Elisabeth Svantesson

Fru ålderspresident! Jag ska snart återvända till interpellantens fråga, men jag vill bara säga något som kan vara bra att veta till alla som lyssnar och tittar på detta.

I en situation där vi har den högsta inflationen på tre decennier, 30 år, och samtidigt en svag lågkonjunktur är det flera partier här i kammaren - inte bara regeringsunderlaget - som vet att inflationsbekämpning är viktigt. Det kan också vara bra att veta att både Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetar, där man vill låna upp ungefär 200 miljarder per parti, under de närmaste åren skulle driva inflationen vansinnigt högt och urholka betydlig köpkraft för både 57:or och alla andra årsgrupper. Jag vill bara ha detta sagt som grund.

Tillbaka till interpellationen, som är både viktig i sig och viktig att ha en diskussion om: Jag tror att vi alla är rörande överens om att det här är ett stort fel som skett och att det är en orimlig hantering. Det finns många i den här kammaren som bär ett ansvar för det. Jag ogillar egentligen att peka på den förra regeringen. Men det är bara att konstatera att detta är ett förslag som man lade fram förra året, och det var och är inte hanterat på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gör då nuvarande regering? Jag påminner om vad jag sa för bara några minuter sedan. Här och nu är mitt besked att vi naturligtvis analyserar och följer frågan noga. Vi inte bara följer den, utan vi analyserar den noga och tar den på stort allvar. Låt mig betona det. Jag kommer inte att ge något annat eller något nytt besked, och jag tänker inte förlänga debatten med att säga andra saker. Jag är bara väldigt tydlig med att vi analyserar frågan och tar den på allvar.

Vid sidan av den fråga vi nu diskuterar finns det i Tidöavtalet väldigt tydliga skrivningar och målbilder om att vi ska fortsätta att stärka pensionerna för pensionärer i allmänhet. Jag kan lova att alla årskullar kommer att inkluderas i alla beslut vi fattar och i alla förslag vi kommer att lägga fram. Det är självklart.

Men även den fråga som vi nu diskuterar och behandlar är under analys, och vi tar den på största allvar.

Herr talman! Jag tackar interpellanten för en viktig fråga. Jag vet att svaret kom lite för sent, men det är bra att vi har diskussionen nu och att det är många ledamöter som deltar. Jag vet att det också finns många åhörare på läktaren som är väldigt engagerade och även drabbade av denna hantering.

Låt mig bara börja med att säga att jag verkligen beklagar att den här situationen har uppstått och att vi är där vi är. Det är en orimlig hantering. I interpellationen fick jag frågan om jag ansåg att denna behandling är rimlig. Nej, vem kan tycka att detta har varit rimligt? Tvärtom har det varit en orimlig hantering av frågan under lång tid. För regeringen och för mig råder det ingen tvekan om att förändringen borde ha införts på ett mycket bättre sätt. Det är uppenbart för alla.

Jag tycker att man ska vara ärlig med att detta är en mycket komplex fråga. Jag tror att det är därför inga partier hade några andra förslag i höstas, det vill säga i budgeten inför i år. Pensionssystemet är en komplex fråga, för det handlar om beskattning, om år och om andra förmåner. Sammantaget är pensionssystemet komplext, och jag tror att det är därför inget annat parti hade något annat förslag i höstens hantering av årets budget.

Man ska också vara ärlig och säga att det inte går att ändra innevarande års skattetabell. Det vet alla i denna kammare. När man läser Miljöpartiets motion kan man därför konstatera att det verkligen inte är något annat än en servettskiss. I opposition kan man lägga fram förslag som fungerar; jag vill bara säga det. Jag har suttit i opposition i fyra år och haft stor påverkan i kammaren - och till och med fått igenom statsbudgetar. Men den här frågan är svår och komplex, och om interpellanten på allvar verkligen vill rätta till problemen är det bra om interpellanten också säger exakt hur det ska ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är då mitt och regeringens svar i allt detta? Försöker vi bara skylla på Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som trots allt var de som påbörjade processen? Nej. Jag sitter i regeringen nu, och regeringen består av 24 statsråd. Vi tar ansvar. Vad gör vi då? Jag vet att många vill ha ett exakt besked i dag, och det kommer vi inte att ge. Men denna fråga analyseras på allvar av oss, och vi ser över den från olika håll och olika perspektiv. Vi har inte släppt den.

Flera av de tidigare deltagarna i debatten har också varit inne på detta. Min kollega från samarbetspartiet, David Perez, har varit inne på hur detta kan göras. Det är en fråga som analyseras och ses över. Men låt mig säga att det inte är någon lätt fråga. Den är komplex, och hur man än känner att det svaret landar - kanske känns det tråkigt - vill jag bara säga som det är: Just nu analyserar vi frågan. Vi har inte släppt den, och vi kommer att komma tillbaka till den på olika sätt.

Herr talman! Janine Alm Ericson har frågat mig om jag anser att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig och, om inte, vad jag avser att göra åt detta. Frågan är ställd mot bakgrund av att åldersgränsen för att få ta del av det förhöjda grundavdraget höjdes den 1 januari 2023 så att det omfattar personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år.

Jag beklagar att de som är födda 1957 har drabbats av de nya reglerna på det här sättet och behövt vänta ett extra år på den skattesänkning som det förhöjda grundavdraget medför. Det är olyckligt att personer födda 1957 under 2023 behandlas som pensionärer i vissa delar av våra system men inte i andra.

Höjningen av pensionsåldern till 66 år borde ha hanterats på ett annat sätt. Den förra regeringen, där både Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingick, inledde den här processen hösten 2020 och föreslog då att åldersgränsen skulle höjas på ett sätt som gjorde att 57:orna kom i kläm. Riksdagsbeslutet fattades i maj 2022. Den förra regeringen borde ha uppmärksammat och tydligare informerat om att detta skulle uppstå så att personer som påverkats av reglerna hade kunnat planera för sin pension med god framförhållning.

I Tidöavtalet slår samarbetspartierna fast att förslag om hur pensionärernas ekonomi kan stärkas ska tas fram och att skatten på både arbetsinkomster och pensioner ska sänkas under mandatperioden. Det har bland annat skett genom att jobbskatteavdraget för äldre har förstärkts, vilket även gynnar personer födda 1957 då det räcker med att ha fyllt 65 vid årets ingång för att få del av det.

Regeringen driver en återhållsam ekonomisk politik för att inte riskera att bidra till en ännu högre inflation. Vi följer dock läget noga och stänger inte dörren för ytterligare åtgärder för att stötta de drabbade hushållen. Regeringen kommer att återkomma till hur pensionärernas ekonomiska situation ska förbättras.

Herr talman! Jag tackar interpellanten för en viktig diskussion och debatt. Jag har gärna en debatt vid ett annat tillfälle med fler minuter om vad vi ska göra för att människor som har hamnat i utanförskap ska få jobb igen och för att barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet.

Folkbokföring handlar inte bara om vissa utsatta områden, utan folkräkning kommer att ske där det finns risk för felaktigheter, också i välbeställda områden. Man kanske inte längre bor där, eller så säger man att man bor i ett annat land under många år. Bara så att jag får detta sagt. Alla typer av folkbokföringsfel ska självfallet rättas till och bestraffas, om brott har begåtts.

Men det handlar om mer. Det handlar också, som jag har nämnt tidigare, om att vi behöver få kontroll och veta vilka som är här. Det är en viktig grund för ett välfärdssamhälle.

Och nej, jag tycker inte att den socialdemokratiska regeringen gjorde tillräckligt. Därför vill vi fyra partier nu göra betydligt mer. Folkräkningen kommer att vara viktig för att fånga upp personer som är i utsatthet och som kanske är i Sverige på grund av att andra har tvingat dem och som missbrukas och utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Det är ett bra verktyg för att få en bättre bild och för att kunna hjälpa och stötta och få ordning på det som inte fungerar.

Tack för interpellationen och debatten!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är intressant att när argumenten tar slut vill man förvränga och antagligen medvetet missuppfatta. Jag har inga problem med det. Det jag har problem med är att vi inte har kontroll på vilka som är i Sverige, att vi inte vet hur många som är här och att det är så många som bor på fel ställe. Man kanske till och med har flyttat till Irak och tar ut bostadsbidrag eller annat från Sverige. Det har jag problem med.

Vi kan gärna ha den här debatten flera gånger. Jag tycker att mycket av det som Socialdemokraterna gjorde på det här området var bra. Jag har aldrig sagt något annat. Men jag tycker inte att det var tillräckligt. Jag konstaterade att man fick igenom en katträkning här i slutet av förra mandatperioden. Det är okej; vi behöver veta vilka katter som är här, och de ska registreras. Men en folkräkning, det vill Socialdemokraterna inte ha.

Jag vet att interpellanten tycker att ordet här är viktigast. Men folkräkning är ju en ögonblicksbild när man vet, när man först har gjort den här processen så att man verkligen vet att man har rätt data och vet vilka som är här. Det är detta det handlar om.

Vi kan ha en diskussion om begrepp hela dagen denna fredag, men för mig är det viktigaste att regeringen handlar. Både Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att vi ska göra många olika saker, men vi ska också knacka på många fler dörrar.

På tal om tandborstar är det något som Skatteverket själva bedömer när de kommer till en lägenhet. Det kan vara en person som är skriven där fast det finns tio tandborstar. Det är ett av många verktyg, bara för att ta ett exempel.

Vi vill ha ordning och reda. Då behövs resurser, då behövs samverkan mellan myndigheter och då behövs fler verktyg. Vi ska under denna mandatperiod veta vilka som är här och hur många vi är. Det är en storskalig folkräkning, men den sker inte på en dag.

Herr talman! Det verkar som om interpellanten menar att vi definierar begreppet folkbokföring på olika sätt. Jag tror verkligen det. Självklart är en folkräkning inte en ögonblicksbild. Hur ska det kunna vara en ögonblicksbild när vi inte vet vilka som är här i landet?

Det vi har upptäckt och har drivit under flera år, och som har varit mycket viktigt för mig, är att vi måste få en riktig bild av vilka som är i Sverige och hur många vi är. Under de här veckorna är det ju många turister här, men det är inte det vi pratar om. Hur många är det som bor i Sverige? Var bor man? Bor man på den adress där man är skriven? Är man över huvud taget registrerad? Vi måste ha kontroll över vilka som finns här och veta det, för det vet vi dessvärre inte.

Det kan hända att interpellanten och jag inte delar syn på begreppet folkräkning, men för oss och regeringen handlar det alltså om att veta vilka som är här och om man bor på den adress man är skriven på eller bor i ett annat land. Interpellanten hänvisar till ett besök som jag gjorde tillsammans med Skatteverkets medarbetare i Skåne där det just var ett sådant fall där två personer som var skrivna här var i ett annat land. Hur ska man få reda på det om man inte har en förstärkning av till exempel kontrollbesök?

Det handlar också om att Skatteverket tillsammans med Migrationsverket och andra parter ska få en bättre bild. Det är därför vi ger ytterligare resurser och uppdrag till Skatteverket - för att få bättre kontroll. Den kontrollen har vi inte haft i Sverige, herr talman.

Jag tror i grund och botten att interpellanten och andra debattörer här - vi har ju debatterat detta förut - håller med om det. Om vår syn på begreppet folkräkning skiljer sig åt må det vara hänt. För mig är folkräkning en ram av olika insatser som ska göras under en tid. Det är en process. Det kommer att behöva fortsätta att göras så att vi alltid vet hur många som vid olika tillfällen som bor och är i Sverige. Men vi kan inte få en ögonblicksbild om vi inte först vet vad problemen är.

Herr talman! Vi ser att problemen är mycket av det som interpellanten redan har räknat upp. Det finns de som bor och verkar i Sverige som inte ska vara här, men just nu vet vi inte ens hur många de är. Totalt sett behöver vi få kontroll på läget, få en bra bild, och sedan utifrån det sätta in rätt insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett kort svar på ledamoten Peder Björks fråga är att det handlar om att vi ser att invandringen har varit väldigt stor under många år, särskilt sedan 2015 och några år framåt. Det skapade också problem vad gäller folkräkningen: Vilka är i Sverige, är man folkbokförd, får man vara här? Migrationsverket, Skatteverket och andra myndigheter måste jobba tillsammans för att få en bra bild så att vi verkligen vet och kan göra den här folkräkningen i en process - så att vi får en bättre bild under den här mandatperioden än vad vi har haft på väldigt många år. Detta är hela syftet med att satsa pengar och se till att Skatteverket anställer fler personer och samverkar med andra myndigheter om detta på ett sätt som inte har gjorts tidigare.

Folkräkning är inte bara en ögonblicksbild, men för att få en ögonblicksbild måste man först veta. Hur kan vi få en ögonblicksbild om våra data och våra register är felaktiga?

Herr talman! Sofie Eriksson har frågat mig hur regeringen definierar begreppet folkräkning, när folkräkningen startar och ska vara genomförd, hur folkräkningen ska genomföras och vad den beräknas kosta.

En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.

I budgetpropositionen 2023 presenterades regeringens satsning på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning, och Skatteverkets anslag ökades med sammanlagt 500 miljoner kronor till och med 2026.

Regeringen agerar brett i frågan om att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Satsningen består av flera åtgärder som tillsammans bidrar till att vi får bättre kunskap om företeelser och risker samt vilka personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd.

Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverket har redan påbörjat genomförandet genom att öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna. Nya regler och verktyg innebär också att Skatteverket ändrar sitt arbetssätt.

Den 30 mars 2023 beslutade regeringen dessutom att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på vilka ytterligare åtgärder som kan ingå i satsningen. Skatteverket ska beskriva hur kontrollen av samordningsnummer kan öka och belysa förutsättningarna för att till exempel införa någon form av folkbokföringsdeklaration.

Under genomförandet ska Skatteverket samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändigt. Exempelvis kan Skatteverket inte utföra arbetet med att ta fram en nationell lägesbild enskilt, utan det måste göras i samarbete med andra. Erfarenhet och informationskällor avseende relevanta personkretsar kan till exempel finnas hos Migrationsverket, som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återvandring samt hos Polismyndigheten, som bland annat utför inre utlänningskontroll och verkställer beslut om avvisning eller utvisning. Även Statistiska centralbyrån, som ansvarar för befolkningsstatistiken, kan behöva bidra i arbetet.

Jag ser fram emot redovisningen av uppdraget som lämnas senast den 4 september 2023. Det blir ett viktigt underlag för planering och genomförande under mandatperioden.

Fru talman! Tack, Isak From, för frågan! Vi sa före valet att vi behöver mer el. Nu börjar vi leverera på det - det gäller både vindkraft, kärnkraft och annan elproduktion. Dessutom levererar vi när det gäller energieffektiviseringar.

Det största problemet är inte en kö till en myndighet. Det största problemet är att miljöprövningen generellt och lagstiftningen måste förändras. Det arbetet pågår. Vi kommer att se till att de myndigheter som handhar tillståndsprövningar också har resurser så att vi kan få på plats mer el.

Det är många delar i denna kedja. Jag håller helt med Isak From om att det är viktigt att man har de resurser man behöver. Men lagstiftningen ska också vara sådan att vi kan få på plats både kärnkraft och vindkraft.

Om du hörde mig före valet, vilket jag tror att du gjorde, hörde du att jag pratade väldigt mycket om kärnkraft, för det behöver Sverige. Men jag pratade också om vindkraft, för vi behöver all ny elproduktion vi kan få om vi ska klara alla de utmaningar vi står inför.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för frågan! Man måste älska frågestunder, för det är så härligt många olika typer av frågor.

Jag vet att denna fråga berör väldigt många. Hästnäringen är enormt stor i Sverige, på olika sätt. Jag vet också att detta beslut påverkar.

Jag är ansvarigt statsråd för Skatteverket, men jag kan inte på något sätt lägga mig i dess beslut eller tolkningar av regelverk - det är Skatteverket som själva tolkar och gör dessa regelbedömningar. Hela grunden här är ett EU-direktiv, och Skatteverket menar, precis som ledamoten sa, att detta inte går att göra på samma sätt framöver.

Det jag kan säga, även om det är ett tråkigt svar, är att jag inte kan överpröva Skatteverkets beslut. Kommer vi att behöva se över frågan på annat sätt? Jag utesluter inte det, men här och nu kommer jag inte att överpröva Skatteverkets beslut - och inte sedan heller. Det är inte en uppgift för vare sig mig eller någon annan i regeringen.

Fru talman! Tack, Angelika Bengtsson, för frågan!

Jag blev arg och illa berörd när jag läste och såg vad säljare av det här lotteriet har sagt till de äldre och hur man faktiskt luras. Man har färdigskrivna manus om en fattig pensionär i sin släkt och försöker övertyga den äldre personen, som kanske inte ens har råd att köpa mat, att den borde köpa en lott. Det är omoraliskt, och det är skamlöst.

Det här är en fråga som vi i regeringen ser över just nu därför det var länge sedan vi såg över reglerna för de allmännyttiga lotterierna.

Det är också så - jag delar den bilden - att när Socialdemokraterna har använt regeringsmakten när det gäller lotterier har man sett till att helt enkelt undanta den ideella sektorn och lotterierna från beskattning. Dessutom ska man kunna sälja lotter på kredit. Jag tycker att det är dåligt.

Vi ser över reglerna och kommer att återkomma i formatet med våra fyra partier. Men det är dags att se över lotterierna. Och, en gång till, man beter sig inte så mot äldre människor som är pressade i en svår situation.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Eftersom jag känner Mats Persson väl och eftersom vi förhandlade om budgeten inför detta år kan jag säga att Mats Persson också tycker att kommuner och regioner behöver pengar. Det var för att många barn inte får den kunskap som de verkligen behöver som vi tillsammans förhandlade fram 12 miljarder men också specialriktade bidrag till kommuner och skola. Och i vårändringsbudgeten satsar vi på fler mindre undervisningsgrupper. Vi fortsätter alltså arbetet.

Jag tror att Mats Persson var ute efter att det är ett tufft läge, vilket också jag har sagt. Det kommer att vara tufft på många sätt. Jag önskar att det inte var så, men inflationen är fortfarande hög. När vi får ned den kan vi göra ytterligare förstärkningar. Men glöm inte bort att en tredjedel av reformutrymmet i höstas, inför årets budget, gick till välfärdens sektorer inklusive skolan.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Jessica Stegrud, för en mycket viktig fråga! Vattenfall är som ni vet ett helägt statligt bolag, som vi nu också ger väldigt tydliga instruktioner och tydlig inriktning. Det finns en majoritet här i Sveriges riksdag för mer kärnkraft. Som Jessica Stegrud vet kan man tro ibland när man hör talas om de små modulära reaktorerna att de är jättesmå, men man ska komma ihåg att de är rätt stora. Två tre sådana ger väldigt mycket effekt. Men det är självklart så att vi inte utesluter något - tvärtom. Man behöver se på hela bredden av olika tekniker, både stora och små.

Vi kommer att återkomma till detta på olika sätt i vårt samarbete, naturligtvis, men också i dialog med Vattenfall. Just nu har Vattenfall tagit tydliga steg. Politisk styrning spelar roll. Vem som styr spelar roll, och att det finns en majoritet här inne för kärnkraft spelar roll. För övrigt är det första gången på 40 år som vi har det. Det är en bra grundplatta för att kunna gå vidare på olika sätt. Vattenfall, men också andra aktörer, kan nu få bygga kärnkraft.

Fru talman! Tack för frågan, Malte Roos!

Det är viktigt att understryka att vi i budgeten som gäller för i år, 2023, ser till att 12 miljarder kommer till välfärden. Stora delar går till skolan. 12 miljarder var ungefär en tredjedel av det reformutrymme som fanns då.

För oss och för mig är det otroligt viktigt att vi stöttar kommunerna under en tuff tid. Men låt mig påminna om - det här är det svåra - att allt har blivit dyrt för alla, för hushållen, för företagen, för kommunerna, för regionerna och för staten.

Vi är i en situation där det inte finns några gratis pengar. Jag vet att Miljöpartiet har lagt fram ganska mycket ofinansierat i sina budgetförslag för både höstens budget och nu. Det skulle driva på inflationen och göra det dyrare för kommunerna. Jag bekämpar inflation och stöttar kommunerna.

Jag vet att behoven är stora, och jag vet att det är tufft. Jag följer frågan väldigt noga. Vi återkommer också inför nästa år med exakt hur stöden och bidragen ska se ut då. Men vi måste ta oss igenom det här. Och vi kommer att ta oss igenom det tillsammans.

Fru talman! Tack för frågan, Anna Lasses!

Jag vet att det är en viktig och stor fråga för många, såklart speciellt för alla som är beroende av att ta sig både till och från Gotland. Det senaste året och det senaste halvåret har det blivit tydligt att det fördyrats och är problematiskt för många.

Jag följer frågan noga. I vårändringsbudgeten kom det, precis som Anna Lasses sa, inte med resurser och pengar till det. Jag lovar att följa det noga och ha det i åtanke till den budget vi lägger fram i höst, inför nästa år. Jag vet att många påverkas. Den trafiken måste fungera. Det måste vara möjligt att åka, och man måste ha råd att åka.

Frågan finns alltså hos mig på Finansdepartementet. Jag får återkomma närmare längre fram. Den finns inte med i vårändringsbudgeten, men den är inte bortglömd.

Fru talman! Tack för frågan, David Perez!

Det är ett minst sagt besvärligt läge som väldigt många 57:or har hamnat i, särskilt de som vill gå i pension, efter att Socialdemokraterna inte informerat alla dem som påverkas.

Vi kom till makten i oktober och kan inte påverka och ha retroaktiv beskattning under innevarande år. Det är ett bekymmersamt läge. Jag förstår att många både upprörs och är starkt påverkade av detta.

Vi för en diskussion om hur vi ska se på skattesituationen för pensionärer generellt framöver och hur vi ska stärka ställning och ekonomi för pensionärer, precis som för dem som arbetar. Men just nu finns inget färdigt förslag vad gäller 57:orna.

Det är en fråga som inget parti i den här kammaren lyfte upp förra våren, då förslaget var uppe på bordet. Det är två partier som har gjort det i år, i och med vårändringsbudgeten, trots att de säkert vet att det inte går att ändra skatterna retroaktivt.

Fru talman! Det gör jag gärna. När det gäller exempelvis barnbidrag har jag full respekt för att man kan tycka att det är ett bra sätt att kompensera familjer just nu. Saken är dock den att de allra flesta familjer klarar situationen. Det är tufft, men man klarar sig.

Att vi här inne skulle få höjt barnbidrag - nu har jag inga små barn - är inte träffsäkert. Det träffsäkra är att rikta insatser mot dem som har det tuffast.

Detsamma gäller momsen. Jag har full respekt för synsättet att sänkt moms kan vara ett sätt att underlätta, men sänkt moms kommer inte att påverka den underliggande inflationen. Det är också ett väldigt trubbigt verktyg för att träffa dem som har det allra tuffast.

Det är därför vi satsar på träffsäkra insatser för att underlätta för hushållen.

Fru talman! Tack, Carl B Hamilton, för frågan!

Vi befinner oss i ett läge som vi inte haft på väldigt många decennier, med mycket hög inflation samtidigt som vi står i början av en lågkonjunktur. I vanliga lågkonjunkturer brukar vi stimulera efterfrågan för att få fart på ekonomin och kunna lyfta den. I dag skulle det driva upp inflationen.

Min och regeringens plan är att bekämpa inflationen och samtidigt stötta hushållen. Det är också det ledamoten är inne på: Hur kan vi stötta hushållen mitt i den här tiden? Det handlar till exempel om bostadsbidraget, som vi både höjer och förlänger. Det handlar om att vi ser till att ett elstöd kommer tillbaka till hushållen. Det handlar också om flera andra delar för att vi ska kunna parera den här situationen.

Ju snabbare vi får ned inflationen, desto enklare kommer det att bli framöver. Det kommer inte att vara enkelt, men det kommer att underlätta för oss. Det är en väldigt viktig poäng. Om inflationen och inflationstakten inte sänks - att bekämpa inflation handlar ju egentligen inte om att priserna ska gå ned utan om att de ska sluta öka - kommer vi nämligen att ha mycket stora problem i ekonomin, och hushållen kommer att ha enormt stora problem framöver.

Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för uppföljningsfrågan!

Vi remitterar nu en mängd olika skatteförslag som vi kommer att ha med i diskussionerna inför höstens budget. Exakt vilka skattesänkningar som kommer att finnas med i budgeten för nästa år återkommer vi till. Det ska vara rätt tid och rätt läge, och det ska kunna vara finansierat på ett sätt som är hållbart om vi har en hög inflation.

För oss är det viktigt att det ska löna sig att arbeta men också att utbilda sig. Sverige ska vara ett land där flit och strävsamhet lönar sig, för det är det som bygger inte bara människor starka utan också ett land starkt.

Fru talman! Jag tackar Boriana Åberg för frågan, som är otroligt viktig. Vi vet att för att bygga ett samhälle och ett land starkt måste alla som har arbetsförmåga vara med och bidra utifrån sin förmåga.

Vi ser just nu en utmaning i att väldigt många människor inte är självförsörjda. Även om vi har en hög sysselsättningsgrad är det jättemånga människor som inte är det.

Vad behövs då? Vad kommer regeringen att göra under mandatperioden? Vi kommer att införa en bidragsreform i flera delar. Det handlar om aktivitet från den som har försörjningsstöd - att vara heltidsaktiv, vara med och få bidra. Det handlar om ett bidragstak, som är ett sätt att se till man aldrig ska kunna stapla bidrag i den grad att det inte lönar sig att ta ett jobb.

Men det handlar självklart också om kvalificering till välfärden och skatter. Det måste löna sig att arbeta. Vi vet att det för många familjer i Sverige just nu inte gör det. Så kan man inte bygga ett samhälle starkt. Så kan man inte få mer pengar till välfärden.

Fokus på arbetslinje och tillväxt är alltså viktiga prioriteringar för regeringen, men också för Sverigedemokraterna. Vi är överens om att sänka skatten och införa en bidragsreform.

Fru talman! Jag vet inte om vi har samma målbild. Sverige har varit naivt. Jag jobbade på Örebro universitet under många år, och jag tror att jag aldrig . Men jag ska inte gå in på detaljer.

Jag tror att det är jätteviktigt att vi nu finner kriterier utifrån olika säkerhetsrisker, som vi kanske inte hade när jag arbetade där. Det fanns problem då också, men det är otroligt viktigt att vi nu gör detta. Det handlar inte om akademisk frihet, och det handlar inte om politisering. Det handlar om att inte vara naiv - punkt.