Elisabeth Svantesson

Fru talman! Jag tackar Mikael Damberg för en viktig fråga.

Det är många hushåll som kämpar och som har gjort det under många år. Inflationen har slagit brutalt mot många människor. Bakgrunden till mitt svar på tidningens fråga är att jag från morgon till kväll tänker på hur jag kan göra Sverige och dem som bor här rikare och tryggare. Från första stund jag fick detta jobb, när inflationen var på 9-10 procent, har jag motarbetat just inflationen. Men många människor kämpar mycket riktigt fortfarande med konsekvenserna, bland annat höga priser.

Vad har vi då gjort, och vad gör vi? Vi sänker skatten för alla både i år och nästa år, vi har sänkt reduktionsplikten och gjort det betydligt billigare att tanka för många som kämpar med sin ekonomi och är beroende av bil, vi förändrar nu skatten på ISK och så vidare. Allt detta gör vi för att stötta hushållen och stärka köpkraften. Det är huvudpoängen.

Sedan måste ekonomin också växa på lång sikt så att det finns pengar till allt vi behöver göra då.

Fru talman! Under 2026 löper alltså det tillfälliga beslutet ut, och Sverige ska självklart fortsätta att ha en bra och konkurrenskraftig tonnageskatt. Det arbetas det också med nu. Hur och om den kommer att förändras är lite tidigt att säga eftersom vi nu befinner oss i november 2024. Men man kan känna sig trygg med att regeringen kommer att stötta näringen.

Det är en styrka att vi på vår sida vet vad vi vill. Jag vet inte vad de andra fyra partierna vill, och det ska jag inte heller ta upp här nu. Som jag sa även i den tidigare debatten: För regeringen och för mig är väl fungerande transporter och infrastruktur av avgörande betydelse om svensk konkurrenskraft ska stärkas och ekonomin ska växa. Tåg- och vägtrafik är prioriterat av regeringen, och det är också därför vi gör historiska investeringar och tar itu med bland annat underhållsskulden. Flyget är också prioriterat av regeringen. Sverige är ett avlångt land med stora avstånd. Det är därför vi tar bort flygskatten, för det är nödvändigt att säkra flygtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen, fru talman, är sjöfarten prioriterad - av många skäl, som vi har nämnt tidigare. Utan en väl fungerande sjöfart har vi inte heller en fungerande utrikeshandel. Som ett första steg i att göra något tar vi nu bort stämpelskatten. Det är ingen liten fråga. Vi ser dessutom nu över tonnagereglerna. Kort sagt: Regeringen prioriterar svensk infrastruktur, och det kan jag garantera att vi kommer att fortsätta att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är nästan så att jag undrar om Hanna Westerén läser talepunkter som hon har skrivit innan jag gjorde mitt inlägg. Jag var väldigt tydlig: Sjöfarten är en otroligt viktig näring, och regeringen gör mycket. Jag berättade i mitt förra inlägg vad vi gör. Vi tar till exempel bort stämpelskatten, vilket är en väldigt aktiv och icke försiktig del. Min poäng är att det här inte är försiktigt, fast jag kanske borde tycka att det är trevligt att man använder epitetet försiktig om mig.

Allting man gör ska dock vara välavvägt. I det här fallet finns det, som jag nämnde, en bokstavsutredning som har lämnats till Andreas Carlson. Den arbetas det nu vidare med i Regeringskansliet, och vi är väldigt tydliga med att vi vill stötta näringen. Precis som jag sa har vi nu möjlighet att uppdatera och förändra, och det arbetet pågår för fullt. Reglerna ska uppdateras fram till 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att jag kan bli så mycket tydligare. Vi gör bra saker för näringen nu, och vi kommer att fortsätta att göra det. Stämpelskatten är nästa steg, och därutöver blir det en omarbetad och uppdaterad tonnagebeskattning. När man gör detta ska man ta hänsyn både till de regler som finns och till att Sverige ska fortsätta att vara konkurrenskraftigt. Precis som interpellanten säger förändras saker och ting snabbt i den här branschen och även i många andra branscher.

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för frågorna! Det är inte varje dag vi talar om tonnagebeskattning. Det är bra att vi gör det i dag, eftersom det är väldigt viktigt. Ibland glöms det bort hur viktig hela den näringen är.

Jag delar helt bilden att svensk sjöfart är otroligt viktig för Sverige. Vi är ett exportberoende land, och vi importerar också väldigt mycket i vår ekonomi. Då spelar sjöfarten verkligen en avgörande roll både för utrikeshandeln och för försörjningen av varor generellt.

Det finns statistik från 2021 som visar att 65 procent av utrikeshandeln använder sjöfart i något led. Vi talar ofta om väg, järnväg och flyg. Men självklart är sjöfarten väldigt avgörande för svensk ekonomi.

Jag håller helt och hållet med Hanna Westéren om att svensk sjöfart fortsatt ska stöttas att vara konkurrenskraftig. Det är en viktig byggsten för att bygga Sverige rikare, som vi har talat om innan i andra debatter här. Det är också därför som vi har stora stöd till sjöfarten, och jag tycker att det ska fortsätta att vara så.

Till exempel finns sjöfartsstödet som hittills i år legat på 1,3 miljarder kronor. Det är i genomsnitt ungefär 40 miljoner per rederi som har fått stödet. Vi har också avsatt nästan 200 miljoner kronor för överflytt av gods till järnväg och sjöfart. Under förra året fick Sjöfartsverket 300 miljoner i klimatkompensation för att reducera farledsavgiften.

Men det räcker inte. Jag kan ge besked till Hanna Westerén om att mer behöver göras. Det är därför som vi går fram med avskaffandet av stämpelskatten. Stämpelskatten för att inteckna och belåna fartygen i Sverige tas helt bort. Det kommer att vara bra för näringen. Sedan kommer vi också att lägga fram förslag som gör det lättare för rederier att hyra in och hyra ut obemannade skepp.

När det kommer till huvudfrågan är detta vad vi gör och vad vi tänker göra. Men när det kommer till just tonnageskatten, som interpellationen kanske främst handlar om, innebär det, för den som inte vet, att svenska rederier under vissa krav helt enkelt får lägre skatt. Här är det en hård konkurrens mellan länderna, precis som interpellanten sa.

Regeringen tillsatte förra året en så kallad bokstavsutredning för att se över reglerna och se om de behöver ändras. År 2026 måste man ansöka igen och förlänga. Vill man göra ändringar är det då det är läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har haft en enmansutredare, eller som det kallas en bokstavsutredare, som har sett över det generellt. Sedan arbetar Finansdepartementet tillsammans med andra med att se vilket det bästa förslaget kan vara både för näringen och för Sverige som helhet och som man också kan få godkänt för. Om man vill ändra något är det läge att göra det då. Men det gäller samtidigt att veta att EU-kommissionen godkänner det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig hur jag ser på de svenska tonnageskattereglerna, om jag anser reglerna vara väl avvägda och om jag har för avsikt att uppdatera reglerna för att främja svensk sjöfarts attraktivitet på den internationella arenan.

Reglerna om tonnagebeskattning infördes den 1 januari 2017 i syfte att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Sedan reglerna infördes har antalet företag som går in i det svenska systemet ökat stadigt.

Regeringen arbetar aktivt för att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft och underlätta för rederiernas verksamhet. Regeringen har till exempel i höstens budgetproposition aviserat att stämpelskatten vid inteckning i skepp kommer att slopas från den 1 juli 2025 och att en skeppslegodel ska införas i fartygsregistret.

När det gäller reglerna om tonnagebeskattning är det flera aspekter som måste beaktas när dessa nu bereds vidare. Det är viktigt att regelverket som helhet är välavvägt, utifrån både förutsättningarna för sjöfartsnäringen och offentligfinansiella effekter. Till detta kommer att systemet med tonnagebeskattning är ett statligt stöd enligt EU-rätten och att eventuella ändringar av systemet måste godkännas av EU-kommissionen på förhand.

Herr talman! Tack också för detta inlägg, Isak From! Det gör underverk när Isak From interpellerar om SJ. Vi får se hur det fortsätter. Jag styr inte själv över detta, men kanske gör Isak Froms inlägg i debatten skillnad. Vi får se.

Jag kan konstatera att järnvägen är viktig för Sverige. Det är ett avlångt land där vi som individer men också mycket gods ska fraktas. Järnvägen är också klimatsmart och bra på många sätt. Det är viktigt att vi kan ta oss från punkt A till punkt B på olika sätt. Tåget är viktigt för Sverige och för väldigt många.

Vi får återkomma och se vad som händer med just den här sträckan framöver. Det går att åka nattågstrafik till Norrland även utan just den här sträckan. Vi får se om Trafikverket upphandlar eller inte. Därom har jag ingen kännedom just nu, och den frågan ligger heller inte på mitt bord.

Tack igen, Isak From, för att du återigen lyfter fram frågor om både infrastruktur och de statliga bolagen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är väl just det vi gör. Vi prioriterar underhållsskulden på både järnväg och väg. Den infrastrukturproposition som vi har lagt fram är först och främst inriktad på att kunna betala av hela den underhållsskuld som har växt under många år. Det gäller att lägga så mycket pengar på järnväg att man kan genomföra detta. Man kan lägga mer pengar, men utmaningen är att man inte kan stänga ned stora delar av järnvägen för att rusta den utan får göra det en bit i taget. Det är en väldigt viktig del.

Om man är västerbottning kanske man ska vara försiktig med att tycka att den här regeringen inte satsar på de delarna av Sverige. Jag vet inte hur många gånger Stefan Löfven var och klippte band på Norrbotniabanan; det blev ingen bana ändå. Men det lägger jag åt sidan just nu.

Som jag tidigare konstaterat har jag ansvar för de statliga bolagen. SJ har som bolag på en marknad nu bestämt sig för att det saknas förutsättningar för att driva just den här tåglinjen, som man under lång tid drivit i egen regi. Trafikverket har i uppdrag att ingå och ansvara för statliga avtal om olika transportpolitiskt motiverade kollektivtrafiklösningar där man ser att det inte finns förutsättningar för kommersiell drift. Hittills har man inte valt att göra så i det här fallet, bland annat med hänvisning till att det finns tågförbindelser mellan Göteborg och Stockholm och att man kan åka den vägen. Vi får se hur det slutar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt ansvar för SJ handlar om att se till att bolaget lever upp till det som riksdagen har beslutat om. Det handlar om såväl de transportpolitiska målen som avkastning och lönsamhet. Detta är en viktig grund. Det kan hända att Isak From får bedriva opinion och lobba i sitt eget parti om han vill ändra inställningen.

Herr talman! Jag tycker att det är friskt med lite reklam för Västerbotten och de norra delarna. Jag och Isak From har minst två saker gemensamt: Vi har rötter i Västerbotten, och vi har pendlat mycket med tåg.

Jag vill säga att interpellanten Isak From är ihärdig och uthållig. Vi har ju pratat om SJ och styrmodeller tidigare. Jag deltar i denna debatt som ansvarig för de statliga bolagen och kan påminna om två saker.

Den ena är att vi har en omreglerad marknad där SJ är ett bolag som verkar i konkurrens med andra och på samma villkor som de. Jag tror att Socialdemokraterna delar många andra partiers bedömning av detta. Ni har inte heller kommit med förslag om att ändra på det. Det betyder också att man ska kunna leva upp till de avkastningskrav som ställts i riksdagen på de olika bolagen. Man måste ha viss lönsamhet för att kunna investera. Man ska naturligtvis inte konkurrera med övriga bolag på ett osjyst sätt; det finns ju andra bolag på den här marknaden. Det här är ett bolag där jag och de andra i regeringen inte sitter med i styrelserummet för att bestämma exakt vilka linjer man ska gå på.

Den andra saken, som jag tror att Isak From är väl medveten om, är att det finns möjlighet för Trafikverket att upphandla och se till att säkra natttåg till Norrland på andra sätt. Än så länge har jag förstått att man inte har gjort det, men det finns förutsättningar för Trafikverket att genomföra en upphandling av nattågstrafik.

Jag förstår det som Isak From lyfter: att det påverkar många människor att avsikten nu är att den här linjen inte ska fortsätta. Det är också därför det finns andra vägar att gå. Vi får återkomma till hur det blir med den saken. Att SJ, som är ett bolag på en omreglerad marknad och har avkastningskrav som vi har beslutat om här, ser att det här inte är lönsamt är någonting som man måste acceptera. Jag gör det, men jag förstår att det har skapat frustration. Sedan får vi se om det finns andra som kommer att gå in eller om Trafikverket väljer att göra upphandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Isak From har ställt två frågor till mig: för det första hur jag säkerställer att staten styr SJ så att SJ uppfyller de transportpolitiska målen och därmed bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet och för det andra hur jag säkerställer att nedläggningen av natttågen till norra Sverige inte bryter mot statens ägarpolicy och bolagsstyrningsmodell.

Riksdagen har beslutat att SJ ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder. Bolagets verksamhetsföremål är att bedriva persontrafik och inom ramen för affärsmässighet bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen. Uppföljning av SJ:s verksamhet och utveckling sker löpande, bland annat genom återkommande ägardialoger. Bolag med statligt ägande ska enligt statens ägarpolicy agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.

Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Styrelsen ansvarar för att SJ sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning och statens ägarpolicy. Jag förutsätter att detta följs.

SJ bedriver en omfattande tågtrafik i Sverige med stor geografisk spridning och bidrar därmed genom sin verksamhet till att uppfylla de transportpolitiska målen. Bolaget bedriver två typer av trafik: kommersiell trafik och upphandlad trafik. Den senare upphandlas i konkurrens av regionala kollektivtrafikmyndigheter eller Trafikverket, som drivs på affärsmässiga grunder. Något särskilt uppdrag utöver vad som framgår av bolagsordningen finns inte.

Som en följd av tillämpningen av statens bolagsstyrningsmodell ska regeringen inte detaljstyra vilka enskilda avgångar SJ kan erbjuda. Det är en fråga för bolaget. Att SJ avvecklar tåglinjen som interpellanten berör bryter inte mot statens ägarpolicy eller bolagsstyrningsmodell.

Herr talman! Tack, Ola Möller, för en bra diskussion! Här finns tydliga konfliktlinjer och skillnader men också en hel del vi tycker lika om. Jag tror att vi båda vill Sverige och alla som bor här väl. Jag har som sagt lagt tre budgetar på riksdagens bord. Ser man till de sammantagna fördelningseffekterna av de tre budgetarna är den grupp som har lägst disponibel inkomst också den grupp som fått procentuellt mest i ökad inkomst.

Det går alltså, som jag sa, att prioritera inflationsbekämpning och stötta hushållen och välfärden - vilket vi gjorde med 40 procent av reformutrymmet det här året - samtidigt som vi investerar i att Sverige ska bli ännu rikare och tryggare framöver. Det handlar om att prioritera bland statens utgifter, och det gör vi. Det handlar också om att fokusera och att göra rätt insatser för att vi faktiskt ska bli rikare.

Man kan absolut jämföra Sverige med Spanien och Portugal om man vill. Jag skulle dock passa mig för att jämföra med den tillväxt de har just nu, för detta är länder som har väldiga statsskulder och problem. De kommer att ha svårt att hantera nästa kris eftersom de har enorma skulder och betalar enormt mycket pengar, och ränta, på dessa skulder just nu. Det här är mina kollegor, och jag träffar dem varje månad. Många tittar med avund på att vi är så pass överens i den här riksdagen när det gäller ramverk och låg statsskuld och på att vi faktiskt håller ordning på pengarna.

Det tänker jag fortsätta att göra. Jag tänker också fortsätta se till att svensk ekonomi växer så att vi har mer i kakan att dela på och se till att löntagarnas och hushållens köpkraft stärks.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Hur är det ordspråket går - som man känner sig själv känner man andra, eller tvärtom?

När jag gång på gång hör Ola Möller prata om min eventuella skattesänkning måste jag utgå från att Ola Möller på allvar tänker att jag tänker på mig själv. Men vet Ola Möller vad? Jag har haft många år i mitt liv då jag har vänt på varje krona - varje krona - för att kunna köpa mat till mina barn. Jag vet precis vad det innebär att ha tajta marginaler, och det finns de som har ännu tajtare marginaler nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min drivkraft i mitt politiska arbete är att både Sverige och svenskarna ska bli rikare och få det bättre. Våra vägar, medel och metoder ser något olika ut. Man kan tro på vetenskap och forskning, eller så låter man bli. Multiplikatoreffekter ska jag låta bli att prata om här; det har jag undervisat om många gånger på nationalekonomin vid universitetet i Örebro. Men det är entydigt så att Sverige har höga marginalskatter. Man kan tycka att det är rimligt att vi betalar 56 procent av den sista intjänade tusenlappen, och man kan tycka att det är orimligt. Det finns en moralisk aspekt, men det finns också en tillväxtaspekt.

Framför allt är det helheten i politiken som är intressant, det vill säga vad man gör sammantaget. Därför tycker jag att det är väldigt roligt att Ola Möller nu lyfter att människor inte har råd att gå till tandläkaren, för vad gör den här regeringen? Jo, genom att prioritera bland statens utgifter - till exempel bistånd, ränteavdrag på blancolån och annat - kan vi finansiera den största tandvårdsreformen på länge. Det är något som Ola Möller aldrig har röstat igenom och som innebär att de äldre får en betydligt lägre kostnad för att gå till tandläkaren.

Det går alltså att göra många saker samtidigt. Det verkar svårt för Ola Möller att förstå, men jag tänker så. I år har till exempel försvaret 27 miljarder mer än förra året. Polis- och rättsväsen har också fått stora tillskott. I en svår och pressad tid har vi både tagit ansvar för statens finanser och stöttat hushållen, till exempel genom ett förlängt och förhöjt bostadsbidrag för ensamstående mammor och pappor. Det är några av de saker vi gör.

Jag och vi vill få igång ekonomin nu. Att Sverige har låg tillväxt nu är ju inte så konstigt med tanke på den höga inflationen och de höga räntorna, som har lett till att väldigt många hushåll håller igen sin konsumtion. Vi har nämligen större lån än i många andra länder och rörliga räntor. Men vi är inte ensamma om att vara i en lågkonjunktur. Mitt fokus är att ekonomin ska komma igång i morgon och nästa dag, men också längre fram. Då spelar såväl infrastruktur och energisystem som marginalskatter och mycket annat roll.

För den som lyssnar och undrar hur det är med skatterna kan jag säga att de som tjänar mycket betalar mer i skatt. Till exempel betalar en person som är välutbildad och har en lön på 125 000 elva gånger så mycket skatt som en person som tjänar 25 000. Vi har alltså progressiv beskattning i Sverige, även om det inte låter riktigt så på Ola Möller. Man kan tycka olika om det. Jag tror dock att det är bra att sänka skatten för alla två år i rad, som vi gjorde, och nu dessutom sänka marginalskatterna. Det är faktiskt på tiden.

Herr talman! Tack, Ola Möller, för interpellationen! Det är viktigt att vi får lyfta upp frågor om tillväxt.

Jag har haft förmånen att lämna tre budgetpropositioner - statsbudgetar - på riksdagens bord. När jag tillträdde för lite drygt två år sedan ärvde vi en hög inflation, en hög arbetslöshet och en låg tillväxt. Jag har bestämt mig för att vi dag för dag ska arbeta för att få ned inflationen. Detta har vi nu gjort. Vi ska se till att ekonomin kommer igång igen. Sverige är ett räntekänsligt land. Vi har lågkonjunktur precis som Tyskland och Frankrike, av delvis andra orsaker.

Den senaste budget som vi lade på riksdagens bord var inte återhållsam som de två tidigare var, även om de också stöttade hushållen. Samtidigt har vi nu fått bukt med inflationen. Då tänker jag så här, och det är detta som driver mig: Jag känner ett ansvar att göra allt jag kan för att svensk tillväxt ska vara starkare i morgon än i dag men också starkare om 15 och 25 år, och 5 också för den delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då krävs många olika saker. Det krävs satsningar på infrastruktur, energisystem, utbildning och forskning, men det krävs också ett skattesystem som alltid ser till att göra det som är bäst och rätt för tillväxten.

Det är inte märkligt att Ola Möller och jag inte delar bilden av marginalskatterna i Sverige. Jag tycker bara att det är synd att Socialdemokraterna har lämnat 90-talets skattereformsprincip, det vill säga att ingen ska behöva betala mer än 50 procent i marginalskatt.

Till den som undrar vad marginalskatt är kan jag säga att det handlar om hur mycket man behöver betala i skatt på den sista intjänade tusenlappen. Vi tycker att grunden - principen om hälften kvar - är bra, medan Ola Möller uppenbarligen tycker att det inte är något stort problem att betala 56 procent i skatt på den sista tusenlappen. Detta kan man tycka olika om.

OECD och Produktivitetskommissionen är ganska tydliga med att det här hindrar tillväxt. Men saken är den - och det är väl där Ola Möller och jag skiljer oss åt, herr talman - att Ola Möller målar väldigt många saker i svart och vitt: Om man gör det här kan man inte göra det där, och gör man A kan man inte göra B.

Det vi har visat med tre budgetar är att vi står på löntagarnas sida. Vi har sänkt skatten två år i rad. Vi har sänkt skatten på pension. Vi har förändrat reduktionsplikten så att det har blivit betydligt enklare och billigare för den som är beroende av sin bil att tanka. Vi tar nu bort flygskatten för att se till att man kan flyga i hela Sverige. Vi har sänkt skatten på ISK två år i rad. Listan kan göras väldigt lång över det som underlättar för människor och stärker hushållens köpkraft - och samtidigt faktiskt påverkar tillväxten.

Sedan förstår jag att vi kan ha olika utgångspunkter i just detta, och jag är inte förvånad över att Socialdemokraterna gärna vill ha en debatt om sänkta marginalskatter. När man själv sänkte marginalskatterna - eller tog bort värnskatten, vilket jag tyckte var väldigt bra - gjorde man det av goda och fina skäl, men när en moderatledd regering sänker marginalskatterna så att de kommer ned till 52 procent görs det tydligen av egoistiska skäl.

För mig handlar det om att göra många saker samtidigt för att se till att ekonomin växer på sikt. Hur växer ekonomin? Det nämnde jag nyss. När ekonomin växer, vilket vi vet att den gör om vi förbättrar produktiviteten, finns det mer resurser till välfärden, herr talman, och till att finansiera försvar, polis, rättsväsen och mycket annat. Tillväxten är alltså A och O här. Det handlar om att få igång ekonomin nu och om att genomföra rätt strukturreformer i dag så att ekonomin växer nästa år och åren framöver.

(Applåder)

Herr talman! Ola Möller har frågat mig om jag anser att skattesänkningarna i budgeten har en rimlig fördelning och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt.

En god tillväxt är avgörande för att den svenska ekonomin även i framtiden ska kunna finansiera våra välfärdssystem. En förutsättning för hög tillväxt är att vi har en hög sysselsättning och en välutbildad befolkning. Att stärka drivkrafterna för arbete och utbildning har därför varit prioriterat.

Höga marginalskatter på arbete riskerar att begränsa tillväxten i ekonomin. Regeringen tar nu ytterligare steg för att stärka arbetslinjen och föreslår en förstärkning av jobbskatteavdraget, främst för heltidsarbetande personer med låga och medelhöga inkomster i intervallet 16 000 till 40 000 kronor per månad. Regeringen tar även bort avtrappningen av jobbskatteavdraget i syfte att det ska löna sig att utbilda sig och ta ökat ansvar på jobbet.

För att pensionärerna ska få motsvarande ekonomiska förbättring föreslår regeringen även motsvarande sänkt skatt för pensionärer. Förslaget om slopad avtrappning har beräknats vara självfinansierat på sikt och bedöms leda till en ökad tillväxt.

Pensionärer med en pension på 16 000 kronor per månad har en inkomst som denna gång ligger utanför det intervall där skatten sänks. Detta är dock en grupp som de senaste åren i många fall har haft en betydligt starkare inkomstutveckling än övriga grupper i samhället. Garantipensionen stärktes med 200 kronor per månad 2020 och med ytterligare 1 000 kronor 2022. Dessutom är garantipensionen en förmån som skrivs upp med inflationen, vilket bidragit till att deras pensioner under några års tid ökat snabbare än arbetstagarnas inkomster.

En prioritering av att stärka drivkrafterna för arbete och utbildning väntas leda till att färre kommer att stå utanför arbetsmarknaden och att fler kommer att arbeta mer. I förlängningen kommer detta att leda till högre pensioner och att fler får tillräckliga pensioner.

Herr talman! Kanske den här debatten kan kännas vulgär i den bemärkelsen att vi nu kommer in på Socialdemokraternas favoritscen, där det handlar om människosyn och man får använda samma repliker som man använt sedan man gick på kurs på Bommersvik. Men låt mig berätta vad som driver mig, herr talman!

Sedan jag fick det här jobbet drivs jag varje dag av att svensk ekonomi ska växa. Vi gör en mängd saker för just detta. Den budget som vi har lagt fram är tillväxtfrämjande, alltifrån det som nämndes av tidigare talare till skatter. Att vi har väldigt höga marginalskatter är hämmande för tillväxt. Vi ska komma ihåg att vi i dag har ett progressivt skattesystem som gör att de som tjänar mest också betalar väldigt mycket mer i skatt procentuellt sett.

Jag kommer tillbaka till grundfrågan. Jag fick höra att man menar att jag svarar konstigt på frågan om vad jag ska göra om jag får mer pengar. Ja, men jag tänker inte på det, för varje dag tänker jag på hur svensk ekonomi ska växa och på hur vi kan förbättra för människor.

Det är därför som vi, den moderatledda regeringen, nu lägger fram en tandvårdsreform, som Socialdemokraterna aldrig lyckats få till. Där underlättar vi på riktigt för dem som är 67 år och äldre att få tandvård. Vi vet att detta är ett av de största problemen för många äldre svenskar.

Det är också därför som vi nu kraftfullt höjer sjuk- och rehabiliteringspenningen i särskilda fall - ingen har gjort det på tolv år. Den höjs med 2 100 kronor i månaden för dem som har det allra tuffast, och man kan få ett boendetillägg på 1 700 i månaden.

Detta gör en moderatledd regering. Vi gör det samtidigt som vi sänker skatten för alla som jobbar och har jobbat, för det ska löna sig att jobba och ha jobbat. Under de här åren har våra ersättningar skrivits upp för dem som inte har arbetat. Det är rimligt att de kompenseras. Men vi tycker på riktigt att det också är rimligt att se till alla löntagare - den strävsamma busschauffören, sjuksköterskan, undersköterskan och många fler.

Trevlig helg, herr talman!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är på många sätt en orolig tid som vi lever i. Då kan det vara bra att veta att Sverige står på en väldigt stadig ekonomisk grund och en stadig politisk grund. Vi har en stadig ekonomi för att vi har en låg statsskuld och starka offentliga finanser, och vi ser också att det vi gör tillsammans påverkar den svenska ekonomin i makroformat.

Men vi står också på en stadig grund politiskt, för vi är fyra partier som har bestämt oss för att bygga Sverige både rikare och tryggare. I de budgetar som vi har lagt fram - vi har lagt fram tre här i riksdagen - har vi kunnat pressa tillbaka inflationen och samtidigt stötta hushållen. Två gånger sänker vi skatten för alla. Vi ser också till att sänka drivmedelspriser. Vi sänker skatten också på sparande, så att fler kan spara och också få sina pengar att växa. Vi vill att Sverige ska bli tryggare, och vi vill att Sverige ska bli rikare.

Jag fick en fråga av Kalle Olsson om USA och produktivitet. Låt mig säga så här: Jag tycker att Sverige är möjligheternas land. Här i Sverige kan man utbilda sig gratis. Man kan göra det oavsett vad föräldrarna har för plånbok eller bakgrund. Här i Sverige finns det goda förutsättningar att faktiskt växa. Den som har invandrat hit kan läsa svenska gratis och till och med få ersättning för att göra det, och man kan komma hit och utbilda sig vidare. Det är möjligheternas land.

När det gäller USA och konkurrenskraft ska jag säga att jag och mina kollegor i EU under det senaste året varje månad har haft stora och långa diskussioner om just konkurrenskraft. Vi ser ju att USA springer före.

Produktivitet är alltså grunden för att ha tillväxt, och USA:s produktivitet har ökat kraftigt. Här finns saker att lära sig av och se hur Sverige och andra länder i EU inte ska hamna efter. Men Sverige är Sverige, och vi har våra institutioner och vår modell. Men man kan alltid lära sig av andra.

Det är med oro som alla vi 27 ser att EU halkar efter. Vi har ständiga diskussioner om hur detta ska lösas och något olika ingångar. En del länder tycker att vi ska ha mer gemensam upplåning för att få fart på ekonomin, medan andra tycker att andra saker behövs för att ekonomin ska växa. Detta är en diskussion som pågår kraftfullt i EU.

I går fick jag frågor bland annat angående Trump och vad som kommer att hända nu. Men jag tänker att vi också har en egen läxa att göra. Det som händer i USA påverkar oss, absolut, men vi kan också påverka vår egen ekonomi. Detta har jag väldigt mycket fokus på just när det gäller tillväxtfrågor. Även ifall inte EU gör tillräckligt tillsammans - om det blir så - måste vi i Sverige göra vad vi kan. Det handlar om utbildningssystem, skattesystem, kompetensförsörjningsfrågor och investeringar i infrastruktur och energisystem. Allt detta och ännu mer behöver förbättras, så att svensk ekonomi kan växa framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig är detta viktigt också för fördelning. Finanspolitiken har en viktig roll när det gäller struktur, det vill säga att få tillväxt, stabilisering, så att inte inflationen drar iväg, och fördelning. Sverige har byggts rikt också av att vi inte har haft fullt så stora klyftor som många andra länder och till exempel av att välfärdssystemen har varit tillgängliga för alla. Vi har inte dyr sjukvård och så vidare.

Sverige är i grund och botten ett fantastiskt land. Men Sverige har problem. De problemen tar den moderatledda regeringen itu med steg för steg.

Nej, Sverige ska inte bli USA, men Sverige måste bli mer produktivt på olika sätt, så att ännu fler svenskar och vi som bor här kan bli rikare.

Fru talman! Jag tackar för de här två interpellationerna. Det är en bra och viktig diskussion som vi också haft tidigare här på morgonen, men jag fortsätter den gärna.

När jag fick det här jobbet och när den moderatledda regeringen tillträdde i oktober 2022 ärvde vi en hög inflation på 9-10 procent, låg tillväxt och väldigt hög arbetslöshet. För oss har fokus från dag ett varit på att göra Sverige tryggare - jag ska inte säga så mycket mer om det just nu - men också att göra Sverige rikare.

Det första man behöver göra då är att dämpa inflationen, och det har vi gjort genom ansvarsfulla budgetar samtidigt som vi har kunnat stärka hushållen och välfärden. Trots att konjunkturen varit svag har vi inte bedrivit en expansiv politik, för då hade inflationen fortsatt öka. Det har varit en viktig prioritet.

Nu fokuserar vi på den låga tillväxten. Nu har vi lågkonjunktur tillsammans med andra länder i Europa, till exempel Tyskland och Frankrike. Vi har det därför att svenska hushåll är räntekänsliga - när räntan går från 1 till 5 procent och man har höga bolån som man inte bundit blir det snabbt ökade boendekostnader - och vår byggsektor har haft det otroligt tufft. Här har det också varit viktigt att bekämpa inflationen. I går kom Riksbanken återigen med en dubbelsänkning, och det kommer att gynna hushåll och företag och på sikt också byggsektorn när efterfrågan kommer tillbaka och vi kommer att ha ett annat läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Varför tycker jag att det är viktigt med tillväxt? Jo, precis som Edward Riedl nyss sa måste den ekonomiska kakan växa. Jag ser att det finns möjlighet att få svensk ekonomi att växa mer under många år framöver genom att göra olika saker inom olika områden. Jag har nämnt det innan; det handlar om infrastruktur och energisystem. Det handlar om utbildning. Det handlar om skatter och regelverk. Vi har börjat det arbetet, och budgeten för nästa år är ett viktigt steg där. Vi gör historiska satsningar i flera av de här delarna. Vi gör det för att ekonomin ska växa, för att vi inte ska behöva göra som i Region Stockholm eller Stockholms stad och höja skatten för att kunna finansiera välfärden.

Man kan också prioritera. Det har vi gjort gång på gång. Vi har sagt nej till en del höjningar av olika utgifter och lagt det på det som är viktigt.

För den som lyssnar eller läser protokollet: Kommuner och regioner har huvudansvaret för sin egen verksamhet. Men staten ska ta och tar ett ansvar - 288 miljarder i riktade och generella statsbidrag blir det till kommuner och regioner nästa år. Det kan vara bra att veta. Tillskott är en sak - många av de tillskott vi gjorde för i år är permanenta och fortsätter, så 288 miljarder skjuter staten till, och jag är väldigt glad att den sänkta inflationen nu också gör att kommuner och regioner får 50 miljarder lägre pensionskostnader.

Vi fokuserar på tillväxt på kort och lång sikt. Vi fokuserar på att göra det som krävs för att Sverige ska bli rikare. Utgångspunkten kan aldrig vara att alltid höja skatten så fort man behöver göra mer, för om man fortsätter höja skatten som ledamöterna här vill göra blir det tufft för dem som har de lägsta inkomsterna. Kommunalskatten är trots allt det som alla som arbetar betalar, och det är mycket illa att man väljer att höja den.

Frågan är om vi har gjort något mer för svenska hushåll under de här åren. Ja, den första hösten och det första året införde vi ett stort elstöd. Reduktionsplikten förändrades, vilket vid årsskiftet gjorde det 4 kronor billigare. Priset på diesel har sjunkit med nästan 10 kronor sedan vi tillträdde. Vi sänker skatten för alla två år i rad - alla som har jobbat och alla som jobbar.

Vi gör en mängd saker för att stärka hushållens köpkraft, och det tänker vi fortsätta med. Vi vill att inte bara Sverige som land ska bli rikare utan att också hushållen och deras köpkraft ska stärkas.

(Applåder)

Fru talman! Kalle Olsson har frågat mig hur sänkt skatt för de mest välbeställda bidrar till att öka tillväxten i den svenska ekonomin. Mattias Vepsä har frågat mig varför vi beslutat om skattesänkningar, om det gjorts en analys av vilka som får del av skattesänkningarna samt vilken avvägning jag har gjort mellan sänkta skatter och ökade resurser till skola och vård.

Budgetpropositionen för 2025 fokuserar på att investera i ett rikare och tryggare Sverige. En viktig del handlar om att genomföra reformer som ökar Sveriges tillväxt. Med ökad tillväxt blir vi gemensamt rikare och får mer skattepengar att lägga på exempelvis välfärden.

För att öka tillväxten behöver drivkraften till arbete och utbildning öka. Regeringen har därför föreslagit en förstärkning av jobbskatteavdraget med 11 miljarder kronor med fokus på heltidsarbetande låg- och medelinkomsttagare. För att utbildning och ökat ansvar på jobbet ska löna sig mer krävs även lägre marginalskatter. Sverige har i dag en av de högsta marginalskatterna i världen, vilket enligt både OECD och Produktivitetskommissionen hämmar viljan att utbilda sig. Regeringen har därför föreslagit att avtrappningen av jobbskatteavdraget slopas. Motsvarande åtgärder föreslås för pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Effekterna av skattesänkningarna har analyserats. Av konsekvensanalysen i budgetpropositionen framgår exempelvis att cirka 6 miljoner personer berörs av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag och motsvarande justering för våra pensionärer. Regeringens budget innebär alltså breda skattesänkningar för låg, medel- och höginkomsttagare.

Samtidigt prioriterar regeringen satsningar på både skola och vård. Regeringen ökar exempelvis sektorsbidraget till vården med 2 miljarder kronor, förstärker statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan och utökar statsbidraget för läromedel. På så sätt tar vi ansvar för att trygga välfärdens behov här och nu, samtidigt som vi investerar i ett rikare och tryggare Sverige framöver. Framöver väntas också regionernas situation förbättras tack vare att inflationen nu är bekämpad.

Då Mattias Vepsä (S), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Björn Petersson (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru talman! De sista meningarna i Eva Lindhs inlägg kan jag stryka under med en bra penna, så att de syns extra mycket. Det finns betydligt mer att göra, och det här är ett fokus som regeringen har. Förra året, till exempel, när vi inte höjde brytpunkten som i alla andra indexeringar utan lät den ligga kvar valde vi i stället att göra en bred skattesänkning. Det var viktigt för många kvinnor. Det är också viktigt att vi har marginalskatter som inte är alldeles för höga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan göra många saker samtidigt för att se till att kvinnors ekonomi växer. Det är ett fokus vi har.

När det gäller välfärden är det bra att påminna om att det är kommuner och regioner som har huvudansvaret. Vi har dock tagit ett stort ansvar under den här tiden. De 22 miljarder i årets budget som jag nämnde var alltså 40 procent av budgetutrymmet. Vi vet att det räddar många arbetstillfällen, särskilt för kvinnor.

I den tuffa tid vi nu är i ser vi ändå ljuset i tunneln. Det kommer att vända. Men arbetet för mer ekonomisk jämställdhet fortsätter på alla plan, både i ägande och i företagande.

Något jag också tycker är viktigt att påpeka är att vi har en stor bolagsportfölj som vi förvaltar. Där har vi en helt unik och världsledande jämställdhet. Det kan man känna glädje över. Jag talar alltså om de statliga bolagen, som jag ansvarar för. De är världsunika, och vi har sett till att de är världsunika, när det gäller jämställdhet. De är en förebild för andra stora portföljer och för börsen.

Det går att se till att även positioner på den nivån är jämställda. Det handlar om förebilder i ledande ställning. Det är både omodernt och osmart, brukar jag säga, att inte ha jämställda bolagsledningar på både vd och ordförandenivå. Detta är en viktig del som visar vägen för andra kvinnor och unga tjejer som pluggar vidare att ta den typen av befattningar. På alla nivåer behöver kvinnors ekonomi stärkas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag fick en fråga av Eva Lindh om huruvida finansministern är nöjd. Svaret på den frågan är väldigt enkelt: nej. Hur skulle vi kunna vara nöjda så länge vi inte är fullt jämställda? På många sätt har vi kommit långt, som jag sa, i jämförelse med hur det var när min farmor föddes. Men på andra ställen undrar man varför det har tagit så lång tid. Varför äger Sveriges kvinnor bara hälften av det som män äger? Varför är det betydligt färre kvinnor som startar och driver företag?

Och om vi lämnar det ekonomiska området lite grann - men det hänger ändå ihop - kan man undra varför det är så många flickor och kvinnor som lever under ett hedersförtryck som gör att de inte ens får gå till jobbet eller läsa på sfi för att de har en man som hindrar dem. I värsta fall kan hedersförtrycket inte bara leda till psykisk och fysisk misshandel utan också till död.

Självklart kan vi och jag inte vara nöjda i Sverige 2024. Det är därför vi alla här är politiskt aktiva och vill förbättra. Från min första dag på det här jobbet har ni hört mig säga många gånger att det har varit en prioritet att bekämpa inflationen. Det är inte bara ett slags slagord, utan vi vill trycka ned inflationen så att priserna inte fortsätter att stiga.

Nu ser regeringen till att kompensera dem som har det tuffast, män och kvinnor, genom olika indexeringar. När det gäller välfärdens sektorer skjuter vi det här året till 22 miljarder kronor, och nästa år blir det ytterligare 9 miljarder. Vi vet att regioner och kommuner kommer att ha 50 miljarder lägre i pensionskostnader nästa år eftersom inflationen har dämpats, vilket är väldigt bra. Där ser vi också vikten av att få ned inflationen.

Tilläggsbidraget som vi har haft till barnfamiljer med bostadsbidrag förlänger vi nu. Det går först och främst till ensamstående mammor och kvinnor.

Fru talman! Nöjda ska vi vara den dag Sverige är jämställt. Det är när livsinkomsterna är lika och när både män och kvinnor kan hoppa av bussen klockan ett på natten när de har varit på fest. Man ska inte behöva vara man för att kunna ta bussen.

Regeringen kommer att fortsätta, och vi gör det i den här budgeten. Jag tycker att det är viktigt att komma tillbaka till det den första delen av debatten handlade om: att göra saker på både kort och lång sikt, att här och nu se till att få igång ekonomin, att stötta ekonomin så att den får fart och att se till att den även växer på sikt. Ökad tillväxt ger mer resurser till välfärden. Bara en halv procent i ökad bnp ger 15 miljarder mer i reformutrymme. Ekonomin behöver växa, och där gör regeringen en mängd saker. Det handlar bland annat om sänkt marginalskatt, men vi sänker också samtidigt skatten för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bara för att ha det sagt: Jag kom in i riksdagen 2006. 90 procent av alla undersköterskor i Sverige är kvinnor. Om vi adderar - vilket jag inte har gjort men absolut ska gå hem och göra - alla de skattesänkningar för låg och medelinkomsttagare som jag har varit med om att göra under de här åren, både i regeringen och i riksdagen, ser vi att många undersköterskor, det vill säga oftast kvinnor, har fått en ordentlig förstärkning av sin inkomst.

Det är väldigt bra att också Socialdemokraterna nu börjar prata sänkta skatter. Det gläder mig verkligen, för det underlättar för människor. Man kan göra både och, och man kan prioritera. Man kan till exempel sänka bistånd, som regeringen har gjort. Sverige är ett av världens mest generösa länder, men vi har sänkt biståndet och sett till att försvaret, polisen, rättsväsendet och välfärden får mer pengar. Man kan alltså göra både och. Och vill man göra någonting för kvinnor, som regeringen har gjort under de här åren, kan man till exempel se till att sänka skatt på arbete så att människor får behålla mer av sin lön och kanske kan spara en slant.

Fru talman! Tack till interpellanten för en väldigt viktig fråga! Jag vet att det är en hjärtefråga för Eva Lindh, och det är en hjärtefråga för mig, att kvinnors ekonomiska frihet men också kvinnors trygghet ska stärkas i Sverige.

Jag vet att jag har nämnt min mormor väldigt många gånger här i kammaren. Jag ska göra lite variation och ta min farmor. Hon föddes nämligen 1902, hette Matilda och föddes i Uppland. Hon hade ett rätt tufft liv med många barn under en kort tid, och farfar var borta väldigt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ändå intressant att reflektera över att när hon föddes fick inte kvinnor rösta i alla val. Det var fortfarande rätt så fattigt i landet. Kvinnor drog ett tungt lass på väldigt många sätt, som min farmor gjorde.

Sedan dess har det ändå hänt fantastiskt mycket som vi kan glädja oss över. Många har gått före och gjort ett fantastiskt jobb inom olika områden. Men precis som interpellanten var inne på finns det mer att göra både vad gäller ekonomisk jämställdhet och vad gäller andra delar av samhället.

Vi ser till exempel väldigt mycket otrygghet. De resurser som läggs på polis och försvar och särskilt på rättsväsen och polis ska såklart också stärka kvinnors trygghet. Jag vill att våra barn och barnbarn ska ha ett ännu tryggare Sverige och inte bara rikare åren som kommer.

Så till ekonomin och jämställdhet. Det är ändå så att man kan tycka på många sätt om hur budgetpropositionen presenteras. Det är på det här området inte alls stora förändringar mot när Socialdemokraterna presenterade detta.

Faktum är att under dessa tre år är effekten av de reformer vi gör att vi procentuellt sett ökar de disponibla inkomsterna mer för kvinnor än för män. Det är inte en stor skillnad, men det är en skillnad. Det är fakta. Sedan kan man tycka att det räknas på fel sätt eller annat. Men det är så vi gör, och det är så det är.

Med det sagt vill jag, vi och troligtvis alla här att den ekonomiska jämställdheten ska bli mycket större. Vad har vi för utmaningar där? Det är ägandet. Kvinnor i Sverige äger hälften av det som män äger år 2024.

Det finns väldigt mycket att göra vad gäller ägande. Det handlar om skog, fastigheter och aktier. ISK-sparandet är det uppenbarligen inte alla som gillar. Men svenskarna gillar det. Många från vänster till höger oavsett vad de röstar på sparar.

Många kvinnor sparar för att kunna ha en buffert och en egen självständighet. De sparar en liten del av sin lön även om det inte är många kronor för att få avkastning och kunna ha en slant så att de vet att de har ett eget kapital som är bara just den kvinnans.

Dessvärre är för många kvinnor både ägande och livsinkomster lägre än för män. Då är frågan: Är det skattesystemet och pensionssystemet som det är fel på? De är i sig könsneutrala. Saken är den att kvinnor har lägre inkomster. Här finns det mycket mer att göra när det gäller en segregerad arbetsmarknad men också när det gäller lägre pensioner på grund av den lägre arbetsinkomsten.

Det finns mycket att göra på breda och många fronter. Regeringen tar sitt ansvar. Under åren med hög inflation har jag haft många av dessa ensamstående kvinnor inför mina ögon när vi till exempel höjde bostadsbidragsnivån ytterligare. Vi har haft det under en tid, och fortfarande är nivån förhöjd för att det är tufft och ett annat tryck.

Vi fortsätter att sänka skatten. Det har vi gjort två år i rad. Det är någonting som Socialdemokraterna inte så ofta gör. Som jag sa höjer man den i Stockholm. Det blir inte så mycket enklare för kvinnor till exempel.

Detta är i grund och botten en väldigt viktig fråga för regeringen. Jag tackar för interpellationen och får återkomma. Den samlade effekten av reformer i budgeten hittills under mandatperioden är att kvinnors disponibla inkomster procentuellt sett ökar mer än mäns.