Elisabeth Svantesson

Herr talman! Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga! Vi i Sverige är väldigt bra på att ha många register. Vi har folkbokföring sedan långt tillbaka i tiden. Men trots detta har vi haft stora problem under decennier, och särskilt det senaste decenniet, med att veta vilka som är i landet och var de som är i landet bor. Är det rätt personer som är här? Får de vara här?

Därför har vi satt igång en folkräkning. Det betyder att Skatteverket har fått extra pengar för detta. Man jobbar strukturerat, och just nu jobbar man också med en lägesbild som ska presenteras i sommar. Man jobbar tillsammans med Migrationsverket och polisen, för detta är någonting som dessa tre myndigheter tillsammans måste göra. Vi måste veta vilka som är i Sverige och att det verkligen är rätt personer som bor här.

Jag har själv varit med på ett kontrollbesök. Det visade sig att två av tre möjliga personer i en liten lägenhet inte alls var i Sverige. De hade varit utomlands ganska länge. Sådant måste vi komma till rätta med. När vi får bilden ska vi naturligtvis fortsätta att arbeta på att se till att man inte fuskar med folkbokföring och att man inte heller tar ut bidrag eller ersättningar om man i själva verket bor i ett annat land.

Herr talman! Tack, Charlotte Quensel, för en mycket viktig fråga! Det pågår verkligen en diskussion i EU om hur vi ska stärka vår konkurrenskraft. Den frågan har äntligen kommit upp, och den är viktig. Hur blir vi mer produktiva? Hur ser vi till att EU inte halkar efter ännu mer i jämförelse med andra ekonomier?

Lösningen på detta, som många partier här inne också ställer sig bakom, är att jobba med våra komparativa fördelar och stärka kompetensförsörjningen. Det handlar om rörlighet för varor och tjänster och så vidare.

Men så finns det, precis som ledamoten säger, också länder som tycker att det skulle vara en mycket god idé att låna upp lite mer pengar. Ofta är det ungefär samma länder som själva har rätt stora skulder.

Det finns, vilket jag är glad för, en stark vilja från Sveriges riksdag att hålla tillbaka vad gäller gemensam upplåning och att detta skulle ske inom varje område. Det är inte så vi bygger EU, våra länder och vår konkurrenskraft starkare, utan det gör vi genom att vässa oss på de områden där vi redan i dag är hyfsat starka men måste bli bättre.

Herr talman! Tack till Mathias Tegnér för frågan!

Från första dagen på det här jobbet har jag haft vanliga löntagare för mina ögon. Inflationen var på 10-11 procent när vi tillträdde. Vi visste att om vi inte får ned den kommer det att bli fruktansvärt tufft, ännu tuffare, under många år framöver.

Förra året stöttade vi hushållen med 40 miljarder. Det var kanske inte exakt alla delar som Mathias Tegnér gillade, men det var bra. Det var elstöd. I år sänker vi skatten på arbete och på pensioner, i år och förra året på drivmedel och så vidare. Listan kan göras lång. Dessutom stöttar vi de barnfamiljer som har det allra tuffast eftersom vi också har höjt bostadsbidraget för barnfamiljer.

Det som gör mig förundrad, herr talman, är hur Socialdemokraterna här kan vara så styva i korken, kanske man kan säga, när Socialdemokraterna i Stockholm höjer skatten för vanliga människor. När det är allra tuffast höjer man skatten i regionen och i kommunen. Det tycker jag är att se till att helt vanliga löntagare får det tuffare, inte lättare.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Helena Vilhelmsson för en klok fråga.

Skatten höjs med några procentenheter, och det tror vi är rätt. Det är ett sätt att finansiera mycket av det vi behöver göra. Det finns stora utmaningar i Sverige med pengar till försvaret, polisen, rättsväsendet och andra delar.

Den fråga som Helena Vilhelmsson var inne på är viktig. Självklart kommer vi att följa frågan mycket noga och se så att den inte slår fel. Hästnäringen är en stor och viktig näring för många. Men vi ska komma ihåg vad de fyra partierna har gjort, till exempel sänkt reduktionsplikten och höjt gränsen för moms. Detta kommer att underlätta för flera av företagen.

Helena Vilhelmsson kan vara säker på - och jag är glad att hon har lyft upp frågan - att jag kommer att följa frågan mycket noggrant. Jag vet att hästnäringen är viktig, och vi vill fortsätta att underlätta för näringen.

Herr talman! I det här arbetet ansvarar jag för fyra olika myndigheter som jobbar med att strypa den kriminella ekonomin. Utbetalningsmyndigheten, som precis har kommit på plats, ska se till att man inte fuskar med olika bidrag. Det handlar också om Skatteverket, Tullverket och Kronofogden.

Skatteverket har en otroligt viktig uppgift att se till att rätt person bor på rätt ställe och att rätt person är i Sverige. Detta har verket fått betydande resurser för, och man jobbar aktivt. Vi har gett verket bättre verktyg lagstiftningsmässigt, så att man kan komma åt problemet, bland annat genom att dela mer information med andra myndigheter.

Herr talman! Jag tackar Boriana Åberg för frågan.

En av de allra viktigaste uppgifterna för regeringen och för våra fyra samarbetspartier är att göra Sverige tryggare igen. Sverige har blivit farligare under många år, men utvecklingen måste vändas.

Det som är tydligt är det som Boriana Åberg nämner, nämligen att det handlar om pengar. Gängkriminella rånar våra välfärdssystem och bedrar äldre. Listan kan göras hur lång som helst.

Det vi nu arbetar med systematiskt - och vi tar delvis över en del av vad den förra regeringen gjorde - är att öka tempot, arbeta i bredare form och göra mer. Vi jobbar systematiskt med alla myndigheter för att se vilken lagstiftning som saknas så att den kriminella ekonomin verkligen stryps. Det är en prioritet för mig. Narkotika är en del, men det mesta handlar om helt andra saker. Här måste kranarna till välfärdssystemen verkligen skruvas åt.

Herr talman! Om ledamoten hade lyssnat hade han hört att vi nu för en diskussion med kommissionen. Mitt mål är att Sverige inte ska förlora någonting alls.

Vi diskuterar nu andra åtgärder för att kunna byta ut den plan som den socialdemokratiska regeringen sa till mig, när jag var i opposition, att man kunde ändra i efterhand. Det fick jag löfte om i finansutskottet. Dessvärre var det inte så enkelt. Vi gjorde dock helt rätt som förändrade reduktionsplikten, för den drev människor till att bli ännu fattigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Martin Ådahl för en viktig fråga.

Det pågår just nu ett arbete och en diskussion med kommissionen som handlar om att byta ut en av många åtgärder som finns i återhämtningsplanen, nämligen reduktionsplikten. Varför görs detta arbete? Den förra regeringen, med stöd av exempelvis Martin Ådahl, hade ju en reduktionspliktskurva som gick ganska rakt upp i skyn, vilket ledde till väldigt höga priser. För att underlätta för människor som bor på landsbygden eller är beroende av sin bil har vi förändrat reduktionsplikten. Den 1 januari blev dieseln 4 kronor billigare.

Detta kräver att vi byter ut det som Socialdemokraterna gjorde i sin plan. Mycket håller vi med om, men just detta byter vi ut. Vi diskuterar nu med kommissionen vad vi ska göra i stället.

Jag kommer att återkomma till riksdagen. Jag har också sagt i både EU-nämnden och finansutskottet att vi självklart återkommer när detta är klart. Det är dock inte bråttom - senast 2026 ska alla ansökningshandlingar vara inne.

Herr talman! Jag tackar för frågan. I vårändringsbudgeten ser vi nu till att stärka Tullverket ännu mer, och jag utesluter inte att det efter höstens budgetförhandlingar med Per Söderlunds parti kan behövas mer. Ska man kunna göra sin uppgift måste man ju ha pengar och resurser för det.

Vi satsar stort och brett för att komma åt den kriminella ekonomin, och då är Tullverket väldigt viktigt. Tullverkets fokus har riktats ännu mer på just detta - att komma åt vapen, narkotika och faktiskt också en hel del kontanter.

Herr talman! Tack, Per Söderlund, för frågan! Sverige befinner sig på många sätt i ett nödläge. Vi har gängkriminalitet. Barn dödar barn. Vi har terrorhotnivå. Vi har en mängd problem. En stor orsak till detta handlar om pengar. Det är pengar som göder gängen. Men det är också narkotika, vapen och annat som ser till att detta kan fortsätta.

Vi jobbar systematiskt med lagstiftning, med det brottsförebyggande men också med att bekämpa den kriminella ekonomin på olika sätt. Tullen är otroligt viktig i detta. Det är därför de får mer resurser. Precis som Per Söderlund nämnde har vi en ny lagstiftning som kommer på plats i höst. Det är en helt ny lagstiftning. Förut har det varit olika lagstiftningar för Tullverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nästa steg, frågade ledamoten om. Det handlar om att kriminalisera utförsel av stöldgods. Det är inte kriminaliserat i dag. Detta tror vi är en viktig del i det fortsatta arbetet, så att inte båtmotorer och annat i stora mängder fraktas över vår landsgräns.

Herr talman! Jag är beredd att titta på och gå igenom alla goda förslag som kan underlätta till exempel för bostadsbyggandet. Som jag tidigare nämnde är det viktigaste när det gäller detta att få ned inflationen - det är verkligen så det är. Att gå in med 30-40 miljarder i något slags tillfällig subvention - och då också se till att ekonomin får högre inflation och högre räntor - vore ett problem.

Vi förändrar rot. Vi ser till att det finns mer byggbar mark och annat för att det, när det nu vänder, ska gå ännu fortare. Men jag är beredd att kolla på alla goda förslag, även Socialdemokraternas.

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för frågan! Det allra viktigaste för att få igång byggbranschen igen, så att det byggs mer, är såklart att inflationen och räntorna går ned. Det är helt beroende av detta. En låg efterfrågan och höga kostnader för att bygga gör att man bygger mindre. Därför är just inflationen och också räntorna det viktigaste.

När det gäller tillväxt är det just som Mikael Damberg säger. Sverige är väldigt räntekänsligt. Svenska hushåll och företag är räntekänsliga - mycket mer än vad man är i många andra länder. Det är korta räntebindningstider och höga lån.

Vi ser att vi nu långsiktigt ska bygga Sverige rikare och starkare. Här har vi en agenda just för att bygga tillväxten på kort och lång sikt. Då handlar det om strukturreformer, till exempel på bostadsområdet. Men det handlar också om infrastruktur, forskning, skatter och regelförenkling.

Fru talman! Ja, jag har synpunkter, men det betyder inte att jag går in och styr de enskilda bolagens styrelser och berättar vilka konton bankerna ska ha och vilka räntor de ska tillämpa. Man kan ha synpunkter på att bankerna sammantaget har tagit ut alldeles för stora vinster i stället för att använda dem till exempel för att öka sina kostnader för verktyg så att äldre kvinnor och män inte ska utsättas för bedrägerier. Där har de ett stort ansvar.

Jo, konkurrensen kommer att förbättras, med förändrad ränteskillnadsersättning och bättre möjlighet att få sitt underlag när man ska byta bank och flytta bolån. Allt detta kommer att göra skillnad.

Och slutligen: Detta har varit en tuff tid för väldigt många hushåll. Därför har det, trots att vi har bedrivit en återhållsam finanspolitik, varit väldigt viktigt att vi har kunnat sänka skatten på arbete, sänka skatten för pensionärer, sänka drivmedelsskatten och förändra reduktionsplikten så att dieseln blev 4 kronor billigare från den 31 december till den 1 januari. Det har också varit viktigt att fortsätta bygga Sverige starkt så att företag kan växa och bli större.

Det har varit och är väldigt viktigt att vi ser till att välfärden får de resurser som behövs för att stötta. Jag har sagt det många gånger: Staten kan inte kompensera för allt, men det är viktigt att stötta i en tuff tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ser ut som att det ljusnar. Inflationen går ned, vilket är mycket glädjande. Vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur, men eftersom inflationen går ned växlar vi nu över till en mer normal konjunkturpolitik, stöttar ekonomin och möter konsekvenserna av den höga inflationen.

Sedan gör vi inte detta exakt så som Mikael Damberg vill, och det är väl detta det handlar om att ha åtta olika partier i Sveriges riksdag. Jag är väldigt glad och nöjd över att vi ändå är fyra partier som tillsammans lägger fram budgetar som går igenom här i riksdagen - som underlättar och som ser till att både försvar, polis, rättsväsen, hushåll och välfärd stärks i en tuff tid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror faktiskt lite mer om Mikael Damberg än att han missuppfattar det jag säger. Jag tror lite mer om honom än att han försöker sätta mig och regeringen på någon sorts passiv åhörarläktarbänk. Antagligen är det argumenten som tryter.

Nu börjar den här debatten också bli ganska bred. Det handlar inte bara om SBAB utan om mycket annat. Låt mig då säga bara några saker.

Jag har som finansminister inga åsikter om SBAB ska ha ett lönekonto eller inte. Det har banken själv avfärdat för att det inte ingår i dess strategi. Det är inte någonting som jag sitter på Finansdepartementet och funderar på, lika lite som jag funderar på vilken exakt ränta - det vill säga vilket pris på pengar - bankerna ska sätta, vad vinet ska kosta på Systembolaget eller vad tågbiljetten ska kosta när man åker tåg. Ledningarna i alla de här bolagen har en uppgift, ett avkastningskrav, som de ska leva upp till. Sedan för vi alltid dialoger om att de lever upp till detta.

Jag tror ändå att Mikael Damberg tror mer om mig än att jag skulle ge mig in på den här typen av detaljstyrning. Det handlar inte om ideologi; det handlar om att riksdagen är tydlig med hur vi ska se till att de här bolagen faktiskt skapar värden, hållbara värden, både ekonomiska och andra.

Jag släpper diskussionen om just SBAB nu. Vi kan gärna tycka olika om det.

När det gäller bankernas konkurrens är det absolut så att den bör bli mycket bättre. Jag har sagt många gånger att de vinster som man haft bara under det senaste året minst sagt har stuckit i ögonen. Jag och vi vill verkligen se till att bankerna använder de pengarna på betydligt bättre sätt. Att man ger tillbaka till kunderna tycker jag vore helt rimligt men också att man lägger mycket mer pengar på att få till att bedrägerierna på allvar stoppas. Här har bankerna ett väldigt stort ansvar.

För att bara nämna bankskatten, fru talman: Vi har alltså en bankskatt i Sverige. Jag vet inte hur Mikael Damberg tycker att det gick med den - om det blev så att bolånekunderna fick ut så mycket av detta. Jag är övertygad om att det trillar över och vältras över på bolånekunderna.

Då är det bättre att vi gör det vi kan göra, nämligen att se till att konkurrensen förbättras på olika sätt. Det kan Mikael Damberg tycka är bra eller dåligt. Jag är övertygad om att det kommer att vara bra för bankkunderna.

Slutligen något om det allmänna, om inflationen. Nu är inflationen på väg ned. Räntorna är på väg ned. Det kommer att underlätta och vara bra för väldigt många, och det är glädjande. Det beror på ett aktivt val att hålla återhållsamma budgetar och samtidigt stötta välfärd och hushåll. Att Mikael Damberg inte delar Moderaternas bild av detta är föga förvånande. Men vi har tagit stort ansvar. Vi får ned inflationen, och vi ser nu till att vi faktiskt kan ta Sverige genom en mycket tuff ekonomisk tid.

Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för en viktig fråga. Det gäller bland annat att många just nu kämpar med små marginaler. De som hade små marginaler innan har det tuffast, men även många av dem som hade marginaler har i dag små marginaler. Det är en fråga som berör många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Egentligen finns det flera delar i detta. Låt mig säga något om konkurrensen på bankmarknaden. Där instämmer jag i Mikael Dambergs bild av att det är uppenbart att konkurrensen är för dålig eftersom - jag tror att jag uppfattade dig rätt - vi har sett de vinster vi har sett.

Regeringens lösning på detta är inte att återinföra ännu en bankskatt. Det gjorde Socialdemokraterna tillsammans med andra partier, och det har inte riktigt lett till att bolånekunderna har fått det bättre. I stället vältras detta över på bolånekunderna och gör lånen dyrare. För den senaste skatten som Socialdemokraterna har föreslagit har vi gjort beräkningen att det blir runt 4 000 kronor per år i ökade räntekostnader för ett medelhushåll. Det kan man naturligtvis ha olika åsikter om, men det är inte den väg vi tänker gå.

Vad gör vi då från regeringens sida för att stärka konsumenternas ställning? Det är tre saker. En handlar om ränteskillnadsersättningen, det vill säga det man behöver betala om man vill lösa ett lån i förtid. Det kan man behöva göra om man vill byta bank. Eftersom det finns några få större banker men även en hel del mindre banker borde det innebära att när man vill flytta sitt lån ska det inte vara så dyrt som i dag. Vi bereder nu ett lagförslag på det området.

Den andra saken handlar om att Finansinspektionen äntligen gör det vi har pekat på tidigare, nämligen att skapa ett digitalt amorteringsunderlag. I dag kan det vara dyrt att byta bank, men det kan dessutom vara krångligt. Man får vänta en eller två veckor på ett brev från den bank man har för att sedan skicka det vidare. Det ska vara digitalt, och det ska gå snabbt.

Den tredje saken, och den viktiga uppgiften, handlar om Finansinspektionen. De fortsätter nu arbetet med att kartlägga och analysera konsumenternas ställning, och de kommer också att återkomma i vår med förslag på fler åtgärder. Dessutom har vi gett Konkurrensverket mer pengar för att se vad som kan göras för att förbättra konkurrensen på olika områden. Det här är delar som jag tror är viktiga för att alla bankkunder ska kunna sätta ytterligare press på bankerna. På så sätt kan vi öka konkurrensen.

Det finns ändå något där jag inte instämmer i Mikael Dambergs bild, nämligen hur staten som ägare, egentligen svenska folket som ägare, ska använda olika typer av företag för att sätta press eller vad det kan vara. Företaget i det här fallet, SBAB, är till hundra procent ägt av staten, som verkar på en konkurrensutsatt avreglerad marknad. Den marknaden behöver bättre konkurrens, alla dagar i veckan. Men jag eller vi som regering ska inte gå in och börja föreslå till exempel att man ska ha lönekonto och helt förändra bankens verksamhet. Det är någonting helt annat för en bank att ha transaktionskonton, alltså lönekonton, och det är något för banken själv att bestämma över.

Att vi som ägare går in i olika bolag och försöker prissätta eller styra på det sättet tror jag vore djupt olämpligt. Jag uppfattar heller inte att vi har riksdagens mandat att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig hur jag och regeringen avser att utnyttja statliga SBAB för att stärka konsumenternas position i det tuffa ekonomiska läge som nu råder. Han har vidare frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta i övrigt för att underlätta för de hushåll som kämpar med ökade kostnader och högre räntor.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga. SBAB Bank AB (publ) är ett konkurrensutsatt bolag som verkar på en avreglerad marknad. Att sätta avkastningsmål som inte är marknadsmässiga för ett sådant bolag är inte förenligt med det långsiktiga värdeskapande som är riksdagens övergripande mål med bolagsförvaltningen. Om SBAB skulle ges ett icke marknadsmässigt avkastningsmål skulle det dessutom snedvrida konkurrensen och innebära att de slutliga ägarnas, skattebetalarnas, kapital inte förvaltas väl.

Det är bolagets styrelse och ledning som - enligt aktiebolagslagen - ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet, vilket inkluderar vilka tjänster banken erbjuder sina kunder.

Att motverka hög inflation är kärnan i regeringens finanspolitik och återspeglas i att regeringen har lagt fram två återhållsamma budgetar.

För regeringen har det samtidigt varit viktigt att stötta hushåll, företag och välfärd som haft det tufft under krisen. I budgetpropositionen för 2024 genomfördes därför flera reformer, exempelvis en förstärkning av jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare, sänkt skatt på pension, sänkta skatter på drivmedel och förlängt tilläggsbidrag i bostadsbidraget för utsatta hushåll. Regeringen har tidigare även sänkt reduktionsplikten för bensin och diesel. Dessutom har många ekonomiskt utsatta hushåll fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. För hushåll med knappa resurser ger det mer i plånboken och bättre förutsättningar att hantera ökade kostnader för mat och hyra.

För att fler ska få det bättre i Sverige på längre sikt behöver ekonomin växa, och fler behöver komma i arbete. Därför genomförs åtgärder för att stärka arbetslinjen så att det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete. Fler företag behöver startas och växa, och konkurrensen i vissa branscher behöver stärkas.

Fru talman! Jag uppskattar att frågan lyfts fram. Frågan om Taiwan är viktig, och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg är regeringen tydlig med hur vi benämner Taiwan, nämligen just så.

Som ansvarigt statsråd för Skatteverket skulle det inte vara lämpligt att jag går in och bestämmer hur Skatteverket, i det här fallet, benämner Taiwan. Med det sagt vet jag att det kommer en debatt till här om en liten stund i ungefär samma ämne.

Bara för att ha det sagt: Jag tycker inte att vi ska dra in skattepolitiken i detta. Det har verkligen ingenting med det att göra. Men det gör ingenting - ibland kan en socialdemokrat inte låta bli.

Jag tackar för debatten, och så får vi se om ledamöterna fortsätter debatten med utrikesministern om en liten stund.

Fru talman! Man får lov att hålla isär vad det här handlar om. Jag har ansvaret för Skatteverket som myndighet, men jag avser som sagt inte att lägga mig i hur myndigheten benämner olika länder. Där har jag samma hållning som tidigare finansministrar har haft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt är regeringen väldigt tydlig med att vi sedan länge använder benämningen Taiwan på regeringens hemsida. Jag vill förtydliga att vi meddelar alla som ställer frågor till UD och andra detta. EU använder också genomgående benämningen Taiwan, medan Skatteverket tillämpar en standard som även många andra använder, vilket jag nämnde i svaret.

Fru talman! Hur länders och områdens namn anges i folkbokföringen är något som Skatteverket avgör i sin tillämpning. Jag kan förstå att man har synpunkter och tankar om det, men jag kommer inte som ansvarigt statsråd för myndigheten att peka på vilka namn Skatteverket ska använda på olika länder. Det finns också internationella standarder för detta.

Man kan självklart och med full rätt ha en utrikespolitisk debatt och diskussion om Taiwan. Det är viktigt. Det har vi ofta i den här kammaren, och det är utrikesministern som har det området som sitt huvudansvar. Jag vet också, om det inte har blivit några förändringar i dagens dagordning, att Tobias Billström kommer hit för en liknande fråga om en liten stund.

Fru talman! Jag tackar än en gång för möjligheten att prata just kärnkraft. Eftersom jag fick frågan ska jag svara på den under de sekunder talartid jag har kvar.

Saken är den att det behövs mer el om vi ska klara allt det som både Janine Alm Ericson och jag vill att vi ska klara och att det inte kommer att fungera med bara mer vindkraft. Det behövs kärnkraft, och redan nu - det vet säkert Janine Alm Ericson också - projekterar till exempel statliga Vattenfall för ytterligare utbyggnad.

Jag ser detta som en del av infrastrukturen. Om vi inte får mer el - och ren el - under åren framöver kan företagen inte växa. Vi kommer inte heller att kunna göra våra klimatsatsningar inom företagen eller ställa om genom elektrifieringen. Det är viktigt. Detta kommer också att skapa stabilitet i näten. Det går inte med bara vindkraft. Jag vill ha mer vind och sol men också kärnkraft.

Det kommer att kosta. Det har det gjort överallt där det har byggts. Det är därför vi nu väldigt noggrant ser över en riskfördelningsmodell där staten ska vara med och ta en del av risken, så att vi tillsammans med industrin och elproducenterna får mer ren el på plats i Sverige.

(Applåder)