Fru talman! har frågat mig om det är problematiskt att vinstandelen har ökat till höga nivåer medan löneandelen har sjunkit samt vilka ekonomiskpolitiska åtgärder, förutom stabiliseringspolitiska, som regeringen kommer att vidta om inflationen blir ihållande på grund av det förändrade prissättningsbeteendet i näringslivet.

Vinstandelen i näringslivet har stigit de senaste åren och var 2022 tydligt högre än normalt. Det finns dock en stor variation mellan olika branscher. En relativt stor del av uppgången i vinstandelen har skett bland företag med stor export, där internationella prisrörelser har varit gynnsamma. Samtidigt har den svenska kronan varit svag, vilket förstärker denna effekt. Även i andra länder har vinstandelen stigit tydligt.

Inflationen har börjat vika nedåt, men kärninflationen är fortfarande hög. Att bekämpa inflationen är fortsatt prioriterat för regeringen, och därför lade vi fram en återhållsam budget för 2024. Men att bekämpa inflationen kräver att fler aktörer tar ansvar: Riksbanken genom penningpolitiken och arbetsmarknadens parter genom en ansvarstagande avtalsrörelse. Även näringslivet har ett ansvar för att inte höja priserna mer än vad situationen kräver.

Regeringens politik förhindrar att inflationen får möjlighet att bita sig fast. Genom en återhållsam och väl avvägd finanspolitik ser regeringen till att finanspolitiken inte försvårar för Riksbanken att få ned inflationen. Att få ned inflationen snabbt är viktigt. Risken är annars att hushåll och företag börjar förvänta sig högre inflation och anpassar sitt beteende därefter. Det, i sig, kan leda till att inflationen håller i sig.

Fru talman! Tack, Mikael Damberg, för en viktig fråga som rymmer mycket! Jag konstaterar just nu att det är många som har en klump i magen. Det närmar sig jul, och för många är det oerhört tufft när de ska se över sin ekonomi. Hur ska man ha råd med julklappar till barnen, och hur ska man ens kunna ha julmat på bordet?

Inflation är ett gift för ekonomin. Jag vet att Mikael Damberg och jag delar den synen. Den drabbar människor hårt på olika sätt. Alla påverkas men på olika sätt.

Det är glädjande att inflationen har börjat vika nedåt. Det handlar om inflationsbekämpningen. Det handlar om det ansvar som parterna tar, som också Mikael Damberg nämner. Det handlar om penningpolitikens roll, om det finanspolitiken gör men också om annat. Inflationen viker nedåt, och det är i grunden väldigt bra.

Men fortfarande är inflationen, särskilt den underliggande, för hög. Det tycker jag är en viktig poäng. Den är på en skadlig nivå, och det är väldigt tydligt just nu att detta finns spritt och brett i hela ekonomin. Det är inte en enskild bransch som driver på utvecklingen.

När jag säger att näringslivet också har ett ansvar att ta menar jag det. Det är väldigt viktigt att man inte höjer priser mer än berättigat. Självklart drabbas också många företag, små som stora, av ökade energikostnader och av att insatsvaror blir dyrare. Men det är viktigt att följa detta och se att den ökningen inte blir större än vad man kan förvänta sig.

Då vill jag ha sagt att på en aggregerad nivå, precis som den här interpellationen handlar om, har vi nu sett höga vinstandelar. Vissa företag har av olika skäl knappt kunnat öka priserna även om de fått kostnadsökningar, och de har haft det väldigt tufft. Samtidigt har vi sett andra som har ökat priserna. En del prisökningar är säkert berättigade, andra inte.

I mars kallade jag upp matjättarna till Finansdepartementet och inskärpte att de behövde ta ett ansvar för att inte höja priserna mer än nödvändigt. Det är samma ansvar som löntagarna har tagit. Jag hade också samtal med bankjättarna under sommaren när vi såg att inlåningsräntan och utlåningsräntan inte alls gick i takt. Vi ser att bankerna och många företag gör väldigt stora vinster. Självklart sticker det i ögonen, och man undrar vilket ansvar de tar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag vill säga att regeringen inte bara pratar. Det är viktigt att prata med företagen, både banker och matjättar. Men vi backar också upp det med åtgärder. Vi har till exempel skärpt bevakningen av prisbildningen i den svenska ekonomin, särskilt i branscher med bristande konkurrens. Vi har tillfört medel till Konkurrensverket just för ökad tillsyn. Dessutom avser regeringen att utreda möjligheten till ökade verktyg för just detta. Det är viktigt att följa denna utveckling mycket noggrant.

Ja, vi har samtalat och talat. Vi har också sett till att det finns bättre verktyg, och finanspolitiken som sådan har motverkat en ytterligare ökad inflation.

Fru talman! Jag är ofta självkritisk när jag upptäcker, vilket jag gör ibland, att jag har fel. Det händer då och då. Men just när det gäller inflationsbekämpningen och det vi nu gör i svensk ekonomi menar jag att regeringen har agerat rätt.

Låt mig nämna ett par saker:

För det första spelar det roll att vi samtalade med till exempel matjättarna. Vi såg en brytning då. Just nu är det inte matpriserna som driver inflation. Det är tjänstepriser. Just nu är det till exempel hotellen eller veterinärkostnader och lite annat som driver upp inflationen. Jag följer detta oerhört noggrant nu. Detta är en del av inflationen.

Den andra delen av inflationen handlar om att vi har en svag krona. Vi har haft det under en lång tid, trendmässigt sedan 2013, men särskilt nu när det är en ekonomisk osäkerhet. Vi har en liten ekonomi och en liten valuta. Då ser vi också att vi importerar en del av inflationen, vilket är oerhört problematiskt. Det är därför som vi måste fortsätta med den politik som handlar om att vara återhållsam samtidigt - här vill jag svara vad gäller fördelningsfrågan - som vi stöttar hushåll.

Det här året, 2023, har 40 miljarder kronor gått tillbaka till hushållen - genom elstöd men också genom drivmedelsskattesänkningar och andra typer av stöd. Det är 40 miljarder. Trots att vi har lagt fram en återhållsam och neutral budget i den bemärkelsen är det stora stöd.

För det andra har Sverige till skillnad från många andra OECD-länder ersättningssystem som indexeras rätt ordentligt. De följer helt enkelt inflationen. Det betyder att den som har försörjningsstöd eller garantipension faktiskt i hög utsträckning kompenseras för inflationen. Den som är undersköterska eller den som jobbar som byggnadsarbetare kompenseras inte på det sättet utan har tvärtom nu sett reallönen gå ned ordentligt. Det är också därför som vi sänker skatten nästa år.

Jag menar att det finns en rätt gedigen fördelningstanke i våra indexeringssystem som vi kanske inte har tänkt på så mycket förrän inflationen blev väldigt hög.

Är det något som regeringen inte är så är det passiv. Detta är en fråga som jag har jobbat med från morgon till kväll, 24:7, sedan jag fick det här jobbet. Och jag är oerhört beslutsam när det gäller att vi ska vända utvecklingen.

Vi ser nu att inflationen går ned och goda tecken på detta. Jag kommer att fortsätta att följa frågan. Det är alldeles självklart. Dessvärre ser vi också nu att den globala efterfrågan börjar dämpas. Vi är i en lågkonjunktur som riskerar att bli djupare.

Konjunkturinstitutet bedömer i sin prognos, som kom bara för några månader sedan, att vinstandelen av den anledningen kommer att sjunka både i år och nästa år, det vill säga att inflationen kommer att fortsätta att sjunka.

Men det sker inte per automatik. Det sker genom aktiv politik. Det sker genom att alla tar sitt ansvar. Mikael Damberg kan vara lugn. Jag kommer att följa utvecklingen. Men jag kommer också att agera som jag har gjort hittills i politik och med pengar.

Fru talman! Tack återigen, Mikael Damberg, för interpellationen! Det är viktigt att diskutera de här frågorna. De är minst sagt högaktuella. Dessvärre är det inte över än.

Vi har inte gått sista ronden mot inflationen. Det gläder mig att vi delar den bilden. Det är många som nu pockar på och tycker att vi borde vara mer expansiva på olika sätt.

Jag träffade matjättarna. Vi märkte skillnad i priserna. Så var det. Vi har träffat och talat med bankerna. Jag delar helt bilden att deras vinster sticker brutalt i ögonen.

Det vi kan göra nu är att underlätta att man byter bank. Tyvärr finns det en tröghet. Många upplever det som svårt. Det är därför vi nu ser till att ändra reglerna för ränteskillnadsersättningen. Det blir lättare och billigare att byta bank om man har lån på ett ställe. Man tar helt enkelt med sig lånet till en annan bank.

Som jag sa ser vi också till att våra myndigheter har rätt resurser för att verkligen granska branscherna. De och bankerna har väldigt mycket mer att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Avslutningsvis, så här sent på dagen, jobbar vi med att underlätta för människor att klara den här tiden. Det är en svår tid. Det viktigaste vi gör, som jag började med att säga, är att pressa ned inflationen, och fler måste göra det.

Det gäller självklart att se till att de som har det allra tuffast får det stöd som de behöver. Även i den budget som kommer nästa år underlättar vi för hushållen genom en skattesänkning. Det blir sänkt skatt för alla som arbetar och alla pensionärer som har arbetat så att man ska kunna klara situationen lättare.

Det kommer att vara tufft ett tag till. Men vi jobbar aktivt med att pressa inflationen och att underlätta för hushållen så att vi kan ta oss igenom den här tiden tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.