elbilar kan på kort sikt öka tillgängligheten på landsbygden. På lite längre sikt kan drönare, elflygplan och självkörande bilar bidra till ökad tillgänglighet.

Jag har själv här i talarstolen utifrån definitionen av kollektivtrafik undrat när man kommer att diskutera hur självkörande bilar skulle kunna bli en del av kollektivtrafiken. Det är viktigt att sprida kunskap om vilka mobilitetslösningar som fungerar i vilka sammanhang. Framför allt måste vi sprida goda exempel mellan regionerna. Vi får inte glömma bort att det är regionerna som har huvudansvaret för kollektivtrafiken.

Herr talman! Vi behöver bejaka den tekniska utvecklingen. Med ett utbyggt bredband kan digitala tjänster ge oss möjlighet till klimatsmarta val i trafiken. I dag har vi bilpooler, elsparkcyklar, elcyklar, mopedbilar och i framtiden självkörande bilar. Jag anser att vi behöver utreda hur man kan möjliggöra att dessa nya transportmedel kan inkluderas på ett annat sätt i kollektivtrafiken. Detta bör även inkludera delningsekonomins nya koncept för taxi. Regelverken behöver ses över så att vi tillvaratar möjligheterna i den tekniska utvecklingen. Det gäller inte minst på landsbygden.

Herr talman! Svensk kollektivtrafik går igenom en svår tid efter pandemin. Kraven på att upprätthålla trafiken för att människor skulle kunna ta sig till jobbet samtidigt som det är relativt få resenärer skapar fortfarande ekonomiska bekymmer för många regioner och företag. Detta hör vi från kollektivtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Sveriges bussföretag, Tågföretagen och Svensk Kollektivtrafik startade under 2022 initiativet Nystart av kollektivtrafiken i Sverige. Här finns en rad intressanta förslag om hur kollektivtrafiken kan bli mer attraktiv för människor runt om i vårt land. Det är också viktigt att konstatera att de flesta av förslagen här är något som regionerna själva har rådighet över. Men det finns alltså många bra förslag.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor! Det är svårt att hinna med dem.

En sak som Liberalerna var väldigt tidigt ute med var exempelvis CCS och CCU. Jag nämnde inte detta i mitt anförande, för det finns mycket man behöver göra. Men med koldioxidinfångning kan vi samla in väldigt mycket av den biogena koldioxiden och antingen lagra den eller skapa nya bränslen, som elektrobränslen.

Jag håller med ledamoten om att vi behöver mer fossilfria bränslen, och där är både biodrivmedel och elektrobränslen väldigt viktiga, inte minst för att flyget och sjöfarten ska kunna ställa om. Detta är ett område där vi driver på för att vi ska få ett system till stånd och företagen, inte minst Stockholm Exergi här i Stockholm, ska våga satsa på koldioxidinfångning.

När det sedan gäller tillståndsprocesserna är detta, som jag sa i mitt anförande, oerhört viktigt. Tidsfaktorn är otroligt viktig när det gäller klimatet. Kan vi inte snabba på och få nya batterifabriker på plats måste vi producera bilar med batterier från Kina, med mycket högre klimatutsläpp än om vi tillverkar dem i Sverige. Det handlar om fossilfritt stål och elektrobränslen till flyget. Tillståndsprocesserna är oerhört viktiga. Vi måste korta ned dem och skapa parallella processer.

Sedan blev jag lite fundersam när ledamoten tog upp kärnkraften. Det var ju faktiskt ledamotens parti som drev på för att vi skulle lägga ned fyra kärnkraftverk under den tid som ledamotens parti satt i regeringsställning.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en mängd frågor! Jag ska se om jag hinner adressera dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag är den första att säga att jag tycker att Klimatklivet och Industriklivet, som den förrförra regeringen införde, var bra. Jag tycker att många delar var väldigt positiva.

Vi har till exempel diskuterat elbilsbonusen här. Mitt parti Liberalerna är egentligen inte för stöd och subventioner. Men i och med att det råder en sådan tidskris när det gäller att få åtgärder på plats för att klara klimatet måste staten gå in och hjälpa till. Då kan man i ett inledningsskede när ett teknikskifte sker gå in med pengar för att knuffa igång företag. Därför tyckte vi att elbilsbonusen var okej i och med att den i början betalades av malusdelen i bonus malus-systemet. Men när försäljningen av laddbara bilar nu är över 50 procent och malusen inte längre täcker bonusen ska man ta bort den. Då ska man i stället, som vi gör nu, satsa på stora premier för att knuffa igång försäljningen av ellastbilar och elarbetsmaskiner och få igång den marknaden.

När det sedan gäller bostadseffektivisering finns det vissa saker man kan göra. Men när priset på el steg dramatiskt såg vi också att folk började göra saker på egen hand, för då var det lönsamt. Mycket av detta kan man alltså göra och räkna hem själv, och där ska inte staten gå in och hjälpa till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag tackar för frågan. Tiden går fort när man pratar. Jag tänkte komma in på detta med våtmarker. Det är ju en oerhört viktig del, och där satsar regeringen väldigt mycket pengar. Förut, före den här budgeten, låg det 200 miljoner per år fram till 2030. Nu ökar den här regeringen den satsningen på upp till 600 miljoner. Vi tredubblar alltså den satsningen i princip. Det gör vi för att vi ser att satsningar på våtmarkerna har så otroligt stora effekter på biologisk mångfald, som ledamoten tar upp, men även på utsläpp och i klimatanpassningsarbetet, som det förra replikskiftet handlade om. Vi ska göra vad vi kan för att undvika stora klimatproblem, men vi måste också jobba med klimatanpassningen.

Jag håller med ledamoten om att vi måste jobba mycket mer med miljövärdena. Det är därför till exempel Östersjön är ett väldigt viktigt område för oss - att se till att vi har ett fiskbestånd som är hållbart över tid, att vi klarar algblomning och att fisken kan vandra upp genom floderna från Östersjön för att kunna reproducera sig. Vi ser också att det finns väldigt mycket som behöver göras när det gäller invasiva arter. Vi behöver göra mer för att klara detta. Problemet blir större och större för varje år som går, och vi måste ta tag i den frågan i närtid.

Fru talman! Jag tackar för frågan. När det gäller klimathandlingsplanen vill jag påpeka att det jag sa var att den förra regeringen lade fram sin klimathandlingsplan på riksdagens sista dag. Självklart kommer vi att lägga fram den före årsskiftet, för det säger lagen. Vi har 14 dagar på oss. Vad jag pekade på var att man ända sedan september har jagat på och frågat: Kommer vi att få se den där klimathandlingsplanen?

Jag delar oron för den biologiska mångfalden. Det var ett seminarium här i riksdagen om insekter. Från SLU:s sida är man väldigt oroad över utvecklingen av insekterna i Sverige. Vi har inte koll på vad för insekter vi har i Sverige, vilket de faktiskt ursäktade sig för under seminariet; man behöver ha mycket mer forskning på det här området. Det är bara ett exempel på vikten av att vi har mycket forskning, så att vi vet var vi står. Det var ett intressant upplägg, tycker jag. Man skulle med den typen av forskning till exempel kunna ta reda på vad kalhyggen har för påverkan på den biologiska mångfalden. Jag delar verkligen ledamotens oro för den biologiska mångfalden.

Fru talman! Jag driver verkligen det här med elektrifieringen. I dag är över 50 procent av bilarna som säljs laddbara, och den andelen ökar. När man för ett år sedan tog bort klimatbonusen fanns många farhågor om att hela elbilsmarknaden skulle rämna. Men det säljs lika många laddbara bilar och elbilar som för ett år sedan.

Vi fortsätter och trycker ut det här. Man kan titta på elbilsbonusen till exempel. Priset på elbilar har gått ned med mer än vad elbilsbonusen låg på. Det är nog mer det allmänna ekonomiska läget som gör att speciellt privatpersoner har svårt att köpa en elbil. Men jag tror att det kommer att rampas upp. Vi kommer inte att lösa det till 2030, men kanske kommer 40-45 procent av alla bilar att vara eldrivna 2030.

Vi behöver en lösning för den resterande delen, och reduktionsplikten är en bra lösning. Jag tror att alla vet om att Liberalerna ville ha en högre inblandning - dock inte så hög som i den upprampning som blir kvar i 14 dagar till; det blir för mycket och för tufft för Sveriges invånare.

När det gäller klimathandlingsplanen och klimatanpassningsplanen är det så att ledamotens parti lade fram klimathandlingsplanen den 18 december 2019, på riksdagens sista dag. I det här jagandet efter när olika planer läggs fram tror jag att ledamotens parti får sätta upp en spegel och fråga sig: Varför lade inte vi fram klimathandlingsplanen 2019 förrän på riksdagens sista dag?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! De var många. Vi ska se om jag hinner svara på dem.

När det gäller att vi är närmare 2045-målet tror jag att en väldigt stor anledning är att regeringen har röjt hinder för satsningar på kärnkraft. I den energiöverenskommelse som Liberalerna avstod från att gå med i på grund av att kärnkraften inte fanns inkluderad sa man att 2040 skulle all elproduktion i Sverige vara förnybar. Det innebär ju att det efter 2040 inte ska finnas någon kärnkraft. Men tar man bort kärnkraften klarar man inte klimatomställningen.

Regeringen har tagit bort väldigt många hinder, bland annat gjort om målet för 2040 från att elproduktionen ska vara förnybar till att den ska vara fossilfri. Regeringen har också gjort så att man kan bygga kärnkraftverk på fler platser än tio i Sverige. Det tror jag är en av de stora anledningarna till att Riksrevisionen säger att vi är närmare att nå 2045-målet än vad vi har varit med någon tidigare regering.

Vad gäller kärnkraften är det ändå så att vi behöver alla sorters elproduktion. Vi behöver sol, vind, vatten och kärnkraft. Vi ska ju dubblera produktionen till 2040, och då har vi inte lyxen att välja ut ett kraftslag utan måste ha kanske framför allt vind och kärnkraft.

Fru talman! Vi ska i dag debattera 2024 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll år 2045. Därför är det glädjande att enligt Riksrevisionen har ingen regering legat närmare att nå klimatmålen 2045 än den nuvarande.

Bortom 2045 ska vi ha ökande negativa utsläpp. Delar av industrin och delar av transportsektorn kommer, trots att arbetet har startat och bedrivs med full fart, inte att vara fossilfria förrän i början av 2040-talet. Det tar helt enkelt för lång tid att få nya processer och ny infrastruktur på plats.

All omställning kostar pengar, åtminstone initialt. Därför är ekonomisk tillväxt nödvändig för att klara kostnaden. Det är länder med sämre ekonomi som ligger efter i klimatomställningen. Därför trycker vi liberaler på att klimatomställningen bara är möjlig i en växande ekonomi.

År 2023 har varit ett intressant år ur klimatsynpunkt, där stora kliv framåt har tagits. Det största är kanske att EU under det svenska ordförandeskapet lyckades ro större delen av Fit for 55 i hamn. Vi har en lång rad nya krav på utsläppsnivåer och regelverk, till exempel ett nytt utsläppshandelssystem för sjöfart och bostäder.

ReFuelEU Aviation och ReFuelEU Maritime ställer samtidigt tuffa krav på att dessa branscher steg för steg ska minska sina utsläpp. Som en följdverkan behöver vi öka takten i vägtransporternas elektrifiering då biodrivmedel och elektrobränslen behövs inom flyg och sjöfart, som har svårare att ställa om.

Samtidigt som EU:s nya regelverk kom har en minskning av fossila bränslen till slut nämnts i slutversionen från COP 28. Det var ett första steg, men nu behöver vi fortsätta att skruva på den skrivelsen för att nå slutmålet: en utfasning av de fossila bränslena.

På hemmaplan står nu alla partier bakom klimatmålen, och det är ett viktigt styrkebesked från Sverige. Klimatomställningen är en energiomställning. Fossila bränslen och råvaror ska fasas ut och fossilfri energiproduktion ta plats.

Under året har en rad beslut tagits i riksdagen för att möjliggöra en hållbar mix av elproduktion i form av sol, vind, vatten och kärnkraft som tillsammans kan skapa ett hållbart energisystem som kan fördubblas till 2040. Kärnkraften har en viktig roll med sin stabiliserande funktion i elsystemet.

Det är magstarkt att den förra regeringen undrar varför ny elproduktion dröjer när man själv lade ned fyra kärnkraftverk under sina åtta år vid makten. Flera av de hindrande lagstiftningarna för ny kärnkraft har nu tagits bort.

I budgeten för 2024 vill vi fortsätta driva på omställningen. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp, då överflyttningen mellan olika trafikslag bara bidrar med någon procent till målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av transportutsläppen inrikes är elektrifieringen av vägtransporterna ett prioriterat område för Liberalerna för att dels snabbt sänka utsläppen, dels frigöra fossilfria bränslen till flyg och sjöfart.

Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte väljer ett elfordon vid nästa köp och att klimatomställningen stannar upp. Vi behöver också stödja inköp av eldrivna tyngre fordon.

I budgeten för 2024 görs ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod. Det handlar om 4,5 miljarder som stöd till inköp av ellastbilar och elarbetsmaskiner och om ett nytt stöd på 1,6 miljarder som har införts för inköp av lätta lastbilar. Samtidigt satsas 500 miljoner på skrotningspremier om man samtidigt köper en ny elbil. Ett extra stöd på 5,3 miljarder fokuserar på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion och avfallshantering genom Klimatklivet. Sammanlagt satsas 12 miljarder extra under en treårsperiod under den här mandatperioden.

För att klara omställningen av vägtransporterna behöver också produktionen av biobränslen öka kraftigt. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen, då biodrivmedel och elektrobränslen har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, till exempel flyget.

Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår flygets klimatomställning med full kraft. Redan i dag kan man flyga fossilfritt för ungefär 300 kronor per flygtimme, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Svenska Heart Aerospace tar fram elflygplan för produktion 2028. Produktionsstart för elektrobränslen för flyget är 2027-2029.

För att sänka utsläppen ökar vi också stödet till våtmarker med 765 miljoner över tre år. Stödet kommer att ökas till närmare 600 miljoner per år 2026-2030. Satsningen på våtmarker har flera positiva effekter. Den bidrar till minskade utsläpp och höjer vattenkvaliteten. Våtmarker har många olika positiva effekter för den biologiska mångfalden samtidigt som de minskar risken för översvämningar och fungerar som vattenreservoarer vid torka och brand.

Fru talman! Ska vi klara av klimatomställningen inom den snäva tidsramen till 2045 spelar tid en avgörande roll. Därför satsar regeringen 123 miljoner under vart och ett av åren 2024-2026 för att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket resurser att förkorta ledtiderna i tillståndsprocessen, med fortsatt miljöhänsyn. Det är ett oerhört viktigt arbete för att batterifabriker, fabriker för elektrobränslen och fossilfri stålproduktion, vind- och kärnkraft och nya elnät ska kunna byggas i rask takt.

Det är företagen som skapar förändringen, minskar utsläppen från produktionen och skapar produkter med minskade klimatutsläpp. Vi politiker är möjliggörare och har en viktig roll i att sätta upp regelverken, men det är företagen och konsumenterna som genomför klimatomställningen. Då måste vi långsiktigt kunna och vilja vara med och bidra.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Herr talman! Det var många nya aspekter som kom upp här.

Jag tänkte nämna något om biobränslen. Sedan jag kom in i riksdagen 2018 har vi drivit på för att få fram mer biobränslen och framför allt för att föra in elektrobränslen. Vi vet att biobränslen inte kommer att räcka till under omställningen när det gäller vägtransporter. Det behövs även otroligt mycket biobränslen och elektrobränslen för att flyget och sjöfarten ska kunna ställa om. Detta har jag drivit på för sedan jag kom in här 2018, så där man kan vara helt lugn. Anledningen till att vi driver på för elektrifiering av vägtransporter är ju att vi ser att biobränslen och elektrobränslen behövs för flyget och sjöfarten.

Jag skulle vilja återkomma till att man drar in 210 miljoner för flyget och flygplatserna. Det är väldigt oroande, tycker jag. Det kommer att slå jättehårt mot de kommuner som har en flygplats, som gör att företag kan fungera där och att folk kan jobba på distans men någon gång ibland flyga till Stockholm eller var man nu jobbar.

Man drar in 210 miljoner och drar undan mattan för dessa flygplatser samtidigt som denna stora omställning sker. Jag blir lite förvånad över Miljöpartiets inställning.

Jag vill passa på att tacka ledamoten för det arbete han har gjort för klimatet. Jag tycker att Klimatklivet och Industriklivet har varit bra satsningar. Även om vi inte är överens om alla lösningar tycker jag att det är jätteviktigt att vi samverkar i denna församling så att vi får till en så snabb omställning av alla trafikslag som möjligt.

Slutligen vill jag tacka Per Bolund för hans arbete. Jag vill tacka talmannen, kansliet, alla ledamöter i trafikutskottet och övriga som sitter här och väntar på sin debatt och önska en riktigt god jul.

Herr talman! Jag kunde inte motstå frestelsen att vara den sista som går upp i replik.

Jag välkomnar Miljöpartiets intresse för klimatet, men det jag inte har förstått under de fem och ett halvt år som jag har varit i riksdagen är varför Miljöpartiet har en så negativ inställning till flyget. Jag kunde ha en viss förståelse för det när Miljöpartiet kom in i regeringen 2014 eftersom det då inte fanns så många lösningar för flyget. Men i dag kan flygresenären köpa biobränsle och alltså flyga utsläppsfritt. Utvecklingen går mot elflyg. Planen är 2028, även om jag håller med om att det tar tid innan teknik kommer på plats. Elektrobränslen kommer 2027.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Era förslag i budgeten handlar om en avveckling av de flyglinjer där man i stället kan åka tåg. Ni drar också in 210 miljoner till olika regionala flygplatser. Om inte företag och kommuner på något sätt kan tjäna pengar eller upprätthålla tjänsten kommer vi inte att klara omställningen.

Är det inte dags för Miljöpartiet att omvärdera sin inställning till flyget och jobba för en snabb omställning i Sverige specifikt och även globalt? När du nu lämnar riksdagen kan du tänka lite bredare!

Herr talman! Per Bolund vet att både jag och Mats Persson deltog i diskussionen om nya stambanor. Vi var väldigt positiva till ny järnväg. Däremot höll vi emot när det gällde nya stambanor eftersom kostnaden för nya stambanor har gått från 120 miljarder till 400 miljarder. Det gjorde att vi tryckte undan bland annat ökade satsningar riktade mot Norrbotniabanan, att bygga Göteborg-Alingsås, att satsa på Inlandsbanan och sträckorna Stockholm-Oslo och Göteborg-Oslo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi måste förstå den enorma kostnadsökningen för nya stambanor. Det är mer än tre gånger de ursprungliga pengarna. Det var detta vi var emot. Vi var inte emot andra satsningar på järnvägen. Men vi höll emot, för vi såg att vi med dessa pengar hade kunnat satsa på väldigt många andra sträckor i Sverige.

Sedan vill jag ta upp detta med borttagandet av elbilsbonusen. Precis som jag sa i mitt anförande satsar vi på ellastbilar och eldrivna arbetsmaskiner, och vi satsar också på ett nytt stöd som den förra regeringen inte hade lagt in, nämligen på lätta lastbilar. Vi vill hjälpa till i den initiala fasen när man ska gå över till eldrivna fordon.

Däremot ska inte staten vara där och subventionera när över 50 procent av de bilar som säljs är laddbara. Att sedan försäljningen har gått ned är i mycket kopplat till det allmänna ekonomiska läget. Om man inte har råd med hyran och sådant kan man inte heller satsa på en ny bil.

Slutligen, vad gäller reduktionsplikten vet ledamoten att Liberalerna också var positiva till den. Vi ville ha den på en lägre nivå och inte den som det sedan blev. Men vi ser att biodrivmedel är en viktig del för framtiden.

Herr talman! Tack, Per Bolund, för frågan, och tack för att jag får möjlighet att ta en av de sista debatterna med ledamoten!

Jag tycker att det var synd att man inte fortsatte utvecklingen av Norrbotniabanan, men i det läget visste man inte heller vilken enorm expansion det skulle bli i Norrbotten när det gäller klimatomställningen.

Jag kan dock ställa en motfråga med tanke på att ledamoten satt som minister i den förrförra regeringen. Hur kom det sig att man då inte satsade på sträckan Göteborg-Alingsås, som ju är en av de viktigaste sträckorna? Det handlar om gods som kommer med sjöfart och lyfts över på järnväg. Det är en mycket klimatpositiv form av transporter. Varför drev man inte detta hårdare, så att Göteborgs hamn skulle kunna lyfta över ännu mer gods på järnväg?

När det gäller klimatet kan jag konstatera att Riksrevisionen har gått igenom reduktionsplikten och säger att den inte var genomförbar. Den följde inte heller de premisser som låg på bordet när regeringen tog beslutet. Jag var själv med och förhandlade om reduktionsplikten. Jag trodde inte på att man skulle kunna rampa upp produktionen av biodrivmedel i den takt som krävdes för det som Miljöpartiet och andra partier drev på att man skulle ha som slutmål 2030. Det skulle innebära att vi skulle få kraftigt ökade bränslepriser. Det var inte enligt det förslag som låg på bordet. Men nu blev det ju ett annat beslut där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Låt mig också konstatera att Riksrevisionen har sagt att den nuvarande regeringen är den regering som med sina åtgärder ligger närmast att nå målen 2045. Vi har gjort mycket, och vi kommer att göra ännu mer. Med de åtgärder som nu ligger på bordet är vi den regering som ligger närmast att nå målen till 2045.

Herr talman! Vi ska i dag debattera 2024 års budget för utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling. Man måste kunna lita på att man kommer fram till sitt jobb och att gods kommer fram i tid. Vi liberaler ser transportsystemet som en helhet, och vår grundfråga är: Hur ska vi effektivt kunna resa och frakta gods från dörr till dörr? Här är en smidig samverkan mellan de olika trafikslagen väg, järnväg, luftfart och sjöfart oerhört viktig, och alla trafikslag i denna mix är viktiga.

Om vi börjar med väg och järnväg innehåller regeringens budget 2024 en fortsatt stor satsning på underhåll och nyinvesteringar i järnväg och väg. Ett extra fokus har lagts på vägunderhåll, där det görs en extra satsning på 300 miljoner plus 100 miljoner som satsas specifikt på stöd till operatörer av enskilda vägar. Detta behövs för att börja beta av den underhållsskuld, inte minst på nätet av mindre vägar, som försämrar trafiksäkerheten och leder till nedsatta hastigheter.

Liberalerna drev på för att projektet med nya stambanor för höghastighetståg skulle stoppas och de pågående delprojekten ses över. Orsaken var den dramatiska kostnadsökningen från ursprungligen 120 miljarder, när Alliansen stod bakom projektet, till närmare 400 miljarder. Detta trängde undan andra viktiga satsningar, som Norrbotniabanan, två nya spår på sträckan Göteborg-Alingsås och ett flertal andra projekt. Av de tre pågående projekten är Ostlänken nu igång, och Trafikverket förhandlar med berörda kommuner och regioner om nya sträckningar på sträckorna Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Samtidigt utgjorde projektet med nya stambanor för höghastighetståg ett varnande exempel när det gäller kostnadsökningar, och därför har regeringen tillsatt en utredning om hur vi kan få fram bättre, mer rättvisande kostnadsunderlag i tidiga skeden i projekten, så att vi politiker får bättre underlag för beslut. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna prioritera rätt och få så mycket infrastruktur som möjligt för skattebetalarnas pengar.

Det är lätt att tänka att bara vi satsar mer pengar får vi nya vägar och järnvägar. Men den ökade satsningen på vårt väg- och järnvägsnät och teknikskiftet i transportbranschen ställer stora krav på kompetensförsörjningen. Utan människor med rätt utbildning blir det inget. Det är därför viktigt att utbildningssektorn, näringslivet och staten samverkar för att klara transportsystemets kompetensutmaningar och att vi också använder globala företag för att bygga ut, så att vi får en större kompetensbas att jobba från.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp då överflyttning mellan olika trafikslag bara bidrar till målen med någon procent.

Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transportområdet är elektrifieringen av våra vägtransporter prioriterad för Liberalerna, för att sänka utsläppen men också för att frigöra fossilfria bränslen till flyg och sjöfart.

Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna anser att bristen på laddinfrastruktur medför en stor risk för att företag och privatpersoner inte väljer en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp. Vi behöver också stödja inköp av eldrivna fordon.

I budgeten 2024 görs därför ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod. Det anslås 4 ½ miljard för stöd till inköp av ellastbilar och eldrivna arbetsmaskiner, och ett nytt stöd på 1,6 miljarder har införts för inköp av lätta lastbilar. Det satsas 500 miljoner på skrotningspremier för den som samtidigt köper en ny elbil. Samtidigt satsas 5,3 miljarder på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion och avfallshantering genom Klimatklivet. Sammanlagt satsas närmare 12 miljarder på vägtransporternas omställning under den närmaste treårsperioden.

För att vi ska klara omställningen av vägtransporterna behöver produktionen av biobränslen öka kraftigt. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen eftersom biodrivmedel har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, till exempel flyget och sjöfarten.

Flyget har en väldigt viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Flygets klimatomställning pågår med full kraft. Redan i dag kan man flyga fossilfritt för ungefär 300 kronor per flygtimme, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Svenska Heart Aerospace tar fram ett elflygplan för produktion 2028. Produktionsstart för elektrobränslen - vi ser att biobränslena inte kommer att räcka - sker 2027-2029. Flertalet flygplatser drivs fossilfritt i dag. Flera laddstationer för elflyg har installerats, och i Skellefteå finns en utbildning för trafikpiloter med fokus på eldrivna flygplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi måste alla se och stödja den fantastiska omställning som sker just nu. Totalförsvaret, den allmänna beredskapen samt klimatomställningen med den ljusa framtid den innebär för flyget, inte minst i Sverige, ställer stora krav på vår flyginfrastruktur. Regeringen höjer därför ersättningen till de icke-statliga flygplatserna till 298 miljoner för respektive år 2024-2026.

Vi liberaler tror på flygets viktiga funktion i samhället och vill att Sverige fortsatt ska ha en framskjuten position inom flygets klimatomställning. Vi vill därför se en fortsatt satsning på forskning och innovation avseende fossilfritt flyg, inte minst elflyg. Vi vill samtidigt bevara Bromma då flygplatsen har en viktig funktion att fylla som nav i Sveriges inrikesflyg och för utvecklingen av elflyg.

Av den internationella godsfrakten går 90 procent via sjöfarten. Svensk sjöfarts betydelse för Sverige kan inte nog betonas. Regeringen har därför startat ett arbete med att se över regelverket för sjöfarten för att öka inflaggningen till Sverige och se över kostnadsbilden. Detta är viktigt inte minst för beredskapen i Sverige och för att vi ska ha denna kompetens. Två nya isbrytare utvecklas för att sjöfartens person- och godstransporter ska fungera även på vintern. Priserna på en resa till Gotland har ökat - de måste ligga på en rimlig nivå. I höstbudgeten avsatte regeringen därför resurser för att hantera ökningen av bränslepriserna.

Sverige måste ligga i framkant i digitaliseringen, inte minst för att klara vår konkurrenskraft. Sverige har glädjande nog fått en egen Chat GPT på svenska, som är baserad på svenska värderingar. I går kunde vi höra hur man nu försöker applicera den på svensk välfärd och se hur administrationen inom bland annat sjukvården kan underlättas. Detta tycker jag är väldigt glädjande.

Regeringen har också tillsatt en AI-kommission för att driva på för att vi på ett bättre sätt ska kunna utnyttja potentialen med AI i Sverige. Ledamöterna i kommissionen representerar olika sektorer och är väl förankrade i den snabba utveckling som sker när det gäller AI. Jag har goda förhoppningar om att vi nu ska kunna få ett ökat driv på AI-området.

Med bättre digital uppkoppling ökar friheten runt om i vårt land samtidigt som belastningen på våra vägar och järnvägar minskar. För att stärka utbyggnaden av bredband ökar vi anslagen med 300 miljoner kronor.

Slutligen: Den stora infrastrukturhändelsen under 2024 är framtagningen av propositionen för den nationella infrastrukturplanen 2026-2037. Det råder ett stort behov av en lång rad förstärkningar i infrastrukturen, inte minst när det gäller Norrbotniabanan och två nya spår Göteborg-Alingsås för att klara den gröna omställningen och även för att möta totalförsvarets behov av en utbyggd infrastruktur i öst-västlig riktning genom Sverige.

Herr talman! Vi liberaler anser att alla trafikslag behövs, och det är genom att utnyttja varje trafikslags speciella fördelar som vi får robusta transporter i Sverige.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Om man ser sig som ett statsbärande parti bör man ha en åsikt om huruvida den värsta kapacitetsbristen i hela Sverige ska byggas bort. Socialdemokraterna har varit ansvariga i åtta år. Jag vet att det skickades brev från Västsverige till Eneroth, från både det moderata och det socialdemokratiska regionrådet, där man jämställde Göteborg-Borås och Göteborg-Alingsås. Men Tomas Eneroth lade aldrig fram något om Göteborg-Alingsås, trots de stora behoven.

Jag vill gå över till en lite annan fråga. Ledamoten tog i sitt anförande upp rättviseaspekten och att alla inte har samma förutsättningar i olika delar av landet. Man ska kunna bo och leva överallt. Därför undrar jag hur ledamoten ser på att Socialdemokraterna gav direktiv till en utredning om att lägga ned Bromma flygplats, ett nav för de regionala flygplatserna. Man beslutade om direktiv där det stod: Vi ska lägga ned flygplatsen - hur ska vi göra? Det som skulle utredas var inte om en nedläggning behövs. Med tanke på ledamotens tanke att man ska bo och leva i hela landet skulle jag gärna vilja höra om hon har någon kommentar till de utredningsdirektiven.

Detta med nya stambanor gällde bara Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Man lämnade alla andra delar, till exempel Inlandsbanan - det fanns inte resurser till dem. Man gjorde inte någon stor satsning på Norrbotniabanan eller på Göteborg-Alingsås. Det gick från 120 miljarder till 400 miljarder på åtta år. Då måste man sätta ned foten och säga: Det här går inte.