Elisabeth Svantesson

Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen avser att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige och om jag avser att vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället.

Det ekonomiska läget med stigande inflation och räntor medför utmaningar för hushållen. Det viktigaste är att finanspolitiken är ansvarsfull och inte driver på inflationen. För att motverka en ännu högre inflation och därmed ännu tuffare ekonomiska utmaningar ska de förslag som tas fram vägas mot konjunkturläget och utrymmet i de offentliga finanserna.

Av Kronofogdemyndighetens instruktion framgår att en av myndighetens uppgifter är att motverka överskuldsättning. Kronofogdemyndighetens möjligheter att förebygga hög skuldsättning riktar in sig på åtgärder som kan påverka ett beslut före eller i samband med att en person skuldsätter sig. Det är ett långsiktigt arbete där Kronofogdemyndigheten, ofta tillsammans med till exempel kommuner, myndigheter och organisationer, verkar för att öka kunskapen hos olika målgrupper som har eller riskerar att få ekonomiska problem. Kronofogdemyndigheten arbetar tillsammans med andra även för att öka den egna kunskapen om hur skuldsättningen ser ut bland till exempel unga. Det behövs ökad kunskap om olika omständigheter i samband med skuldsättning för att veta vilken typ av åtgärder som är till störst hjälp för personer som riskerar att inte kunna möta sina ekonomiska åtaganden.

En utredning arbetar nu för att ta fram förslag på åtgärder för att motverka att personer tar krediter som de inte kan betala tillbaka. Utredningen överväger också åtgärder för hur redan överskuldsatta ska kunna minska sin skuld. Förslagen ska lämnas senast den 29 juni 2023.

När det gäller regeringens andra åtgärder för att minska skuldsättningen är en sådan åtgärd att skydda barnfamiljer med svag ekonomi mot den senaste tidens kraftiga prisuppgångar. Regeringen har redan förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2023. Regeringen har avsatt 520 miljoner kronor för detta. Ett förslag om att förlänga och att samtidigt höja det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget under perioden den 1 juli till och med den 31 december 2023 har remitterats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det första elstödet till hushåll i elområdena 3 och 4 för perioden den 1 oktober 2021 till och med den 30 september 2022 har nu nått de flesta hushållen. Nästa stöd, som omfattar hela landet, planeras att betalas ut under våren. Också de hushåll som använder gas längs det västsvenska naturgassystemet, drygt 27 000 hushållskunder, kommer att få stöd under 2023.

Regeringen arbetar nu med den kommande vårändringsbudgeten och budgeten för 2024. Eventuella övriga lättnader för hushållen återkommer vi till i dessa sammanhang.

Fru talman! Jag tackar Mathias Tegnér för interpellationen.

Precis som interpellanten sa var det inte så länge sedan vi diskuterade just denna fråga i kammaren, så jag kommer att vara ganska kortfattad.

Jag respekterar Mathias Tegnér och imponeras av hans engagemang för tioårsregeln. Jag kan dock tycka att det är lite konstigt att han inte lyckades övertyga vare sig Magdalena Andersson eller Mikael Damberg under den tid då de var finansministrar att genomföra det Mathias Tegnér vill.

Regeringen tar verkligen arbetet mot aggressiv skatteplanering och skatteflykt på allvar. Man kan jobba på olika sätt, och i förra interpellationsdebatten i ämnet nämnde jag en del av det vi gör i såväl Sverige som EU.

Den förra regeringen tillsatte ett antal bra utredningar, och jag ser fram emot att ta del av dem. Det handlar bland annat om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier och om en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Det här är två exempel på bra utredningar.

Mycket pågår här och nu på Finansdepartementet och Skatteverket och framför allt på EU-nivå. I den förra debatten i ämnet sa jag att detta är en fråga som Sverige prioriterar under ordförandeskapet och som jag driver på Ekofin och kommer att fortsätta att driva.

Varför är detta viktigt? Jo, för att alla måste bidra till våra gemensamma uppgifter på ett rättvist sätt, och om vissa använder kreativa upplägg, fuskar eller luras för att betala lägre skatt kommer andra att behöva betala högre skatt. Det är därför vi är mycket engagerade i frågan på både svensk nivå och EU-nivå.

Fru talman! har frågat mig om regeringen kommer att ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra skatteflykt kring tioårsregeln eller om jag och regeringen avser att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt.

Skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet och ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta arbeta aktivt i till exempel OECD och EU med dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Två frågor som är aktuella är en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och ett förslag till direktiv med regler för att förhindra att skalbolag missbrukas för skatteändamål. Därtill prioriteras att stärka det administrativa samarbetet på skatteområdet.

Under 2018 remitterade den dåvarande regeringen Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning. Remissinstanserna lämnade synpunkter som visade på reella problem med förslagets utformning.

Det finns för närvarande inte något regeringsuppdrag till Skatteverket om att inkomma med ett nytt förslag på regelförändringar för att förbättra tioårsregelns funktion. Frågan om en reformering av tioårsregeln bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

Fru talman! Jag förstår att intäktstaket är ett av Mikael Dambergs favoritförslag, och det får det gärna vara. Jag tycker att det är väldigt bra att vi har fått det på plats därför att det är rimligt med detta tak.

Jag tycker att det är ännu mer rimligt att vi nu kan skicka tillbaka kapacitetsavgifterna till både hushåll och företag. Företag har aldrig tidigare fått den här typen av stöd, som den här regeringen nu ger.

Dessutom satsar vi för företag som är extra elintensiva, som kanske hade ställt om sin produktion för att vara mer gröna och som i ett tufft och hårt läge helt plötsligt drabbades av höga elkostnader. Därför ser vi till att de företagen får stöd så att de kan fortsätta och inte behöver varsla människor eller lägga ned.

Fru talman! Den här viktiga frågan är komplicerad, men det är fullt möjligt att göra väldigt mycket bra framåt både för svenska hushåll och företag och för att vi i samma andetag ska kunna ställa om.

Energifrågan är just nu en av de allra viktigaste frågorna för väldigt många svenskar och väldigt många företag. Därför jobbar vi aktivt med just den här frågan.

Min poäng, som jag var tydlig med, är att vi återkommer i frågan som Mikael Damberg ställde. Jag förstår att han vill ha ett svar här och nu, men vi gör saker. Vi väntar inte på EU. Vi jobbar med och i EU, och det är viktigt. Vi ska göra det så bra som möjligt och på allra bästa sätt så att det kommer svenska hushåll och svenska företag till del.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag blir ändå förvånad över att det finns riksdagsledamöter som säger att det här inte kräver skattelagstiftning. Vi får ta en kaffe någon gång och prata igenom detta; det är ju alldeles självklart att det är fråga om en ny skatt i Sverige.

Sådant tar tid. Alla som vet vad ny lagstiftning innebär vet att den tar tid, men departementstjänstemännen har gjort fantastiska insatser från att det här började tills vi fick det på plats. Jag vill gärna diskutera om annan ny komplicerad lagstiftning har hanterats så fort, men vi kan återkomma till det efter debatten. Det är viktigt att inte undanhålla sanningen för den som lyssnar.

Regeringen har redan hunnit få mycket gjort som många regeringar inte har hunnit innan. För första gången på 40 år finns en majoritet i Sveriges riksdag för kärnkraft. Kärnkraften kommer inte att rädda svenska hushåll under nästa vinter - jag kommer snart tillbaka till det. Men den kommer att hjälpa mina barn och barnbarn när de blir äldre därför att det kommer att finnas mer producerbar ren el. Det kommer att vara otroligt viktigt för omställning, tillväxt och hushållens ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här och nu jobbar regeringen för fullt med olika verktyg inför nästa vinter. Jag har en fråga till Mikael Damberg. Det är jättebra att intäktstaket har kommit på plats, men är det självklart att vi ska fortsätta med just det här intäktstaket, eller kan det göras på annat sätt? Vi ska också komma ihåg att en del av de vinster som företag gör behövs för investeringar i ny energi- och elproduktion. Var går gränsen och balansen? Jag problematiserar nu eftersom det inte är självklart hur intäktstaket ska utformas. Den lagstiftning som nu är på plats gäller nu. Intäktstaket är alltså här och nu. Det är nu mars, snart är det april och sedan är det maj. Om det ska förlängas och hur det ska förlängas är diskussioner som pågår. Det är därför jag inte ger ett ja- eller nejsvar. Verktyg och insatser väger olika för vintern. Arbetet görs också tillsammans med andra EU-länder eftersom - och det vet Socialdemokraterna - hela energimarknaden och elmarknaden är europeisk. Vi har en gemensam EU-marknad.

Jag är beredd att diskutera många olika förslag för att underlätta för hushållen och framför allt se till att vi får mer elproduktion. Jag stänger inga dörrar. Men frågan handlade om intäktstaket, och svaret är att vi arbetar för fullt på bred front och självklart kommer att återkomma vad gäller just den här frågan om intäktstaket. Men en sak kan man vara alldeles säker på: Vi gör nu allt vi kan för att reparera ett mer eller mindre sargat elsystem.

På tal om att vara självkritisk tror jag inte att jag någonsin hört någon socialdemokrat här i kammaren som verkar ångra att två reaktorer lades ned ganska sent - strax innan kriget bröt ut - och priserna redan då började stiga. Men jag lämnar det här.

Herr talman! Tack till både Mikael Damberg och Peder Björk! Jag tycker ändå att man ska hålla sig lite mer till sanningen när det handlar om huruvida lagstiftningen hade kunnat vara på plats tidigare och om det hade kunnat vara många miljarder mer. Nej, det hade det alltså inte. Jag tycker att det är viktigt för den som lyssnar och den som efter debatten läser protokollet att veta detta. Jag tror också att Peder Björk vet det.

I Sverige är intäktstaket en form av beskattning. Det vet alla som sitter i skatteutskottet. Det sa också den förra regeringen, för den här frågan kom ju först upp under Socialdemokraternas tid. Det går inte att göra retroaktivt, och det är skattelagstiftning. Det tar tid. Det här har gått snabbt för att vara ny skattelagstiftning, och det vet skatteutskottets ledamöter mer än några andra. Men nu är intäktstaket på plats, och det är väldigt bra.

Man ska också komma ihåg att Sverige är unikt på många sätt. När det gäller den här förordningen, där intäktstaket ingår, handlar den också om möjligheten för Sverige att använda kapacitetsavgifter. Sverige har 40 procent av EU:s alla kapacitetsavgifter. Det var såklart den absolut viktigaste delen för oss i Sverige: att se till att våra slutkonsumenter, företag och hushåll, kan få tillbaka dessa pengar.

Detta ska man komma ihåg när man pratar om överintäkter. Det finns stora vinster på marknaden, men de flesta intäkter gick alltså tillbaka till konsumenter och nu också till företag. Det är värt att påminna om. Förra året handlade det om så mycket som 70 miljarder sammantaget i kapacitetsavgifter, och 55 miljarder betalas ut. Det är viktigt för Sverige att det är möjligt att fortsätta, och vi vet ännu inte hur det blir.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen är tillsammans med andra EU-länder aktiv i diskussionen med kommissionen om att hitta ännu bättre verktyg och fortsätta med verktyg som fungerar inför nästa vinter. Jag tänker att utgångspunkten för interpellationen är att kasta ljus på vad som kan göras och vad man bör göra. Vi arbetar för fullt på olika departement i Regeringskansliet för att ta höjd för nästa vinter. Vi förbereder oss på både Klimat- och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet.

Låt mig lägga till något just nu. EU-kommissionen lade nyligen fram ett förslag på en elmarknadsdesign. Det är värt att vara framme i EU när frågan diskuteras. Det finns saker som är bra, och det finns saker som kan utgöra problem för Sverige.

Herr talman! Låt mig slutligen säga att situationen är tuff. Det är en energikris runt om i hela EU, och det är lite olika i olika länder vilken typ av energikällor man har använt sig av - men priserna är höga på många ställen. Vi behöver tillsammans med EU hitta bättre verktyg för att bygga mer elproduktion och hitta sätt att stötta hushåll under den tid som priserna kommer att vara höga. Regeringen har både produktionen och hur hushållen kan klara situationen för ögonen.

Herr talman!

Herr talman! Mikael Damberg har frågat mig om jag avser att återkomma med nya förslag på beskattning av övervinster när nuvarande lagstiftning löper ut den 30 juni.

Enligt en EU-förordning som beslutades den 6 oktober förra året ska ett obligatoriskt tak för intäkter införas i medlemsländerna. I Sverige har det krävts kompletterande lagstiftning för att tillämpa intäktstaket. Det beror bland annat på att förordningen innehåller olika valmöjligheter för medlemsstaterna. Regeringen har hanterat frågan så snabbt som det har varit möjligt, och den 1 mars trädde skatten på överintäkter från el i kraft. Genom skatten kan intäktstaket börja tillämpas i Sverige.

Det är viktigt att i det här sammanhanget nämna att tillämpningen av intäktstaket inte är en förutsättning för utbetalning av elstöd. I samma EU-förordning som ligger till grund för intäktstaket anges till exempel att så kallade flaskhalsintäkter får användas för att finansiera åtgärder till stöd för elslutkunder. Detta sker nu också, och det handlar om stöd i storleksordningen 55 miljarder kronor.

Det följer av EU-förordningen att bestämmelserna om intäktstaket ska tillämpas till och med den 30 juni 2023. Kommissionen får dock, om det är motiverat på grund av de ekonomiska omständigheterna eller elmarknadens funktion i unionen och enskilda medlemsstater, föreslå bland annat att tillämpningsperioden för förordningen förlängs. Vidare har kommissionen nyligen lagt fram ett förslag om reviderad elmarknadsdesign.

Innan vi vet mer om hur länge det redan beslutade intäktstaket ska tillämpas och om hur arbetet med att revidera elmarknadsdesignen fortlöper är det för tidigt att säga hur den nationella lagstiftningen ska se ut längre fram.

Herr talman! Jag tackar alla som har deltagit i denna diskussion och debatt. Det är fint och bra att se ett stort engagemang för dem som har det allra tuffast just nu, föräldrar som vänder på varje krona för att få maten att räcka månaden ut. Även om vi har lite olika ingångar och vägar framåt är engagemanget och målbilden väldigt tydliga.

Jag kan lova att regeringen tänker fortsätta att både bekämpa inflation och stötta de mest utsatta hushållen.

Med detta önskar jag alla en trevlig helg.

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar Märta Stenevi för både råd och frågor i den här diskussionen.

Jag delar helt bilden att vi måste hjälpa dem som har det allra tuffast. Civilsamhället gör fantastiska insatser, delvis med hjälp av stöd från det offentliga på olika nivåer. Men vi som är i det här rummet och vi som sitter i regeringen har också ett ansvar att underlätta för de barnfamiljer som har det allra tuffast. Det är därför vi nu förlänger och höjer det här bostadsbidraget. Mer kan absolut komma att behöva göras, för inga barn ska behöva gå hungriga vare sig till skolan eller från skolan. Alla barn ska få en skolgång som är bra men också självklart äta sig mätta. Det är därför bra att många av våra stöd, försörjningsstöd och andra, skrivs upp med inflationen. Det underlättar något, tillsammans med det vi gör för att sätta press på matjättar, stötta med bostadsbidrag och annat. Det kommer att vara en tuff tid framöver, men jag har alltid barnen och barnbarnen för mina ögon.

Herr talman! Jag tycker, som jag sagt innan, att man inte ska utesluta olika typer av verktyg. Men det som jag ser hjälper de allra mest utsatta familjerna just nu mest är det riktade bostadsbidraget, som vi inte bara förlänger utan också höjer från 25 till 40 procent. Det är en kraftig höjning som kommer att göra skillnad. Med det sagt kommer det fortfarande att vara tufft för väldigt många människor.

Att välja att sänka matmomsen är någonting man absolut kan göra, men det är sällan det mest träffsäkra. Att välja ut några varor tror jag inte heller är det enklaste. Vad vi ser av erfarenheter är att risken finns att priserna höjs på andra ställen. Vi vet också att den underliggande inflationen inte påverkas av sänkt matmoms. Då finns det fortfarande skäl att misstänka att den kommer att fortsätta öka.

Jag rabblar inte - jag gör. Jag sänker skatten på drivmedel, förändrar reduktionsplikten, ser till att barnfamiljer fått ökat bostadsbidrag och mycket annat som jag inte hinner säga nu.

Herr talman! Låt mig börja med den frågan. 12 miljarder är det vi satsar på regioner och kommuner i budgeten för det här året. Jag hade gärna önskat att det kunnat vara ännu mer, men det var en tredjedel av reformutrymmet i en tuff tid.

Jag tror inte att det är just arbetsgivaravgifterna för unga som är det avgörande här. Hade jag trott det hade jag förlängt nedsättningen. Jag ser drivmedelskostnader och energikostnader. Jag ser regelkrångel. Jag ser kompetensförsörjningsfrågor. Jag ser att de som står allra längst bort från arbetsmarknaden behöver stöd för att komma in. Det är därför vi så kraftigt sätter ned arbetsgivaravgifterna just för den gruppen, även för unga som står långt utanför. Nystartsjobb kallas det, Martin Ådahl. Det är ett effektivt sätt att sänka kostnaden för företag som anställer en person som står utanför men också öka chansen att komma in på arbetsmarknaden. Många unga kommer in på arbetsmarknaden utan att vi just nu sätter ned arbetsgivaravgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Men jag utesluter ingenting. Det har jag sagt många gånger. Vi följer frågan noga.

Herr talman! Jag tyckte att början av Martin Ådahls inlägg var väldigt bra. Jag ska fortsätta där och såklart också svara på frågan.

Det finns några partier här i riksdagen som värnar arbetslinjen och vill att fler ska ha ett eget jobb att gå till. Det finns andra partier som inte tycker att 7-8 procents arbetslöshet ens är högt längre. Vi ser det som en av våra prioriterade uppgifter att få fler att ha ett jobb att gå till, ha en egen lön och vara oberoende av ersättningar från det gemensamma. Där finns det mycket att göra, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga var tillfällig över pandemin. Jag tror att sju av åtta partier här i riksdagen var överens om att den inte skulle förlängas nu. Jag kan ha fel; i så fall får ni återkomma.

En sådan nedsättning tror jag inte är det mest effektiva sättet just nu att hjälpa kommuner och företag. Det finns andra sätt, till exempel att pressa inflation, bygga el och se till att drivmedelspriser och andra priser blir lägre för alla de småföretag som nu kämpar.

Herr talman! Att bekämpa inflation är en av min och regeringens absolut viktigaste uppgifter, eftersom vi vet vad inflation får för effekt på barnfamiljer och pensionärer med små inkomster. Det handlar om en helhet av den finanspolitik och ekonomiska politik som man bedriver. Vi tar ansvar i en tuff tid. Jag vet att vi kommer att komma igenom detta om vi gör det på rätt sätt.

Låt mig återigen påminna om den budget som började gälla för ett kort tag sedan. Det blev högre nivåer i a-kassan. Bostadstillägget förlängdes, och nu kommer det också att höjas. Vi satsade en tredjedel av reformutrymmet på välfärden. Vi gör många fler saker, till exempel skatteanstånd för företag som har det tufft.

Många saker görs för att stötta, men jag kommer alltid också att ta ansvar för helheten. Det kommer Ali Esbati aldrig att få eller kunna göra. I den helheten är det viktigt för mig att inte spä på inflationen så att det blir dyrare för de mammor och pappor som Ali Esbati pratar om.

Herr talman! En sak är väldigt klar och tydlig: Vänsterpartiet verkar älska inflation. I Vänsterpartiets budget ser man att de under tre år tänker låna upp ungefär 200 miljarder helt ofinansierat för att göra olika investeringar. Man kan vara säker på att det skulle bidra till inflationen.

Herr talman! Jag tycker nog att Ali Esbati underskattar behovet hos även ensamstående mammor och pappor att ha bil så att de kan köra till jobbet. Ensamstående mammor och pappor som har bostadsbidrag får nu en förhöjning och en förlängning. Det är väldigt nödvändigt och viktigt. Jag tycker att vi ska rikta insatser till dem som behöver det allra mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Vad gäller elstödet ska man inte heller underskatta att många pensionärer med väldigt små marginaler nu får tillbaka en del av de kapacitetsavgifter som de själva har betalat in. Det underlättar för många med små marginaler.

Vi har en bred palett med åtgärder som underlättar för och stöttar svenska hushåll och företag. Det gör skillnad.

Herr talman! Jag tycker inte att man ska utesluta någonting, men jag ser inte vad en sådan kommission ska göra nu. Priserna måste gå ned nu, och de börjar göra det. Men vi kommer som sagt att fortsätta hålla trycket.

Vi kommer också att fortsätta hålla trycket på det som delvis driver livsmedelspriserna och som vi kan påverka. Det handlar om att bygga ut mer el så att det blir billigare för producenterna. Vi har sänkt dieselskatten så att bönderna får en lättare situation. Vi kommer att sänka reduktionsplikten den 1 januari, vilket kommer att göra skillnad för väldigt många svenska hushåll. Socialdemokraterna och många andra partier här vill ju höja reduktionsplikten. Det skulle slå stenhårt mot svenska hushåll. Socialdemokraterna vill slutligen också höja skatten för 1 miljon svenskar, herr talman. Även detta påverkar svensk ekonomi och många hushåll.

Herr talman! Jag tycker nog att Mikael Damberg är lite sen på bollen. Att sätta ihop en kriskommission och sätta matjättarna i samma rum skulle inte vara så lyckat utifrån till exempel konkurrensperspektiv och kartellbildningsfrågan. Det viktiga är att priserna går ned, och nu börjar de göra det.

Jag tänker hålla ögonen på matjättarna och andra delar i livsmedelsindustrin liksom också andra delar av näringslivet. Jag tror att det tryck vi tillsammans sätter spelar roll.

Ja, jag är väl medveten om att flera partier veckan innan jag kallade matjättarna till mig tyckte att jag skulle göra just det. Det tyckte jag också, och när den senaste inflationssiffran kom och när vi såg att matpriserna driver inflationen fanns det också ett väldigt konkret tecken på att någonting inte stämmer. Jag kommer därför att fortsätta att inte bara följa utan också ha kontakt och relation med matjättarna för att prisstegringen inte ska öka.

Herr talman! Tack, alla som deltar i debatten! Jag har lyssnat, och det är många kloka ingångar. Sedan finns det kanske också några som jag tycker är lite mindre genomtänkta, men dem får vi väl återkomma till i replikskiftena.

Låt det inte råda något tvivel om att regeringen har fullt fokus på det ekonomiska läget och tar det på allvar. Varenda dag sedan jag fick den här uppgiften och regeringen tillträdde arbetar vi för att vända en utveckling som inte har fungerat i Sverige, se till att dämpa inflationen och stötta både hushåll och företag som behöver hjälp.

Som jag sa i mitt första inlägg: Prioriteringen här och nu är att bekämpa inflationen och stötta dem som behöver det allra mest. I den budget som vi lade fram i november och som började gälla den 1 januari sänkte vi drivmedelsskatten med 1 krona. Vi såg till att reseavdraget höjdes. Vi lät a-kassan vara kvar på en högre nivå. Vi har ett elstöd om 55 miljarder som nu också går ut till hushåll och företag. Vi förlängde bostadsbidraget för barnfamiljer, och i vårbudgeten kommer vi att både ytterligare förlänga och höja det. Det är nämligen det allra mest träffsäkra man kan göra för alla de ensamstående mammor och pappor som kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Vi kommer att fortsätta kampen mot inflationen också, för att se till att ta Sverige igenom en väldigt tuff tid. Det är ekonomisk vinter, och det kommer att vara tufft ett tag till, men regeringen jobbar på både kort och lång sikt för att ta oss igenom den här ekonomiska situationen.

Jag vill nu säga något om matjättarna. Jag är övertygad om att det tryck som jag satte på dem när jag samtalade med dem, var och en för sig, får effekt. Det var alltså inte först och främst något kaffedrickande, utan raka och ärliga samtal. Men det som många här har gjort för att sätta tryck på livsmedelsindustrin påverkar också. Vi kan tillsammans ta ansvar och påverka. Vi kan ta ansvar i den ekonomiska politiken, och det ska vi göra. Många partier här inne gör det. Men vi kan också ta ett ansvar för att göra allt vi kan för att sätta tryck i olika delar av näringslivet där vi misstänker att de inte alltid tar det ansvar som de behöver ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Jag kommer att fortsätta detta arbete, hålla ögonen på matjättarna och ha återkoppling med dem. Jag är glad att det fick effekt. Att sätta tryck fungerar.

Det ska vi fortsätta med. Vi ger nu också Konkurrensverket betydande resurser att redan nu dra igång arbetet med att följa prisutvecklingen och konkurrenssituationen så att priserna kan sjunka ytterligare.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att tacka för initiativet till denna debatt som vi nu ska ha om hushållens ekonomi. Det är minst sagt ett väldigt angeläget ämne. Väldigt många hushåll drabbas stenhårt av alla prisökningar. Många mammor och pappor kämpar just nu för att få ekonomin att gå ihop. Så tack, Mikael Damberg och Socialdemokraterna, för att ni har initierat debatten!

12 procent - så hög var inflationen i februari. Det är den högsta på 30 år. Det betyder att den som arbetar får se sina intjänade pengar minska i värde i rasande takt. Den som har sparat, varit sparsam genom åren, inser nu att de pengarna inte kommer att räcka lika långt som man hade tänkt.

Inte minst märks inflationen på alla prisökningar på varor i matbutiken när man ska handla till sig själv och till familjen. Jag känner verkligen, herr talman, med alla mammor och pappor som just nu vänder på varje krona för att få maten att räcka månaden ut.

Herr talman! Detta besvärliga ekonomiska läge prövar även oss i det här rummet - inte ekonomiskt, men det prövar oss som har tagit ett ansvar politiskt. Att navigera i ett besvärligt ekonomiskt läge där vi har mycket hög inflation samtidigt som vi har lågkonjunktur kräver ansvar. Det kräver att man gör rätt saker i rätt ordning.

Vi kan inte göra det vi oftast eller alltid gör i lågkonjunkturer, det vill säga brett stimulera efterfrågan och gå med planerade stora underskott. Då eldar vi nämligen på inflationen. Det är ungefär som att kasta pengar på inflationsbrasan. Brasan blir större, pengarna brinner upp och priserna blir väldigt mycket högre. Det skulle komma att drabba barnfamiljer ännu mer.

Herr talman! Regeringen har en tydlig plan för hur vi ska kunna ta oss igenom det besvärliga ekonomiska läget. Det handlar om tre delar. Till att börja med måste vi bekämpa inflationen samtidigt som vi stöttar hushåll och företag. Den andra delen handlar om att tackla lågkonjunkturen på bästa sätt. Det, menar vi, är genom en stark arbetslinje - att fler får ha ett jobb att gå till och en egen lön att leva på. Sist men inte minst, herr talman, handlar det om strukturreformer som på sikt kan få fart på svensk tillväxt igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Detta är tre viktiga delar i vår plan för att ta ansvar och hjälpa människor igenom den mycket tuffa tid som vi nu är i.

Herr talman! Jag ser att många parter och partier nu behöver ta ansvar. Det var därför jag kallade till mig matjättarna för någon vecka sedan för att vara väldigt tydlig med att även de har ett ansvar att ta. Finanspolitiken och penningpolitiken ska ta ansvar. Parterna på arbetsmarknaden, som just nu förhandlar, ser också ut att ta ett stort ansvar. Det måste också företag, handlare och matjättar göra.

Det är bra att flera av matjättarna nu har börjat sänka sina priser. Det underlättar något för dem som har allra minst marginaler.

Herr talman! Jag brukar säga att inflationen är löntagarnas allra värsta fiende, och jag menar det. Om inte inflationen dämpas kommer priserna att fortsätta öka. Det kommer att bli ännu tuffare för pensionärer, för barnfamiljer och för många andra. Det är därför vårt fokus just nu, till exempel att stötta barnfamiljer med höjt och förlängt bostadsbidrag, är så viktigt.

Jag återkommer med mer om detta i nästa runda.

(Applåder)

Herr talman! Det var många påståenden på en gång som jag inte på en minut hinner besvara.

Låt mig vara tydlig: Vi har inte fattat beslut om skattesänkningar. Som säkert ledamoten vet är det många av stöden, till exempelvis studenter och garantipensionärer, som ökar. Men även skatter, skiktgräns och andra skatter förändras med inflation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vet att Socialdemokraterna aktivt i er budget bestämde er för att rycka ut detta och höja skatten för en miljon löntagare. Men nu handlar det om huruvida den sammantagna finanspolitiken driver på inflationen eller inte. Det är också viktigt att veta.

Sammantaget driver inte den budget som vi lade på riksdagens bord, och som nu gäller, på inflationen. Detta gäller även tillsammans med det stora stödet till företag och hushåll via elstödet.

Riksbanken skrev i sin penningpolitiska rapport för ett par månader sedan att de inte ser någon orsak till att detta skulle påverka inflationen och därmed behöva höja räntan. Det är det här som vi vill åstadkomma, det vill säga stötta hushåll och företag på ett ansvarsfullt sätt utan att driva på inflationen.

(Applåder)