Elisabeth Svantesson

Fru talman! Tack för ditt och ditt partis engagemang, Janine Alm Ericson! Det är äkta, och det är viktigt.

Det är helt sant att vi inte bedriver samma miljö- och klimatpolitik som Miljöpartiet har gjort, men låt mig börja med var Sverige befinner sig. I Sverige produceras 98 procent av all el fossilfritt. Vi är på många sätt ett föregångsland, såväl vad gäller hushåll och företag som inom politiken. Vi har under många år legat i framkant, och utsläppen har minskat under flera decennier. Detta är viktigt och kommer att fortsätta; det är vi överens om. En stor majoritet i riksdagen vill minska utsläppen.

Några saker som är viktiga framöver är till exempel det som Janine Alm Ericson har sagt, det vill säga elektrifiering. Vi satsar nu på byggande av kärnkraft och har en färdplan för detta. Det är också viktigt med alltifrån laddinfrastruktur till annat. Att elbilsförsäljningen har minskat kan också vara en effekt av att inflationen har varit tuff och att många har haft det tufft att köpa ny bil.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

I grund och botten är det så att den politik vi har lagt, med mer ren el och mer produktion av ren el, kommer att föra Sverige framåt på ett väldigt starkt sätt även fortsättningsvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Fru talman! Till skillnad från när det gäller sjukvården ser detta väldigt olika ut i Sveriges kommuner - en del kommuner har faktiskt sänkt skatten i år och har inga utmaningar när det gäller skolan medan andra har väldiga utmaningar. Det handlar både om inflation och om elevkullar och hur de utvecklas i olika delar av landet. Men visst har många det tufft, och därför är det glädjande att vi nu går mot en lägre inflation och att det stabiliserar sig för Sveriges kommuner.

Nej, jag ångrar inte de budgetsatsningar vi har gjort. De 2,6 miljarder vi har satsat på utbildning det här året är väl avvägda i det läge vi befinner oss i - tillsammans med många andra delar. Just nu har Sverige nämligen många behov. Det handlar om försvaret och om rättsväsendet, och det handlar även om att stötta hushåll som har det tufft. Det handlar om sjukvård, vilket vi har hunnit komma in på, och om att bygga säkerhet.

Vi följer självklart situationen i den svenska skolan varje dag, och till hösten lägger vi fram en ny budget för nästa år. Vi får återkomma med inriktningen för just skolsatsningar då.

Fru talman! Tack, Martin Ådahl, för en viktig fråga! Skolan är central. Oavsett konjunktur ska barn ha en bra utbildning. Oavsett konjunktur ska ungdomar få den kunskap som de behöver för att kunna gå vidare och klara sig i livet.

Innevarande år lägger regeringen och Sverigedemokraterna sammantaget 2,6 miljarder kronor på utbildning. Det blir 500 miljoner extra i denna vårändringsbudget, men vi lade pengar på det redan i höstas. Detta tillsammans med bemannade skolbibliotek, detta tillsammans med att underlätta för barn att lära sig läsa och detta tillsammans med sommarjobben för unga och många andra saker, till exempel förebyggande arbete, är viktigt för att underlätta och förbättra för barn och unga i Sverige så att de får en bättre framtid.

Min bild är att vi gör en hel del trots ett svårt läge, men vi kan och ska naturligtvis fortsätta att göra mer för Sveriges unga.

Fru talman! Ida Gabrielsson kanske missuppfattade mig. Min poäng är att orsaken till den mycket tuffa situation som regionerna befinner sig i nu till stor del är just inflationen. Det var detta jag underströk, och då menar jag att man generellt ska bedriva en politik som inte ökar inflationen.

Vi gör mycket: 12 miljarder i år. Det är historiska nivåer, även om Ida Gabrielsson inte tycker det. Vi ser hur tufft det är för väldigt många.

Slutligen ska jag erkänna för er här i salen - ni är inte så många - att jag har tjuvrökt. När jag bodde i Avesta och gick i lågstadiet och kom hem till min mamma frågade hon varför det luktade så mycket rök, och då sa jag att jag hade ramlat i en sådan där stor sandlåda som man fimpade i, vilket ni som är i min ålder eller äldre kanske minns. Hon gick på det. Det är lite grann som att säga "Jag är inte kommunist - jag är vänsterpartist". Detta ska jag inte säga, men så kan det vara när man kommer hem så där och inte lever i sanningen.

Jag lever i sanningen. I det anförande som Ida Gabrielsson just höll lät det som att jag inte ser verkligheten, men jag ser den varje dag. Varje dag gör jag allt jag kan för att underlätta för människor, för sjukvården och för alla som bor i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

(Applåder)

Fru talman! Jag hälsar Ida Gabrielsson välkommen till de ekonomisk-politiska debatterna.

Jag har fått frågan om vilken verklighet jag lever i. Jag kan bara säga att jag bor i Örebro i en ganska vanlig lägenhet och är gift med en sjuksköterska som jobbar i Region Örebro län och att vi pratar mycket om de utmaningar som vi står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Bara för att ha det sagt, fru talman: Vi skjuter till 12 miljarder under detta år till just sjukvården. Alla här inne, och kanske de som lyssnar, vet att det är regionerna och kommunerna själva som har grundansvaret för sitt uppdrag, där omsättningen är 1 300 miljarder kronor.

Staten ska vara med. Detta har jag sagt många gånger, i flera budgetar - även faktiskt tillsammans med Vänsterpartiet - men just nu är det tufft. Kanske bör Ida Gabrielsson fundera lite grann på det här med inflation. Det verkade som att Ida Gabrielsson i sitt anförande själv inte riktigt trodde på att det är den som är boven i att sjukvården nu har det tufft, men det är det.

Jag hittar kanske svaret i era budgetmotioner, Ida Gabrielsson, för där har ni stora underskott som skulle leda till hög inflation och göra det ännu svårare för den svenska sjukvården.

Ja, jag kommer att ta ansvar, men vi måste göra det tillsammans.

Fru talman! Varje dag sedan jag fick detta jobb har jag haft människor för ögonen - människor som kämpar. Det är därför vi har sänkt skatten för människor som arbetar och sänkt skatten på pension. Mikael Damberg får gärna himla med ögonen, men det är ett faktum.

Vi har sänkt drivmedelsskatten två gånger och förändrat reduktionsplikten. Vi har också förlängt och höjt det bostadsbidrag som den tidigare regeringen började höja. Vi har höjt det ytterligare, och detta gör skillnad.

Att vi inte bedriver politik exakt så som Socialdemokraterna tycker att man ska kanske inte är så konstigt, för vi ändrar Sverige och bygger Sverige i en ny riktning. Jag har hört att Mikael Damberg under dagen har sagt att det blir ett enda virrvarr med vår politik. När jag hör ordet virrvarr, vad ser jag framför mig då? Jo, jag ser Ida Gabrielsson, Martin Ådahl, Mikael Damberg och Janine Alm Ericson - från fyra partier som vill helt olika saker och som inte kan enas om en enda sak.

Vi är fyra partier som har bestämt oss för att vända utvecklingen. Det är inte enkelt, och det är inte lätt. Man måste prioritera när det är tuffa tider, men det gör vi. Vi tar ansvar för det Sverige som ni, Mikael Damberg, lämnade efter er.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för frågan. Det som fungerar är ju inflationsbekämpning. Efter 30 år då Sverige inte hade mött den här typen av kostnadsökningar som gör alla människor fattigare, som urholkar köpkraften och som ställer till det för företag och svensk ekonomi var uppgiften att bekämpa inflationen det viktigaste för den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna. Och det har fungerat.

Tillsammans med parterna och Riksbanken har vi snart nått målet. Det är viktigt och centralt, för det är just inflationen som gör människor fattigare och som ställer till det. Det fungerar alltså.

Vi ser att vi nu kan växla över och bedriva konjunkturpolitik för att bygga Sverige både rikare och tryggare efter många år då Sverige har blivit både farligare och fattigare. Jag tänker inte vända blicken bakåt, till andra regeringar. Jag vänder den framåt och säger att vi nu kan göra det som Sverige behöver: bygga Sverige tryggt, och bygga Sverige rikt.

Fru talman! I november besökte jag tillsammans med Ukrainas finansminister Butja. Där träffade vi bland annat en präst som hette Andrij. Han visade oss ett foto i sin telefon på en av sina kollegor, en levnadsglad kollega. Bara några sekunder senare fick vi se en annan bild av samma kollega - död i en trapp. Avrättad, mördad av ryssarna. Detta visade mig vad krig innebär för människor men också för ett land.

För er som lyssnar på detta: Varför hjälper vi Ukraina? Varför är Sveriges riksdag enig i denna uppgift? Svaret är rätt så enkelt: för Ukrainas skull, men också för Europas skull och för Sveriges skull.

Fru talman! Här måste Sverige stå starkt, för Ukraina utgör den absolut främsta frontlinjen mot rysk aggression. Ryssland är ett hot, inte bara mot Ukraina utan mot hela väst, som Ryssland uppfattar som sin fiende.

Sveriges riksdag och regering har fattat beslut om militärt stöd om 30 miljarder kronor. Det handlar om alltifrån stridsvagnar till luftvärns och artillerisystem. Vi kommer att fortsätta stötta Ukraina, så länge som det bara krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Fru talman! Låt mig bara avslutningsvis säga tack än en gång för det samarbete vi har mellan våra partier, för att vi står enade i kampen för att stötta Ukraina. Tillsammans ska vi se till att Ryssland inte lyckas med det de planerar för Ukraina.

(Applåder)

Fru talman! Han sköts, mördades, inför sin egen tolvårige son. De var på väg till simhallen, men de kom aldrig dit. Pappa Mikaels liv tog slut där och då. För nära och kära fortsätter livet, men det kommer aldrig att bli sig likt igen. Onsdagens tragiska, brutala händelse är en av många berättelser om vad Sverige har blivit. Men, fru talman, Sverige ska inte vara så här.

Vi i de fyra samarbetspartierna har bestämt oss för att vända den mycket negativa utveckling som vi har sett i Sverige i många år nu. Sverige har blivit farligare. Gängkrig där oskyldiga dör, infiltration, terrorhot - listan kan göras lång.

När vi nu lägger fram vårbudgeten i den ekonomiska vårpropositionen är det ett faktum att Sverige har blivit farligare, och vi ser att detta är en av två stora uppgifter vi har att hantera åren framöver.

Sverige har också, fru talman, blivit fattigare. Efter år av skenande inflation, hög arbetslöshet, låg tillväxt och minskad köpkraft har Sverige och svenskarna blivit fattigare - och farligare.

Det är mot denna bakgrund man ska se den här vårpropositionen och det ekonomisk-politiska läget, på både kort och lång sikt. Att vända denna utveckling kräver prioriteringar, investeringar och ansvar. För mig, fru talman, är uppgiften framåt väldigt tydlig: att bygga Sverige rikare och tryggare igen.

Fru talman! Inflationsbekämpning har hittills varit den viktigaste och mest prioriterade delen av den ekonomiska politiken, av enkla skäl. Inflationen gör Sverige och svenskarna fattigare. En kombination av återhållsam finanspolitik, åtstramande penningpolitik och ansvarstagande avtalsrörelse ger nu resultat.

I arbetet med att bekämpa inflationen har vi stöttat svenska hushåll, och det fortsätter vi att göra. Vi förlänger nu i denna budget det förstärkta bostadsbidraget till de mest utsatta barnfamiljerna. Det är en träffsäker åtgärd för dem som har de allra minsta marginalerna.

För alla hårt arbetande människor som förlorat köpkraft och sett sina reallöner minska sänkte vi redan i årets budget skatten på arbete. Dessutom sänktes skatten för alla som har jobbat, landets pensionärer. Och med en kraftigt sänkt reduktionsplikt och en drivmedelsskattesänkning har vi börjat med uppgiften att under åren framöver stärka hushållens köpkraft igen.

Fru talman! Vi ser nu en ljusning i ekonomin; inflationen går ned. Bedömningen är att inflationsmålet nås i år. Även om det finns stora osäkerheter är vår bedömning att det nu finns utrymme att börja växla över till mer normal konjunkturpolitik och investera i Sverige.

Vi investerar i vården. För att förbättra de ekonomiska förutsättningarna och undvika stora uppsägningar av medarbetare i vården skjuter vi till ytterligare 6 miljarder kronor till sjukvården. Detta är utöver de 6 miljarder som vi sköt till i höstbudgeten. Sammantaget stärks alltså sjukvården med 12 miljarder i år. Det är historiska nivåer och viktigt och nödvändigt för både patienter och medarbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Vi investerar i utbildning. Även Sveriges skolor får innevarande år tillskott för att säkerställa att barn och elever får den utbildning och det stöd de har rätt till. Detta är också utöver de stora tillskott som skolorna fick i årets budget.

Lågkonjunkturen gör, fru talman, att arbetslösheten väntas öka med omkring 40 000 personer i år. Även här investerar vi i utbildning, för vuxna. Arbetslöshet ska självklart mötas med stöd från Arbetsförmedlingen men också med utbildningsinsatser för att man bättre ska kunna rustas för den arbetsmarknad som ligger framför en. Därför är regeringen och Sverigedemokraterna överens om att satsa på fler platser inom yrkesvux så att kompetensförsörjningen kan förbättras och fler kan ställa om och snabbare komma i arbete.

Fru talman! Samtidigt behöver de strukturella problemen på svensk arbetsmarknad åtgärdas. Det handlar inte minst om att öka drivkrafterna att gå från bidrag till arbete och självförsörjning. Ska ekonomin växa, vilket vi vill, måste fler kunna försörja sig själva. Därför fortsätter vi arbetet med att återupprätta arbetslinjen genom sänkta skatter i årets budget och en bidragsreform. Fler behöver också flytta dit där jobben finns.

Fru talman! För att Sverige ska bli rikare behöver den ekonomiska politiken nu styras över mot det som ger ökad produktivitet och därmed högre tillväxt. Detta ser jag som helt centralt nu när inflationsbekämpningen snart är över. Jag ska översiktligt nämna några saker som blir viktiga under åren framöver.

Det första har jag redan nämnt: investeringar i utbildning. Vi har börjat den resan, från förskola ända till excellent forskning. Det är hårt arbetande människor och deras kompetenser som har varit avgörande för Sveriges tillväxtresa bakåt i tiden, och så kommer det att vara även framöver.

Det andra är investeringar i infrastruktur så att den som behöver ta tåget till jobbet ska komma fram i tid och den som behöver använda de svenska vägarna ska veta att de håller hög kvalitet.

Det tredje som behövs för ökad tillväxt är tillgång till mer ren el så att utsläppen minskar samtidigt som företag kan växa. Så kan vi stärka svensk konkurrenskraft. Samarbetspartierna arbetar med en färdplan för mer kärnkraft, och det är verkligen en viktig del i allt detta.

Det fjärde som behövs för att få mer tillväxt handlar om att underlätta för företagande och investeringar. Krånglet ska minska, och regeringen har inrättat ett förenklingsråd.

Detta leder mig in på den sista, mer översiktliga punkten - det handlar om skattesystemet. Skatter ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Fru talman! Att få ekonomin att växa betydligt mer än den har gjort det senaste decenniet kommer att vara helt avgörande för att vi ska klara framtida demografiska utmaningar men också för att vi ska kunna göra alla de investeringar i trygghet och säkerhet som krävs och dessutom klara investeringar i klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Detta leder mig in på den andra stora uppgift som regeringen har. Vi behöver investeringar i just trygghet och säkerhet. Redan nu är försvaret det näst största utgiftsområdet i budgeten. I år har det militära försvaret 27 miljarder mer än förra året och 44 miljarder mer än 2022.

Vi når i år Natomålet om att försvarsutgifterna ska vara 2 procent av bnp. Det är inte alla Natoländer som gör det, men vi ska fortsätta att rusta försvaret och göra Sverige tryggare och säkrare. I vårbudgeten ser vi till att förbandsanslaget tillförs ytterligare medel för att här och nu också stärka uthålligheten i vårt försvar.

Men så har vi detta med att göra Sverige tryggare, som ändå är en av de absolut viktigaste uppgifter en regering, oavsett färg, har. Sverige ska vara ett land där man känner sig trygg: utan trygghet, ingen frihet.

För att göra Sverige tryggare, fru talman, har vi lagt in den allra högsta växeln från dag ett. Vid årsskiftet fördubblades straffet för grova vapenbrott. Det har blivit enklare att använda ordningsvakter. Vi har fått vassare inre utlänningskontroll. Vi har infört vistelseförbud, så att en person kan förbjudas att vistas på en allmän plats. Vi har infört skärpt återbetalningsskyldighet för dömda. Vi kraftsamlar mot den kriminella ekonomin både med en ny utbetalningsmyndighet och med bättre informationsutbyte mellan myndigheter och stora resurstillskott till berörda myndigheter som stryper den kriminella ekonomin. Vi genomför en folkräkning, och vi har stärkt rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende. Listan kan göras lång.

Fru talman! Med den här budgeten stärker vi kriminalvården ytterligare med 1,4 miljarder för att skynda på bygget av fler fängelser och fängelseplatser. Statens institutionsstyrelse, som arbetar med att omhänderta barn, får mer resurser eftersom de gör en mycket viktig uppgift och har ett tufft läge. Domstolarna får också ökade resurser för att kunna bedriva sin verksamhet i den takt som regeringens och Sverigedemokraternas ambitionshöjning på rättsområdet faktiskt kräver. Det här är viktigt, men vi är långt ifrån klara.

Inte minst fortsätter våra partier att bekämpa den kriminella ekonomin. Det är den som göder gängen, och det är pengarna som är orsaken till mycket av den ondska vi ser. Därför får nu flera myndigheter, exempelvis Skatteverket, Tullverket och Kronofogden, nya resurser för att kunna göra ännu mer kontroller och jobba ännu hårdare med att strypa kranarna till gängen. Steg för steg och budget för budget bygger vi Sverige tryggare.

Slutligen, fru talman: Även om vi ser vårtecken i ekonomin är det fortfarande ett besvärligt ekonomiskt läge. Många människor kämpar med konsekvenserna av den höga inflationen. Att inflationen går ned betyder inte att prisnivån sjunker.

Regeringen och Sverigedemokraterna arbetar metodiskt efter en plan för att ta Sverige igenom det här ekonomiska läget. Steg för steg ser vi nu att inflationsbekämpningen snart är över, och vi tar fortsatta steg för att stärka arbetslinjen och stärka tillväxten. Med ögonen på inflationen ser vi också hur vi framöver ska kunna möta konsekvenserna av just den höga inflationen. Dessutom förmår vi rikta blicken decennier fram i tiden och inte bara se här och nu. Det handlar om att faktiskt se vad det är som gör Sverige både rikare och tryggare om ett år, om fem år, om 15 år och om 25 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Fru talman! Jag är glad över att det i dag, när vi lägger den här budgeten på riksdagens bord, finns en majoritet för vår budget. Det skapar stabilitet, och jag vill tacka alla inblandade partier - Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna - för ett gott samarbete. Vi har uppgiften klar. Vi fick ett mandat av väljarna. De lade en svår uppgift i våra händer - att göra Sverige både tryggare och rikare - och den uppgiften tar vi på största allvar.

(Applåder)

Herr talman! Vi delar bilden att Sveriges infrastruktur steg för steg ska bli både mer robust och mer tillförlitlig. Det har många gånger slagit oss som åker runt i stora delar av Sverige att det vore önskvärt om kvaliteten på vägarna höjdes i stället för att hastighetsbegränsningarna sänks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver rusta det svenska vägnätet, och vi behöver rusta det svenska järnvägsnätet. Som ansvarig ägarminister för bolagen kan jag återigen försäkra Isak From om att det råder en tät och nära dialog med Svevia. Vi förväntar oss föredömlighet och att man helt enkelt gör sin uppgift så bra som möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Svevia har inget samhällsuppdrag. Men, som jag sa och som Isak From är inne på, som marknadsledande aktör och dessutom som ett statligt bolag är det otroligt viktigt att man agerar föredömligt i bolagets hela verksamhet.

För staten som ägare är det av särskild vikt att man har och åtnjuter ett offentligt förtroende. Det är något som vi tydliggör, bland annat genom den ägarpolicy vi har och löpande i dialog med Svevia men naturligtvis också med andra bolag.

Vi har en tydlig förväntan på Svevia. I våra ägardialoger ställer vi frågor och pratar om krav och förväntningar. Sedan är det styrelsen som ansvarar för att Svevia sköts föredömligt, såklart inom ramen för den lagstiftning vi har. Det vet jag att Isak From är mycket väl medveten om.

Jag ska säga något kort om vitena. Precis som Isak From säger har Svevia ungefär hälften av marknadsandelarna men något större andel viten. Vitena gäller kanske både stort och smått. Det är stor variation. Men det är ändå en fråga som jag är glad att Isak From nu lyfter upp. Vi ska naturligtvis ta med den i våra ägardialoger i fortsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka Isak From för interpellationen.

Jag tror att vi delar bilden att vägunderhållet i Sverige har nedprioriterats under decennier. Det har lett till en väldigt stor underhållsskuld, som i sin tur skapar stora problem i vardagen för familjer och företag. Det har också blivit ett tillväxthinder för Sverige.

Redan i vår första budget prioriterade vi 1 miljard till stärkt vägunderhåll. Och i årets budget, alltså för 2024, tillför vi ytterligare resurser, vilket jag nämnde förut. Det kan delvis minska det eftersatta underhållet och bidra till att upprätthålla framkomlighet i hela landet. Det kan dessutom bidra till att trygga tillförlitlig infrastruktur.

Svevia, som interpellationen handlar om, har en viktig roll i arbetet med underhållet. De är stora på marknaden. Jag tror att de har ungefär hälften av marknaden. Det betyder att det de gör är viktigt ur många perspektiv.

Ett statligt bolag ska självklart vara ett föredöme och agera föredömligt. Jag kan försäkra Isak From om att diskussionerna mellan oss som ägare och bolaget inbegriper hur bolaget kan bli bättre på att bidra till ett långsiktigt hållbart vägunderhåll i hela landet. Det är en av de frågor som vi tar upp med bolaget i våra ägardialoger.

De konkreta operativa frågorna är frågor som behöver ställas till bolaget.

Herr talman! Isak From har ställt mig två frågor. Den första frågan är hur jag säkerställer statens styrning av Svevia AB så att Svevia uppfyller de beslutade målen och därmed bidrar till långsiktigt hållbart vägunderhåll i hela landet. Den andra frågan är om jag anser att Svevias viten är förenliga med statens ägarpolicy och bolagsstyrningsmodell och, om inte, om jag avser att vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde.

Svevia AB är marknadsledande i Sverige inom drift och underhåll av väg med fokus på att snöröja, halkbekämpa, laga och förbättra vägar för att framkomlighet och säkerhet ska upprätthållas för alla typer av vägtransporter. Bolaget har inget samhällsuppdrag beslutat av riksdagen utan ska bedriva verksamheten inom ramen för affärsmässighet.

Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. I detta ingår arbetet med snöröjning och halkbekämpning. Därutöver ska bolag med statligt ägande enligt statens ägarpolicy agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Styrelsen ansvarar för att Svevia AB sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning och statens ägarpolicy. Jag förutsätter att detta följs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Staten som ägare träffar regelbundet bolaget vid så kallade ägardialoger där bland annat aktuella frågor av väsentlig karaktär diskuteras och uppföljning sker av beslutade ekonomiska mål samt strategiska mål för hållbart värdeskapande för Svevia AB.

I sammanhanget kan även nämnas att behoven av underhåll av Sveriges vägar är stora. Regeringen satsar därför 300 miljoner kronor per år under 2024 och 2025 på ökat vägunderhåll av statliga vägar samt 100 miljoner kronor per år under 2024 och 2025 för förstärkt underhåll i det enskilda vägnätet. Satsningen syftar till att bidra till att upprätthålla framkomligheten och trygga en tillförlitlig infrastruktur.

Herr talman! Jag tackar återigen för interpellationen.

Jag har att svara för ansvaret utifrån min portfölj. I det här fallet handlar det om statliga bolag. Det är också därför Hanna Westerén har ställt frågan till mig. Här vill jag upprepa att jag definitivt ser hela Sverige, på olika sätt. Jag vet också att detta att få lämna ett arbete kan vara något av det mest traumatiska i en människas liv.

Jag förstår mycket väl att detta är ett viktigt bolag för Gotland och för Visby, och jag kan bara slå fast att det är riksdagsbundet att Svenska Spels säte ska vara i Visby. Det ska givetvis värnas. Jag fick den frågan, och jag svarar gärna på den.

Genom beslut kan man reglera närvaron av statliga bolag, men regeringen kan inte som ägare gå in och styra det operativa. Det kommer inte att vara en bra ordning. Jag fick heller inget svar på om det var det Hanna Westerén menade.

Jag nämnde olika delar av arbetsmarknadspolitiken och annat som gör att vi stöttar människor som behöver stöd för att komma vidare. Jag föreslog också att ledamoten skulle ställa frågan även till arbetsmarknadsministern, som har huvudansvaret för just detta.

När det gäller statens närvaro generellt har Jesper Skalberg på ett alldeles lysande sätt beskrivit hur den utvecklas. Jag är övertygad om att det finns mer att göra för att både Gotland och andra delar av Sverige ska blomstra. Det är viktigt för både regeringen och riksdagen att hela Sverige ska leva.

Den här debatten, herr talman, handlar dock om Svenska Spels varsel och om huruvida regeringen tänker ändra ordningen. Det tänker vi inte göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för interpellationen. Det hedrar Hanna Westerén att hon har ett så stort engagemang både för Gotland och för Svenska Spels verksamhet. Det är riksdagsbundet att den ska vara just på Gotland, och därom råder absolut inga tvivel.

Jag måste ändå upprepa det som jag sa tidigare i svaret. Det här handlar om mitt ansvar som minister för de statligt ägda bolagen. Regeringen har inte för avsikt att verka för att förändra lagstiftningen eller verksamhetsföremålet för bolaget i fråga. Jag vet inte, men jag tror inte att Socialdemokraterna har det heller.

Spelmarknaden förändras, och olika bolag fattar olika beslut. Principen kan kännas torr och tråkig, men den är ändå följande: Bolagets operativa verksamhet är inte en fråga för regeringen - staten. Det ska den inte heller vara.

När jag läser interpellationen och hör ledamoten verkar det som att ledamoten kan tänka sig en ny inriktning för hur bolagen ska skötas och hur ägaren, staten, ska agera i styrningen. Hanna Westerén får gärna utveckla hur det ska fungera. Svaret från min sida är dock att vi inte kommer att ändra detta.

Med det sagt är det alltid tungt om människor förlorar jobbet oavsett vilket bolag det gäller, om det är stora eller små företag eller om det är statliga eller privatägda företag. Det var också därför jag i mitt första svar berättade om vad regeringen gör på området.

Men vad jag förstår av den här situationen och omorganisationen kommer antalet tjänster att minska med 120 stycken. Efter vad jag har sett och hört har bolaget träffat frivilliga överenskommelser med eller kunnat erbjuda omplaceringar till den absoluta merparten av dessa personer. Om jag har fått rätt uppgifter är det bara ett fåtal som har sagts upp på grund av arbetsbrist. Det är i grunden bra.

Grundfrågan är: Ska regeringen styra bolagen i det operativa? Nej, aktiebolagslagen säger någonting annat. Och jag tror att vi alla här är överens om att det inte är vi, vare sig riksdag eller regering, som ska detaljstyra hur olika bolag väljer att bedriva sin verksamhet på en föränderlig marknad.

Herr talman! Hanna Westerén har frågat mig två saker. Det gäller för det första vad jag och regeringen ämnar göra åt att statliga bolags "framtidssäkringar", i detta fall AB Svenska Spels, riskerar att slå hårdare mot arbetsplatser utanför storstäderna, för det andra om jag och regeringen överväger ändringar i lagstiftning eller andra åtgärder med anledning av det nyss beskrivna.

Inledningsvis kan det konstateras att AB Svenska Spel och övriga bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, däribland aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare och styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Ägaren bör undvika att försöka detaljstyra ett bolags verksamhet då det är bolagets styrelse och ledning som har ett tydligt ansvar för att driva verksamheten mot de uppsatta målen, utifrån den av ägaren bestämda verksamhetsinriktningen. Det finns många goda skäl till att den ordningen bör värnas.

I bolag med statligt ägande har verksamhetsföremålet sin grund i riksdagens beslut. Det finns inget i det uppdrag som riksdagen beslutat för AB Svenska Spel som uttrycker att bolaget har ett specifikt ansvar att värna om arbetstillfällen i glesbygd. Vidare ska de statligt ägda bolagen, i enlighet med statens ägarpolicy, verka för ett långsiktigt hållbart värdeskapande, vilket för ett bolag som AB Svenska Spel innebär att bolaget behöver driva sin verksamhet effektivt på en konkurrensutsatt marknad. Jag har inte för avsikt att verka för att förändra lagstiftningen eller verksamhetsföremålet för bolaget i fråga för att ändra den här ordningen.

Vad gäller de åtgärder som vidtas i förhållande till arbetstagare kan det konstateras att Arbetsförmedlingen har en nationell varselhantering och stor erfarenhet av att agera vid större varsel. Myndigheten har utvecklat särskilda rutiner för dessa situationer och har beredskap att aktivera sin varselorganisation. Det kan vidare konstateras att läget på arbetsmarknaden har försämrats, och arbetslösheten väntas öka under 2024. Därför har Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag förstärkts med 200 miljoner kronor 2024 för att möta en ökad arbetslöshet och stärka myndighetens kontrollarbete. Dessutom förväntas satsningar på fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen förbättra tillgången till sådan utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I tillägg till detta har det i årets budget avsatts 3,1 miljarder kronor till omställnings- och kompetensstöd och 2,8 miljarder kronor för omställningsstudiestöd. Det innebär ökade möjligheter för dem som drabbats av varsel eller av lågkonjunkturen att få och behålla ett arbete.

I förhållande till regioner och kommuner har Tillväxtverket ett uppdrag att stödja vid varsel och företagsnedläggningar i näringslivet. Genom uppdraget kan Tillväxtverket ge stöd genom information, kunskapsunderlag och analyser. Myndigheten kan också bidra genom samordning av kontakter med statliga myndigheter och andra berörda aktörer samt genom att erbjuda kunskaps- och erfarenhetsutbyten mellan regioner och kommuner.

Herr talman! Jag vill också tacka ledamoten för debatten. Det är viktigt och bra att lyfta hur konsekvenserna av inflationen har slagit och slår mot många människor. Det är också viktigt att lyfta olika politiska alternativ.

Jag har berättat om det vi gjorde i förra årets budget och det vi gör just nu i den här budgeten. Vi återkommer också i vårbudgeten med det förlängda bostadsbidraget, som jag nämnde, men också annat. Det är tyvärr så att många kommer att ha det tufft även under 2024, men jag vet att det som vi har gjort med till exempel drivmedelsskatten, reduktionsplikten, sänkt skatt på arbete och mycket annat hjälper och stöttar.

Socialdemokraterna har andra förslag, och det respekterar jag. Men jag kommer att fortsätta att vara handlingskraftig när det gäller att bekämpa inflation och stötta människor på ett ansvarsfullt sätt. Rättvisa, absolut - jag ser att vi har mer att göra för att göra det rättvist på det sättet att den som jobbar och har små inkomster ska få behålla mer av sin lön.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill återigen betona hur glad jag är att inflationen är på väg ned. Jag är inte glad för min egen skull utan för alla de hårt kämpande människor runt om i Sverige som har känt av inflationen på ett brutalt sätt. Det kan ha handlat om att inte kunna köpa julklappar till sina barn som man hade tänkt, eller att inte ha den mat man helst vill ge till sina barn på bordet. Det kan ha handlat om en äldre pensionär som knappt kunnat bo kvar i den lägenhet man köpte för bara något år sedan när kostnaderna skenat. Det är för deras skull jag är glad att inflationen nu går ned, men också för den svenska ekonomin eftersom det ger oss förutsättningar att komma igenom den här nedgången och den här konjunkturen på ett sätt som vi verkligen behöver.

Sverige ska byggas rikare. Det är en uppgift som jag tar på allra största allvar. Jag förstår att Jytte Guteland gärna vill flytta fokus från Socialdemokraternas politik till att prata om matjättarna. Jag pratar gärna om både inflation och matjättar, men det går inte att komma ifrån att efter mina samtal med dem förändrades hela bilden. Nu är det tjänstepriserna som driver inflationen, inte matpriserna. Det betyder inte, som flera här bland Socialdemokraterna har sagt, att priserna är på väg ned. Inflationen kommer ju att finnas kvar och vara 1 eller 2 procent, och det betyder att priser ökar. Men nu är det inte matpriserna som driver på. Med det sagt - det är jättetufft och jättehöga priser för många barnfamiljer! Vi förlänger alltså det bostadsbidrag som vi höjde året ut, för konsekvenserna är väldigt tuffa.

Herr talman! Jag kommer att fortsätta att vaka över de här frågorna - över inflationen - men naturligtvis också över hur vi ska stärka hushållens köpkraft. Det är det här som är min poäng och som jag var inne på tidigare. Jag föraktar inte människor som lever på bidrag. Jag känner många och har många i min närhet som har det enormt tufft. Det som däremot förvånar mig är att Socialdemokraterna, som en gång i tiden var ett arbetarparti och hyllade arbete, i dag alltid lyfter ökade bidrag före till exempel sänkta skatter för helt vanliga människor.

Faktum är att matpriserna skulle ha varit högre - det är jag helt säker på - om inte reduktionsplikten hade förändrats, om vi inte hade haft det här elstödet och mycket annat. Man kan diskutera olika typer av insatser, och allt är inte perfekt - det är det aldrig med någon regering. Men jag vet att den återhållsamma politiken har haft effekt och att den kommer att få effekt för människor.

Min uppgift framöver och vår uppgift som regering kommer att vara att göra det vi kan för att stärka hushållens köpkraft - att stå på löntagarnas sida och stötta dem som har det allra tuffast. Våra skyddsnät finns ju där för dem som har det tuffast.

Ett annat sätt att se till att det finns mer pengar till detta är det som jag pratade om tidigare: att verkligen se till att komma åt allt fusk och bedrägeri som många av de kriminella ägnar sig åt. Det kommer att underlätta och ge möjligheter att göra Sverige rikare som land men också att göra svenskarna rikare.

(Applåder)

Herr talman! Vi har under en tid här i kammaren diskuterat inflationens effekter på olika sätt. Jag vill också tacka Jytte Guteland för den här frågan. Det är naturligtvis så att många barnfamiljer kämpar för att få mat på bordet till sina barn. Det är även tufft för väldigt många av Sveriges bönder, som faktiskt är de som ser till att det ändå finns mat att ställa på bordet.

Jag har fått en fråga, herr talman, och nu tänker jag hålla mig till den. De här debatterna tenderar att handla om väldigt många saker, men frågan var vad jag gör inom mitt ansvarsområde för att avhjälpa utvecklingen med stigande matpriser som nu riskerar att drabba såväl det svenska folket som svenska bönder.

Under hela 2022 steg matpriserna dramatiskt, något som i stor utsträckning påverkade och var en stor bidragande orsak till inflationen. I april 2023 såg vi ett trendbrott när det gällde just det, alltså att inflationen inte på samma sätt drevs på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I mars förra året hade jag samtal med matjättarna. De socialdemokratiska ledamöterna får gärna häckla detta, men jag tror att det var viktigt. Ni talade om att vi borde prata med matjättarna - jag gjorde det. Vi var många som tyckte det, jag gjorde det och det hade effekt. Jag tror att det politiska trycket från olika håll och kanter var viktigt. Nu ser vi inte samma matprisutveckling som vi gjorde då.

Det var en viktig sak - ibland är det bra att prata!

En annan sak som regeringen har gjort är att stötta jordbrukssektorn. Det handlade om 200 miljoner kronor i krisstöd på grund av torkan. Vi förlängde nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på jordbruksdiesel, och från årsskiftet sänkte vi reduktionsplikten. Detta gjorde vi för bönderna. De har det fortfarande tufft, men det underlättade.

Reduktionsplikten spelar också en stor roll i det här sammanhanget, inte bara för privatpersoner och hushåll som är beroende av sin bil utan också för transporter, för lantbrukare och för många andra. Att reduktionsplikten och därmed dieselpriserna har minskat spelar alltså roll.

Det här är några av de saker som vi konkret har gjort för att dämpa effekterna av en brutal inflation.

Herr talman! Jag ska inte säga så mycket mer i det här inlägget, men det är väldigt tydligt så att det vi gör bit för bit gör skillnad. Socialdemokraterna gillar inte sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt för vanliga människor som arbetar - det är väldigt tydligt. Sänkt skatt på pension kanske man gillar. Det vet jag inte. Men allt detta påverkar familjer och hushåll och gör att vi kan ta oss igenom den här situationen, även om det är tufft för många.

Den här interpellationen handlar om matpriserna. Jag har nu redogjort för vad jag och regeringen gör, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig vad jag inom mitt ansvarsområde gör för att avhjälpa den utveckling med stigande matpriser som riskerar att drabba såväl det svenska folket som svenska bönder.

Inflationen har slagit hårt mot hushållen och allra hårdast mot dem som redan har små marginaler. Den senaste tidens sjunkande inflation visar att inflationsbekämpningen biter. Men än är faran inte över, och det är därför viktigt att slutföra arbetet med att få ned inflationen. Regeringens budget för 2024 visar att det går att kombinera en återhållsam finanspolitik för att bekämpa inflationen med åtgärder som stärker hushållens ekonomi och stöttar välfärden. Men det vilar här också ett ansvar på flera andra aktörer i ekonomin för att förhindra att den höga inflationen blir bestående. Detta gäller inte minst livsmedelsbranschen och handeln, som har ett ansvar för att inte höja priserna mer än vad som är proportionerligt. I budgeten för 2024 tillförde därför regeringen medel till Konkurrensverket för att skärpa bevakningen av branscher med bristande konkurrens.

Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Elstöd, sänkt energiskatt på drivmedel och sänkt reduktionsplikt är åtgärder som har varit särskilt betydelsefulla för hushåll med små marginaler. Förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare och sänkt skatt för pensionärer har också varit viktiga för att stärka hushållens ekonomi.

För att stötta jordbruket har regeringen förlängt den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel och skjutit till pengar i ett krisstöd. Jordbruket gynnas även av de lägre drivmedelskostnader som följer på den sänkta reduktionsplikten. Lägre kostnader för jordbruket bör i slutändan även komma hushållen till del i form av lägre prisökningar.