Elisabeth Svantesson

Herr talman! Ja, vad ska man säga? Jag kan bara konstatera att synen på skatt skiljer sig från en moderat till en vänsterpartist. Det var ingen nyhet. Det är väl världens mest uppenbara sanning.

Vad det handlar om är att människor som jobbar och sliter hårt, som kör bussen varje morgon, går sitt nattpass på sjukhuset eller någonting annat, faktiskt ska kunna få behålla lite mer av sin lön. Det är därför vi under många år har sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare och tänker fortsätta att göra det. Det är i grunden bra. Man kan då få ekonomin att växa, och så kommer det mer pengar till välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

På tal om att allt inte är pengar - jag uppfattade att Ida Gabrielsson kanske missuppfattade det lite grann - har det nya styret här i Region Stockholm tillsammans med Vänsterpartiet nu höjt skatten i regionen. Under första året sedan det nya styret tillträdde växte köerna med 43 procent. Uppenbarligen är inte allt pengar.

(Applåder)

Herr talman! Det jag försöker beskriva, Ida Gabrielsson, är en utveckling där vi ser att svensk tillväxt kommer att öka.

Jag kan verkligen understryka för Ida Gabrielsson att jag ser de människor och personer som hon nämner varje dag. Med den politik regeringen nu bedriver sänker vi skatten för alla två år i rad. Förra året pratade vi med matjättarna, och matpriserna började sjunka. Nu gör vi en tandvårdsreform som är den största på 20 år. Det är något som Vänsterpartiet inte har lyckats förhandla fram med någon regering. Vi höjer nu rehabiliteringspenningen för första gången sedan 2012.

Allt detta gör vi sammantaget. Vi kan göra det, för vi kan prioritera. Vi kan komma överens, och vi hjälper människor. Men som jag har sagt tidigare kommer jag också alltid att ta ansvar för tillväxten och för att ekonomin ska växa. Den har växt för dåligt sedan finanskrisen, och nu är det dags att vända på det.

(Applåder)

Herr talman! Mikael Damberg kanske har missat de två senaste åren, när vi har haft stora stöd till hushållen. Förra året var det 40 miljarder. Vi sänkte skatten för alla förra året. Vi pausade brytpunkten. Vi sänker skatten för alla nu. Det där är inte ett hån mot människor. Hånet ligger i att aldrig tycka att det är okej att sänka skatten för vanliga människor.

Att vi nu sänker marginalskatten är, som OECD, Produktivitetskommissionen och många andra säger, klok politik eftersom marginalskatten hämmar tillväxt och därmed också ger mindre pengar till välfärd och försvar.

Jag har hört ordet "hån" klinga på många ställen i dag. Jag måste ändå säga, herr talman, att det känns lite magstarkt. Det jag tycker är ett hån i dag är att Socialdemokraterna fortfarande inte kan ge besked om alla dessa äldre människor som har blivit grundlurade av personer som har ringt upp dem. Det är kriminella. Det här är sant, och man får ta ansvar.

Att låta ekonomin växa och att låta tillväxten komma alla till del är inte ett hån mot någon, menar jag. Att lura äldre - det är ett hån.

(Applåder)

Herr talman! Jag är glad över att också Mikael Damberg nu pratar tillväxt. Det har han inte gjort så många gånger tidigare. Tillväxt är en fråga som jag har brunnit för under lång tid, för jag vet att om nästa generation ska få det bättre än vi måste ekonomin växa.

Just nu har vi absolut lågkonjunktur, vilket också Tyskland och Frankrike har. Sverige har det för att vi har en räntekänslig ekonomi, men vi är på väg igenom detta. Som jag sa i mitt tidigare inlägg handlar det om att jobba på bred front. Vi har en forskningsproposition och en infrastrukturproposition som är större än någonsin. Skatter ska vara skatter som uppmuntrar både företagande, studier och arbete. Regeringen gör allt detta plus en bidragsreform och enorma satsningar på utbildning - listan kan göras lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Jag vet inte var Mikael Damberg har varit de senaste åren, men allt detta kommer att rendera en ökad tillväxt om man fokuserar på rätt sätt. Och det tänker regeringen göra. När ekonomin växer kommer det att komma fler till del, och det kommer att kunna bära välfärden i framtiden i stället för höjda skatter eller underskottsmål.

Herr talman! Tack till alla kollegor för olika inlägg! Vi har mycket gemensamt, men ibland skiljer det sig också åt.

Jag vill lyfta en fråga under dessa två minuters talartid som jag vet att många av oss tycker är viktigare än många andra. Det handlar om stödet till Ukraina och om det invasionskrig som Ryssland utövar där. Flera av oss har varit i Ukraina och hälsat på våra kollegor. Vi har fattat beslut här i riksdagen om stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Någon kanske undrar varför vi gör detta. Ibland möter vi människor i Sverige och på andra ställen som tycker att det är onödigt. Men att ett parlament som det svenska kan vara så överens från vänster till höger om att stötta Ukrainas kamp är helt ovärderligt. Vi står enade i de allra svåraste frågorna - de frågor som betyder så mycket på riktigt för andra. Det handlar om krig eller fred. Det handlar om frihet eller förtryck. För mig som representant för regeringen känns det väldigt bra att vi står tillsammans i den frågan, speciellt vid besök i andra länder. Det är bra att vi är enade.

Men detta har såklart också påverkan på regeringens budget. Vi har bestämt oss för att avsätta en ram på 25 miljarder per år 2024, 2025 och 2026. Det påverkar underskottet, men vi har också varit tydliga i den budget som ligger på bordet med att det är en avvikelse som är rimlig. Vi vill inte att det här ska tränga undan andra viktiga delar här hos oss.

Kriget kan bli långvarigt, och då är det väldigt bra att veta att vi står tillsammans och att vi alla känner att Ukrainas kamp inte bara är en kamp för landet självt. Det är en kamp för Europa, men det är också en kamp för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Det byggs just nu ett nytt stationshus i Göteborg. Det vet jag därför att jag hade äran att vara där häromveckan och lägga den första tegelstenen. Det första stationshuset i Göteborg byggdes 1858. På den tiden var Sverige fattigt, riktigt fattigt. Det var en tid då vi bara några år senare fick internationellt bistånd på grund av fattigdom.

Trots svåra tider byggdes stationshuset. Det byggdes inte bara för dem som levde och verkade då utan även för nästkommande och framtida generationer. Man skulle kunna se stationshuset som en startpunkt och en symbol, för kort därefter inleddes det som vi brukar kalla hundra år av tillväxt i Sverige. Vi blev sedan ett av världens rikaste länder.

Herr talman! Nu är det dags igen. Denna budget är ett miljardprogram för jobb, för tillväxt och för att bygga Sverige tryggare. Vi har bekämpat den höga inflationen, och nu är det dags att investera i framtiden och bygga Sverige rikare, för dem som tog studenten i juni och för deras barn och kanske barnbarn. Det är precis därför vi och våra fyra partier - Sverigedemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna - har förhandlat fram den här budgeten, för att här och nu se till att Sverige fungerar bättre, också för framtida generationer.

Herr talman! Inflationen har raderat tio års reallöneökningar. Pensionärer har fått se värdet av sina besparingar minska, bolånetagare har brottats med höga räntekostnader och många företagare har brottats med vikande efterfrågan. En viktig del i att bygga Sverige rikare är att stärka svenskarnas köpkraft, och det är precis vad vi gör med denna budget. Vi fortsätter att sänka skatten brett för alla som jobbar liksom skatten på pension.

Med den här budgeten, herr talman, blir det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Det är både rätt och rättvist. En familj med en polis och en sjuksköterska - jag hörde att en journalist kallat det för snutsyrra, ett nytt begrepp - som sliter och jobbar skift kommer att få ungefär 9 000 mer i plånboken nästa år.

Herr talman! Sverige har också en aktiespararkultur som vi kan vara riktigt stolta över. Jag får ofta frågan av mina kollegor i EU om varför det är så många svenskar som sparar i aktier och fonder, för där är vi unika. Då brukar jag berätta om ISK. Det är en fantastisk uppfinning där tjejer och killar och män och kvinnor kan spara en liten eller större buffert till pensionen långt fram i tiden eller till en resa ganska snart. Man får avkastning på sina pengar, oftast mer än vad man får på ett sparkonto, och dessutom underlättar pengarna på marknaden genom kapital till innovation och företag. Nu uppmuntrar vi denna sparform ytterligare genom att göra de första 150 000 kronorna på ISK skattefria nästa år, och året därpå blir det 300 000.

Herr talman! Jag vet att det finns många som inte har sparat något alls därför att de inte har kunnat. Jag vet hur det är att vända på varje liten krona för att få pengarna att räcka tills barnbidraget kommer så att man kan sätta mat på bordet till sina barn. I den här budgeten sänker vi, som jag sa, skatten på både låga och medelhöga inkomster. Vi förlänger också bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det allra tuffast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Herr talman! I denna budget höjer vi också beloppet för dem som får sjukpenning i särskilda fall - rehabiliteringspengen i särskilda fall. Det är en grupp som inte har fått sina ersättningar höjda sedan 2012. Detta gör den moderatledda regeringen.

(Applåder)

Följderna av den höga inflationen har gjort att svensk tillväxt har saktat in. Vi har en räntekänslig ekonomi med hushåll som har höga skulder och som därmed reagerar snabbt på högre räntor. Precis som Tyskland, Frankrike och andra länder befinner vi oss i en lågkonjunktur, och vi kommer att göra det även under nästa år. Att i detta läge - i en lågkonjunktur - sänka skatter och bedriva en mer expansiv finanspolitik är helt rätt väg att gå. Riksbanken har aviserat räntesänkningar, och vi kommer med vår politik att bidra till en konjunkturuppgång.

Det som bekymrar mig ännu mer, herr talman, är den långsiktiga tillväxten. Det handlar om det som gör att ekonomin växer om fem, tio eller femton år och om att våga ta ansvar i dag för beslut som gör att ekonomin växer på sikt. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd. Det är bara en växande ekonomi som kan betala för ett framtida försvar eller rättsväsen. Det är därför den här budgeten är så fokuserad på tillväxt. Den sker nämligen inte av sig själv.

Låt mig ge några exempel ur budgeten. Det krävs investeringar för tillväxt, och denna budget är investeringstung.

Den kommande infrastrukturpropositionen kommer att vara den största som någonsin har lagts fram. Det handlar självfallet om att betala av så mycket vi kan på underhållet men också om nya investeringar.

Forsknings- och innovationspropositionen kommer också att vara den största som lagts fram. Vi fokuserar på banbrytande teknik, på life science och andra delar som gör att Sverige kan bli rikare även på sikt.

När det gäller resor har ni säkert hört talas om att vi tar bort flygskatten. Varför gör vi det? Jo, därför att flygbranschen har det enormt tufft och därför att Sverige är beroende av en flygbransch som fungerar. Alla bor inte i Stockholm eller ens i Örebro.

Herr talman! För en växande ekonomi behövs också ett tryggt, stabilt och rent energisystem. Det investerar vi också i, och arbetet med att få igång ny kärnkraft och få den på plats går in i en intensiv fas. Samtidigt stärker vi i budgeten incitamenten för kommuner att se till att det finns vindkraft i närheten genom att de kan få ta del av fastighetsskatten. Vi bygger också vidare på laddinfrastrukturen, så att man kan ha en elbil i hela Sverige.

Sverige är och ska fortsätta att vara ledande i klimatomställningen. Vi är ett föredöme. 98 procent av all el som produceras i Sverige är fossilfri, men mer behöver göras. Om vi investerar i klimatet i dag och i morgon kommer det att vara något av det allra bästa vi gör för generationerna framöver. Med den här budgeten, herr talman, minskar utsläppen.

Att våra högteknologiska och kunskapsintensiva företag är viktiga för Sverige tror jag att vi alla kan skriva under på, vilket parti vi än tillhör, men om de ska fortsätta att vara det och fortsätta att växa måste de få tag på kompetent arbetskraft i Sverige men också i andra länder. Därför förbättrar vi expertskatten, men det räcker inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Både OECD och Produktivitetskommissionen har varit inne på och varit väldigt tydliga med att vi har för höga marginalskatter i Sverige. Det är skadligt att ha för höga marginalskatter. Det hämmar tillväxt och därmed också framtida välfärd. Den som inte skriver under på detta kanske ändå kan känna att principen om hälften kvar, det vill säga att man i alla fall får behålla hälften av det man tjänar ihop, bör gälla i ett land som Sverige.

Herr talman! När inflationen sköt i höjden påverkades välfärden väldigt mycket - särskilt i regionerna, där pensionskostnaderna var så beroende av nivån på inflationen. Det är därför vi har gjort allt vi kan för att bekämpa inflationen. Den har varit skadlig för hushållen, och den har varit skadlig för välfärden. Den tog också pengar i anspråk som behövdes bättre för vård av patienter.

Nästa år, herr talman, kommer pensionskostnaderna i regionerna att vara 25 miljarder lägre eftersom den höga inflationen är bekämpad. Också i kommunerna kommer de att vara 25 miljarder lägre. Det är alltså 50 miljarder lägre pensionskostnader nästa år, enligt SKR, eftersom vi nu har vunnit kampen mot inflationen.

Vi fortsätter ändå att stötta välfärden. Det sker inte på samma sätt som i år eftersom det här året har varit helt exceptionellt, men vi gör stora satsningar på barnpsykiatri och på att minska köerna, liksom en speciell riktad satsning i form av sektorsbidrag till vården och regionerna för att ändå stötta. Enligt den analys vi gör kommer regionerna att under nästa år vara ungefär i balans.

Herr talman! Jag fick en del frågor när det gäller läroböcker och om det här ska bli digitalt framöver, men jag är en person som gillar böcker - och böcker är framför allt viktigt i skolan. Den här regeringen satsar på läroböcker. Läroböckernas tid är inte förbi, och det tror jag att även Lotta Edholm känner.

Det här är viktigt, och vi fortsätter att göra den satsningen på samma sätt som vi satsar på att lärarna ska få vidareutbilda sig. Barnen är vår framtid; det är inte en klyscha utan ren fakta. Om barnen inte får goda chanser och samma möjligheter att faktiskt göra en livsresa - lära sig det de behöver för att klara livet och vara ute på arbetsmarknaden - har vi misslyckats.

Herr talman! Kriminaliteten syns mer än någonsin ute på våra gator och torg och i villaområden. Men det finns ett våld som inte syns. Det kan ske innanför ett fönster uppe på tredje våningen, bakom en gardin, medan man går förbi på trottoaren utanför deras hem. Det här våldet utövas av män mot kvinnor. Kvinnor mördas och misshandlas i sina egna hem.

Jag är glad att våra fyra samarbetspartier verkligen tar den här frågan på största allvar. Det handlar om alltifrån ett mer effektivt kontaktförbud till resurser för att underlätta och hjälpa kvinnan. Det är inte kvinnan som ska fly hemmet; det är mannen som inte ska sätta sin fot där. Allt det här gör vi tillsammans, samtidigt som vi även bekämpar kriminaliteten.

När vi gör det handlar det inte bara om fängelser och poliser utan också om förebyggande insatser. Det handlar till exempel om socialtjänsten och om en ny socialtjänstlagstiftning, och det handlar om mer pengar till kommuner för att de ska jobba med barn som så att säga har större problem än vad barn kanske hade för 10, 15 eller 20 år sedan. Nu möter man barn som mördar barn - eller som flyr gängen för att de inte vill mörda barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Det spelar roll vem som styr, herr talman, och rättsväsendet väntas öka från 69 till 100 miljarder kronor bara mellan åren 2023 och 2027.

Många här inne har säkert precis som jag blivit illa berörda av hur kriminella genom "telefonförsäljning" lurar äldre på pengar. Det görs på olika sätt men alltid lika skamlöst. Polismyndigheten uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter någonstans mellan 100 och 150 miljarder per år, och det är pengar som naturligtvis gör att våldet och skjutningarna inte upphör.

Därför gör vi nu massiva satsningar på att skruva åt och strypa den kriminella ekonomin. Den finns överallt och på olika sätt. Låt oss hjälpas åt - vare sig det handlar om staten eller om organisationer - att faktiskt rensa i detta, så att pengarna inte kan styra och vara ledande! Vi har bestämt oss för att ta gängens pengar och återföra dem till svenska folket, herr talman.

(Applåder)

Det kommer att vara en hel del saker som vi inte är överens om här i dag, men något jag är väldigt glad över att vi är överens om är försvaret. Att alla åtta partier är så eniga om behovet av att stärka Sveriges försvarsförmåga och överens om vilka resurser som behövs är viktigt. Det vi gör tillsammans för Ukraina är dessutom kanske ännu viktigare; det visar både Ryssland, Ukraina och alla andra länder att vi står på ukrainarnas sida. Det ska vi fortsätta att göra.

Försvarsbudgeten ökar nu för varje år, och det är en helt existentiell fråga. Om staten och vi inte kan se till att våra medborgare är trygga både i landet och längs landets gränser har vi misslyckats med den allra viktigaste uppgiften.

Jag ska gå ned för landning, herr talman. Jag vill bara säga att vi tog över regeringsmakten i ett Sverige som hade blivit fattigare och farligare. Tillväxttakten var bland de lägsta i EU, och våldsutvecklingstakten var bland de högsta. Det var ett Sverige med potthål i vägarna och skotthål i väggarna. Vi fick väljarnas mandat att vända den utvecklingen, och steg för steg, reform för reform och budget för budget gör vi just precis det.

Vi går tillbaka till stationshuset i Göteborg. Det som möjliggjorde hundra år av tillväxt i Sverige var naturligtvis inte bara stationshus och järnväg, även om det var viktigt, utan det handlade även om liberaliseringar, entreprenörskap och näringsfrihet. Det handlade om utbildningsreformer och strävsamma människor. Men det möjliggjordes också av starka institutioner, av föreningsengagemang och av en förmåga hos människor i landet att göra saker tillsammans - att bygga framtiden tillsammans. Så gick vi från att vara ett av världens fattigaste länder till att bli ett av de rikaste i världen.

I dag ser utmaningarna helt annorlunda ut, men målbilden är densamma. Vi vill lämna över ett rikare och tryggare Sverige till nästa generation - och till kommande generationer. Vi gör det med reformkraft, och vi gör det med investeringar. Vi gör det för människor, och vi gör det med människor - tillsammans.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

I detta anförande instämde Fredrik Ahlstedt, Jörgen Berglund, Crister Carlsson, Mikael Damsgaard, Ida Drougge, Gustaf Göthberg, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Arin Karapet, Mattias Karlsson i Luleå, Josefin Malmqvist, Noria Manouchi, Louise Meijer, Ulrik Nilsson, Carl Nordblom, Erik Ottoson, Maria Stockhaus, Oskar Svärd och Boriana Åberg (alla M).

Fru talman! Jag tackar än en gång ledamoten för frågan.

Fredrik Olovsson och jag har arbetat ihop under många år. Vi har haft lite olika roller. Fredrik Olovsson vet att jag inte har särskilt svårt att sitta ned och prata med människor från alla partier eller från olika länder; tvärtemot ser jag ofta fram emot det. Jag gillar människor. Jag gillar också att komma framåt när det gäller olika typer av politiska problem, och detta är ett problem.

Avtalet sades upp eftersom Portugal inte gjorde det som Sverige och Portugal hade kommit överens om. Hittills har vi över huvud taget inte sett någon vilja från Portugals sida.

Betyder det att denna fråga är död för lång tid framöver? Nej. Min bild är att vi ska ha ett skatteavtal med Portugal på plats; det är rimligt. Då måste Portugal dock ha en grundläggande inställning som är förändrad jämfört med tidigare - annars är det slöseri med tid att sitta vid det bordet. Då kan vi i stället förhandla om annat.

Vi håller dock helt med om att det bästa både för privatpersoner och för företag och deras investeringar är att Sverige får till ett skatteavtal med Portugal.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det stämmer absolut att vi stod bakom det beslutet; jag bara konstaterar att detta avtal sas upp under den förra regeringen. Vi ser heller inga större förändringar hos Portugal, och det är därför vi inte är i en förhandling. Jag fick frågan av Fredrik Olovsson om jag har kontaktat min kollega om detta sedan den senaste debatten, och det har jag inte. Sedan träffar jag självklart kollegan på våra olika möten i Bryssel.

Hela poängen är dock att ta ansvar för svensk ekonomi, vilket även handlar om att ta ansvar för skatteavtal. Det är viktigt för oss, och det är därför vi har uppdaterat Öresundsavtalet. Men det handlar ändå om - och det vet jag att vi här i grund och botten är överens om - att vissa principer ska värnas. Det är principer som är viktiga för Sverige när vi förhandlar om i vilken utsträckning vi ska avstå beskattningsrätt, och jag uppfattar att Fredrik Olovsson och jag tänker lika i detta.

Det tidigare avtalet blev orimligt eftersom Portugal införde den gynnsamma skatteregimen. Det innebar att pensioner från Sverige inte beskattades vare sig i Sverige eller i Portugal, vilket såklart var en helt ohållbar situation. Ett nytt avtal, vilket vi naturligtvis gärna vill ha på plats, behöver ta höjd för att undvika att en liknande situation uppstår. Sverige ska i alla lägen ha rätt att beskatta svenska pensioner.

Det är alltså självklart att frågan inte är död på något sätt. Så fort vi märker att det har skett en förändring och att det finns en vilja hos den portugisiska regeringen att sätta sig vid förhandlingsbordet är jag självklart beredd att göra det - jag vill jobba hårt för att Sverige ska ha bra skatteavtal - men hittills har vi inte sett några som helst indikationer från Portugals sida på att så skulle vara fallet.

Fru talman! Tack, Fredrik Olovsson, för frågan! Det korta svaret är nej, jag har inte haft personliga kontakter, men våra olika departement på tjänstemannanivå har kontakt med alla EU-länder på olika sätt, som Fredrik Olovsson mycket väl vet.

Till den som lyssnar eller läser protokollet kan jag säga något kort om det som Fredrik Olovsson var inne på, om varför detta är viktigt. Skatteavtal är viktiga för våra internationella samarbeten. Dem ska vi värna så långt som det bara är möjligt; där är Fredrik Olovsson och jag helt överens. Vi har skatteavtal med många länder, och det har vi för att främja investeringar och såklart också för att undvika dubbelbeskattning.

Det finns vissa principer i de här avtalen, och vi följer de principer som finns och som har tagits fram av OECD. När det gäller pensioner ger modellavtalet i princip de länder som så önskar rätten att beskatta tjänstepensioner vid utbetalning till ett annat land, så kallad källstatsbeskattning. Det är den väg Sverige har valt; vi vill ju kunna beskatta alla pensioner som utbetalas från Sverige. Det är en principiell fråga för våra skatteavtal, och jag uppfattar att Fredrik Olovsson och jag tycker lika om det.

Vi har speciella svenska principer som vi menar behöver värnas när vi upprättar avtal. Både när det handlar om att upprätthålla avtalen och när det gäller att förhandla om nya finns de här principerna och ingångarna med i förhandlingarna. Det var en princip som den förra regeringen hade - faktiskt även när man sa upp avtalet med Portugal. Det är ändå bra för den som tittar eller lyssnar att veta att det var Socialdemokraterna som sa upp avtalet.

Bara ett litet instick, fru talman, på tal om skatteavtal: Det är ändå glädjande för Sverige att vi nu har lyckats med ett Öresundsavtal. Det vill jag gärna ha sagt. Det har varit väldigt efterfrågat speciellt i södra Sverige, där många pendlar över till Danmark. Här lyckades vi äntligen, efter många års försök, ro i hamn med ett avtal som gör det lättare för den som pendlar mellan Sverige och Danmark att distansarbeta. Det innebär också att Danmark faktiskt kommer att öka sin kompensation till Sverige. Förhandlingarna hade pågått länge, men nu rodde vi avtalet i hamn.

Jag går tillbaka till skatteavtalet med Portugal, vilket har varit en följetong. Fredrik Olovsson säger i interpellationen att det råder nya förutsättningar nu, men jag vill mena att förutsättningarna inte är särskilt nya. Vi är självklart beredda att förhandla med Portugal om de visar intresse för det. Efter att den socialdemokratiska regeringen sa upp avtalet måste man från Portugals sida också visa intresse.

Det räcker ju inte med att Portugal har tagit bort de gynnsamma skattereglerna, utan man måste också acceptera ett avtal som gör att vi kan beskatta pensioner från Sverige. I nuläget är så inte fallet. Men skulle det bli så att skatteavtalet med Finland ratificeras får vi ju se hur Portugal ställer sig till detta. Med detta sagt är det här en lång följetong. Vi uppfattar inte att Portugal har ändrat sin inställning, och därmed är det svårt att förhandla om ett nytt avtal.

Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig om jag gjort eller tagit initiativ till någon analys vad gäller behovet av och möjligheterna till ett nytt skatteavtal med Portugal eller om jag avser att göra det. Han har även frågat om jag tagit några kontakter med Portugals regering för att starta förhandlingar om ett nytt, modernt och rättvist skatteavtal eller om jag avser att göra det. Slutligen har han frågat om när man kan förvänta sig ett förslag till riksdagen om ett nytt och rättvist skatteavtal med Portugal.

Fredrik Olovsson återkommer i denna fråga, som har sin bakgrund i att Sverige 2021 sa upp sitt skatteavtal med Portugal. Som jag nämnde i vår tidigare debatt är regeringen öppen för att förhandla om ett nytt avtal med Portugal. Vi vill såklart ha ett skatteavtal med Portugal, men förutsättningarna för ett nytt avtal måste vara de rätta. Här räcker det inte med att Portugal har avskaffat de särskilt gynnsamma skattereglerna, som innebar att pensioner som upparbetats i Sverige kunde bli helt skattefria efter en flytt till Portugal. Det behövs tydligare besked från Portugal.

I nuläget ser vi inte att Portugal visat att man är villig att acceptera ett avtal enligt dessa principer.

Fru talman! Tack än en gång, Eva Lindh, för interpellationen!

Jämställdhet handlar om flera saker. Det handlar om ekonomi, det handlar om makt och det handlar om frihet och om fler saker än så. Jag som finansminister och vi som regering jobbar på många fronter, till exempel med att trycka bort hedersförtrycket, som är det största gisslet och hindret för många unga flickor när det gäller att växa upp, vara fria individer och göra sina egna val.

När det gäller kvinnovåldsfrågan arbetar vi för att se till att fler kvinnor inte ska behöva sluta sina liv i hemmet på grund av våld från män i deras närhet. Det finns en bredd av åtgärder och insatser som vi gör. Vi sänker skatten för kvinnor och män. Jag vill att fler kvinnor ska ha mer att leva av och kunna spara lite mer för att till exempel kunna lämna en destruktiv relation.

Allt detta är frågor som jag tycker är väldigt viktiga, och jag är glad att Eva Lindh lyfter upp dem.

Slutligen spelar politiken också roll vad gäller att gå före. Vi har de statliga bolagen - en portfölj med ett värde på över 800 miljarder. Där är staten, under både den förra och den nuvarande regeringen, ett föredöme i att se till att vi har jämställdhet. Där sticker jag ut hakan och säger att det är världens mest jämställda bolagsportfölj i bemärkelsen på styrelsenivå och vd-nivå. Det är jag väldigt stolt över. Det visar att det går att ha kvinnor och män i våra bolag. Jag tror att det är bra att man använder all kompetens som finns i Sverige. Där borde fler börsbolag ta efter, för det finns mycket mer att göra.

Vi kommer att fortsätta kämpa tillsammans, tror jag. Vi har delvis olika utgångspunkter, men de är ofta lika - att kvinnor och flickor ska vara fria, trygga och ha ekonomisk frihet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Frågan är om det är fel på skattesystemet eller pensionssystemet eller om det handlar om att vi har en rätt ojämlik arbetsmarknad.

Skattesystemet ska vara neutralt, och det ska även pensionssystemet vara. Vad menar jag med detta? Jo, jag tycker att det alltid ska löna sig att arbeta. Vi fokuserar dessutom särskilt på skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, där kvinnor finns i högre utsträckning i de högre skalorna.

Systemen i sig handlar om att stötta låg- och medelinkomsttagare men också den som går till jobbet varje dag. Varför har vi föreslagit sänkt skatt nu? Jo, för att alla de kvinnor som går till jobbet varje dag, som sliter och som försöker få ihop sin ekonomi, ska kunna få behålla mer i plånboken.

Att sänka skatten för vanligt folk verkar inte vara något som Socialdemokraterna brinner för. Tvärtom har man här i Stockholm höjt skatten både i staden och i regionen nu, mitt i den värsta krisen för vanliga människor som går till jobbet och kämpar på olika sätt runt om i Stockholm. Det tycker jag är väldigt olyckligt.

Min man är sjuksköterska, och det är absolut ett underskott av män i vårdsektorn, men trots att vi är så jämställda har vi en ojämställd arbetsmarknad. Jag skulle vilja se en diskussion även om detta. Där tror jag att det finns mycket mer att göra. Jag tror att Eva Lindh och jag skulle kunna komma fram till ett ganska bra förslag som vi säkert skulle kunna diskutera vid annat tillfälle.

Låt mig ägna några sekunder och en minut åt välfärden. Välfärden har verkligen haft det enormt tufft. Och vad är det som har gjort att regionerna, de sjukvårdsansvariga, de senaste två åren har haft det tufft? Jo, det är inflationen.

Pensionskostnaderna har höjts från 30 till 60 miljarder bara på två år. Det har så klart trängt undan en del annat. Därför lade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna 40 procent av reformutrymmet i årets budget på just välfärden. Dessutom sköt vi till ytterligare 6 miljarder, som jag sa tidigare.

Det är också viktigt att komma ihåg att många just nu jobbar med att hitta nya sätt att arbeta. Skolor har det tufft, men man ska också i ärlighetens namn komma ihåg att barnkullarna nu är betydligt mindre.

Regioner och kommuner är huvudansvariga för sin verksamhet och har ett ansvar för att finansiera den. Staten ska vara med och stötta och skjuta till. Detta finns det en bred samsyn om här i riksdagen, och det tycker jag är självklart. Det gjorde vi verkligen inför och under det här året, till exempel.

Olika kriser drabbar män och kvinnor på olika sätt. Finanskrisen drabbade män hårdast. Som Eva Lindh säger har nu många kvinnor i välfärden det tufft på olika sätt. Det är just därför vi har skjutit till. Det är just därför vi sänker skatten. Den som är undersköterska ska få mer pengar i sin plånbok när man har förlorat så mycket av sin realinkomst och reallöneökningarna har sänkts.

Slutligen har vi de äldre kvinnorna, garantipensionärerna, som är många runt om i Sverige och som har det väldigt tufft. Där har vi våra system med indexering, och på grund av den höga inflationen har förutsättningarna förbättrats. Det är 850 kronor varje månad under förra året och ytterligare 850 varje månad i år i höjning.

Det är så våra system fungerar. När priserna går upp på sådana nivåer ökar också ersättningarna. Det är i grunden bra att vi har dessa system, men jag vill också att en kvinna som går till jobbet och sliter, vare sig hon är ingenjör, busschaufför eller undersköterska eller jobbar med administration på riksdagen eller något annat, ska få ökad köpkraft och förstärkning.

Det går att göra detta när man prioriterar bland statens utgifter. Då kan man sänka skatten för den som arbetar. Man kan prioritera välfärd, försvar, polis och rättsväsen genom att säga nej till en del annat.

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för interpellationen, och jag menar verkligen det. Jag är glad över att vi får prata om så viktiga frågor denna vackra sensommardag i Stockholm.

Jämställdhet är något både interpellanten och jag har pratat om tidigare och brinner för. Å ena sidan är det fantastiskt med alla dem som har gått före oss. På 150 år har jämställdheten i Sverige förbättrats enormt. År 1860 var Sverige så fattigt att vi till och med fick bistånd från andra länder, och ojämställdheten var stor. Sedan dess har mycket hänt. Å andra sidan finns det mycket kvar att göra på olika områden.

Låt mig vara lite personlig. Givetvis handlar det om politik men också om hur vi som individer lever och hur vi som föräldrar agerar. Jag har själv tre söner, och jag och min man har tänkt väldigt mycket på hur vi ska påverka dem att tänka på jämställdhet. Jag tror att det är viktigt att varje förälder gör det. Lärarna måste också tänka på hur de behandlar flickor respektive pojkar i klassrummet. Det finns många områden där vi på olika sätt kan stärka kvinnor och öka jämställdheten.

Nu handlar det om ekonomi. Även här är det enormt viktigt att politiken tar ansvar. Under de två år jag har haft det här jobbet har det varit enormt viktigt för mig att vi har kunnat pressa ned inflationen. De ökande kostnaderna drabbar, precis som interpellanten sa, allra mest dem som på olika sätt har trängd ekonomi, och ofta är det kvinnor. Därför har vi under det här året förlängt bostadsbidraget till barnfamiljer och höjt nivån med 40 procent. Vi vet att det allra mest träffar just de kvinnor som har de minsta marginalerna.

Att vi nu och många gånger tidigare har sänkt skatten för exempelvis undersköterskor har stärkt deras ekonomi, det de har fått behålla i plånboken. Om man lägger ihop Alliansens skattesänkningar med dem vi gjorde i opposition och dem vi gör nu är det stora summor. Det stärks såklart både för kvinnor och män, men eftersom sänkningarna har varit inriktade på låg- och medelinkomsttagare har de procentuellt sett mest stärkt kvinnor, vilket jag också nämnde i svaret.

Allt detta är viktigt för jämställdheten. Det finns andra frågor som jag också tycker är enormt viktiga när det gäller ekonomi och där vi som politiker har ansvar.

Hur ser vi till att fler kvinnor äger mer? Att vi 2024 är i en situation där kvinnor äger hälften så mycket som män i Sverige tycker jag att fler borde engagera sig i, både män och kvinnor. Hur får vi fler kvinnor att satsa, att våga ta risker och att starta företag? Idéerna och kraften finns där. Vi kan bidra med stöd för kvinnors företagande och många andra saker, men det behövs också en debatt och en stöttning från andra håll i samhället.

Jag vill tacka för den här frågan. Den är viktig. Vi kan göra många olika saker för att stärka kvinnors situation. Precis som interpellanten säger har det varit en fruktansvärt tuff tid med prisökningarna. Nu har de ändå dämpats, men konsekvenserna av inflationen finns fortfarande kvar.

Detta är en fråga att fortsätta jobba med på olika sätt. Det handlar både om att se till att kvinnor som vill jobba mer får göra det, såsom de som har ett deltidsarbete och inte kan leva på sin lön, och, som vi har varit inne på tidigare, om utrikes födda kvinnor som över huvud taget inte har en egen lön att leva på.

Jag gör en paus där och återkommer sedan.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag har gjort en analys av hur jobbskatteavdraget och de remitterade förslagen påverkar jämställdheten och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Hon har också frågat om regeringen kommer att göra en ny analys av hur den samlade budgeten, till exempel när det gäller reformer i skatte- och transfereringssystemen och en minskning av statsbidragen till välfärden, påverkar fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män 2024. Slutligen har hon frågat om jag har gjort en analys av hur jämställdheten påverkas av neddragningarna i vår gemensamma välfärd och om jag i så fall kan redogöra för utfallet.

Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan. Regeringen arbetar aktivt för att nå målet om ekonomisk jämställdhet: att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

I propositionen om jobbskatteavdraget ingår en analys av effekterna för den ekonomiska jämställdheten. Denna analys visar att de kortsiktiga effekterna av jobbskatteavdraget ökar kvinnors och mäns disponibla inkomst procentuellt ungefär lika mycket. Det förstärkta jobbskatteavdraget är även en nyckel för att få fler i arbete. Att fler kommer i arbete är viktigt, inte minst för utrikes födda kvinnor som i dag står långt från arbetsmarknaden och drabbas särskilt hårt av det ekonomiska läget.

Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2024 för effekten av regeringens ekonomiska reformer fram till och med budgetpropositionen för 2024. Där framgår att den samlade effekten av regeringens ekonomiska reformer hittills under mandatperioden ökar kvinnors disponibla inkomst procentuellt mer än mäns. Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2025 att återkomma med en uppdaterad redovisning.

Regeringen förstärkte i budgeten för 2024 statsbidragen till kommunsektorn med nästan 16 miljarder kronor, omkring 40 procent av reformutrymmet. Det är en mycket stor satsning som har bidragit till att stärka välfärden. I vårändringsbudgeten sköt regeringen till ytterligare 6 miljarder kronor till regionerna och sjukvården. Kvinnor använder välfärdstjänster från kommunsektorn i högre utsträckning än män. Regeringens satsningar tillföll därför kvinnor i högre utsträckning än män.

Fru talman! Jag uppfattar att vi är överens om en hel del, nämligen att LKAB är ett viktigt bolag som genom åren har levererat starka resultat och skapat stora värden. Det vill bolaget fortsätta att göra, och det vill vi, riksdagen och regeringen, att bolaget ska fortsätta att göra.

När man ger sig ut på nya resor med innovation innebär det ibland risker. Det gör det i privata bolag, och det gör det i statliga bolag. I Norrland pratar man nu om nyindustrialisering, men självklart finns det också många andra risker totalt sett där. Det handlar om elförsörjning, om bostäder, om kompetensfrågor och om mycket annat som bolagen också har ett ansvar för. Det handlar inte bara om den här diskussionen utan gäller även i en bredare bemärkelse. Men också vi i det offentliga, både kommuner och regioner och stat, har ett ansvar.

I grunden är det bra att bolagen satsar på den gröna omställningen och att man nu har hittat dessa fantastiska fyndigheter som kan göra stor skillnad och förlänga LKAB:s verksamhet. Man förlänger hela gruvverksamheten för lång tid framåt.

Jag menar att det kommer att vara dags för en ägarsamordning framöver, när de stora besluten ska fattas. Jag uppfattar det inte som Tobias Andersson och en del andra bedömare, att man har fattat ett enda beslut som ligger där i framtiden. Det är ju en målbild, och så jobbar man sakta men säkert för att se om det finns efterfrågan, om tekniken finns på plats och om man kan gå vidare.

Jag kan lova Tobias Andersson och alla andra i den här kammaren att vi kommer att följa frågan oerhört noga. De statliga bolagen ska generera värden, men som jag brukar påminna om har de som sitter i en sådan styrelse verkligen svenska folket på axeln. Det är inte ingen ägare bara för att det är en statlig ägare, tvärtom. Det är väldigt många som äger dem tillsammans.

Detta är viktigt avkastningsmässigt, och det är viktigt för omställningen. Det här är också en viktig diskussion. Att ha en debatt om detta påverkar såklart beslut i olika faser. Det är också välkommet att Riksrevisionen granskar det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack återigen, Tobias Andersson, för en viktig fråga som berör väldigt många och som handlar om stora pengar!

Jag vill vara tydlig med några saker. Självklart bryr jag mig som minister för de statliga bolagen om huruvida bolag tar för stora risker eller inte. I grund och botten är vi tydliga med varje bolag som vi har möte med, vilket vi har regelbundet i och med våra ägardialoger, att de har avkastningskrav på sig och att det är detta de ska leva upp till.

I detta finns också i viss mån en risk. Varje bolag måste såklart i varje steg tänka långsiktigt. Vart leder detta bolaget långsiktigt? Skapar det långsiktigt hållbara värden? Det är det här jag menar med risk. I varje enskilt mindre beslut är det självklart styrelsen som fattar besluten.

Jag tycker att det är bra att påminna sig om några saker. Tobias Andersson är inte vem som helst; han är ordförande i näringsutskottet här i riksdagen. Det finns en ton i det han säger om att man inte just nu litar på de beslut som fattas. Det är inte jag som fattar dessa beslut. Bolaget tar ett steg i taget, och man testar varje steg. Finns det efterfrågan på det här, och så vidare? Det är inte så att bolagen kastar sig in i ett svart hål, utan de tar ett steg i taget för att se om det finns efterfrågan och om det finns pengar att tjäna. Om det gör det är det en enorm möjlighet, för här handlar det både om pengar och om att få ned utsläppen på ett dramatiskt sätt.

De bolag som nu nämns, men också många andra privata bolag i Sverige, går mer och mer hand i hand. Även om de är konkurrenter samarbetar de om att få ned utsläppen i Sverige men också om att hjälpa till i andra länder, vilket jag tycker är väldigt bra.

Med det sagt vill jag bara komma tillbaka till att vi självklart hela tiden för dialoger med bolagen, och även med detta stora bolag. Just ägarsamordning, som är något speciellt som man ska kalla till eller en fråga som ska väckas av styrelsen, sker när bolagen står inför särskilt viktiga avgöranden. Jag ser framför mig att styrelsen behöver kalla till en sådan samordning när man själv bestämmer sig för åt vilket håll man ska gå. För ännu är vi inte där, och bolagen är inte där. Det är viktigt att påpeka det.

Slutligen: Tobias Andersson talade i sitt första inlägg om Industriklivet och att dessa statliga bolag minsann har fått pengar. Men Tobias Andersson, som är ordförande i näringsutskottet, vet att vi har förhandlat fram Industriklivet, Klimatklivet och annat. Han vet att bolagen bara får ta del av dessa resurser och pengar om de lever upp till högt ställda krav. Det gäller privata eller statligt ägda bolag. Just i det här fallet har dessa bolag fått ta del av detta för att gynna den gröna omställningen. Man kan ha olika åsikter om detta, men det är det som är fallet. Det har vi dessutom förhandlat om.

I grund och botten följer vi det här väldigt noga. LKAB är, som jag sa, ett viktigt bolag för Sverige men också för betydligt fler länder och för fler industrier än de svenska. Dessutom har man nu en ambition att få ned utsläppen, och det är i grunden väldigt bra. Men det kommer man inte att kunna göra, och det ska man inte göra, genom att göra avkall på avkastningen. Det är den stora frågan: avkastning, lönsamhet och långsiktighet. Det här handlar om långsiktiga projekt - inte bara på ett eller två år, utan långt in i framtiden.

Jag skulle vilja höra från Tobias Andersson vad det är just nu i LKAB:s styrelse, där vi nu också har förstärkt till exempel gruvkompetensen, som gör att han känner sig tveksam. Jag tycker att man alltid ska vara tveksam, eller rättare sagt ställa kritiska frågor. Det är min grundpersonlighet i alla sådana här typer av satsningar.

Jag ser att man har påbörjat någonting som hittills har gått bra, och vi får se hur det kommer att fortsätta steg för steg. LKAB har fram till nu gjort enormt bra resultat och gett stora utdelningar till staten och till svenskarna. Vad är det som gör att Tobias Andersson är tveksam just i detta?

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan!

Det är en fråga som väcker stor diskussion, precis som ledamoten är inne på. Det är bra att hela de väldigt stora investeringsplanerna som nu finns också ska granskas. Men det finns några saker som jag vill understryka och kanske addera för den som inte dagligdags håller på med de här frågorna.

Jag ska säga någonting kort om LKAB. LKAB är inte vilket bolag som helst. Det är ett bolag som är viktigt för Sverige och för svenskarna. Det är ett bolag som genererar väldigt stora värden. Bara förra året omsatte det 43 miljarder. Det delade ut drygt 7 miljarder till svenska folket, det vill säga staten.

Det är ett bolag som är stabilt och går bra och nu har gjort det under flera år. Det är också ett bolag som är viktigt för EU och för företag inom unionen. Av all malm som bryts är det 80 procent som bryts via LKAB.

Det är ett bolag som har lång och stor erfarenhet med goda resultat. Det är väldigt viktigt för industrin i Sverige och för många andra. Dessutom har man nu hittat fyndigheter. Det är också viktigt att påpeka.

Vad vi vet handlar det om Europas största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller och till exempel fosfor, något som är väldigt viktigt för framtida omställning så att våra länder i EU blir mer självförsörjande.

Allt detta är ändå viktigt att ha sagt. I debatten låter det ibland som att det är bolag som leker på en marknad. Detta är som jag ser det ett bolag som är väldigt tydligt med en inriktning av omställning och som i detta tar steg för steg.

Det finns två frågor som Tobias Andersson har riktat till mig, och jag uppskattar dem. Det handlar om risktagande men också om ägarsamordning.

Alla bolag måste naturligtvis ta vissa risker. De riskerna är det i grund och botten upp till bolagens styrelser att bedöma och ta ansvar för. Självklart måste man ta risker. Sedan kan man alltid diskutera vilken typ av risk.

Det i sig är inte en fråga för mig som ägarminister. Men vad är då en fråga för mig? Låt mig säga det i det här första inlägget. Den nya regeringen och jag är ansvariga för bolagen. Vi är väldigt noga med tydlig styrning och täta dialoger för att följa varje steg i utvecklingen.

Vi har såklart också många opolitiska tjänstemän som hela tiden jobbar med bolagen för att följa just detta. Det är viktigt. Det är just svenskarna, skattebetalarna, vi tillsammans, som äger detta.

Detta är heller ingen kvartalsekonomi. Det är långsiktiga värden som ska fortsätta att generera både pengar och också andra värden för både Sverige och för andra länder i exempelvis den gröna omställningen.

Det svenska stålet är viktigt. Självklart ska man ta risker. Framtiden kommer att utvisa om man tar för stora risker. Frågan om ägarsamordning är också en del av frågan i interpellationen. Under den förra regeringen gjorde det inte en ägarsamordning. Jag kan tänka mig att det säkert hade behövts.

Nu följer vi detta steg för steg och har nära en väldig nära dialog med styrelsen om när den anser att det är lämpligt och läge att ha en ny ägarsamordning. Det ska initieras just från styrelsen.

Tobias Andersson kan känna sig lugn i att bolaget som vi ser är viktigt både för Sverige och också för andra länder på grund av det stål och den malm som finns i gruvan ska fortsätta att generera värden framöver.

Man har ett långsiktigt mål om just avkastning. Jag litar i grund och botten på att styrelserna, som också vi utser, lever upp till detta.

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att kontrollera vilket risktagande som sker i statliga bolag. Han har vidare frågat om jag och regeringen avser att se över i vilken utsträckning de statliga bolagen säkerställer en sund konkurrens utan missbruk av de egna maktmedlen.

LKAB, Vattenfall AB och övriga bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, riskhantering och regelefterlevnad för bolagets projekt. Jag förväntar mig att de aktuella bolagen lever upp till de krav som ställs på styrelserna och ledningarna.

Regeringen har högt ställda förväntningar på bolag med statligt ägande. Statens ägarpolicy anger att bolag med statligt ägande ska främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande och agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.

De statligt ägda bolagen ska säkerställa att missbruk inte sker av den särställning som det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, och bolagen ska följa såväl konkurrenslagstiftningen som EU:s bestämmelser om statligt stöd.

I statens ägarpolicy framgår också bland annat det så kallade samordningsansvaret som innebär att styrelsen genom styrelseordföranden ska samordna sin syn med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden.

Som ägare har staten kontinuerligt uppföljningar med alla bolag med statligt ägande genom så kallade ägardialoger. Ägardialogen är ett viktigt verktyg för att följa upp att bolaget agerar på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt och att diskutera aktuella frågor av väsentlig karaktär för bolagets verksamhet. Som ägare har staten vid ägardialoger med LKAB och Vattenfall AB betonat vikten av att styrelserna för bolagen överväger lämpliga tidpunkter för ägarsamordningar inför framtida större investeringar.

Herr talman! Tack, Adam Reuterskiöld, för frågan!

Vi har verkligen fått känna av en hög inflation de senaste åren - en brutalt hög inflation som har plågat många människor. Köpkraften har försvagats, och reallöneökningar har gått rakt ned i källaren. Detta skadar inte bara hushållen utan hela ekonomin.

Effekterna och konsekvenserna av inflationen har vi sett i välfärden, framför allt för hushållen men också företagen. Det var därför det var så viktigt för våra fyra partier när vi tillträdde att verkligen bekämpa inflationen och vara återhållsamma i budgeten trots att konjunkturen var på nedåtgående. Normalt sett vill man då gasa på, men vi avstod från detta just för att inflationen måste komma ned.

Jag sa då att alla måste ta sitt ansvar, och det har olika parter gjort. Jag är väldigt glad över att det som vi har gjort fungerar. Med detta sagt kan man aldrig släppa inflationen ur sikte. Det kan hända saker, till exempel störningar i Mellanöstern med fraktfartyg, oljepriser och mycket annat som kan påverka inflationen igen.

Det ser i alla fall definitivt ut som att vi har närmat oss den sista ronden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Ida Drougge, för en viktig fråga! Det är verkligen en tuff situation för många unga nu, och också för många äldre som har försatt sig i svåra situationer vad gäller skulder.

Det är i grund och botten väldigt många svenskar som sparar, men det krävs också ett värderingsskifte, som ju ledamoten är inne på. När alliansregeringen år 2007 ungefär införde ISK var det en innovation och en uppfinning som var otroligt bra, av flera skäl. Ett av dem är att alla kan vara med på resan och spara i aktier och fonder. Man kan göra det på ett ganska lätt sätt. Det är enkelt att förstå. De pengar man investerar gör nytta i företag och innovation, men de gör också nytta för individer när pengarna växer.

Vi jobbar just nu med att göra ISK ännu mer lönsamt och uppmuntra sparande. Vi har ett förslag om att sparande på ISK ska vara skattefritt upp till 300 000 kronor. Det betyder att tre fjärdedelar av dem som i dag sparar inte ska betala skatt på det över huvud taget. Det tror jag är en viktig del för att öka sparandet.