Fru talman! Tack, Edward Riedl, för frågan! Jag blev något förvånad när jag såg att Nordiska ministerrådets generalsekreterare promotade detta förslag. Det korta svaret på frågan är nej. Det finns inget förslag från ministrar - skatteministrar och finansministrar - i Norden. Detta är en rapport som generalsekreteraren har skrivit om i dagens DN. Men svaret är nej.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten lyfter fram en väldigt viktig fråga om kompetensförsörjning.
Min bild är att det är många runt om i Sverige som utbildar sig till sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Det tycker jag är väldigt bra. Även här har regionerna ett stort ansvar att se till att arbetsplatser blir attraktiva.
Låt mig återkomma till inflationen, fru talman! Det är ju trots allt så att om Vänsterpartiets budget hade vunnit här i riksdagen hade vi haft stora underskott och lånat, och inflationen hade varit betydligt högre. Det hade betytt att regionerna hade haft det ännu värre nästa år.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för en viktig fråga. Det är en fråga som berör medarbetare och patienter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Just nu är vi i ett väldigt tufft läge med en, som vi har sagt många gånger, inflationskris och en lågkonjunktur. Det är därför som jag är extra glad att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har kunnat prioritera och faktiskt använda 40 procent av reformutrymmet i år till just sjukvården och kommunerna. Dessutom blir det nu 6 miljarder ytterligare.
I detta finns också, som ledamoten vet, ett stort ansvar hos regionerna att arbeta på bästa sätt. Jag kan ge ett exempel från Region Skåne, som satte hyrstopp för sjuksköterskor i höstas. Nu börjar sjuksköterskorna komma tillbaka till regionen. Det pressar kostnader.
Det finns sätt att arbeta och lära av varandra så att pengarna kommer patienterna till del. Jag vet att många nu jobbar på detta och kommer att behöva göra mer.
Med det sagt: Inflationen är A och O. När den kommer ned kommer det att underlätta för regionerna och sjukvården nästa år.
Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg orsaken till det mycket svåra läge som Sveriges regioner befinner sig i, och det är inflationen. Därför har vår uppgift som regering och min uppgift som finansminister från dag ett varit att just bekämpa den. Därför är det väldigt glädjande att den nu är på väg ned och att vi snart kommer att nå målet. Det kommer att påverka situationen för regionerna under åren framöver.
Med detta sagt: Det är historiska satsningar som görs i en svår tid, då det är många prioriteringar som ska göras. Vi har prioriterat regionerna och kommunerna och ger nu ett särskilt tillskott till landets regioner, så att sjukvården kan fortsätta att leverera på allra bästa sätt också i en tuff tid.
Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för en mycket viktig fråga.
Jag är väldigt nöjd och glad över att vi har kunnat ge besked om en ytterligare förstärkning till sjukvården under innevarande år med 6 miljarder. Redan före beskedet var den absolut största posten ur reformutrymmet att förstärka just kommuners och regioners situation.
Nu har läget förvärrats i regionerna när det gäller inflationsproblematiken, det vill säga att kostnaderna för pension har stigit ännu mer. Då är det viktigt att stärka och förstärka sjukvården så att fler medarbetare och fler patienter kan känna sig trygga med att staten kommer att göra sitt. Vi har hela tiden sagt att vi inte lämnar regionerna i sticket. Och självklart gör också många regioner sitt just nu för att behålla så många som möjligt av personalen och en så god sjukvård som bara är möjligt, trots att vi befinner oss i ett väldigt tufft läge.
Fru talman! Jag slutar aldrig förvånas över socialdemokrater här i riksdagen. När man tog över 2014 låg arbetslösheten på en hyfsad nivå jämfört med övriga EU. När man lämnade över till oss var vi i ett katastrofläge: Vi hade bland de allra sämsta siffrorna i EU. Jag bara konstaterar det. Ändå tycker ledamoten att vi borde fortsätta med exakt samma politik som den som Socialdemokraterna förde under åtta år. För mig rimmar det inte riktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag brukar inte gnälla på era åtta år, Serkan Köse, utan jag brukar försöka hålla mig till vad vi gör. Jag kan dock bara konstatera att det ledamoten säger är att vi ska göra samma sak. Skulle vi då få ett annat resultat? Nej. Därför jobbar vi på ett annat sätt. Vi jobbar med ett bredare tänkande kring tillväxt - att resurser och företag ska växa. Vi tänker mer på näringspolitiken än vad den förra regeringen gjorde. Vi tänker också på bidragssystem och hur de kan påverka beteenden och annat.
Vi tänker även på sådant som att svenska språket ska vara ännu mer i fokus för människor som kommer hit nu eller har kommit hit tidigare, så att de lär sig svenska. Det är ganska enkelt: Lär dig svenska och gör det du kan för att anpassa dig till den svenska arbetsmarknaden, så ska vi göra allt vi kan för att ge dig möjligheter! Sverige är nämligen möjligheternas land; här har man gratis utbildning och får alla möjligheter om man bara kan och vill.
Tillbaka till det interpellationen handlade om: Jag ser och vet att många har det tufft. Det är också därför inflationsbekämpning har varit prio ett. Det fungerar, och vi kommer att fortsätta att återkomma i budgetar framöver - allra mest gällande hur tillväxten kan öka och jobben bli fler, så att de föräldrar som i dag inte har ett arbete att gå till ska kunna få det.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Jag tackar Serkan för frågorna.
Jag tror att ledamoten började med att säga ungefär att vi när det gäller välfärdsstaten har en princip att ingen ska behöva ersättningar. Det är ju inte riktigt sant; jag menar i stället att vi har ett skyddssystem och ett skyddsnät för dem som allra mest behöver det. Det finns personer som verkligen behöver skydd och ersättningar under perioder, långa eller korta, därför att de inte kan arbeta.
Problemet i Sverige är att vi har ett system som finansierar att människor som har arbetsförmåga får ersättningar år ut och år in, till exempel genom försörjningsstöd och annat. Det är där människor har fastnat. Sådant som var tänkt att vara tillfälligt - och som har varit helt riktigt - har blivit långvarigt, och människor har helt passiviserats och fastnat i dessa system. Det vill vi ändra på.
Jag delar helt bilden att det är arbete som är den grundläggande och absolut viktigaste insatsen för familjer som har det tufft. Nu ska vi ju komma ihåg att en del som har arbete också har det tufft i och med att köpkraften har urholkats. Kanske är man till exempel ensamstående. Det är därför vi har förlängt och förhöjt bostadsbidraget - för att vi vet att det är träffsäkert.
Om vi bara kort berör hur fler ska få arbete vill jag säga att vi bland annat har gjort och gör stora satsningar på utbildning. Det kommer att behövas att fler utbildar sig, och då menar jag inte bara långa utbildningar utan även korta. Det handlar om att göra sig anställbar för de jobb som finns. Det finns trots allt många jobb som är helt lediga och platser som väntar på att fyllas, och människor måste ta ett eget ansvar för att utbilda sig och anpassa sig till arbetsmarknaden. Självklart ska de få stöd och hjälp att göra det, och där handlar det om kommuners insatser och om Arbetsförmedlingen - men även om utbildning, som jag precis nämnde.
Vi arbetar också med en bidragsreform i tre delar, fru talman. Man ska kvalificera sig till välfärdssystemet. Man ska vara aktiv på heltid för att få ett stöd, så att man verkligen kommer in på arbetsmarknaden. Det finns också ett bidragstak som gör att det alltid ska löna sig att ta ett jobb. Trots det ledamoten säger vet vi nämligen att det finns familjer där det faktiskt inte lönar sig om en förälder går till jobbet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill avsluta detta inlägg med att säga att jag ser och vet att många har det tufft. Det är precis därför de budgetar vi har lagt fram under dessa två år har anpassats efter läget. Budgeten är återhållsam såtillvida att den inte driver på inflation, men den riktar sig också till hushåll som har det tufft. När det gäller dem som har det väldigt tufft har vi gjort speciellt riktade insatser. Låt mig också bara säga att Röda Korset, Stadsmissionen och andra gör ett fantastiskt jobb och att de behöver stöd i det arbetet.
I grund och botten vill dock alla i riksdagen - förutsätter jag - att alla människor ska ha ett jobb att gå till och kunna försörja sig själva och sina barn.
Fru talman! Tack, Serkan Köse, för interpellationen och för det stora engagemang som ledamoten har för barnfamiljer i trångmål! De är många fler i dag än för två år sedan eftersom inflationen gör människor fattigare. Den inflation vi har sett under de här åren, som började stiga sommaren 2021 och som har stigit fram till för ett halvår sedan, har varit brutal för många.
De svenska systemen är anpassade så att en del kompenseras via olika typer av indexeringar, men vi har också i budgeten för i år och även förra året sett till att hushåll stöttas på olika sätt för att underlätta under en väldigt svår tid. Det går dock inte att komma ifrån att den absolut viktigaste finanspolitiska åtgärden på en aggregerad nivå är att bekämpa inflationen.
Om vi inte bekämpar inflationen utan gör som till exempel en del av Socialdemokraternas samarbetspartier vill, nämligen gå med stora underskott nu för att stötta på olika sätt, skulle inflationen bli väldigt mycket högre.
Inflation innebär att priserna ökar. Det betyder att om inflationen blir noll framöver skulle priserna fortfarande generellt inte gå ned. Priserna ligger där de ligger. Vissa kommer naturligtvis att gå ned av andra skäl, men den generella prisnivån har nu höjts dramatiskt med inflationen.
Det är därför det har varit så viktigt för mig att få denna utveckling att vända. Det är barnen jag har för ögonen när jag ser inflationsbekämpningen. Det är hushåll som har det tajt som jag har för ögonen. Men det är också företag, eftersom vi vet att om de inte får bukt med detta kommer fler att förlora jobbet och fler bli beroende av olika typer av ersättningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I grund och botten handlar regeringens politik alltså om att bekämpa inflationen, och det fungerar. Finanspolitiken och penningpolitiken men också parterna har gjort det som bör göras. Den budget som började gälla den 1 januari i år är också anpassad efter detta läge. Jag har nämnt flera saker, men jag kan nämna dem igen: Det handlar om bostadsbidraget, det handlar om drivmedel och det handlar om sänkt skatt för dem som arbetar.
Vi ska komma ihåg att de som har ersättningar kompenseras med indexering på grund av inflationen, men de som har en lägre lön kompenseras inte alls. Tvärtom har de som har lägre löner generellt fått se sina löner och framför allt sin köpkraft urholkas, och därför har det varit viktigt att sänka skatten på arbete.
Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att omedelbart adressera barnfattigdomen som riskerar att förvärras av den nuvarande ekonomiska situationen. Han har också frågat mig hur regeringen avser att säkerställa att ingen familj i Sverige måste välja mellan att betala hyran eller att köpa mat till sina barn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det ekonomiska läget är ansträngt, och Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Även om inflationen har börjat minska har den höga inflationen påverkat hushållens ekonomi negativt genom bland annat höjda matpriser och stigande boendekostnader. Detta påverkas vi alla av, men hushåll med små marginaler är mer utsatta. Regeringen ser det därför som angeläget att fortsätta bekämpa inflationen samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd.
Med en återhållsam finanspolitik bekämpar regeringen inflationen för att Sverige ska ta sig ur det besvärliga läge vi befinner oss i, där vi också börjar se tecken på att regeringens inflationsbekämpning ger resultat. Detta kombineras med åtgärder som är betydelsefulla för hushåll med små marginaler. Regeringen har bland annat sänkt energiskatten på drivmedel, höjt a-kassan, höjt bostadsbidraget för barnfamiljer och betalat ut elstöd. Sänkt reduktionsplikt vid årsskiftet har ytterligare bidragit till minskade drivmedelskostnader. Regeringen hade även i budgeten för 2024 med ett förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare och sänkt skatt för pensionärer. Det bidrar till att fler får mer i hushållskassan.
För att på längre sikt hjälpa ekonomiskt utsatta hushåll och minska barnfattigdom är det viktigt att få fler i arbete. Regeringen genomför en rad olika åtgärder som gemensamt ska stärka arbetslinjen, där det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete. Samtidigt arbetar regeringen kontinuerligt med förbättrat företagsklimat för att fler företag ska starta och växa i Sverige. Genom att fler jobb skapas samtidigt som efterfrågan på arbete ökar vill regeringen lägga grunden för en högre framtida tillväxt som fler kan ta del av.
Fru talman! Jag upplever att vi har en gemensam syn på problembilden - det finns många som har det tufft, och man har hamnat i situationer där man har lånat av olika skäl. Självklart ska lån finnas kvar, men jag menar att det inte är självklart, utan tvärtom orimligt, att skattekollektivet och staten ska subventionera det.
Om vi vänder lite på saken: Något som ska uppmuntras ännu mer är sparande. Fler behöver få ha en lön att leva på, och fler behöver kunna sätta av lite pengar till ett sparkonto. Därför har vi fyra partier remitterat ett förslag om att göra ISK-sparande skattefritt upp till 300 000 kronor. Det är att premiera något som är väldigt bra, det vill säga att man har ett sparande, en buffert, så att man klarar sig längre fram, till exempel om man måste köpa en bostad eller till pension eller annat. Det är en väldigt tydlig linje från våra fyra partier.
En annan tydlig linje som den här debatten handlar om är att lån behövs men att dåliga lån försätter människor i överskuldsättning i svåra situationer. Barn växer upp med föräldrar som inte kan köpa mjölk, inte bara på grund av att det var problem för ett år sedan, utan för att man nu betalar så mycket ränta på ränta att hushållskassan blir lidande, och i slutändan också barnen.
Den här typen av ränteavdrag tycker jag är något dåligt. Vi avser att gå vidare med detta, men självklart återkommer vi inför budgeten med det här förslaget och många andra förslag som ska finnas med i budgeten för att stärka hushållen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! När jag lyssnar på interpellanten får jag nästan känslan av att det är de här lånen som ska rädda dessa familjer. Min bild är att det är de här lånen som förstör för dessa familjer, de som har det allra svårast. Det har varit tider då jag har köpt både mjölk och smör på det dåvarande bensinkortet, på 90-talet. Jag gjorde det ibland, och det var inte en jättebra idé. Men vi fastnade inte i överskuldsättning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Självklart ska man kunna låna. Den här debatten handlar inte om att svenskar ska kunna låna. Detta handlar om att staten, skattebetalarna, inte ska subventionera och uppmuntra den här typen av dålig skuldsättning.
Det är ju skillnad på lån och lån; det måste man ändå säga. Det är skillnad på att låna till en bostad där man har en säkerhet och på att som ung tjej låna till kläder. Det är lätt att klicka sig fram och beställa massor av kläder. Sedan får man problem och tar sms-lån på sms-lån, och detta uppmuntras av ett ränteavdrag.
Självklart ska man kunna låna, men staten och skattekollektivet ska inte subventionera. Det är vår grundinställning. Här låter det nästan som att Socialdemokraterna tänker tvärtom. Antingen ska alla ha samma ränteavdrag även om det är dåligt eller ska vi ta bort ränteavdraget för alla, för då blir det mer rättvist. Jag vet inte riktigt var Socialdemokraterna kommer att landa i den här frågan.
Man ska också komma ihåg att detta bara är en av många saker inför budgeten. Redan i år stärker vi på många olika sätt de hushåll som har det sämst ställt. Jag har nämnt några saker, men det är också att bostadsbidraget är både förhöjt och förlängt. Det är jätteviktigt.
Jag vet hur det är att leva med små marginaler. Men nyckeln för de personer som gör det är dels att vi jobbar med överskuldsättning, dels att vi ser till att fler har ett jobb att gå till och kan försörja sig själva. Det är de problemen man ska ta tag i, inte att behålla ett ränteavdrag som statsfinansiellt handlar om - när det är fullt borttaget, om det nu blir så - 8 miljarder per år. De pengarna kan ju användas på annat sätt till hushållen, exempelvis.
Fru talman! För mig är denna fråga ganska enkel. Om man inte har säkerheter för lån - det finns olika regelverk för det - ska man heller inte ha den här typen av ränteavdrag. Det är skillnad på lån och lån. Att låna till en bostad är helt nödvändigt, och där är det inte fel att vi har det här ränteavdraget.
Fru talman! Jag vill än en gång tacka för interpellationen. Det är en viktig fråga som interpellanten lyfter, särskilt med tanke på att många människor just nu har det tufft och väldigt många fastnar i överskuldsättning.
En fråga som måste ställas är: Ska staten, skattebetalarna, subventionera och därmed också uppmuntra att individer skuldsätter sig med dåliga lån, som exempelvis sms-lån eller andra lån som man fastnar i under lång tid? Jag tycker inte det.
Jag kan förstå den som har en annan ingång i denna fråga, men för mig, som har sett exempel på att människor på olika sätt fastnar i överskuldsättning - det kan handla om spelskulder eller köp på kredit för att man just där och då inte har råd att handla på något annat sätt - står det klart att vi då alla har ett problem. Det gäller naturligtvis först och främst de personer som hamnar där, men detta påverkar hela samhället.
Därför jobbar vi i regeringen på bred front med denna fråga. Kronofogdemyndigheten, som jag ansvarar för, jobbar just nu väldigt aktivt med frågan. Vi har också en utredning som just nu bereds i Regeringskansliet, som handlar om hur man kan stärka konsumenternas roll och ställning när det gäller kreditgivning.
Jag har lite svårt att förstå att Socialdemokraterna tycker att det är en dålig idé att sluta uppmuntra denna typ av belåning. Den leder nämligen till just överskuldsättning för väldigt många.
Man ska självklart komma ihåg, fru talman, att detta inte är den enda fråga vi kommer att gå fram med i budgeten inför 2025. Redan i år stärker vi hushållen på olika sätt, till exempel genom att sänka skatten på arbete och pension, genom sänkt drivmedelsskatt och genom sänkt reduktionsplikt, vilket har gjort det betydligt billigare att tanka. Vi tar steg för steg för att underlätta för hushållen. Avtrappningen syftar till att ge hushåll en chans att anpassa sig och ställa om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För mig är det dock svårt att förstå varför Socialdemokraterna håller fast vid att subventionering av denna typ av lån genom ränteavdrag skulle vara en bra idé, när vi vet att de i högre grad driver människor mot skuldsättning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Anna-Belle Strömberg har frågat finansmarknadsministern vilka skäl som ligger till grund för förslaget om avtrappat ränteavdrag för vissa lån. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Överskuldsättningen är ett stort samhällsproblem. Hushållens skulder hos Kronofogdemyndigheten har nästan fördubblats det senaste decenniet. Det här innebär stora problem för individer och för samhället. En förklaring till ökningen är att lån utan trygga säkerheter ökar - exempelvis har blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren. Lån utan trygga säkerheter, exempelvis sms-lån, är extra problematiska då de ofta innebär högre räntor för hushåll och ökade risker för betalningsproblem. Regeringen arbetar därför aktivt med att motverka överskuldsättningen i samhället.
Som en del i det arbetet remitterade regeringen i januari ett förslag om avtrappade ränteavdrag på lån utan trygga säkerheter. Huruvida förslaget i slutändan blir verklighet kommer att avgöras under budgetförhandlingarna inför budgetpropositionen för 2025.
Dagens ränteavdragsbestämmelser innebär i praktiken att staten bidrar till att hushåll skuldsätter sig med lån utan trygga säkerheter, exempelvis sms-lån. Det är inte rimligt. Förslaget innebär därför att det från och med 2026 inte ska vara möjligt att få ränteavdrag på lån utan trygga säkerheter som en bostad eller ett fordon. Definitionen på vad som är en trygg säkerhet är baserad på om det finns ett regelverk som säkerställer att värdet på säkerheten är större än lånebeloppet vid lånetillfället. Sådana regelverk finns för bostäder, fordon och båtar men inte för andra typer av säkerheter.
Herr talman! Jag upprepar bara att jag egentligen inte har något att tillägga.
Vi hade ju debatt om detta i kammaren ganska nyligen. Sedan dess har ärendet tagits till Skatterättsnämnden.
Jag kommer att fortsätta säga det jag har sagt tidigare, nämligen att vi följer utvecklingen och analyserar frågan. Men alla, inklusive Monica Haider, ska veta att detta är en viktig fråga. Man måste få veta vad som gäller. Men låt oss först vänta på en rättslig prövning.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Herr talman! Tack återigen, Monica Haider, för frågan! Den är viktig. Som jag nämnde går teknikutvecklingen ibland fort, och lagstiftningen hänger inte riktigt med. Min poäng är, som jag sagt tidigare, att jag tror att det är viktigt att lagstiftningen får prövas i olika instanser. Men självklart är detta avdrag viktigt och bra. Om man efter prövning landar i samma slutsats som Skatteverket får vi verkligen besluta oss för vad vi ska göra i nästa steg.
Just nu tycker jag att det är viktigt att analysera och följa detta. Att vi nu får den här rättsliga prövningen i Skatterättsnämnden tror jag är väldigt viktigt.
Herr talman! Tack, ledamoten, även för denna fråga! Samma fråga var uppe i en debatt i kammaren för exakt tre veckor sedan. Jag säger nu som jag tror att jag sa då, ganska exakt.
Först och främst: Detta har hänt ganska nyss. Skatteverket har kommit in med en hemställan, och vi fick precis nu besked om att Skatterättsnämnden har fått in ansökningar om förhandsbesked i denna fråga. Det är i grund och botten bra om denna fråga prövas. Det var min grundinställning då, och det är det även nu. Detta kan ge oss rättslig vägledning i frågan. Jag tror att det vore dumt av regeringen att springa före, utan vi får se vad som kommer att hända när denna fråga prövas på olika nivåer. Detta är av grundläggande vikt.
Med detta sagt tycker vi dock i grund och botten att detta är en viktig skattereduktion. Den är viktig för den gröna tekniken och för grön omställning. För att vi ska klara klimatomställningen behöver vi ha med alla, hela samhället. Det är väldigt viktigt, menar vi - och jag tror att ni håller med - att hushåll också får möjlighet att investera i solceller, laddboxar, lagring av el och annat. Då har denna skattereduktion verkligen en viktig uppgift att fylla.
Då kan man undra varför det blev så här. Det är egentligen inte jag som ska säga varför Skatteverket landar där de landar. Men uppenbarligen är det, vilket jag också sa i den förra debatten, en effekt av att teknikutvecklingen gått väldigt fort. Den förra lagstiftningen, som kom på plats 2021, tror jag, hänger inte riktigt med. Jag lastar inte någon tidigare regering för detta, för teknikutveckling går fort. Skatteverket har då gjort denna bedömning.
Vad är då min slutkläm och poängen i allt detta? Skattereduktionen är viktig. Det är viktigt för omställningen att fler kan vara med och både producera och lagra el. Nu har Skatteverket gett sitt tydliga besked; det är därför vi har denna debatt. Men jag menar att det är bra att Skatterättsnämnden nu, innan vi går vidare och ser exakt vad vi ska göra, behandlar frågan; vi får se om detta ger rättslig vägledning.
Jag utesluter alltså ingenting - det vore väldigt dumt. Detta är i grunden ett bra avdrag. Det kan mycket väl hända att det kommer att behöva justeras lagstiftningsmässigt, men jag drar inte den slutsatsen förrän det är prövat.
Herr talman! Monica Haider har frågat mig om jag och regeringen är beredda att ändra i lagstiftningen så att villabatterier kan användas till stödtjänster, effekttoppkapning eller andra ändamål än enbart lagring av egenproducerad el.
Frågan är ställd mot bakgrund av att Skatteverket den 25 januari publicerade ett ställningstagande som rör myndighetens tolkning av bestämmelserna om skattereduktion för installation av system för lagring av egenproducerad elenergi inom ramen för skattereduktionen för grön teknik. Skatteverkets uppfattning är att det krävs att ett batteri uteslutande eller så gott som uteslutande ska användas till att lagra egenproducerad el för att skattereduktion för grön teknik ska kunna medges. Ställningstagandet tillämpas på preliminära skattereduktioner som begärs för inkomståret 2024 eller senare.
Som jag konstaterat i tidigare svar till Monica Haider och även i interpellationsdebatten den 6 februari är det Skatteverket som tillämpande myndighet och i slutändan förvaltningsdomstolarna som tolkar innebörden av gällande lagstiftning. Konsekvenserna av Skatteverkets ställningstagande analyseras för närvarande inom Finansdepartementet.
Herr talman! Jag vill vända mig till dem som har drabbats av den här långsamma och felaktiga hanteringen från kommissionens sida. Ni ska veta att vi varje dag jobbar för att detta ska få en lösning. Äntligen har kommissionen plockat upp bollen. Kommissionen vet mycket väl att regeringen men också Sveriges riksdag känner en stor frustration över vilken tid det tog innan man gjorde det. Regeringen och vi på Finansdepartementet kommer att jobba så nära och så tajt som det bara går med kommissionen i sakfrågan - även såklart för att pusha tidsmässigt.
Däremot kan jag aldrig lova när kommissionen blir klar. Det kan ingen i riksdagen göra heller. Jag önskar att jag kunde bestämma det, men frågan ligger hos kommissionen. Vi kommer att göra allt vi kan för att det här ska gå så snabbt som möjligt, för vi vet att det är många som just nu känner stor osäkerhet och oro för att det här drar ut på tiden och man inte får besked. Det jag kan lova är att vi ska göra allt vi kan för att frågan ska komma så bra ut som möjligt så snabbt som möjligt.
Tack för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Herr talman! Jag måste säga att jag häpnar lite över Anna-Caren Sätherbergs beskrivning av svensk industri och regeringens arbete med densamma. Är det någonting som är viktigt för mig på kort och lång sikt är det att Sverige ska växa. Vi ska ha en tillväxt som är stark. Sverige ska vara rikare om tio, femton och tjugo år än vad Sverige är i dag. Samtidigt ska vi få ned utsläppen.
Hur gör vi allt detta tillsammans? Jo, genom att elektrifiera och ställa om. Svenska företag går i bräschen, vilket jag är enormt stolt över. De gör det tillsammans med staten. Staten och kapitalet har ju också ett samarbete kring den gröna omställningen.
Jag är väldigt glad för att många i industrin vänder sig till oss och är tacksamma över att vi tar frågan om kärnkraft på allvar. De vet att det kommer att behövas - tillsammans med vind, sol och vatten - för att de ska kunna växa och bli ännu grönare i framtiden. Det är den här regeringen som gör det och som har majoritet i riksdagen för kärnkraft. Det är också den här regeringen som i budgeten lagt stora resurser på till exempel laddinfrastruktur och infångning av koldioxid. Detta är svensk industri - små som stora företag - glad över.
Det är också den här regeringen som gör Sverige tryggare, om jag ska lägga till någonting viktigt för företag och industri när vi ändå är inne på det. Regeringen ser till att vända den utveckling som pågått alldeles för länge och som handlar om en brutal kriminalitet och en brutal kriminell ekonomi.
Herr talman! Den här frågan och den här debatten handlar ju egentligen om företag som tidigare har haft en skattebefrielse. Det råder som sagt ingen oenighet om detta. Interpellanten och Anna-Caren Sätherberg kan känna sig trygga med det jag sagt om att det här är en viktig fråga. Kommissionen har gjort fel. Kommissionen har dessutom varit alldeles för långsam. Det har vi framfört.
Nu har man lyft frågan, och vi kommer att jobba aktivt med kommissionen för att det ska bli som vi alla här inne vill, det vill säga att skattebefrielsen ska kunna fortsätta. Målet är självklart att det inte ska bli några återkrav.
Herr talman! Jag vet att det här är en viktig fråga för många företag - särskilt en hel del mindre företag som har satsat stort på detta. Jag delar den beskrivning som båda ledamöterna gjort i debatten av hur tufft det är för många. De gick all in för att göra rätt, och så blev det en bestraffning på grund av att kommissionen inte hanterade det här ärendet som de borde ha gjort från början.
Vi kommer att fortsätta jobba med den här frågan likaväl som med frågan om att underlätta för lantbruket, transportsektorn och småföretagen generellt. Det handlar till exempel om förändrad reduktionsplikt, som är viktigt för många mindre företag, och sänkt skatt på jordbruksdiesel. Det har varit viktigt för att klara sig i en tuff tid. Vi vill göra en mängd saker för att underlätta. Skattebefrielsen på biogas är bra för både klimatet och företagen. Det är därför det är så viktigt att det här kommer på plats.
Slutligen kan jag bara återigen poängtera att jag är glad över att kommissionen äntligen tagit upp bollen. Det tog alldeles för lång tid. Vi kommer att göra allt vad vi kan i samarbete med kommissionen för att det här ska bli så bra som möjligt och gå så snabbt som möjligt.
Herr talman! Jag vill tacka interpellanterna för denna fråga, även om en av interpellanterna inte är här men ersätts föredömligt av Anna-Caren Sätherberg.
Jag tycker att man ska backa lite och gå till det som är grunden för detta. Riksdagen är väldigt överens om biogasen och om skattebefrielsen. Det är viktigt att poängtera. Det låter nästan som att det inte är så.
Detta är en viktig och allvarlig fråga, inte minst för alla dem som drabbats. När det här ogiltigförklarades drabbades nämligen lantbrukare hårt. Det gäller även kollektivtrafiken, transportsektorn, åkerier och många andra. Det är ofta små bolag som har små marginaler. Det här har varit och är en stor smäll för dem. Därför är det viktigt att vi nu driver på. Kommissionen har äntligen tagit upp ärendet och ska förhoppningsvis både göra om och göra rätt.
Vad beror detta på? För den som kanske lyssnar på debatten ska jag berätta kort vad som egentligen har hänt. Kommissionen hade godkänt Sveriges skattebefrielse för biogas. Jag tror att alla i den här kammaren tyckte att det var bra. Det var bra för svenska företag, det var bra för Sverige och det var bra för klimatet. Men i december 2022 slog EU-domstolen, som jag sa inledningsvis, fast att handläggningen hade varit otillräcklig. Kommissionen hade alltså inte gjort ett tillräckligt gediget arbete under sin granskning. Det är det stora problemet.
Ett annat stort problem fram till för bara någon månad sedan har varit att kommissionen har väntat oerhört länge med att plocka upp granskningen igen. Vi har naturligtvis påpekat detta vid många tillfällen på olika nivåer. Jag hade senast i januari samtal med Margrethe Vestager. Strax efter det samtalet tog man äntligen tag i granskningen. Det betyder att kommissionen och Sverige, alltså Finansdepartementet, nu kommer att samverka nära för att det ska bli rätt. Men i grund och botten är det alltså kommissionen som har gjort fel från början.
Det ställs frågor om återkraven. Vi har en målsättning. Jag kan ju inte lova någonting och kan inte veta vad kommissionen kommer att landa i. Men vi jobbar nära och såklart aktivt för att det ska bli som regeringen och som jag vet att också riksdagen vill: att vi ska få ett nytt godkännande för skattebefrielse för biogas. Kommissionen var inte emot det från början, utan problemet gällde granskningen och handläggningen. Vi vill också att det i sådana fall inte ska bli återkrav på de skattebeloppen. Det är självklart regeringens målsättning.
Men det är kommissionen som måste ge godkännandet. Innan vi har det kan vi inte lova någonting.
Vi är överens. Det jag kan lova ledamöterna i kammaren är att vi jobbar på med frågan. Tjänstemän har varit aktiva i frågan. Och i det senaste samtalet jag hade med Margrethe Vestager var jag väldigt tydlig. Nu har kommissionen plockat upp frågan, alldeles för sent men dock. Och vi har en dialog med branschen. Jag vet att många här i kammaren har det, men det har såklart även vi på Finansdepartementet.
Egentligen är alla helt eniga. Det här måste få en lösning så snabbt som möjligt, och den borde ha kommit för länge sedan.