Elisabeth Svantesson

Fru talman! Jag tackar än en gång för frågorna. Jag ska vara väldigt kortfattad.

Som jag nämnde bearbetas och bereds nu den här flygplatsutredningen i Regeringskansliet, och regeringen återkommer självklart när det gäller den.

Det är självklart viktigt att Swedavia, som är mitt ansvarsområde, som bolag inom ramen för affärsmässighet och alla de uppgifter som man har aktivt medverkar just i utvecklingen av transportsektorn och att man bidrar till att ett av de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås.

Jag tror att Isak From och jag delar många bilder. Jag har bott på flera ställen i Sverige, bland annat i Västerbotten, och jag förstår behovet av fungerande transporter - järnväg, flyg och andra. Men om jag hade varit i Isak Froms skor hade jag kanske bekymrat mig ännu mer om hur man ska hantera krafter inom både hans eget parti och Miljöpartiet som vill försvåra för flygets framtid och kanske lägga mer tid på det än att grubbla över flygets möjligheter och framtid under denna regerings tid. Vi kommer att bidra till att flyget fortsättningsvis kommer att ha en stark framtid därför att människor runt om i Sverige behöver olika transportslag. Och om man ska kunna transportera sig från norr till söder på kort tid är det flyget som gäller.

Fru talman! Tack, Isak From, för frågan! Denna regering - och vi fyra samarbetspartier - värnar verkligen flygets framtid i Sverige. Jag kanske till och med kan påstå att vi värnar den lite mer än vad den tidigare regeringen gjorde. Men nu ska det inte vara någon tävling om detta. Nu är det vi som har ansvar, och vi ska självklart ta ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tar ansvar och vill att Sverige ska ha en välfungerande infrastruktur för flyget, och ett nationellt basutbud av flygplatser är en väldigt viktig del av just detta.

Flygplatsutredningen har levererat, som jag sa tidigare och som också interpellanten sa. Och ansvarigt statsråd, nämligen Andreas Carlson, kommer självklart att återkomma i denna fråga när det är dags.

Det är bra att Isak From känner att det är bråttom. Men man måste också ha tålamod - det vet Isak From - när man bereder denna typ av frågor, för de är stora och komplexa. Och det ska bli rätt.

Uppdragsmålen för Swedavia diskuteras hela tiden i ägardialoger. De redovisas i årsredovisningen. Jag kan också försäkra ledamoten att vi tar vårt ansvar som en ansvarsfull ägare just av Swedavia. Som ägarminister kan jag bara säga att vi värnar flygets framtid. Vi värnar också de mål som Swedavia har för att Sverige ska gynnas på allra bästa sätt.

Slutligen, fru talman, ska olika trafikslag inte ställas mot varandra. Jag tror att jag och Isak From delar den bilden. Transporter via väg, järnväg, luftfart och sjöfart behöver såklart samverka i ett effektivt transportsystem i ett land som på många sätt har väldigt stora avstånd. Flyget är en otroligt viktig del av detta.

Fru talman! Isak From har frågat mig hur jag säkerställer att styrningen av Swedavia möter behovet av fler statliga flygplatser samtidigt som Swedavias styrning är förenlig med ägarpolicy och bolagsstyrningsmodell.

Bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet.

Regeringen beslutade 2009 om ett nationellt basutbud av flygplatser som staten på sikt bör ansvara för att tillhandahålla. I beslutet angavs att följande flygplatser skulle ingå i basutbudet: Göteborg-Landvetter, Kiruna, Luleå, Malmö, Ronneby, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Umeå, Visby och Åre-Östersund. Det är detta beslut som alltjämt gäller.

Bolaget Swedavia AB bildades 2010, och det övertog då ansvaret för de flygplatser som bildade det nationella basutbudet och som tidigare hade tillhört Luftfartsverket. Enligt Swedavias bolagsordning ska bolaget, inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås. Bolaget får inte utan regeringens godkännande lägga ned eller överlåta någon av de flygplatser som ingår i det av regeringen vid var tid genom beslut fastställda nationella basutbudet av flygplatser. I bolagets ägaranvisning regleras dessutom hur Swedavias fem uppdragsmål ska mätas och redovisas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har i december 2021 tillkännagett för regeringen att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser (bet. 2021/22:TU4, rskr. 2021/22:81).

Den 30 maj 2022 fick utredaren Peter Norman i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Uppdraget redovisades den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - För tillgänglighet och beredskap. Förslagen i flygplatsutredningen bereds inom Regeringskansliet.

Fru talman! Kortfattat: Mitt svar är detsamma i dag som det har varit under hela det år som jag har haft ansvar för den här uppgiften. Vi ska göra allt vi kan för att bekämpa inflationen.

Vad är inflation? Inflation handlar om att priserna ökar hela tiden. Ökar de med 4 eller 6 procent och det sedan fortsätter blir det en helt orimlig situation, särskilt för dem som redan innan hade små marginaler eller låga inkomster. Det är därför inflationen måste dämpas. Under tiden vi gör detta stöttar vi också hushåll - detta år med 40 miljarder och nästa år med olika typer av sänkta skatter och stöd till dem som har det tuffast. Vi räknar också upp många av bidragen och ersättningarna med index.

Det är tufft. Vi upplever alltså både hög inflation och lågkonjunktur samtidigt. Det är någonting ganska unikt. Vi har inte upplevt det sedan 1990-talet. Planen är tydlig: Vi ska ta oss igenom detta.

En liten sak som är viktig att poängtera: Socialdemokraterna har ju lagt fram en budget som röstades ned i riksdagen häromdagen. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att när man säger att man ska finansiera mycket av det man nu talar om genom en bankskatt ska man veta att en sådan skatt är helt omöjlig att införa den 1 januari. Skulle Socialdemokraternas budget ha gått igenom hade det alltså inte gått att hämta hem de pengarna. Som jag har sagt till Mikael Damberg tidigare är jag lite förvånad över att man inte tar större ansvar i den budget man lägger fram. Man lägger fram budgetar som inte är genomförbara.

Min sista mening här är att inflationen är ett gift. Jag känner många människor som är i liknande situation som dem interpellanten nämner. Jag lever nära många och känner många som har extremt små marginaler. Det är oerhört tufft.

Vi kommer att göra allt vi kan för att nu ta oss igenom det tuffa ekonomiska läget, den ekonomiska vintern. Det allra viktigaste vi kan göra för varje person i Sverige är att se till att inflationen nu går ned. Den är på väg ned, men sista ronden är ännu inte vunnen.

Fru talman! Jag vill tacka för interpellationen. Jag delar helt interpellantens bild av att väldigt många människor just nu kämpar runt om i Sverige. De som hade små marginaler innan inflationen slog till har nu ännu mindre marginaler.

Inflationen är ett gift. Den gör allt väldigt mycket dyrare och gröper ur plånboken för den som går till jobbet varje dag. Precis som interpellanten sa har reallönesänkningen varit ganska dramatisk under det senaste året. Därför är en av de absolut viktigaste uppgifter som denna regering har när det gäller den ekonomiska politiken på kort sikt att bekämpa inflationen, samtidigt som vi stöttar de hushåll som har det tufft.

Detta gör regeringen genom ett förhöjt och förlängt bostadsbidrag, som träffar dem som har det allra tuffast, och genom att sänka skatten för alla som arbetar. Dessutom indexeras många av våra system, det vill säga den som har försörjningsstöd, garantipension och annat får kompensation för inflationen.

Med detta sagt har väldigt många människor det tufft just nu. Och med detta sagt kommer väldigt många barn att känna en större besvikelse i år än på länge, när de inte får det de prioriterat i första, andra eller tredje hand på julklappslistan. Och många föräldrar har det jobbigt för att de inte kan ge sina barn det de önskar sig.

Den här frågan handlar också om begreppet relativ fattigdom. Jag vill ändå nämna det, inte för att vara teknisk men för att det är viktigt vad vi använder för ord. Relativ fattigdom betyder inte att alla har fått mindre pengar i plånboken utan det handlar om dem som har mindre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige. Det är där man drar gränsen för relativ fattigdom. Den har ökat. År 2011 var den 13,5 procent och 2021 var den 14,7 procent. Under de år som Socialdemokraterna hade regeringsinnehavet ökade den relativa fattigdomen. Jag tycker ändå att man ska ha med sig det. Precis som både interpellanten och jag har nämnt har vi nu en inflation som gör det oerhört tufft.

Låt mig sammanfatta. Vad gör regeringen? Vi arbetar med att dämpa inflationen och att stötta hushåll under den tiden. Det handlar om stöd till de mest utsatta men också om att sänka skatt på arbete och drivmedel och att se till att vi tillsammans kan klara oss igenom situationen.

Slutligen, fru talman: Jag tror absolut att interpellanten verkligen värnar om alla de personer som har det tufft, men jag hade också önskat att det när vi kom till makten för drygt ett år sedan skulle ha varit färre som var arbetslösa än det var 2014 - i stället var det fler. Väldigt många människor lever i ekonomiskt utanförskap och har varit bortglömda i långtidsarbetslöshet.

Även om vi har ersättningar och bidrag är grunden ändå att mammor och pappor måste ha ett jobb att gå till för att kunna sätta mat på bordet åt sina barn. Här finns det mycket kvar att göra som den här regeringen nu tar tag i.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för de individer och hushåll som i dag lever i relativ fattigdom.

Det finns flera olika sätt att mäta hur många som är ekonomiskt utsatta. Olika mått visar skilda bilder av såväl utsatthetens omfattning som utvecklingen över tid. Det mått som Serkan Köse refererar till, andelen med en inkomst som är lägre än 60 procent av medianen för befolkningen, är inte ett mått på ekonomisk utsatthet i absolut bemärkelse.

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under en längre tid. En bidragande orsak har varit att de lägsta inkomsterna har ökat i långsammare takt än medianinkomsten. Detta har i sin tur, som Serkan Köse mycket riktigt påpekar, bidragit till att fler personer har hamnat under den relativa 60-procentsgränsen.

Eftersom ekonomiska orostider ofta slår hårt mot dem som har minst ekonomiska marginaler har det varit ett prioriterat område för regeringen att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd. Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar.

På längre sikt är det bästa sättet att minska risken för fattigdom att få fler i arbete. För att stärka arbetslinjen genomför regeringen ett antal åtgärder som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten för 2024 inför regeringen ett jobbskatteavdrag som kommer att ge mer i plånboken för låg- och medelinkomsttagare. För att fler ska komma i arbete behöver även fler företag starta och växa i Sverige. Regeringen kommer därför att föra en politik som lägger grunden för en högre tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Än en gång vill jag rikta ett tack till Hanna Westerén, som har lyft frågan i dag, och även till Helena Vilhelmsson och Annika Strandhäll för frågorna och diskussionen.

Det närmar sig jul, som jag sa. Julen är fantastisk för väldigt många i vårt land men en av de mest fruktansvärda helgerna för många andra. Barn far illa runt om i Sverige, och kvinnor utnyttjas. Ofta kan de stora helgerna bli extra plågsamma på många olika sätt.

Förutom att vi här inne har makt att påverka politiskt kan vi också tillsammans, som medmänniskor, göra väldigt mycket mer än vi gör i dag. Jag kan passa på att göra reklam och uppmana er som ser denna sändning på något sätt, kanske hemma vid tv-apparaterna eller efteråt på webben, att vara med och stötta organisationer som Talita och andra, som hjälper utsatta kvinnor. Staten, kommunerna och regionerna har ett stort ansvar, men det finns också en väldig kraft i civilsamhället. Många kvinnor vänder sig också hellre till en civilsamhällesorganisation än till en myndighet. Med detta sagt ska vi från det offentliga självklart göra allt vi kan.

Än en gång - tack! Vi får säkert anledning att återkomma till frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! I en tid då vi har mycket av polarisering, både i samhället i stort och i den politiska debatten, tycker jag att det är väldigt fint att vi står enade i kampen för de här kvinnorna.

Många av de här kvinnorna lever i en oerhört utsatt situation, och jag är rädd att de är betydligt fler i dag än de var för bara några år sedan. De behöver vår hjälp - det offentligas hjälp, civilsamhällets hjälp och medmänniskors hjälp. Alla vi som på olika sätt har makt eller ansvar eller möjlighet att hjälpa behöver göra det.

Förutom med exitprogrammet som den föregående regeringen tillsatte jobbar regeringen med några andra delar. Jag vill bara nämna det i den här debatten. Till exempel gör vi en satsning i budgeten för att förstärka arbetet mot könsrelaterat och hedersrelaterat våld och förtryck. De pengarna ska också stärka arbetet mot prostitution och människohandel. Det finns ungefär 600 miljoner kronor i öronmärkta medel för arbetet mot detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är flera delar i det här. Vi här inne vet och har sagt att det är en ganska ny fråga i bemärkelsen att vi inte var uppmärksamma på detta på det här sättet förrän Talita lyfte fram det.

En del är myndigheten Skatteverket och hur man jobbar där. Jag för en nära dialog med Skatteverket.

En del handlar om lagstiftning. Som jag nämnde här tidigare är det komplext därför att det finns olika lagstiftningar som krockar. Då blir det väldigt snurrigt.

En tredje del är denna utredning, som kommer snart och som vi ska ta del av. Jag är säker på att alla vi här i rummet kommer att ta del av den och se vad av detta vi kan föra vidare.

Jag kan lova både interpellanten och övriga här i kammaren att det här är en viktig och prioriterad fråga. Prostitution ska bekämpas. Dessa kvinnors situation med förtryck och utsatthet, den enorma utsatthet som många av oss här inne har mött på olika sätt, måste förändras. Vi får jobba på olika sätt. Det här är en viktig del som ni har lyft fram.

Jag kommer att fortsätta följa frågan och se vad vi kan göra för att se till att det som är orimligt här, det orimliga i den här situationen som jag nämnde i förra svaret, kan upphöra. I dag är det svårt att veta exakt hur vi kommer att gå till väga, men vi kommer att fortsätta följa frågan och se vad som behöver göras efter det att exitutredningen kommer på plats. Jag kan garantera att jag inte kommer att släppa min del av detta, som är just beskattning eftersom det är mitt ansvarsområde i regeringen.

Fru talman! Jag vill också tacka Hanna Westerén för en mycket viktig interpellation. Det här är en viktig fråga. Jag tackar också Talita, som har uppmärksammat mig och flera här i kammaren - även om vi inte är många här just nu - på denna fråga. Jag passar också på att tacka för allt annat arbete som ni gör för utsatta kvinnor som drabbas hårt runt om i Sverige.

Fru talman! Det lackar mot jul, och det är första advent på söndag. Jag promenerar mycket här i Stockholm och hemma i Örebro, och jag brukar tänka på alla vackra fönster med alla vackra dekorationer. Det är så vackert överallt. Men jag brukar undra vad som händer där inne. Vi vet alla att det finns många hem och platser i Sverige där kvinnor far illa på olika sätt. Det kan handla om våld i hemmet, och det kan handla om att kvinnor utnyttjas i prostitution - det som dagens fråga handlar om. Det kan vara fråga om ett vackert villakvarter eller en källare någonstans i Stockholmstrakten. Överallt vet jag att just nu, i den här stunden, drabbas kvinnor hårt. Det är våldtäkter och misshandel, och det är fråga om en stor utsatthet.

Jag vill återigen betona att det är viktigt att vi gör saker tillsammans. Jag är glad att det finns en stor samsyn i Sveriges riksdag i frågor om prostitution och utsatthet.

Är det rimligt att ta in skatt, fru talman, från kvinnor som är offer för prostitution, som har våldtagits, misshandlats och fått skador, psykiska och fysiska, för resten av livet? Självklart ser jag det orimliga i detta.

Det som händer med många av dessa kvinnor är fruktansvärt. Att vi nu uppmärksammar detta är ett sätt att lösa frågor framåt. Som jag nämnde i mitt interpellationssvar pågår det nu en utredning om ett exitprogram som snart lägger fram sitt betänkande. Jag kommer att läsa det med stor noggrannhet och se på vilka rekommendationer och förslag som den utredningen ger. Jag utesluter självklart ingenting. Det här är en orimlig situation, men lagstiftning kan, som alla vet, vara fyrkantig. Här handlar det också om att olika lagstiftningar krockar med varandra. Och det drabbar de mest utsatta kvinnorna.

Det raka svaret är att jag absolut ser orimligheten i den här situationen, och jag utesluter definitivt inte att vi på allvar behöver se över frågan. Alla vi här i kammaren vet att frågan är komplex, men varken jag eller regeringen utesluter att se över frågan för att faktiskt komma till rätta med det orimliga - jag vet inte vilket ord Hanna Westerén använde - och det ur många perspektiv snurriga.

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att det är rimligt att beskatta inkomster som härrör från en brottslig handling, det vill säga sexköp, och om inte, vilka åtgärder jag tänker vidta. Hanna Westerén har också frågat mig vilket ansvar jag anser att Skatteverket har i fråga om de brottsutsatta kvinnorna och vilka initiativ jag är beredd att ta. Hanna Westerén har slutligen frågat om jag har för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder för att tillvarata de brottsutsatta kvinnornas intressen.

Personer som utnyttjas i prostitution befinner sig i stor utsatthet och ska erbjudas stöd och hjälp att lämna prostitutionen. Prostitution medför allvarliga skador för såväl enskilda individer som samhället i stort. En av regeringens centrala prioriteringar är att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och ge stöd till de personer som utsätts. Förbudet mot köp av sexuella tjänster är ett viktigt verktyg i arbetet att bekämpa efterfrågan.

Regeringen fokuserar på att dels förebygga och bekämpa prostitution, dels hjälpa personer som befinner sig i prostitution att lämna prostitutionen. För närvarande pågår ett utredningsarbete med att se över förutsättningarna för ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt ett program för barn utsatta för sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål. Utredaren ska i närtid redovisa uppdraget för regeringen. Regeringen kommer att återkomma med hur förslagen ska omhändertas efter det.

Fru talman! Det har gått drygt ett år. De första åtta månaderna lyckades den här regeringen fatta beslut om mer havsbaserad vindkraft än vad den förra regeringen gjorde på åtta år.

Det har gått ett år, och nu har vi till exempel fått fart på att möjliggöra för att kunna bygga kärnkraft överallt. Nu sätter vi tryck i tillståndsprocesserna så att de går snabbare.

Vi sätter tryck efter tryck för att Sverige ska kunna ställa om. Det kommer att ta tid. Jag är inte naiv, vilket jag tycker att Miljöpartiet har varit ibland. Det krävs stora insatser och ett högre tempo för att vi ska nå det vi gemensamt vill nå.

Sverige ligger i framkant. Det är inte så att den stora satsningen på IRA - som man inte ska säga när man träffar irländare - har någonting med inflation att göra, och det vet nog även Joe Biden. Men absolut, det är mycket subventioner. Subventioner finns det också i en del europeiska länder, men vi vet att det inte är subventioner som det svenska näringslivet först och främst efterfrågar. De vill inte konkurrera om subventioner, för de vet att det inte är den bästa som vinner. De vill konkurrera med kompetensförsörjning, med infrastruktur och med ett elsystem som funkar så att man faktiskt kan finnas här i Sverige.

I grund och botten delar vi målbilden men med lite olika verktyg. Jag tar klimatutmaningen på stort allvar och ser att elektrifiering är en viktig väg i det. På den vägen och i den riktningen styr regeringen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan!

Bara för att säga det väldigt tydligt: Jag vet att många vill att vi ska göra mer, vilket oftast betyder en expansiv budget. Det har vi pratat om tidigare; det skulle just leda till ökad inflation.

Det man måste komma ihåg är att det kommer att bli lägre inflation och en vändning i slutet av nästa år och början av 2025 - om vi gör det vi nu har beslutat om. Prognoserna bygger alltså på Riksbankens penningpolitik och på det som vi har sagt att vi ska göra. Inflationen kommer inte bara ned av sig själv, utan det kräver aktiv handling, något som vi också gör.

Jag har tidigare sagt till både Janine Alm Ericson och Ali Esbati att just Miljöpartiet och Vänsterpartiet talar väldigt mycket om satsningar. Men satsningar ska ju finansieras. Det finns inga gratispengar, och just nu är det dyrt att låna pengar. Kom ihåg det!

Det krävs dock investeringar, och det är därför som vi nu ser till att möjliggöra kärnkraft. Det är därför vi nu ser till att få skjuts på omställningen. Jag möter företagsledare för både större och mindre företag för att höra vad mer vi kan göra tillsammans, och då lyfter de fram kompetensförsörjningsfrågan. De lyfter fram infrastruktur och energisystem. De ställer om i sina företag, många av dem är klimatsmarta och de har klimatsmarta produkter som de säljer som vi kan vara stolta över här i Sverige.

Den här resan har börjat, den pågår och den kommer att fortsätta. Men bara för att Miljöpartiet inte tycker att regeringen gör rätt saker betyder det inte att vi inte gör något - tvärtom. Vi gör mycket för hushållen. Vi gör just nu väldigt mycket för att se till att få Sverige på rätt köl, för att svenska företag ska kunna växa och för att vi ska kunna få en bra och effektiv omställning.

Herr talman! Herregud, Martin Ådahl! Martin Ådahl vill nog inte riktigt lyssna. Att Oscar Sjöstedt lyfter fram kritik och funderingar kring satsningarna och olika investeringar är fullt legitimt, bara så att vi har det klart. Det handlade inte om ett politiskt beslut. Det var inte ett regeringsbeslut som han lade fram framför Martin Ådahl, så Martin Ådahl kan vara lugn.

Men det är väl bra att vi har diskussioner, för det har vi inte riktigt haft. Framför allt har vi inte haft någon diskussion om hur de här satsningarna ska få mer el, något som jag har efterfrågat i flera år. Det kommer att behövas vindkraft, men det kommer att krävas kärnkraft.

Vi tar den här frågan på fullt allvar. Företag i norr, söder, öster och väster ska kunna växa, och vi ska ställa om och få ned utsläppen. Det stämmer att vi har högre utsläpp detta år och nästa för att vi sedan ska komma ned. Vi är långt framme. Vi har höga ambitioner för näringslivet, hushållen och politiken, och det ska vi fortsätta att ha. Men det krävs ren, stabil el. Det kan Martin Ådahl aldrig komma ifrån.

Jag svarade på frågan om reduktionsplikten. Att Martin Ådahl sedan inte är nöjd med svaret är faktiskt inte mitt problem, fru talman.

(Applåder)

Herr talman! Den sista frågan har jag fått tidigare av Martin Ådahl - för ett år sedan, tror jag. Det är väl helt uppenbart att vi jobbar tillsammans i regeringen. Vi följer planen. När det gäller dessa olika stora satsningar kommer det att behövas mycket. Det finns ju mycket privat kapital. Det kommer att behövas infrastruktur, bostäder och annat. Det kommer även att behövas mer el.

Det är ingen hemlighet att staten inte kommer att dra sig ur det som den nu har gått in i.

Jag går vidare till frågan om reduktionsplikten. Till den som lyssnar och undrar vad detta handlar om kan jag säga att den förra regeringen lämnade in en plan med olika delar för att vi ska få de pengar som Sverige har rätt till. Vad jag förstår finns det numera en ganska stor majoritet här i riksdagen som är för att reduktionsplikten ska förändras; jag tror till och med att Socialdemokraterna tycker det.

Det betyder att vi behöver byta ut denna insats mot någonting annat. Denna diskussion pågår just nu med kommissionen. Vi kommer att återkomma när vi har besked att ge om vilka andra åtgärder som vi kommer fram till i vår kommunikation och relation med kommissionen.

Herr talman! Jag tackar Mikael Damberg för frågorna.

Varje dag följer jag utvecklingen noga. Varje dag ser jag till att vi tillsammans - fyra ansvarsfulla partier - har en riktning för Sverige vad gäller kriminalitet, välfärd och säkerhet. Alla dessa delar är viktiga för oss.

Prognosen visar att den budget som vi har lagt fram är väl avvägd. Glöm inte bort, Mikael Damberg, att kommuner och regioner har ungefär 1 300 miljarder i egna intäkter. När den här budgeten lades upp såg vi till att matcha drygt hälften av det underskott som då var beräknat.

Jag är lite förvånad över tonläget. Vi är många som var i opposition under förra mandatperioden. Då lade vi fram budgetar med förslag som gick att genomföra. De vann ju flera gånger, och de gick att genomföra.

Den budget som Socialdemokraterna nu har lagt på riksdagens bord går ju inte att genomföra. När man å ena sidan lovar pengar till välfärden och å andra sidan föreslår en bankskatt som inte skulle kunna komma på plats den 1 januari lurar man ju undersköterskorna, sjuksköterskorna, läkarna och lokalvårdarna runt om i Sverige, för detta är inte genomförbart.

Jag förväntar mig mer av Socialdemokraterna. Jag förväntar mig mer av ett parti som hela tiden pratar om ansvar. Ni ville inte ta ansvar under era åtta år - ni skyllde på våra åtta år. Jag tar ansvar, och vi har ansvar. Även Mikael Damberg bör ta ansvar. Eller är det så att det är Nooshi Dadgostar som är tänkt att vara finansminister i en framtida regering?

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågan, Mikael Damberg! Det är intressant att förre departementschefen på Finansdepartementet tycker att tjänstemännen där håller på med fantasier.

Låt mig bara vara väldigt tydligt. Den budget som vi lade fram och den prognos som den bygger på visar på en lågkonjunktur. Den visar att inflationen kommer att gå ned framöver, och den visar högre arbetslöshet. Den prognosen visar också sammantaget precis som jag sa att den satsning som görs på en aggregerad nivå ändå inte behöver sänka sysselsättningen. Men som jag sa redan då kommer det att se olika ut i olika kommuner och olika regioner. Dessutom har jag sagt många gånger att utvecklingen kan bli både bättre och sämre än vad den prognosen visar. Jag följer den väldigt noga, för jag är mån om att välfärden inte ska lämnas i sticket.

Med det sagt ser jag nu runt om i Sverige särskilt socialdemokratiska regioner och kommuner som går ganska hårt fram. De höjer skatten, och kanske håller de tillbaka nyanställningar och ser till att människor lämnar sitt jobb.

I Region Örebro, där jag bor, har Socialdemokraterna styrt i kanske 100 år, men de har inte lyckats jobba med effektiviseringar. När jag talar om effektiviseringar betyder det inte att man ska springa fortare, utan det betyder att det finns mellanlagerchefer och saker man gör som inte är produktiva. Det finns mycket att göra.

När man inte tar tag i problemen och det dessutom kommer en lågkonjunktur och inflation som skapar en kostnadskris för många slår det hårt. Den största prioriteringen i vår budget var just välfärd. Dessa pengar gör nytta och kommer att göra nytta, men många har det tufft.

Om det nu blir som alla hoppas och tror - att prognoserna funkar den här gången - kommer inflationen att dämpas, och det kommer att göra att till exempel 2025 kommer att se helt annorlunda ut för många regioner och kommuner om inte lågkonjunkturen förvärras. Tyskland går nu betydligt sämre, och den kinesiska ekonomin har stora problem. Det finns många risker, men vi lade fram en avvägd budget.

Jag säger det igen: Vi fortsätter att följa utvecklingen och är beredda att göra mer om konjunkturen dyker djupare och problemen blir större.

Herr talman! Det är antagligen vår sista debatt och replikskifte. Jag ska kortfattat säga något politiskt och sedan något annat.

Jag delar helt bilden att det sticker enormt i ögonen att banker, matjättar och andra företag har höga vinster. Under perioder har banker övervinster, absolut. Många matjättar har under tiden som vi har sett haft väldigt höga priser. Där har vi dock sett skillnad.

Alla måste ta ansvar. Sedan ska vi också veta att det är jättemånga företag som kämpar. De kan inte ta ut de priser som de skulle behöva. De möter också ökade kostnader. Inflationen är brett spridd i många branscher. Många företag kämpar stenhårt. Andra har nog passat på och tagit ut högre kostnader och priser, absolut.

Det var många andra saker som Ali Esbati sa. Jag träffade Ali Esbati första gången i Oslo. Det var Ali Esbatis första engagemang i arbetsmarknadsutskottet för ett gäng år sedan där vi gjorde besök. Sedan dess har vi delat arbetet i några olika utskott och debattplattformen här.

Jag uppskattar verkligen, precis som många andra har sagt innan, din skärpa, din förmåga, din verbala förmåga och din intellektuella förmåga. Den kommer att saknas här i riksdagen. Jag önskar dig allt gott. Jag vet att du inte alltid gillar finansministern i Sverige. Du får väl se fram mot en centerpartistisk finansminister i Norge i stället. Jag önskar dig allt gott och lycka till!

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ali Esbati, för frågan!

Vanliga löntagare ska vara väldigt glada för att Vänsterpartiets budgetmotion inte går igenom här i riksdagen i dag. Det skulle leda till högre inflation. Man vill låna upp enorma belopp som vi vet kommer att driva på inflationen och höja räntorna. Det skulle drabba alla dem som Ali Esbati säger sig värna.

Det skulle också leda till att investeringsklimatet i Sverige skulle vara väldigt problematiskt under många år framöver, och ännu färre jobb skulle skapas. Därför ska löntagarna vara glada.

Löntagarna kommer också vare sig de röstade på Ali Esbati eller mig att få en skattesänkning nästa år. De som har det allra tuffast som många barnfamiljer med bostadsbidrag kommer att få dem förhöjda under året.

Människor kommer också att möta lägre drivmedelspriser och en reduktionsplikt som gör det rimligt för människor som har det tufft att leva. Det kommer inte att vara enkelt. Men steg för steg gör vi saker och underlättar för människor. Det är ansvarslöst att lägga fram en budget som inte bara driver på inflationen utan som också ökar lånekostnaderna.

Låt mig avslutningsvis säga att en procentenhet höjd ränta på den offentliga skulden vi har är ungefär 20 miljarder i utgifter. Det gäller för varje räntehöjning. Lek då med tanken att Vänsterns budget skulle vinna och lånen skulle öka betydligt. Då skulle inte bara inflationen stiga utan också räntekostnaderna som någon annan får betala och som tränger undan viktiga investeringar.

Vi har lagt fram en väl avvägd budget. Vi stöttar hushåll. Välfärden har den största satsningen i budgeten. Vi ser till att få ordning på Sverige. Jag hör inte Ali Esbati tala om den pojke som låg död och blev skjuten för att han inte ville vara med i gängen. Vi tar ansvar för helheten. Jag är glad för att det är den budgeten som vinner i dag och inte Ali Esbatis.

Herr talman! Det är tydligt när jag lyssnar på kollegorna från olika partier att det minsann är en väldigt svår och exceptionell tid vi befinner oss i. Jag fyllde 56 för några veckor sedan, och under hela min livstid har Sverige aldrig mött just dessa svåra utmaningar samtidigt.

Det pågår ett krig i vårt närområde som vi är engagerade i. Jag tror inte det har hänt sedan finska vinterkriget. Sverige skickar vapen och ger politiskt och ekonomiskt stöd. Vi stöder Ukraina på olika sätt för att de ska vinna kriget mot Putin. Jag är väldigt glad över att vi står enade i detta.

När jag besökte Kiev och områdena däromkring för bara några veckor sedan åkte jag runt med finansministern och fick bland annat se hans hemstad, som hölls av ryssarna förra våren. Jag såg skolan han gick i när han var liten. Den var förstörd. Jag åkte till Butja med honom och såg fotografier och plakat med namn på alla dem som massakrerats av ryssarna. Då kände jag att vi aldrig får sluta stötta Ukraina. De kämpar för sin frihet, men de kämpar också för allas vår frihet.

Det är även en svår tid här hemma på många sätt. För bara någon månad sedan dödades två svenskar i en terrorattack i Bryssel - bara för att de var svenskar.

Herr talman! Jag kan inte få bort bilden jag har i huvudet av den 13 eller 14-åriga pojke som hittades död i en skogsdunge. Han hade dödats bara för att han inte ställde upp på att vara med i ett gäng.

Jag skulle vilja säga att det är nödläge. Barn springer omkring med automatvapen och skjuter andra barn. Vi har ett förhöjt terrorhot i Sverige och krig i vårt närområde. Då är det nödläge, och vi måste göra allt vi kan för att bekämpa och ta Sverige igenom det.

Herr talman! Det är också så att budgeten som vi nu debatterar och som riksdagen snart ska fatta beslut om möter det här läget. Den möter ett svårt ekonomiskt läge. Vi pressas även ekonomiskt.

När regeringen lade fram den här budgeten och redan när vi lade fram förra årets budget - det vill säga för det här året - såg vi att Sverige skulle vara i lågkonjunktur. Vi såg att inflationen var hög men skulle komma ned.

Budgeten som nu ligger på riksdagens bord för er att fatta beslut om är avvägd för just den här situationen och det här ekonomiska läget. Den är avvägd för att göra det vi har sagt att vi ska göra, nämligen ge resurser till polis, rättsväsen, kriminalvård och försvar för att man ska kunna bygga säkerhet både i vårt land och i förhållande till främmande makt som vill Sverige illa.

Herr talman! Sverige har genomlevt den högsta inflationen på 30 år, och den är på väg ned. Det är bra. Men inflationen är fortfarande för hög, och även om den skulle vara noll i morgon är prisnivåerna höga. De kommer inte att gå ned bara för att inflationen dämpas. Det är därför så många människor kämpar nu och inte vill någonting hellre än att vi tar oss ur detta på bästa sätt så snabbt som möjligt.

Jag ser tre fajter framför mig under månaderna framöver. Den första fajten går vi mot inflationen, herr talman. Som jag sa är det inte läge att pusta ut, för den sista ronden mot inflationen är dessvärre inte över.

Inflationen är löntagarnas värsta fiende, och många drabbas hårt. Så här bara några veckor före jul ser jag besvikelsen hos de barn som kanske inte kommer att få några av de klappar som står högst upp på önskelistan. Tro mig - jag vet hur det känns, både som barn och som förälder. Inflationen drabbar människor hårt, och därför ska vi inte ge oss förrän den är nere.

Med det sagt: Den finanspolitik vi har lagt fram är som sagt återhållsam. Vad betyder det? Jo, det betyder att den inte är expansiv - men vi gör ju stora satsningar på hushållen. I år har hushållen mottagit cirka 40 miljarder. Nästa år sänker vi skatten för alla som jobbar. Vi ser till att de som har det allra tuffast får behålla det förhöjda bostadsbidraget. Vi sänker skatten på drivmedel. Vi ser till att reduktionsplikten förändras. Vi kompenserar 57:orna, och vi sänker skatten på pensionen.

Inte minst prioriterar vi välfärden i våra satsningar - 40 procent av reformutrymmet, alltså den största satsningen, går till att stötta kommuner och regioner. Men som jag har sagt tidigare är det tufft, och det kommer att vara tufft. Vi har ansvar, herr talman, och vi tar ansvar. När jag läser oppositionspartiernas budgetförslag upplever jag inte att alla tar ansvar.

Vi har hört här tidigare att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet går emot egentligen hela den samlade ekonomiska expertisen, liksom de politiska företrädarna på 80- och 90-talen. Man vet att en expansiv finanspolitik i en höginflationsmiljö drabbar undersköterskan och den ensamstående pappan. Det drabbar dem väldigt hårt eftersom räntorna och inflationen kommer att fortsätta vara höga.

Socialdemokraterna vill ge sken av att ta ansvar, men de föreslår en bankskatt som faktiskt inte ens är genomförbar nästa år. Den ska man alltså finansiera välfärdsökningarna med. Jag tycker att det är att spela ett högt spel med svensk ekonomi, herr talman.

Herr talman! Den andra fajten som Sverige ska vinna är den om säkerheten och tryggheten. Ska vi vinna den fajten - ska vi knäcka gängen - måste vi strypa den kriminella ekonomin. Allt handlar nämligen om pengar. I grund och botten göds dessa gäng av just pengar. De lever på möjligheten att lura våra välfärdssystem, på att bedra enskilda personer, på narkotikaförsäljning och mycket annat. Vi måste strypa tillgången till dessa pengar.

Jag har bestämt mig, och regeringen har bestämt sig, för att de 100 eller 150 miljarder som varje år omsätts i den kriminella miljön måste minska. Därför ser vi nu till att exempelvis öka trycket, myndigheter och regering tillsammans, för att komma åt de blufföretag som finns. Vi gör en folkräkning för att få veta om människor bor där de ska bo och får rätt ersättningar. Vi ser till att Utbetalningsmyndigheten kommer på plats, just för att man inte ska kunna lura olika system och så att säga mjölka välfärdssystemen på pengar. Alla som går till jobbet på dagen eller på natten ska veta att pengarna används på rätt sätt och inte av kriminella.

Detta är också en fråga om liv och död. Det är såklart en fråga om skattepengar, men så länge pengarna finns i dessa miljöer kommer barn, unga och vuxna att fortsätta dö. Det måste vi göra något åt. Kan vi strypa tillgången till pengarna kan vi också knäcka gängen.

Herr talman! När det gäller säkerhet nämnde jag kriget i vårt närområde. Jag sa också att vi ökar resurserna till försvaret, både här hemma och i Ukraina. Vi ökar även resurserna till Säpo på grund av den förhöjda terrornivån. Vi fortsätter att stärka polis, rättsväsen och alla de delar som behöver stärkas för att vi ska kunna göra det vi nu gör, nämligen skärper straffen och ser till att bygga de fängelser som kommer att behövas.

Den första fajten är alltså den mot inflationen, och den andra fajten är den mot osäkerheten och otryggheten. Den tredje fajten är den mot lågkonjunkturen och arbetslösheten - men också mot den långsiktigt försvagade tillväxten, som behöver bli stark.

När jag fick det här jobbet för drygt ett år sedan kunde jag konstatera att arbetslösheten var väldigt hög. Den arbetslöshet som skulle bli den lägsta var en av de högsta i EU, och många människor lämnades utanför. Dessa personer behöver komma tillbaka, men nu ser vi dessutom att fler riskerar att bli arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Vi ser också att tillväxten minskat under året, på grund av räntekänsliga hushåll som är högt belånade, korta räntetider och att vi har en negativ bnp. Den upplevelsen och verkligheten kommer vi antagligen att dela med Tyskland.

Det går dock att göra mycket för att öka den långsiktiga tillväxten, alltså den som nu har gått ned under lång tid. Det handlar om att göra det möjligt för företag att växa. Det handlar om klimatomställning. Det handlar också om att helt enkelt se till att Sverige blir den plats som är mest produktiv och där företag vill och väljer att vara.

Vad är det då jag hör att man först och främst önskar sig när jag talar med företag runt om i Sverige, stora som små? Det har sagts tidigare av kollegor: Det handlar om kompetensförsörjning, och därför möter vi upp med mycket utbildningssatsningar både på spets och på bredd. Det handlar om elförsörjning, och därför tar vi nu äntligen ett riktigt tag om hela kedjan för att möjliggöra för kärnkraft i Sverige.

Det handlar dock även om trygghet. Jag nämnde det tidigare, men också företagen nämner den frågan ofta. Ni måste göra Sverige tryggt, säger man - de kriminella måste försvinna. Det är ett arbete som regeringen tar på fullt allvar, och jag vet att företagen gör det. Många andra aktörer behöver också göra sin del för att, som jag sa tidigare, strypa ekonomin för de kriminella.

Vi ser till att förlänga expertskatten nästa år. I år har vi höjt FoU-avdraget. Vi kommer att förändra 3:12-reglerna till det bättre. Vi tar steg efter steg för att göra Sverige ännu mer företagarvänligt, för att främja entreprenörskap och för att underlätta för företag att verka i en miljö som är möjlig att växa i.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det är en svår tid men att jag är fast besluten. Vi ska vända utvecklingen tillsammans.

Beslutsamhet tror jag är den viktigaste egenskapen för oss alla här inne - beslutsamhet om att knäcka gängen, beslutsamhet om ekonomin, det vill säga att inflationen ska ned och tillväxten upp, och beslutsamhet om att Sverige kan så mycket bättre och kan bli så mycket rikare i framtiden än vad Sverige har varit de senaste åren. Det är fullt möjligt att underlätta för hushåll och göra Sverige tryggare. Det är fullt möjligt att fortsätta stötta Ukraina i deras kamp, som inte bara gäller dem själva utan även oss.

Med detta - många kanske skulle säga långa - anförande ska jag tacka för mig. Jag vill också passa på att tacka för ett gott samarbete med många partier under hösten. Jag vet att vi alla vill Sverige väl.

Regeringen har lagt fram en budget som steg för steg får ordning på Sverige. Reform efter reform kommer att sätta Sverige på rätt kurs igen och göra Sverige till ett rikare, bättre och tryggare land att bo och leva i.

(Applåder)

Fru talman! Tack återigen, Mikael Damberg, för interpellationen! Det är viktigt att diskutera de här frågorna. De är minst sagt högaktuella. Dessvärre är det inte över än.

Vi har inte gått sista ronden mot inflationen. Det gläder mig att vi delar den bilden. Det är många som nu pockar på och tycker att vi borde vara mer expansiva på olika sätt.

Jag träffade matjättarna. Vi märkte skillnad i priserna. Så var det. Vi har träffat och talat med bankerna. Jag delar helt bilden att deras vinster sticker brutalt i ögonen.

Det vi kan göra nu är att underlätta att man byter bank. Tyvärr finns det en tröghet. Många upplever det som svårt. Det är därför vi nu ser till att ändra reglerna för ränteskillnadsersättningen. Det blir lättare och billigare att byta bank om man har lån på ett ställe. Man tar helt enkelt med sig lånet till en annan bank.

Som jag sa ser vi också till att våra myndigheter har rätt resurser för att verkligen granska branscherna. De och bankerna har väldigt mycket mer att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Avslutningsvis, så här sent på dagen, jobbar vi med att underlätta för människor att klara den här tiden. Det är en svår tid. Det viktigaste vi gör, som jag började med att säga, är att pressa ned inflationen, och fler måste göra det.

Det gäller självklart att se till att de som har det allra tuffast får det stöd som de behöver. Även i den budget som kommer nästa år underlättar vi för hushållen genom en skattesänkning. Det blir sänkt skatt för alla som arbetar och alla pensionärer som har arbetat så att man ska kunna klara situationen lättare.

Det kommer att vara tufft ett tag till. Men vi jobbar aktivt med att pressa inflationen och att underlätta för hushållen så att vi kan ta oss igenom den här tiden tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.