STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig hur jag och regeringen avser att utnyttja statliga SBAB för att stärka konsumenternas position i det tuffa ekonomiska läge som nu råder. Han har vidare frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta i övrigt för att underlätta för de hushåll som kämpar med ökade kostnader och högre räntor.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga. SBAB Bank AB (publ) är ett konkurrensutsatt bolag som verkar på en avreglerad marknad. Att sätta avkastningsmål som inte är marknadsmässiga för ett sådant bolag är inte förenligt med det långsiktiga värdeskapande som är riksdagens övergripande mål med bolagsförvaltningen. Om SBAB skulle ges ett icke marknadsmässigt avkastningsmål skulle det dessutom snedvrida konkurrensen och innebära att de slutliga ägarnas, skattebetalarnas, kapital inte förvaltas väl.

Det är bolagets styrelse och ledning som - enligt aktiebolagslagen - ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet, vilket inkluderar vilka tjänster banken erbjuder sina kunder.

Att motverka hög inflation är kärnan i regeringens finanspolitik och återspeglas i att regeringen har lagt fram två återhållsamma budgetar.

För regeringen har det samtidigt varit viktigt att stötta hushåll, företag och välfärd som haft det tufft under krisen. I budgetpropositionen för 2024 genomfördes därför flera reformer, exempelvis en förstärkning av jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare, sänkt skatt på pension, sänkta skatter på drivmedel och förlängt tilläggsbidrag i bostadsbidraget för utsatta hushåll. Regeringen har tidigare även sänkt reduktionsplikten för bensin och diesel. Dessutom har många ekonomiskt utsatta hushåll fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. För hushåll med knappa resurser ger det mer i plånboken och bättre förutsättningar att hantera ökade kostnader för mat och hyra.

För att fler ska få det bättre i Sverige på längre sikt behöver ekonomin växa, och fler behöver komma i arbete. Därför genomförs åtgärder för att stärka arbetslinjen så att det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete. Fler företag behöver startas och växa, och konkurrensen i vissa branscher behöver stärkas.

Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för en viktig fråga. Det gäller bland annat att många just nu kämpar med små marginaler. De som hade små marginaler innan har det tuffast, men även många av dem som hade marginaler har i dag små marginaler. Det är en fråga som berör många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Egentligen finns det flera delar i detta. Låt mig säga något om konkurrensen på bankmarknaden. Där instämmer jag i Mikael Dambergs bild av att det är uppenbart att konkurrensen är för dålig eftersom - jag tror att jag uppfattade dig rätt - vi har sett de vinster vi har sett.

Regeringens lösning på detta är inte att återinföra ännu en bankskatt. Det gjorde Socialdemokraterna tillsammans med andra partier, och det har inte riktigt lett till att bolånekunderna har fått det bättre. I stället vältras detta över på bolånekunderna och gör lånen dyrare. För den senaste skatten som Socialdemokraterna har föreslagit har vi gjort beräkningen att det blir runt 4 000 kronor per år i ökade räntekostnader för ett medelhushåll. Det kan man naturligtvis ha olika åsikter om, men det är inte den väg vi tänker gå.

Vad gör vi då från regeringens sida för att stärka konsumenternas ställning? Det är tre saker. En handlar om ränteskillnadsersättningen, det vill säga det man behöver betala om man vill lösa ett lån i förtid. Det kan man behöva göra om man vill byta bank. Eftersom det finns några få större banker men även en hel del mindre banker borde det innebära att när man vill flytta sitt lån ska det inte vara så dyrt som i dag. Vi bereder nu ett lagförslag på det området.

Den andra saken handlar om att Finansinspektionen äntligen gör det vi har pekat på tidigare, nämligen att skapa ett digitalt amorteringsunderlag. I dag kan det vara dyrt att byta bank, men det kan dessutom vara krångligt. Man får vänta en eller två veckor på ett brev från den bank man har för att sedan skicka det vidare. Det ska vara digitalt, och det ska gå snabbt.

Den tredje saken, och den viktiga uppgiften, handlar om Finansinspektionen. De fortsätter nu arbetet med att kartlägga och analysera konsumenternas ställning, och de kommer också att återkomma i vår med förslag på fler åtgärder. Dessutom har vi gett Konkurrensverket mer pengar för att se vad som kan göras för att förbättra konkurrensen på olika områden. Det här är delar som jag tror är viktiga för att alla bankkunder ska kunna sätta ytterligare press på bankerna. På så sätt kan vi öka konkurrensen.

Det finns ändå något där jag inte instämmer i Mikael Dambergs bild, nämligen hur staten som ägare, egentligen svenska folket som ägare, ska använda olika typer av företag för att sätta press eller vad det kan vara. Företaget i det här fallet, SBAB, är till hundra procent ägt av staten, som verkar på en konkurrensutsatt avreglerad marknad. Den marknaden behöver bättre konkurrens, alla dagar i veckan. Men jag eller vi som regering ska inte gå in och börja föreslå till exempel att man ska ha lönekonto och helt förändra bankens verksamhet. Det är någonting helt annat för en bank att ha transaktionskonton, alltså lönekonton, och det är något för banken själv att bestämma över.

Att vi som ägare går in i olika bolag och försöker prissätta eller styra på det sättet tror jag vore djupt olämpligt. Jag uppfattar heller inte att vi har riksdagens mandat att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror faktiskt lite mer om Mikael Damberg än att han missuppfattar det jag säger. Jag tror lite mer om honom än att han försöker sätta mig och regeringen på någon sorts passiv åhörarläktarbänk. Antagligen är det argumenten som tryter.

Nu börjar den här debatten också bli ganska bred. Det handlar inte bara om SBAB utan om mycket annat. Låt mig då säga bara några saker.

Jag har som finansminister inga åsikter om SBAB ska ha ett lönekonto eller inte. Det har banken själv avfärdat för att det inte ingår i dess strategi. Det är inte någonting som jag sitter på Finansdepartementet och funderar på, lika lite som jag funderar på vilken exakt ränta - det vill säga vilket pris på pengar - bankerna ska sätta, vad vinet ska kosta på Systembolaget eller vad tågbiljetten ska kosta när man åker tåg. Ledningarna i alla de här bolagen har en uppgift, ett avkastningskrav, som de ska leva upp till. Sedan för vi alltid dialoger om att de lever upp till detta.

Jag tror ändå att Mikael Damberg tror mer om mig än att jag skulle ge mig in på den här typen av detaljstyrning. Det handlar inte om ideologi; det handlar om att riksdagen är tydlig med hur vi ska se till att de här bolagen faktiskt skapar värden, hållbara värden, både ekonomiska och andra.

Jag släpper diskussionen om just SBAB nu. Vi kan gärna tycka olika om det.

När det gäller bankernas konkurrens är det absolut så att den bör bli mycket bättre. Jag har sagt många gånger att de vinster som man haft bara under det senaste året minst sagt har stuckit i ögonen. Jag och vi vill verkligen se till att bankerna använder de pengarna på betydligt bättre sätt. Att man ger tillbaka till kunderna tycker jag vore helt rimligt men också att man lägger mycket mer pengar på att få till att bedrägerierna på allvar stoppas. Här har bankerna ett väldigt stort ansvar.

För att bara nämna bankskatten, fru talman: Vi har alltså en bankskatt i Sverige. Jag vet inte hur Mikael Damberg tycker att det gick med den - om det blev så att bolånekunderna fick ut så mycket av detta. Jag är övertygad om att det trillar över och vältras över på bolånekunderna.

Då är det bättre att vi gör det vi kan göra, nämligen att se till att konkurrensen förbättras på olika sätt. Det kan Mikael Damberg tycka är bra eller dåligt. Jag är övertygad om att det kommer att vara bra för bankkunderna.

Slutligen något om det allmänna, om inflationen. Nu är inflationen på väg ned. Räntorna är på väg ned. Det kommer att underlätta och vara bra för väldigt många, och det är glädjande. Det beror på ett aktivt val att hålla återhållsamma budgetar och samtidigt stötta välfärd och hushåll. Att Mikael Damberg inte delar Moderaternas bild av detta är föga förvånande. Men vi har tagit stort ansvar. Vi får ned inflationen, och vi ser nu till att vi faktiskt kan ta Sverige genom en mycket tuff ekonomisk tid.

Fru talman! Ja, jag har synpunkter, men det betyder inte att jag går in och styr de enskilda bolagens styrelser och berättar vilka konton bankerna ska ha och vilka räntor de ska tillämpa. Man kan ha synpunkter på att bankerna sammantaget har tagit ut alldeles för stora vinster i stället för att använda dem till exempel för att öka sina kostnader för verktyg så att äldre kvinnor och män inte ska utsättas för bedrägerier. Där har de ett stort ansvar.

Jo, konkurrensen kommer att förbättras, med förändrad ränteskillnadsersättning och bättre möjlighet att få sitt underlag när man ska byta bank och flytta bolån. Allt detta kommer att göra skillnad.

Och slutligen: Detta har varit en tuff tid för väldigt många hushåll. Därför har det, trots att vi har bedrivit en återhållsam finanspolitik, varit väldigt viktigt att vi har kunnat sänka skatten på arbete, sänka skatten för pensionärer, sänka drivmedelsskatten och förändra reduktionsplikten så att dieseln blev 4 kronor billigare från den 31 december till den 1 januari. Det har också varit viktigt att fortsätta bygga Sverige starkt så att företag kan växa och bli större.

Det har varit och är väldigt viktigt att vi ser till att välfärden får de resurser som behövs för att stötta. Jag har sagt det många gånger: Staten kan inte kompensera för allt, men det är viktigt att stötta i en tuff tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ser ut som att det ljusnar. Inflationen går ned, vilket är mycket glädjande. Vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur, men eftersom inflationen går ned växlar vi nu över till en mer normal konjunkturpolitik, stöttar ekonomin och möter konsekvenserna av den höga inflationen.

Sedan gör vi inte detta exakt så som Mikael Damberg vill, och det är väl detta det handlar om att ha åtta olika partier i Sveriges riksdag. Jag är väldigt glad och nöjd över att vi ändå är fyra partier som tillsammans lägger fram budgetar som går igenom här i riksdagen - som underlättar och som ser till att både försvar, polis, rättsväsen, hushåll och välfärd stärks i en tuff tid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.