Elisabeth Svantesson

Fru talman! Det finns ett genuint engagemang hos debattörerna för dem som har det tufft just nu. Det tycker jag är väldigt bra. Men det är förvånande att Socialdemokraterna aldrig går i bräschen för att sänka skatten för dem med låga inkomster. Det är ju de som har drabbats hårdast under den här höginflationsperioden. Det är de som har fått sina plånböcker urgröpta, och deras köpkraft har minskat.

Andra ersättningar - garantipension, försörjningsstöd och annat - har räknats upp. Det är vårt system, och det är bra, för det kompenserar för tuffa situationer. Men de som har låga inkomster och inte har dessa bidrag har det tuffast. Ändå går Socialdemokraterna alltid i bräschen för att höja ett bidrag till eller att införa ett bidrag till.

Med detta sagt tycker jag att bostadsbidraget är viktigt. Det var den här regeringen som höjde och förlängde detta tillägg. Det är viktigt, för det träffar dem som har det allra tuffast. Men den som sliter hårt varje dag och har svårt att få pengarna att gå ihop - jag har själv varit där - ska ändå tänka: Vem är det som vill uppmuntra att jag ställer klockan, går till jobbet och sliter hårt fast jag egentligen inte får så många fler kronor än min grannfamilj som inte lever på annat än bidrag? Den frågan tycker jag att man ska ställa sig.

Fru talman! Det jag har sagt om inflationen är inget jag säger bara som en kommunikativ strategi. Jag säger det för att jag vet att det är inflationen som har gröpt ur människors plånböcker. Det är inflationen som har gjort det tufft. Det är därför det är och har varit viktigt att bekämpa den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var därför vi sänkte skatten på inkomster, för att ändå öka köpkraften något även om det fortfarande är tufft. Det var därför vi sänkte skatten på pension, för att underlätta något även om situationen är tuff.

Fru talman! Vi har diskuterat inflation under ganska lång tid nu. Inflationen är ett gift. Den ska bekämpas, och den kommer ned. Vi kommer att få återkomma många gånger framöver när det gäller dess konsekvenser, men det viktigaste nu är att den kommer ned och att vi också ser en ljusning i denna något mörka tunnel vad gäller prisernas utveckling. Men den som har det tufft ska veta att allt vi i den här regeringen gör handlar om att få ned inflationen och stötta dem som har det tuffast.

Fru talman! Jag tackar för interpellationerna. De berör en mycket viktig fråga. Många människor runt om i Sverige, från norr till söder, kämpar just nu med att få sin ekonomi att gå ihop.

Sverige har under senare år blivit betydligt farligare. Men Sverige har också blivit fattigare, och den främsta orsaken till att Sverige och svenskarna blivit fattigare är just inflationen. Den slog till med kraft 2021, och den har plågat många människor. Även de som inte har små marginaler, fru talman, utan ganska genomsnittliga inkomster har helt plötsligt sett sina bolån och bolånekostnader öka dramatiskt. Men allra värst är det självklart för dem som redan tidigare hade det tufft med små marginaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är just därför, fru talman, som det har varit viktigt och är viktigt att se till att inflationen går ned. Det arbetet fortsätter, och det är väldigt glädjande att det är på väg.

Fru talman! Jag är mycket väl medveten om och har sagt det många gånger här i kammaren att även om inflationen går ned betyder det inte att priserna sjunker. Vi kommer att leva med konsekvenserna av de höga priserna under lång tid. Enskilda varor kan såklart gå ned av olika skäl, men prisnivån kommer att vara där den är.

Det är också därför det har varit viktigt för oss i våra fyra partier när vi har lagt fram våra budgetar att verkligen stötta hushållen genom en svår tid. Normalt sett, fru talman, har man ofta expansiva budgetar i en konjunkturnedgång. Det har vi hållit borta. Varför det? Jo, budgeten har varit återhållsam för att inflationen inte ska ta ännu högre fart - och för att inflationen helt enkelt ska komma ned.

Men ändå har vi stöttat hushållen. Jag har sagt det tidigare. Vi har sänkt drivmedelsskatter två gånger. Detta har Socialdemokraterna varje gång varit emot. Vi har förändrat reduktionsplikten kraftigt så att dieselpriset faktiskt från den 31 december till den 1 januari sjönk med 4 kronor. Detta var Socialdemokraterna emot. Det här har underlättat för hårt hel- eller deltidsarbetande föräldrar som har det tufft i sin ekonomi och som måste ha bil.

Dessutom har vi sänkt skatten för vanliga löntagare. Det brukar Socialdemokraterna oftast vara emot. Vi har sänkt skatten på löneinkomster och på pension.

Detta är några av de saker vi har gjort för att underlätta. Dessutom - och detta tycker jag är viktigt - är det mest träffsäkra för de barnfamiljer som har det allra tuffast att vi ytterligare höjde och förlängde bostadsbidraget. Nu förlängs det ytterligare. Även om inflationen går ned förlängs det året ut eftersom konsekvenserna av inflationen fortfarande är väldigt påtagliga för många människor.

Fru talman! Jag har respekt för att många socialdemokrater i kammaren tycker att vi borde ha gjort många fler saker. Skulle vi lägga ihop alla dessa saker skulle summan naturligtvis ha inneburit att vi inte hållit oss inom den ram som vi har att förhålla oss till.

Jag menar att det regeringen gör är viktigt och rätt. Vi måste få ned inflationen, och vi är på väg att få ned den. Vi har ända sedan första dagen sett till att stötta hushållen för att de ska klara sig genom denna tid. Jag sa det hösten 2022, och jag säger det nu: Det är tufft, och det kommer att vara tufft. Men vi tar oss genom detta tillsammans.

Fru talman! Mot bakgrund av inflationens konsekvenser för hushållens ekonomi har Linus Sköld frågat mig hur regeringen avser att agera för att stötta de ekonomiskt mest utsatta hushållen. Han har också frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stoppa inflationens konsekvenser för hushållsekonomin.

Linus Sköld har även frågat mig hur regeringen avser att agera för att skydda vanligt folks levnadsstandard från inflationens konsekvenser och om regeringen avser att vidta åtgärder för att fattigdomen inte ska öka bland vanligt folk.

Linus Sköld har också frågat mig hur regeringen avser att agera för att skydda de ekonomiskt mest utsatta hushållen från inflationens konsekvenser samt om regeringen avser att vidta åtgärder för att minska tonårsföräldrars ekonomiska utsatthet.

Inflationen har slagit hårt mot många hushåll, exempelvis genom höga matpriser och ökade boendekostnader. Många hushåll har haft det tufft, och därför har en av regeringens centrala prioriteringar varit att bekämpa inflationen genom en återhållsam finanspolitik. Det är glädjande att de senaste utfallen nu visar att regeringens politik fungerar - inflationen faller tydligt i år. Även om prognoser alltid är osäkra och kan komma att justeras ser det i nuläget ut som att inflationsmålet nås under 2024. För att nå dit är det centralt att vi nu fokuserar på att ta inflationsbekämpningen i mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt har det varit viktigt för regeringen att stötta hushåll, företag och välfärd som har haft det tufft under krisen. I budgetpropositionen för 2024 genomfördes därför flera reformer som stöttar hushållen, exempelvis en förstärkning av jobbskatteavdraget samt sänkt skatt på pension, sänkta skatter på drivmedel och förlängt tilläggsbidrag i bostadsbidraget för utsatta hushåll. Regeringen har även sänkt reduktionsplikten för bensin och diesel. Många ekonomiskt utsatta hushåll har dessutom fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Det har gett hushåll med knappa resurser mer i plånboken och bättre förutsättningar att hantera ökade kostnader för mat och hyra.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för diskussionen.

Vi delar problembilden, men vi delar uppenbarligen inte uppfattning om vad som ska göras. Att vara aktiv med att bekämpa inflationen är just att vara aktiv. Att stötta hushåll och välfärd, se till att rot förändras och se till att det finns planeringsstimulans för byggande av små bostäder är aktiv politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur mycket än ledamoten och andra ledamöter här tycker att jag tjatar om inflation finns en enkel orsak, nämligen att inflationen nu faller. Sista ronden är inte vunnen, men vi ser tydligt att den faller. Det är själva grunden för att ekonomin kan vända och ta fart igen. Det är så fler byggarbetare snabbare kan komma i jobb. Med stora stöd under den tid när ekonomin drev på inflationen hade det gått betydligt sämre, och det hade blivit en mer utdragen lågkonjunktur.

Jag tycker ändå att man ska vara lite ödmjuk när man har samarbetskamrater i riksdagen som faktiskt inte riktigt vill det Socialdemokraterna vill. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill låna 174 respektive 217 miljarder under de nästkommande åren. Det skulle kraftigt ha spätt på inflationen, och det skulle ha lett till ökade räntor. Beräkningar visar någonstans mellan 1,5 och 1,8 procent. Det hade i ännu högre utsträckning drabbat byggbranschen och dragit ned Sverige i en ännu djupare konjunktur, och det är inte att ta ansvar. Vi tar ansvar, vi bekämpar inflationen och vi kan se att den går ned. Vi stöttar olika branscher, hushåll och välfärd under tiden.

Fru talman! Jag ser framför mig att den ekonomiska vintern börjar gå mot sitt slut, men det är fortfarande ett tufft år. Vi ska göra allt vi kan för att stötta branscher och personer som drabbas av lågkonjunkturen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Man kan göra någonting åt det här läget, Mikael Damberg. Det är att se till att inflationen kommer ned. Det är det allra viktigaste.

Vi har ofta, men inte alltid, olika åsikter om politik. Ganska ofta delar vi dem. Varför har regeringen då inte genomfört just Socialdemokraternas förslag? Precis som Mikael Damberg säger är det just nu en otrolig utmaning, och som jag sa handlar det om att få kalkylen att gå ihop.

Låt oss leka med tanken att vi skulle ha infört investeringsstödet igen, vilket Socialdemokraterna gärna vill. Vi vet att det var ineffektivt. Och om vi hade infört det skulle det vara på sådana enorma nivåer att annat skulle få stå tillbaka eller att inflationen skulle få gå upp. Det handlar inte om 1 eller 2 miljarder för att rädda byggsektorn just nu.

Byggbranschens situation räddas alltså inte av Socialdemokraternas subventioner, som vi kallar investeringsstödet. Därför tror vi inte att det hade varit rätt använda pengar i det här läget - när vi har en återhållsam budget och stöttar hushåll, välfärd, försvar och rättsväsen. Det hade inte heller lett till markant mycket bättre tillväxt än vi har i dag. Om jag trodde det och om det fanns bevis för det hade vi såklart genomfört det. Men framför allt hade det haft inverkan på inflationen. Det hade dessutom trängt undan andra investeringar.

När det gäller statliga byggkrediter är det viktigt att säga att det finns statliga byggkrediter i dag. Men just det förslag som Socialdemokraterna har jobbat fram tycker jag verkar rätt ansvarslöst. Det handlar egentligen om att kreditvillkoren ska vara rätt så förmånliga och om att hantera direkt utlåning, inte det som Boverket nu jobbar med. Men att använda skattebetalarnas pengar på det sättet tror jag skulle leda till väldigt stora utgifter. Det skulle inte heller rädda branschen. Det är ett väldigt riskfyllt förslag, som jag tänker att Socialdemokraterna kanske inte verkligen har tänkt igenom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nummer ett är alltså att inflationen är viktigast. Nummer två är att vi gör olika saker under denna tuffa tid, alltifrån att höja rotavdraget till att privatpersoner naturligtvis kan använda rotavdrag för energieffektivisering.

Vi ser som sagt också till att börja jobba med alla viktiga strukturella reformer som borde ha blivit av för många år sedan. Det ska inte underskattas. När det nu vänder är det, som jag nämnde i mitt svar, viktigt att de strukturellt viktiga reformerna kommer på plats för att Sverige ska få en bostadsmarknad som fungerar mycket bättre än hittills.

Fru talman! Det är inte alltid man får applåder innan man pratar.

Först och främst vill jag tacka Mikael Damberg för en väldigt viktig fråga. Jag delar bedömningen av och oron för bostadsbyggandet och bostadsmarknaden. Även om vi i vår senaste prognos gör bedömningen att det kommer ett uppsving senare har byggandet verkligen fallit på bred front, vilket är dåligt på många sätt. Självklart är det dåligt för bostadsmarknaden, för alla unga människor som behöver ta sig in på bostadsmarknaden och för alla som behöver en bostad av olika skäl, till exempel att man behöver lämna en dysfunktionell relation och letar lägenhet. Självklart är det dåligt när bostadsbyggandet är väldigt lågt.

Men man måste också backa tillbaka - det är också en del av svaret på Mikael Dambergs fråga - och titta på varför detta har uppstått. Varje kris och varje situation är unik, men varför har den här situationen uppstått? Från 2021 har vi haft en brutal närvaro av en stigande inflation. Redan innan kriget bröt ut steg den, och under kriget med allt vad det innebär har den fortsatt att stiga. Det handlar om utbudsstörningar, energikostnader och mycket annat som gör och har gjort att inflationen har blivit väldigt hög, samtidigt som vi sett att vi varit på väg in i en annan konjunktur.

Sverige är mer räntekänsligt än de flesta andra länder. Hushållen är räntekänsliga, med stora bolån som ofta har korta bindningstider, men också företagen är räntekänsliga. Då händer det självklart någonting på bostadsmarknaden. Bostadsbyggare får inte ihop sina kalkyler. Räntorna går upp. Finansieringskostnaderna blir höga. Insatsvarorna blir dyrare. Dessutom faller efterfrågan eftersom de som vill köpa en bostad eller på något sätt behöver en bostad håller tillbaka. Det är ju en del av det som vi ser nu.

Vi får höra från interpellanten att den här regeringen inte gör någonting. Men det är på grund av det här som det har varit otroligt viktigt för mig att se till att inflationen dämpas, och jag är väldigt glad över att det ser ut att ha lyckats. Det som vi har gjort tillsammans har fått effekt. Och vi ser att inflationen ska kunna komma ned till målnivån under det här året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När inflationen dämpas och vi får fler räntesänkningar innebär det att situationen för den här branschen och marknaden kommer att förändras. Detta är huvudmedicinen för att bota problemen, eftersom inflationen är huvudskurken.

Med det sagt ser vi självklart den mycket tuffa situationen för till exempel många byggarbetare. Först var det många, kanske också från andra länder, som lämnade branschen. Men många svenska byggnadsarbetare är arbetslösa. De behöver få hjälp och stöd tills det vänder igen. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen har resurser för att göra det.

Men vi har som sagt gjort en del andra insatser också. Det handlar om rut- och rotavdrag, framför allt rot, som höjs tillfälligt för att rädda en del jobb i branschen. Jag vet att det inte räddar bostadssektorn. Men det som räddar bostadssektorn är att inflationen går ned, att räntorna kommer ned och att efterfrågan ökar igen.

Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig huruvida regeringen gör samma bedömning som Konjunkturinstitutet om det fallande bostadsbyggandets effekt på svensk bnp. Vidare frågar Mikael Damberg vilka ytterligare åtgärder jag tänker vidta för att förhindra att krisen i byggbranschen försämrar svensk ekonomi.

Regeringen delar Konjunkturinstitutets bedömning att bostadsinvesteringarna väntas fortsätta tynga svensk bnp. Bostadsbyggandet varierar normalt över konjunkturen. Högre priser och räntor i Sverige och i omvärlden har bidragit till ökade produktions- och finansieringskostnader hos byggföretagen samtidigt som bostadspriserna fallit. Regeringens politik har därför varit återhållsam med en neutral påverkan på efterfrågan i ekonomin i syfte att underlätta för penningpolitiken att få ned inflationen. På sikt kommer det att bidra till en återhämtning för bostadsbyggandet och svensk ekonomi. Regeringen följer noga utvecklingen på bostadsmarknaden.

Regeringen avser att under mandatperioden genomföra strukturreformer som ska ge incitament till ökat byggande, öka tillgången till byggbar mark, korta ledtiderna i byggprocessen och betydligt förenkla reglerna för byggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har redan presenterat flera åtgärder. För att förenkla reglerna för att bygga har regeringen bland annat gett ett uppdrag till Boverket om lättnader i byggkrav för studentbostäder. Boverket arbetar även med en stor översyn av Boverkets byggregler och konstruktionsregler. För att korta ledtiderna i plan- och byggprocessen har regeringen bland annat tillsatt en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken och gett i uppdrag till Lantmäteriet att ta fram ett förslag till färdplan för att fortsätta digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Planeringsstimulanser för småhus och omvandlingsåtgärder införs till kommuner för att öka utbudet av bostäder. I Produktivitetskommissionens uppdrag ingår att analysera behovet av reformer också inom bostadsmarknaden. En statlig kreditgaranti för lån till bostadsbyggande som hanteras av Boverket finns redan på plats sedan tidigare.

Fru talman! Det är verkligen verkstad som krävs. Det är därför jag från första dagen på det här jobbet har varit bestämd med att vi ska strypa den kriminella ekonomin. Alla myndigheter som jobbar för detta inom olika politikområden ska jobba tillsammans och göra betydligt mer för att verkligen strypa den. Här har tullen, som jag sagt tidigare, en väldigt viktig uppgift.

När det gäller resurserna för nästa år får nog alla här i kammaren ge sig lite till tåls. Nu har alla myndigheter kommit med äskanden, och vi går igenom dem, som vi alltid gör inför budgetförhandlingar. Men man kan vara lugn: Den här regeringens absolut viktigaste uppgift är att se till att göra Sverige tryggt igen. Sverige har blivit farligare och fattigare, och vi bygger nu Sverige tryggare och rikare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag känner Patrik Björck sedan många år, och jag vet att han hörde vad jag sa: Det kommer en proposition. Det har jag sagt många gånger. Lagrådsremissen behandlas, och det kommer en proposition. När det gäller vilket datum den kommer får Patrik Björck vänta och se. Du kan ställa frågan fler gånger, men du kommer att få samma svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det handlar om pengar tycker jag ibland att vi i den här kammaren - i det här fallet Patrik Björck - vill missuppfatta våra motståndare. Min poäng var att det inte går till så att regeringen först lägger fram en proposition och säger åt Tullverket och andra myndigheter vad de ska göra och sedan blundar och hoppas att de har tillräckligt med pengar. Regeringen gör konsekvensanalyser och andra analyser av olika myndigheters, inklusive Tullverkets, arbete. Därifrån tillför vi i olika budgetförhandlingar och diskussioner medel som vi anser behövs för att de ska kunna klara sin uppgift. Det är väl alldeles självklart.

Fråga nummer två utgick ifrån att Patrik Björck inte tror att regeringen ska tillföra resurser. Det jag menade var att vi inte jobbar så. Vi tillför alltså resurser när vi ger nya uppdrag. Men det är naturligtvis upp till ledamoten själv att missuppfatta som han vill.

Det kommer en proposition. Regeringen har tagit krafttag mot den kriminella ekonomin och kommer att fortsätta att göra det. Om vi inte gör det kommer dödandet av barn och oskyldiga att fortsätta. En viktig del i att stoppa det handlar just om att stoppa de brutalt stora hålen i våra välfärdssystem. Det handlar om att stoppa bedrägerier, och det handlar om att stoppa allt det som andra partier inte har stoppat under sina år. Det jobbar regeringen stenhårt med.

Det är vår uppgift att bryta kriminaliteten och göra Sverige tryggt igen. Här har också tullen en viktig uppgift - en uppgift att stoppa vapen och narkotika och att se till att Sverige inte får in allt detta som också kan göda de kriminella. Det handlar om både narkotika, vapen och pengar.

Än en gång: Vi har haft den här diskussionen flera gånger. För mig är Tullverket en otroligt viktig myndighet. Regeringen har nära kontakt och dialog med den och kommer att fortsätta att ha det. Vi ska såklart göra det som behövs i en tid av prioriteringar, där pengar är ändliga. Då ska vi självklart ändå se till att Tullverket ska kunna ha resurser för att utföra sitt uppdrag.

Fru talman! Jag vill än en gång tacka Patrik Björck för hans engagemang för Tullverkets arbete. Det är ett engagemang som är viktigt. Det är viktigt att många av oss ser behovet av både verktyg och resurser till en myndighet som just nu jobbar längst fram i frontlinjen för att bekämpa en del av den här kriminaliteten.

Det skulle vara lätt för mig att svara väldigt kort. Interpellanten har skrivit två frågor. Den ena handlar om att tillföra mer resurser. Jag har tidigare sagt att vi har tillfört resurser. Vi kommer att återkomma i varje budgetprocess och berätta exakt hur resurserna ser ut för nästa år och så vidare. För att kunna utföra sina uppgifter behöver självklart också tullen ha resurser att just göra det. Jag har också i opposition stärkt tullens arbete och pengar.

Den andra frågan gällde om tullen inte tillförs mer resurser och om jag i så fall är beredd att ta initiativ till en analys. Framför allt jobbar vi inte så. Vi har en väldigt tydlig bild av vad Tullverket ska göra. Det är i frontlinjen, och vi har satt igång ett arbete för att strypa den kriminella ekonomin. Myndigheten är en viktig del av detta.

Det är alldeles självklart så att den lagrådsremiss som vi har fattat beslut om och som nu behandlas i Regeringskansliet så fort det bara är möjligt ska landa också på riksdagens bord som en proposition. Det är ett prioriterat arbete att tullen får bättre verktyg. När det sedan är dags för nästa års budget, fru talman, kommer vi att återkomma till resurser så att Tullverket kan göra sitt jobb.

Det är ändå viktigt att poängtera att vi har gjort och gör fyra viktiga saker med Tullverket.

Den första handlar just om att öka resurserna.

Den andra är att regeringen tillsammans med Tullverket, Skatteverket och Kronofogden har tagit fram en ambitiös målbild för hur vi tillsammans kan öka takten och kraftsamla mot den kriminella ekonomin. Där är Tullverket viktigt och fortsätter att vara väldigt engagerat.

Den tredje är det vi just har nämnt: tulltjänstemännens befogenheter. Vi vet att de behöver ha bättre befogenheter, och det är därför vi nu samlar allting i en enda lagstiftning där det blir tydligt vad tulltjänstemännen kan göra och vad de inte ska göra. Framför allt får de bättre befogenheter att klara ett jobb som i dag ser annorlunda ut än det gjorde för tio år sedan.

Den fjärde och sista är att en utredare har arbetat med frågan om utförsel av stöldgods och att detta ska kriminaliseras. I december tog jag emot den sista delen av utredningen, som nu när vi jobbar fram förslaget är ute på remiss.

Så ja - det finns pengar, och tullen får nya verktyg. Jag vet att Patrik Björck är en engagerad och otålig politiker, och det tycker jag är bra. Från regeringen jobbar vi på så fort vi kan både med verktyg och med pengar.

Fru talman! Patrik Björck har frågat mig om regeringen tänker tillföra tullen mer resurser och, om inte, om jag är beredd att ta initiativ till en analys av vilka effekter det skulle få för tullens verksamhet.

Svar på interpellationer

Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande. För att bekämpa den behöver den kriminella ekonomin strypas. Tullverket befinner sig i frontlinjen i den kampen, exempelvis genom beslagtagande av narkotika och vapen.

Regeringen har därför på flera sätt arbetat aktivt med att stärka Tullverket. Det handlar om bättre verktyg för att stärka Tullverkets kontroll och brottsbekämpande verksamhet, en tydligare inriktning på att tillsammans med andra myndigheter strypa den kriminella ekonomin och bättre verktyg för att öka tulltjänstemännens säkerhet.

Regeringen har också tillfört ökade resurser till Tullverket. Totalt ökar Tullverkets anslag med 135 miljoner kronor 2024 till följd av satsningar i budgetpropositionen för 2023 och budgetpropositionen för 2024. Regeringen återkommer till frågan om Tullverkets anslagsnivå i ordinarie budgetprocess.

Fru talman! Jag tackar Crister Carlsson för frågan. I grund och botten är det så att lönerna på svensk arbetsmarknad sätts av parterna. Det är den svenska modellen, och så ska det fortsätta att vara. Här handlar det om att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer har förhandlat fram den här förstärkningen av pensionerna, vilket såklart gynnar medarbetarna men också medför kostnader, framför allt givetvis för arbetsgivarna. Detta är någonting man är överens om, och det har jag inga synpunkter på.

Något som ledamoten lyfter fram och som har blivit tydligt under det här året och förra året är att inflationen ökat trycket på pensionskostnaderna, särskilt för regionerna. Det är i mycket därför vi ser de tuffa resultat och det tuffa läge som många har. Inflationen gör vi allt för att få ned, och nu är den snart nere där vi vill ha den. Vi stärker också både regioner och kommuner på det sätt som vi tycker är rimligt. Vi gör stora satsningar för att upprätthålla den vård, skola och omsorg som behövs. Men vad gäller parternas överenskommelse har jag ingen kommentar.

Fru talman! Jag tackar Eric Westroth för frågan.

Som ledamoten själv sa är detta inte en fråga där regeringen har lagt fram ett förslag. Men kortfattat är det självklart så att all lagstiftning som man arbetar med i riksdagen också ska beredas på olika sätt. Det ska vara konsekvensanalyser. Och jag litar på att ledamöterna i socialutskottet och i övrigt i riksdagen arbetar på det sättet.

I all ny lagstiftning ska man självklart ha ljuset på frågan om något kan missbrukas och hur vi kan se till att det inte missbrukas. Jag förutsätter därför att arbetet här i riksdagen också har med dessa perspektiv i arbetet med en ny lagstiftning.

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga. Det är naturligtvis en väldigt viktig fråga för integreringen i hela Öresundsregionen.

Jag ska inte på något sätt betygsätta eller beskriva dessa förhandlingar mellan den svenska staten och den danska staten. Det som jag kan säga är att förhandlingarna går bra. Det är dags att uppdatera detta avtal, och jag skulle vilja säga att vi närmar oss slutet. Det är några återstående frågor som vi fortfarande inte är färdiga med. Men min ambition är, och jag tror och hoppas att det också är den danska regeringens ambition, att vi ska komma i mål så snart som möjligt. Detta avtal har över 20 år på nacken, sedan det justerades, och väldigt mycket har hänt i denna region sedan dess. Det är alltså på gång, men jag kan tyvärr inte ge Cecilia Engström ett datum för när detta ska vara klart.

Fru talman! Vi har varit inne på denna fråga flera gånger under denna frågestund. För mig och oss är det otroligt viktigt att nu se till att vi stärker regionerna och sjukvården, precis som vi har gjort. Vi gjorde detta i budgeten för i år, och vi gör det ytterligare. Vi gör det för att underlätta under det här året, som är det tuffaste året för svensk sjukvård. Där tar vi ett stort ansvar. Vare sig det är tiden före eller efter pandemin vi talar om är det historiska satsningar.

Med detta sagt är det tufft där ute, väldigt tufft. Det är därför det som vi skickade med på partiledarnas senaste pressträff är så viktigt, nämligen att jobba med att hitta det bästa sättet, såsom hur man använder personalen på bästa sätt.

Jag gav ett exempel alldeles nyss, nämligen hyrstoppen i moderatledda Region Skåne, där man har sett till att få ned kostnaderna och få in sjuksköterskorna i regionen. Man kan jobba på olika sådana sätt och lära av varandra. Det finns ett lärande, men låt oss också komma ihåg att det i grund och botten handlar om att inflationen har varit brutalt hög. Nu kommer den ned, och satsningarna - de 6 miljarder som ges utöver de tidigare 16 miljarderna - gör skillnad. Det kommer att bli tufft, men de kommer att göra skillnad.

Fru talman! Tack, Bo Broman, för frågan!

Skatteverket jobbar aktivt tillsammans med både Tullverket och Kronofogden för att på olika sätt strypa källan, det vill säga pengarna till den kriminella ekonomin. De har efterfrågat ännu fler verktyg, bland annat att kunna spara biometriska uppgifter. Nu ska vi arbeta med utredningen, men min utgångspunkt är att det bör bli så därför att de måste få de verktyg som behövs för att stoppa brottsligheten.

På tal om folkbokföring rapporterade Skatteverket bara häromveckan att de nu har avskrivit 60 000 olika person- och samordningsnummer. Det handlar egentligen om att människor har lämnat landet och att numren tagits tillbaka. Det handlar alltså inte bara om en siffra utan också om att människor har lämnat landet eller tidigare har fuskat.

Skatteverket jobbar brett med folkbokföring på olika sätt. De jobbar med att avskriva människor som inte längre är här. Vi ska självfallet fortsätta att ge Skatteverket de verktyg som behövs för att strypa den kriminella ekonomin. Det är bara så vi kan komma åt den grova kriminaliteten.

Fru talman! Tack, Patrik Björck, för en viktig fråga!

Jag brukar säga att det är ett nödläge i Sverige vad gäller kriminalitet. Jag kan inte kalla det för annat när barn hittas döda i en skogsdunge utanför Stockholms stad på grund av att de inte ville vara med i ett gäng. När det har gått så långt måste vi göra allt vi kan för att stoppa det.

Ett sätt är att stoppa pengarna, för det är ju pengar det handlar om. Det gäller att stoppa narkotikan och vapnen. Detta är en av regeringens allra viktigaste uppgifter, och där har tullen en väldigt viktig funktion. Vi ser nu till att tullen får verktyg. Vi samlar allt i en lagstiftning - bara detta är unikt. Vi ger alltså verktyg, och självfallet ska vi också se till att de har resurser att utföra sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Redan i opposition var flera av oss här inne med och stärkte tullen, när våra budgetar gick igenom riksdagen och Socialdemokraterna inte hade majoritet för sina. Vi kommer att fortsätta. Vi har stärkt tullen hittills, och vi kommer att fortsätta att göra det som krävs för att tullen ska kunna göra det som krävs.

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för en mycket viktig fråga! Inflationen är inte bara min värsta fiende utan också väldigt många andra kvinnors värsta fiende. Det gäller särskilt dem med små marginaler, för det är de som har drabbats hårdast. Det gäller särskilt de kvinnor som arbetar men som inte har höga inkomster. Andra har ersättningar som har indexerats. Men den som går till jobbet varje dag, och som kanske inte alltid har en hög lön, har sett köpkraften urholkas. Därför är det nu viktigt att inflationen är på väg ned.

Vi har under detta år sänkt skatten på arbete, inte att förglömma, för både undersköterskan och busschauffören. Det är en viktig del. Vi ser också till att sänka drivmedelsskatten och förändra reduktionsplikten. Detta tycker många ensamstående kvinnor är en otroligt viktig fråga. Slutligen har vi bostadsbidraget, som vi både förlängt och höjt. Det gör också väldigt stor skillnad. De allra flesta som har det bidraget är ensamstående kvinnor.

Sammantaget stöttar vi hushåll mitt i den svåra tiden.

Fru talman! Jag tackar återigen Patrik Karlson för frågan, för den är viktig och central för alla oss som vill att Sverige ska bli ett rikare land åren framöver.

Vi har stora behov. Vi kommer till hösten att lägga fram en infrastrukturproposition. Vi kommer till hösten också att lägga fram en forskningsproposition. Vi behöver få energisystemen att växa, som statsrådet Busch var inne på tidigare. Vi behöver mer el, helt enkelt. Det är stora investeringar som också svenska företag, små som stora, efterfrågar.

Vi har en stor uppgift framför oss när det gäller att stärka tillväxten. Det handlar om det jag nu har nämnt men också såklart om att underlätta för varje enskilt företag.

Fru talman! Tack, Patrik Karlson, för frågan! Det här året tyngs tillväxten av att det är räntekänsligt. Vi har räntekänsliga hushåll och räntekänsliga företag, och det är korta bindningstider. Vi ser att det vänder åren framöver, och våren och sommaren kommer lite längre fram.

De långsiktiga tillväxtfrågorna är väldigt viktiga och centrala för oss fyra samarbetspartier. Om inte ekonomin växer på sikt kommer vi nämligen inte att kunna göra allt det som verkligen behöver göras. Därför har vi tillsammans i Tidöavtalet en mängd olika förslag som vi nu arbetar med. Men jag utesluter naturligtvis inte att vi behöver göra mer. Den fråga som Patrik Karlson nu lyfter kan mycket väl vara en fråga som vi får diskutera mellan våra partier i förhandlingarna framöver gällande hur den svenska tillväxten ska stärkas.